SE520133C2 - Ultrahöghållfasta kryogena svetsar - Google Patents

Ultrahöghållfasta kryogena svetsar

Info

Publication number
SE520133C2
SE520133C2 SE9904575A SE9904575A SE520133C2 SE 520133 C2 SE520133 C2 SE 520133C2 SE 9904575 A SE9904575 A SE 9904575A SE 9904575 A SE9904575 A SE 9904575A SE 520133 C2 SE520133 C2 SE 520133C2
Authority
SE
Sweden
Prior art keywords
weight
welding
less
weld
shielding gas
Prior art date
Application number
SE9904575A
Other languages
English (en)
Other versions
SE9904575L (sv
SE9904575D0 (sv
Inventor
Douglas P Fairchild
Original Assignee
Exxonmobil Upstream Res Co
Priority date (The priority date is an assumption and is not a legal conclusion. Google has not performed a legal analysis and makes no representation as to the accuracy of the date listed.)
Filing date
Publication date
Application filed by Exxonmobil Upstream Res Co filed Critical Exxonmobil Upstream Res Co
Publication of SE9904575D0 publication Critical patent/SE9904575D0/sv
Publication of SE9904575L publication Critical patent/SE9904575L/sv
Publication of SE520133C2 publication Critical patent/SE520133C2/sv

Links

Classifications

    • F—MECHANICAL ENGINEERING; LIGHTING; HEATING; WEAPONS; BLASTING
    • F17—STORING OR DISTRIBUTING GASES OR LIQUIDS
    • F17D—PIPE-LINE SYSTEMS; PIPE-LINES
    • F17D1/00—Pipe-line systems
    • F17D1/08—Pipe-line systems for liquids or viscous products
    • F17D1/082—Pipe-line systems for liquids or viscous products for cold fluids, e.g. liquefied gas
    • B—PERFORMING OPERATIONS; TRANSPORTING
    • B23—MACHINE TOOLS; METAL-WORKING NOT OTHERWISE PROVIDED FOR
    • B23K—SOLDERING OR UNSOLDERING; WELDING; CLADDING OR PLATING BY SOLDERING OR WELDING; CUTTING BY APPLYING HEAT LOCALLY, e.g. FLAME CUTTING; WORKING BY LASER BEAM
    • B23K9/00—Arc welding or cutting
    • B23K9/16—Arc welding or cutting making use of shielding gas
    • B—PERFORMING OPERATIONS; TRANSPORTING
    • B23—MACHINE TOOLS; METAL-WORKING NOT OTHERWISE PROVIDED FOR
    • B23K—SOLDERING OR UNSOLDERING; WELDING; CLADDING OR PLATING BY SOLDERING OR WELDING; CUTTING BY APPLYING HEAT LOCALLY, e.g. FLAME CUTTING; WORKING BY LASER BEAM
    • B23K35/00—Rods, electrodes, materials, or media, for use in soldering, welding, or cutting
    • B23K35/22—Rods, electrodes, materials, or media, for use in soldering, welding, or cutting characterised by the composition or nature of the material
    • B23K35/24—Selection of soldering or welding materials proper
    • B23K35/30—Selection of soldering or welding materials proper with the principal constituent melting at less than 1550 degrees C
    • B23K35/3053—Fe as the principal constituent
    • B23K35/3066—Fe as the principal constituent with Ni as next major constituent
    • B—PERFORMING OPERATIONS; TRANSPORTING
    • B23—MACHINE TOOLS; METAL-WORKING NOT OTHERWISE PROVIDED FOR
    • B23K—SOLDERING OR UNSOLDERING; WELDING; CLADDING OR PLATING BY SOLDERING OR WELDING; CUTTING BY APPLYING HEAT LOCALLY, e.g. FLAME CUTTING; WORKING BY LASER BEAM
    • B23K9/00—Arc welding or cutting
    • B23K9/16—Arc welding or cutting making use of shielding gas
    • B23K9/173—Arc welding or cutting making use of shielding gas and of a consumable electrode
    • B—PERFORMING OPERATIONS; TRANSPORTING
    • B60—VEHICLES IN GENERAL
    • B60K—ARRANGEMENT OR MOUNTING OF PROPULSION UNITS OR OF TRANSMISSIONS IN VEHICLES; ARRANGEMENT OR MOUNTING OF PLURAL DIVERSE PRIME-MOVERS IN VEHICLES; AUXILIARY DRIVES FOR VEHICLES; INSTRUMENTATION OR DASHBOARDS FOR VEHICLES; ARRANGEMENTS IN CONNECTION WITH COOLING, AIR INTAKE, GAS EXHAUST OR FUEL SUPPLY OF PROPULSION UNITS IN VEHICLES
    • B60K15/00—Arrangement in connection with fuel supply of combustion engines or other fuel consuming energy converters, e.g. fuel cells; Mounting or construction of fuel tanks
    • B60K15/03—Fuel tanks
    • B60K15/03006—Gas tanks
    • C—CHEMISTRY; METALLURGY
    • C22—METALLURGY; FERROUS OR NON-FERROUS ALLOYS; TREATMENT OF ALLOYS OR NON-FERROUS METALS
    • C22C—ALLOYS
    • C22C38/00—Ferrous alloys, e.g. steel alloys
    • C22C38/001—Ferrous alloys, e.g. steel alloys containing N
    • C—CHEMISTRY; METALLURGY
    • C22—METALLURGY; FERROUS OR NON-FERROUS ALLOYS; TREATMENT OF ALLOYS OR NON-FERROUS METALS
    • C22C—ALLOYS
    • C22C38/00—Ferrous alloys, e.g. steel alloys
    • C22C38/04—Ferrous alloys, e.g. steel alloys containing manganese
    • C—CHEMISTRY; METALLURGY
    • C22—METALLURGY; FERROUS OR NON-FERROUS ALLOYS; TREATMENT OF ALLOYS OR NON-FERROUS METALS
    • C22C—ALLOYS
    • C22C38/00—Ferrous alloys, e.g. steel alloys
    • C22C38/06—Ferrous alloys, e.g. steel alloys containing aluminium
    • C—CHEMISTRY; METALLURGY
    • C22—METALLURGY; FERROUS OR NON-FERROUS ALLOYS; TREATMENT OF ALLOYS OR NON-FERROUS METALS
    • C22C—ALLOYS
    • C22C38/00—Ferrous alloys, e.g. steel alloys
    • C22C38/08—Ferrous alloys, e.g. steel alloys containing nickel
    • C—CHEMISTRY; METALLURGY
    • C22—METALLURGY; FERROUS OR NON-FERROUS ALLOYS; TREATMENT OF ALLOYS OR NON-FERROUS METALS
    • C22C—ALLOYS
    • C22C38/00—Ferrous alloys, e.g. steel alloys
    • C22C38/12—Ferrous alloys, e.g. steel alloys containing tungsten, tantalum, molybdenum, vanadium, or niobium
    • C—CHEMISTRY; METALLURGY
    • C22—METALLURGY; FERROUS OR NON-FERROUS ALLOYS; TREATMENT OF ALLOYS OR NON-FERROUS METALS
    • C22C—ALLOYS
    • C22C38/00—Ferrous alloys, e.g. steel alloys
    • C22C38/14—Ferrous alloys, e.g. steel alloys containing titanium or zirconium
    • C—CHEMISTRY; METALLURGY
    • C22—METALLURGY; FERROUS OR NON-FERROUS ALLOYS; TREATMENT OF ALLOYS OR NON-FERROUS METALS
    • C22C—ALLOYS
    • C22C38/00—Ferrous alloys, e.g. steel alloys
    • C22C38/16—Ferrous alloys, e.g. steel alloys containing copper
    • F—MECHANICAL ENGINEERING; LIGHTING; HEATING; WEAPONS; BLASTING
    • F17—STORING OR DISTRIBUTING GASES OR LIQUIDS
    • F17C—VESSELS FOR CONTAINING OR STORING COMPRESSED, LIQUEFIED OR SOLIDIFIED GASES; FIXED-CAPACITY GAS-HOLDERS; FILLING VESSELS WITH, OR DISCHARGING FROM VESSELS, COMPRESSED, LIQUEFIED, OR SOLIDIFIED GASES
    • F17C1/00—Pressure vessels, e.g. gas cylinder, gas tank, replaceable cartridge
    • F—MECHANICAL ENGINEERING; LIGHTING; HEATING; WEAPONS; BLASTING
    • F17—STORING OR DISTRIBUTING GASES OR LIQUIDS
    • F17C—VESSELS FOR CONTAINING OR STORING COMPRESSED, LIQUEFIED OR SOLIDIFIED GASES; FIXED-CAPACITY GAS-HOLDERS; FILLING VESSELS WITH, OR DISCHARGING FROM VESSELS, COMPRESSED, LIQUEFIED, OR SOLIDIFIED GASES
    • F17C1/00—Pressure vessels, e.g. gas cylinder, gas tank, replaceable cartridge
    • F17C1/002—Storage in barges or on ships
    • F—MECHANICAL ENGINEERING; LIGHTING; HEATING; WEAPONS; BLASTING
    • F17—STORING OR DISTRIBUTING GASES OR LIQUIDS
    • F17C—VESSELS FOR CONTAINING OR STORING COMPRESSED, LIQUEFIED OR SOLIDIFIED GASES; FIXED-CAPACITY GAS-HOLDERS; FILLING VESSELS WITH, OR DISCHARGING FROM VESSELS, COMPRESSED, LIQUEFIED, OR SOLIDIFIED GASES
    • F17C1/00—Pressure vessels, e.g. gas cylinder, gas tank, replaceable cartridge
    • F17C1/14—Pressure vessels, e.g. gas cylinder, gas tank, replaceable cartridge constructed of aluminium; constructed of non-magnetic steel
    • F—MECHANICAL ENGINEERING; LIGHTING; HEATING; WEAPONS; BLASTING
    • F17—STORING OR DISTRIBUTING GASES OR LIQUIDS
    • F17C—VESSELS FOR CONTAINING OR STORING COMPRESSED, LIQUEFIED OR SOLIDIFIED GASES; FIXED-CAPACITY GAS-HOLDERS; FILLING VESSELS WITH, OR DISCHARGING FROM VESSELS, COMPRESSED, LIQUEFIED, OR SOLIDIFIED GASES
    • F17C13/00—Details of vessels or of the filling or discharging of vessels
    • F17C13/001—Thermal insulation specially adapted for cryogenic vessels
    • F—MECHANICAL ENGINEERING; LIGHTING; HEATING; WEAPONS; BLASTING
    • F17—STORING OR DISTRIBUTING GASES OR LIQUIDS
    • F17C—VESSELS FOR CONTAINING OR STORING COMPRESSED, LIQUEFIED OR SOLIDIFIED GASES; FIXED-CAPACITY GAS-HOLDERS; FILLING VESSELS WITH, OR DISCHARGING FROM VESSELS, COMPRESSED, LIQUEFIED, OR SOLIDIFIED GASES
    • F17C3/00—Vessels not under pressure
    • F—MECHANICAL ENGINEERING; LIGHTING; HEATING; WEAPONS; BLASTING
    • F17—STORING OR DISTRIBUTING GASES OR LIQUIDS
    • F17C—VESSELS FOR CONTAINING OR STORING COMPRESSED, LIQUEFIED OR SOLIDIFIED GASES; FIXED-CAPACITY GAS-HOLDERS; FILLING VESSELS WITH, OR DISCHARGING FROM VESSELS, COMPRESSED, LIQUEFIED, OR SOLIDIFIED GASES
    • F17C3/00—Vessels not under pressure
    • F17C3/02—Vessels not under pressure with provision for thermal insulation
    • F17C3/025—Bulk storage in barges or on ships
    • F—MECHANICAL ENGINEERING; LIGHTING; HEATING; WEAPONS; BLASTING
    • F17—STORING OR DISTRIBUTING GASES OR LIQUIDS
    • F17C—VESSELS FOR CONTAINING OR STORING COMPRESSED, LIQUEFIED OR SOLIDIFIED GASES; FIXED-CAPACITY GAS-HOLDERS; FILLING VESSELS WITH, OR DISCHARGING FROM VESSELS, COMPRESSED, LIQUEFIED, OR SOLIDIFIED GASES
    • F17C7/00—Methods or apparatus for discharging liquefied, solidified, or compressed gases from pressure vessels, not covered by another subclass
    • F17C7/02—Discharging liquefied gases
    • F—MECHANICAL ENGINEERING; LIGHTING; HEATING; WEAPONS; BLASTING
    • F17—STORING OR DISTRIBUTING GASES OR LIQUIDS
    • F17C—VESSELS FOR CONTAINING OR STORING COMPRESSED, LIQUEFIED OR SOLIDIFIED GASES; FIXED-CAPACITY GAS-HOLDERS; FILLING VESSELS WITH, OR DISCHARGING FROM VESSELS, COMPRESSED, LIQUEFIED, OR SOLIDIFIED GASES
    • F17C2201/00—Vessel construction, in particular geometry, arrangement or size
    • F17C2201/01—Shape
    • F17C2201/0104—Shape cylindrical
    • F17C2201/0109—Shape cylindrical with exteriorly curved end-piece
    • F—MECHANICAL ENGINEERING; LIGHTING; HEATING; WEAPONS; BLASTING
    • F17—STORING OR DISTRIBUTING GASES OR LIQUIDS
    • F17C—VESSELS FOR CONTAINING OR STORING COMPRESSED, LIQUEFIED OR SOLIDIFIED GASES; FIXED-CAPACITY GAS-HOLDERS; FILLING VESSELS WITH, OR DISCHARGING FROM VESSELS, COMPRESSED, LIQUEFIED, OR SOLIDIFIED GASES
    • F17C2201/00—Vessel construction, in particular geometry, arrangement or size
    • F17C2201/01—Shape
    • F17C2201/0128—Shape spherical or elliptical
    • F—MECHANICAL ENGINEERING; LIGHTING; HEATING; WEAPONS; BLASTING
    • F17—STORING OR DISTRIBUTING GASES OR LIQUIDS
    • F17C—VESSELS FOR CONTAINING OR STORING COMPRESSED, LIQUEFIED OR SOLIDIFIED GASES; FIXED-CAPACITY GAS-HOLDERS; FILLING VESSELS WITH, OR DISCHARGING FROM VESSELS, COMPRESSED, LIQUEFIED, OR SOLIDIFIED GASES
    • F17C2201/00—Vessel construction, in particular geometry, arrangement or size
    • F17C2201/03—Orientation
    • F17C2201/035—Orientation with substantially horizontal main axis
    • F—MECHANICAL ENGINEERING; LIGHTING; HEATING; WEAPONS; BLASTING
    • F17—STORING OR DISTRIBUTING GASES OR LIQUIDS
    • F17C—VESSELS FOR CONTAINING OR STORING COMPRESSED, LIQUEFIED OR SOLIDIFIED GASES; FIXED-CAPACITY GAS-HOLDERS; FILLING VESSELS WITH, OR DISCHARGING FROM VESSELS, COMPRESSED, LIQUEFIED, OR SOLIDIFIED GASES
    • F17C2201/00—Vessel construction, in particular geometry, arrangement or size
    • F17C2201/05—Size
    • F17C2201/054—Size medium (>1 m3)
    • F—MECHANICAL ENGINEERING; LIGHTING; HEATING; WEAPONS; BLASTING
    • F17—STORING OR DISTRIBUTING GASES OR LIQUIDS
    • F17C—VESSELS FOR CONTAINING OR STORING COMPRESSED, LIQUEFIED OR SOLIDIFIED GASES; FIXED-CAPACITY GAS-HOLDERS; FILLING VESSELS WITH, OR DISCHARGING FROM VESSELS, COMPRESSED, LIQUEFIED, OR SOLIDIFIED GASES
    • F17C2203/00—Vessel construction, in particular walls or details thereof
    • F17C2203/06—Materials for walls or layers thereof; Properties or structures of walls or their materials
    • F17C2203/0634—Materials for walls or layers thereof
    • F17C2203/0636—Metals
    • F17C2203/0648—Alloys or compositions of metals
    • F—MECHANICAL ENGINEERING; LIGHTING; HEATING; WEAPONS; BLASTING
    • F17—STORING OR DISTRIBUTING GASES OR LIQUIDS
    • F17C—VESSELS FOR CONTAINING OR STORING COMPRESSED, LIQUEFIED OR SOLIDIFIED GASES; FIXED-CAPACITY GAS-HOLDERS; FILLING VESSELS WITH, OR DISCHARGING FROM VESSELS, COMPRESSED, LIQUEFIED, OR SOLIDIFIED GASES
    • F17C2205/00—Vessel construction, in particular mounting arrangements, attachments or identifications means
    • F17C2205/01—Mounting arrangements
    • F17C2205/0123—Mounting arrangements characterised by number of vessels
    • F17C2205/013—Two or more vessels
    • F—MECHANICAL ENGINEERING; LIGHTING; HEATING; WEAPONS; BLASTING
    • F17—STORING OR DISTRIBUTING GASES OR LIQUIDS
    • F17C—VESSELS FOR CONTAINING OR STORING COMPRESSED, LIQUEFIED OR SOLIDIFIED GASES; FIXED-CAPACITY GAS-HOLDERS; FILLING VESSELS WITH, OR DISCHARGING FROM VESSELS, COMPRESSED, LIQUEFIED, OR SOLIDIFIED GASES
    • F17C2205/00—Vessel construction, in particular mounting arrangements, attachments or identifications means
    • F17C2205/01—Mounting arrangements
    • F17C2205/0123—Mounting arrangements characterised by number of vessels
    • F17C2205/013—Two or more vessels
    • F17C2205/0134—Two or more vessels characterised by the presence of fluid connection between vessels
    • F—MECHANICAL ENGINEERING; LIGHTING; HEATING; WEAPONS; BLASTING
    • F17—STORING OR DISTRIBUTING GASES OR LIQUIDS
    • F17C—VESSELS FOR CONTAINING OR STORING COMPRESSED, LIQUEFIED OR SOLIDIFIED GASES; FIXED-CAPACITY GAS-HOLDERS; FILLING VESSELS WITH, OR DISCHARGING FROM VESSELS, COMPRESSED, LIQUEFIED, OR SOLIDIFIED GASES
    • F17C2205/00—Vessel construction, in particular mounting arrangements, attachments or identifications means
    • F17C2205/03—Fluid connections, filters, valves, closure means or other attachments
    • F17C2205/0302—Fittings, valves, filters, or components in connection with the gas storage device
    • F—MECHANICAL ENGINEERING; LIGHTING; HEATING; WEAPONS; BLASTING
    • F17—STORING OR DISTRIBUTING GASES OR LIQUIDS
    • F17C—VESSELS FOR CONTAINING OR STORING COMPRESSED, LIQUEFIED OR SOLIDIFIED GASES; FIXED-CAPACITY GAS-HOLDERS; FILLING VESSELS WITH, OR DISCHARGING FROM VESSELS, COMPRESSED, LIQUEFIED, OR SOLIDIFIED GASES
    • F17C2205/00—Vessel construction, in particular mounting arrangements, attachments or identifications means
    • F17C2205/03—Fluid connections, filters, valves, closure means or other attachments
    • F17C2205/0302—Fittings, valves, filters, or components in connection with the gas storage device
    • F17C2205/0323—Valves
    • F—MECHANICAL ENGINEERING; LIGHTING; HEATING; WEAPONS; BLASTING
    • F17—STORING OR DISTRIBUTING GASES OR LIQUIDS
    • F17C—VESSELS FOR CONTAINING OR STORING COMPRESSED, LIQUEFIED OR SOLIDIFIED GASES; FIXED-CAPACITY GAS-HOLDERS; FILLING VESSELS WITH, OR DISCHARGING FROM VESSELS, COMPRESSED, LIQUEFIED, OR SOLIDIFIED GASES
    • F17C2209/00—Vessel construction, in particular methods of manufacturing
    • F17C2209/22—Assembling processes
    • F17C2209/221—Welding
    • F—MECHANICAL ENGINEERING; LIGHTING; HEATING; WEAPONS; BLASTING
    • F17—STORING OR DISTRIBUTING GASES OR LIQUIDS
    • F17C—VESSELS FOR CONTAINING OR STORING COMPRESSED, LIQUEFIED OR SOLIDIFIED GASES; FIXED-CAPACITY GAS-HOLDERS; FILLING VESSELS WITH, OR DISCHARGING FROM VESSELS, COMPRESSED, LIQUEFIED, OR SOLIDIFIED GASES
    • F17C2221/00—Handled fluid, in particular type of fluid
    • F17C2221/03—Mixtures
    • F17C2221/032—Hydrocarbons
    • F17C2221/033—Methane, e.g. natural gas, CNG, LNG, GNL, GNC, PLNG
    • F—MECHANICAL ENGINEERING; LIGHTING; HEATING; WEAPONS; BLASTING
    • F17—STORING OR DISTRIBUTING GASES OR LIQUIDS
    • F17C—VESSELS FOR CONTAINING OR STORING COMPRESSED, LIQUEFIED OR SOLIDIFIED GASES; FIXED-CAPACITY GAS-HOLDERS; FILLING VESSELS WITH, OR DISCHARGING FROM VESSELS, COMPRESSED, LIQUEFIED, OR SOLIDIFIED GASES
    • F17C2221/00—Handled fluid, in particular type of fluid
    • F17C2221/03—Mixtures
    • F17C2221/032—Hydrocarbons
    • F17C2221/035—Propane butane, e.g. LPG, GPL
    • F—MECHANICAL ENGINEERING; LIGHTING; HEATING; WEAPONS; BLASTING
    • F17—STORING OR DISTRIBUTING GASES OR LIQUIDS
    • F17C—VESSELS FOR CONTAINING OR STORING COMPRESSED, LIQUEFIED OR SOLIDIFIED GASES; FIXED-CAPACITY GAS-HOLDERS; FILLING VESSELS WITH, OR DISCHARGING FROM VESSELS, COMPRESSED, LIQUEFIED, OR SOLIDIFIED GASES
    • F17C2223/00—Handled fluid before transfer, i.e. state of fluid when stored in the vessel or before transfer from the vessel
    • F17C2223/01—Handled fluid before transfer, i.e. state of fluid when stored in the vessel or before transfer from the vessel characterised by the phase
    • F17C2223/0146—Two-phase
    • F17C2223/0153—Liquefied gas, e.g. LPG, GPL
    • F—MECHANICAL ENGINEERING; LIGHTING; HEATING; WEAPONS; BLASTING
    • F17—STORING OR DISTRIBUTING GASES OR LIQUIDS
    • F17C—VESSELS FOR CONTAINING OR STORING COMPRESSED, LIQUEFIED OR SOLIDIFIED GASES; FIXED-CAPACITY GAS-HOLDERS; FILLING VESSELS WITH, OR DISCHARGING FROM VESSELS, COMPRESSED, LIQUEFIED, OR SOLIDIFIED GASES
    • F17C2223/00—Handled fluid before transfer, i.e. state of fluid when stored in the vessel or before transfer from the vessel
    • F17C2223/01—Handled fluid before transfer, i.e. state of fluid when stored in the vessel or before transfer from the vessel characterised by the phase
    • F17C2223/0146—Two-phase
    • F17C2223/0153—Liquefied gas, e.g. LPG, GPL
    • F17C2223/0161—Liquefied gas, e.g. LPG, GPL cryogenic, e.g. LNG, GNL, PLNG
    • F—MECHANICAL ENGINEERING; LIGHTING; HEATING; WEAPONS; BLASTING
    • F17—STORING OR DISTRIBUTING GASES OR LIQUIDS
    • F17C—VESSELS FOR CONTAINING OR STORING COMPRESSED, LIQUEFIED OR SOLIDIFIED GASES; FIXED-CAPACITY GAS-HOLDERS; FILLING VESSELS WITH, OR DISCHARGING FROM VESSELS, COMPRESSED, LIQUEFIED, OR SOLIDIFIED GASES
    • F17C2223/00—Handled fluid before transfer, i.e. state of fluid when stored in the vessel or before transfer from the vessel
    • F17C2223/03—Handled fluid before transfer, i.e. state of fluid when stored in the vessel or before transfer from the vessel characterised by the pressure level
    • F17C2223/033—Small pressure, e.g. for liquefied gas
    • F—MECHANICAL ENGINEERING; LIGHTING; HEATING; WEAPONS; BLASTING
    • F17—STORING OR DISTRIBUTING GASES OR LIQUIDS
    • F17C—VESSELS FOR CONTAINING OR STORING COMPRESSED, LIQUEFIED OR SOLIDIFIED GASES; FIXED-CAPACITY GAS-HOLDERS; FILLING VESSELS WITH, OR DISCHARGING FROM VESSELS, COMPRESSED, LIQUEFIED, OR SOLIDIFIED GASES
    • F17C2223/00—Handled fluid before transfer, i.e. state of fluid when stored in the vessel or before transfer from the vessel
    • F17C2223/03—Handled fluid before transfer, i.e. state of fluid when stored in the vessel or before transfer from the vessel characterised by the pressure level
    • F17C2223/035—High pressure (>10 bar)
    • F—MECHANICAL ENGINEERING; LIGHTING; HEATING; WEAPONS; BLASTING
    • F17—STORING OR DISTRIBUTING GASES OR LIQUIDS
    • F17C—VESSELS FOR CONTAINING OR STORING COMPRESSED, LIQUEFIED OR SOLIDIFIED GASES; FIXED-CAPACITY GAS-HOLDERS; FILLING VESSELS WITH, OR DISCHARGING FROM VESSELS, COMPRESSED, LIQUEFIED, OR SOLIDIFIED GASES
    • F17C2227/00—Transfer of fluids, i.e. method or means for transferring the fluid; Heat exchange with the fluid
    • F17C2227/01—Propulsion of the fluid
    • F17C2227/0128—Propulsion of the fluid with pumps or compressors
    • F17C2227/0135—Pumps
    • F—MECHANICAL ENGINEERING; LIGHTING; HEATING; WEAPONS; BLASTING
    • F17—STORING OR DISTRIBUTING GASES OR LIQUIDS
    • F17C—VESSELS FOR CONTAINING OR STORING COMPRESSED, LIQUEFIED OR SOLIDIFIED GASES; FIXED-CAPACITY GAS-HOLDERS; FILLING VESSELS WITH, OR DISCHARGING FROM VESSELS, COMPRESSED, LIQUEFIED, OR SOLIDIFIED GASES
    • F17C2260/00—Purposes of gas storage and gas handling
    • F17C2260/01—Improving mechanical properties or manufacturing
    • F17C2260/011—Improving strength
    • F—MECHANICAL ENGINEERING; LIGHTING; HEATING; WEAPONS; BLASTING
    • F17—STORING OR DISTRIBUTING GASES OR LIQUIDS
    • F17C—VESSELS FOR CONTAINING OR STORING COMPRESSED, LIQUEFIED OR SOLIDIFIED GASES; FIXED-CAPACITY GAS-HOLDERS; FILLING VESSELS WITH, OR DISCHARGING FROM VESSELS, COMPRESSED, LIQUEFIED, OR SOLIDIFIED GASES
    • F17C2260/00—Purposes of gas storage and gas handling
    • F17C2260/01—Improving mechanical properties or manufacturing
    • F17C2260/012—Reducing weight
    • F—MECHANICAL ENGINEERING; LIGHTING; HEATING; WEAPONS; BLASTING
    • F17—STORING OR DISTRIBUTING GASES OR LIQUIDS
    • F17C—VESSELS FOR CONTAINING OR STORING COMPRESSED, LIQUEFIED OR SOLIDIFIED GASES; FIXED-CAPACITY GAS-HOLDERS; FILLING VESSELS WITH, OR DISCHARGING FROM VESSELS, COMPRESSED, LIQUEFIED, OR SOLIDIFIED GASES
    • F17C2260/00—Purposes of gas storage and gas handling
    • F17C2260/03—Dealing with losses
    • F17C2260/031—Dealing with losses due to heat transfer
    • F17C2260/032—Avoiding freezing or defrosting
    • F—MECHANICAL ENGINEERING; LIGHTING; HEATING; WEAPONS; BLASTING
    • F17—STORING OR DISTRIBUTING GASES OR LIQUIDS
    • F17C—VESSELS FOR CONTAINING OR STORING COMPRESSED, LIQUEFIED OR SOLIDIFIED GASES; FIXED-CAPACITY GAS-HOLDERS; FILLING VESSELS WITH, OR DISCHARGING FROM VESSELS, COMPRESSED, LIQUEFIED, OR SOLIDIFIED GASES
    • F17C2260/00—Purposes of gas storage and gas handling
    • F17C2260/03—Dealing with losses
    • F17C2260/035—Dealing with losses of fluid
    • F17C2260/036—Avoiding leaks
    • F—MECHANICAL ENGINEERING; LIGHTING; HEATING; WEAPONS; BLASTING
    • F17—STORING OR DISTRIBUTING GASES OR LIQUIDS
    • F17C—VESSELS FOR CONTAINING OR STORING COMPRESSED, LIQUEFIED OR SOLIDIFIED GASES; FIXED-CAPACITY GAS-HOLDERS; FILLING VESSELS WITH, OR DISCHARGING FROM VESSELS, COMPRESSED, LIQUEFIED, OR SOLIDIFIED GASES
    • F17C2265/00—Effects achieved by gas storage or gas handling
    • F17C2265/03—Treating the boil-off
    • F17C2265/032—Treating the boil-off by recovery
    • F17C2265/033—Treating the boil-off by recovery with cooling
    • F17C2265/035—Treating the boil-off by recovery with cooling with subcooling the liquid phase
    • F—MECHANICAL ENGINEERING; LIGHTING; HEATING; WEAPONS; BLASTING
    • F17—STORING OR DISTRIBUTING GASES OR LIQUIDS
    • F17C—VESSELS FOR CONTAINING OR STORING COMPRESSED, LIQUEFIED OR SOLIDIFIED GASES; FIXED-CAPACITY GAS-HOLDERS; FILLING VESSELS WITH, OR DISCHARGING FROM VESSELS, COMPRESSED, LIQUEFIED, OR SOLIDIFIED GASES
    • F17C2265/00—Effects achieved by gas storage or gas handling
    • F17C2265/05—Regasification
    • F—MECHANICAL ENGINEERING; LIGHTING; HEATING; WEAPONS; BLASTING
    • F17—STORING OR DISTRIBUTING GASES OR LIQUIDS
    • F17C—VESSELS FOR CONTAINING OR STORING COMPRESSED, LIQUEFIED OR SOLIDIFIED GASES; FIXED-CAPACITY GAS-HOLDERS; FILLING VESSELS WITH, OR DISCHARGING FROM VESSELS, COMPRESSED, LIQUEFIED, OR SOLIDIFIED GASES
    • F17C2265/00—Effects achieved by gas storage or gas handling
    • F17C2265/06—Fluid distribution
    • F17C2265/061—Fluid distribution for supply of supplying vehicles
    • F—MECHANICAL ENGINEERING; LIGHTING; HEATING; WEAPONS; BLASTING
    • F17—STORING OR DISTRIBUTING GASES OR LIQUIDS
    • F17C—VESSELS FOR CONTAINING OR STORING COMPRESSED, LIQUEFIED OR SOLIDIFIED GASES; FIXED-CAPACITY GAS-HOLDERS; FILLING VESSELS WITH, OR DISCHARGING FROM VESSELS, COMPRESSED, LIQUEFIED, OR SOLIDIFIED GASES
    • F17C2270/00—Applications
    • F17C2270/01—Applications for fluid transport or storage
    • F17C2270/0102—Applications for fluid transport or storage on or in the water
    • F17C2270/0105—Ships
    • F—MECHANICAL ENGINEERING; LIGHTING; HEATING; WEAPONS; BLASTING
    • F17—STORING OR DISTRIBUTING GASES OR LIQUIDS
    • F17C—VESSELS FOR CONTAINING OR STORING COMPRESSED, LIQUEFIED OR SOLIDIFIED GASES; FIXED-CAPACITY GAS-HOLDERS; FILLING VESSELS WITH, OR DISCHARGING FROM VESSELS, COMPRESSED, LIQUEFIED, OR SOLIDIFIED GASES
    • F17C2270/00—Applications
    • F17C2270/01—Applications for fluid transport or storage
    • F17C2270/0134—Applications for fluid transport or storage placed above the ground
    • F17C2270/0136—Terminals
    • F—MECHANICAL ENGINEERING; LIGHTING; HEATING; WEAPONS; BLASTING
    • F17—STORING OR DISTRIBUTING GASES OR LIQUIDS
    • F17C—VESSELS FOR CONTAINING OR STORING COMPRESSED, LIQUEFIED OR SOLIDIFIED GASES; FIXED-CAPACITY GAS-HOLDERS; FILLING VESSELS WITH, OR DISCHARGING FROM VESSELS, COMPRESSED, LIQUEFIED, OR SOLIDIFIED GASES
    • F17C2270/00—Applications
    • F17C2270/05—Applications for industrial use

Landscapes

  • Engineering & Computer Science (AREA)
  • Mechanical Engineering (AREA)
  • Chemical & Material Sciences (AREA)
  • General Engineering & Computer Science (AREA)
  • Organic Chemistry (AREA)
  • Metallurgy (AREA)
  • Materials Engineering (AREA)
  • Physics & Mathematics (AREA)
  • Plasma & Fusion (AREA)
  • Sustainable Energy (AREA)
  • Sustainable Development (AREA)
  • Combustion & Propulsion (AREA)
  • Transportation (AREA)
  • Health & Medical Sciences (AREA)
  • Thermal Sciences (AREA)
  • Life Sciences & Earth Sciences (AREA)
  • Water Supply & Treatment (AREA)
  • Public Health (AREA)
  • Arc Welding In General (AREA)

Description

52Û 133 Såsom är känt för fackmån på området kan Charpy-V-skår (CVN) provning användas för bestämning av brottseghet och brottkontroll vid konstruktion av lagríngsbehållare för transport av under tryck stående fluida vid kryogen temperatur, såsom PLNG, i synnerhet genom användning av seg-till-spröd- brottomslagstemperaturen (DBTT). DBTT avgränsar två brottuppträdanden i konstruktionsstål. Vid temperaturer under DBTT tenderar fel vid Charpy-V- skårprovning att uppträda genom lågenergi-klyv (spröd) brott, under det att vid temperaturer över DBTT förstörning tenderar att uppträda genom hög- energi-segbrott. Lagrings- och transportbehållare som tillverkas av svetsade stål för användning vid den i det föregående angivna kryogena temperaturen och för annan belastningsbärande användning vid kryogen temperatur måste ha DBTT-värden bestämda med Charpy V-skårprovning, som ligger väl under användningstemperaturen för konstruktionen för att undvika sprödbrott. Beroende på konstruktionsutformningen, användningsbetingel- serna, och/ eller kraven från den tillämpliga klassningsorganisationen, kan den erforderliga DBTT-temperaturskillnaden (dvs. hur mycket lägre DBTT måste vara under den avsedda användningstemperaturen) vara från 5°C till °C (9°F till 54°F) under användningstemperaturen.
Nickelhaltiga stål som konventionellt används för konstruktionsändaniål vid kryogen temperatur, exempelvis stål med nickelhalter av mindre än cirka 3 vikt-%, har låga DBTT-vården men har även förhållandevis låg draghållfast- het. Typiskt har kommersiellt tillgängliga stål med 3,5 vikt-% Ni, 5,5 vikt-% Ni, och 9 vikt-% Ni, DBTT-värden av cirka -100°C (-150°F), -155°C (-250°F), respektive -175°C (-280°F) och draghållfasthetsvärden (dragbrottsgräns) av cirka 485 MPa (70 ksi), 620 MPa (90 ksi) respektive 830 MPa (120 ksi). För att uppnå dessa kombinationer av hållfasthet och seghet underkastas dessa stål i allmänhet dyrbar bearbetning, exempelvis dubbel glödgningsbehand- ling. För användningar vid kryogen temperatur använder man för närva- rande inom industrin dessa kommersiella nickelhaltiga stål på grund av deras goda seghet vid låga temperaturer, men måste utforma konstruktioner med beaktande av deras förhållandevis låga draghållfasthetsvärden. Konst- 520 133 ruktionerna kräver i allmänhet stor ståltjocklek för belastningsbärande an- vändning vid kryogen temperatur. Användningen av dessa nickelhaltiga stål i belastningsbärande delar vid kryogen temperatur har sålunda benägenhet att bli dyrbart på grund av den höga kostnaden för stålet kombinerat med de erforderliga ståltjocklekarna.
Hittills använda kommersiella lagringsbehållare för transport av konden- serad naturgas vid -l62°C (-260°F) och atmosfärstryck (LNG) är typiskt konstruerade av de ovan nämnda kommersiella nickelhaltiga stålen, auste- nitiska rostfria stål eller aluminium. Vid LNG-användningar är kraven beträffande hållfasthet och seghet för sådana material, och för svetsar som sammanfogar sådana material, klart skilda från de för PLNG-fallet. Såsom exempel anger vid diskussion av svetsningen av stål med 2 1/4 vikt-% till 9 vikt-% Ni för kryogena ändamål, G.E. Linnert i "Welding Metallurgy", American Welding Society, Ser Ed., Vol. 2, 1967, sid 550-570, att Charpy-V- skårsegheten (se lexikonet) kraven för sådana svetsar sträcker sig från cirka J till 61 J uppmätt vid användningstemperaturen. Vidare anges även i publikationen 1995, Det Norske Veritas (DNV) Rules For Classification of Ships, att material som användas i nybyggda fartyg för transport av konden- serad gas måste uppfylla vissa minimi-Charpy-V-skårseghetskrav. Speciellt anger DNV-Rules att plåtarna och svetsarna som användas för tryckkärl med konstruktionstemperaturer som sträcker sig från -60°C till -l65°C måste uppfylla en minimi-Charpy-seghet av 27 J vid provningstemperaturer som sträcker sig från 5°C till 30°C (9°F-54°F) under konstruktionstempera- turen. De krav som anges av Linnert och DNV-Rules kan icke direkt tilläm- pas på konstruktion av behållare för transport av PLNG (eller andra under tryck stående, kryogena fluida) eftersom inneslutningsstycket för PLNG, typiskt cirka 2760 kPa (400 psia) är signifikant högre än för konventionella metoder för transport av LN G, som i allmänhet är vid eller nära atmos- färstrycket. För lagrings- och transportbehållare för PLNG finnes ett behov av mer stringenta seghetskrav, och därför ett behov av svetsar med bättre seghetsegenskaper än de som nu användas för konstruktion av LNG-lag- ringsbehållare. 520 133 Basplåtmaterial Lagringsbehållare för under tryck stående fluider (gaser eller vätskor) vid kryogen temperatur, såsom PLNG, är företrädesvis tillverkade av separata plåtar av ett ultrahöghållfast låglegerat stål. Tre samtidigt avhängiga "U.S.
Provisional Patent"-ansökningar identifierar olika svetsbara ultrahöghållfasta låglegerade stål med mycket god seghet vid kryogen temperatur för använd- ning vid tillverkning av lagringsbehållare för transport av PLNG och andra under tryck stående fluider vid kryogen temperatur. Stålen beskrivas i en samtidigt anhängig U.S. Provisional patent-ansökan med titeln "ULTRA- HIGH STRENTH STEELS WITH EXCELLENT CRYOGENIC TEMPERATURE TOUGHNESS", som har prioritetsdag 19 december 1997 och identifieras av United States Patent and Trademark Office ("USP'I“O") (U.S.-patentverket) såsom patentansökan nr 60 / 068194; i en samtidigt anhängig U.S. Provi- sional patent-ansökan med titeln "ULTRA-HIGH STRENGTH AUSAGED STEELS WITH EXCELLENT CRYOGENIC TEMPERATURE TOUGHNESS", som har prioritetsdag den 19 december 1997 och identifieras av USPPO såsom patentansökan nr 60/ 068252 ; och i en samtidigt anhängig U.S. provisional patent-ansökan med titeln "ULTRA-HIGH STRENGI-I DUAL PHASE STEELS WITH EXCELLENT CRYOGENIC TEMPERATURE TOUGH- NESS", som har prioritetsdag den 19 december 1997 och identifieras av USPTO såsom patentansökan nr 60/ 0688 16. Dessa stål år särkilt lämpliga för många anvåndningar vid kryogen temperatur, innefattande transport av PLNG, genom att stålen har följande karaktäristiska egenskaper för stålplåt- tjocklekar av företrädesvis cirka 2,5 cm (1 inch) och större: (i) DBTT lägre än cirka -73°C (-100°F), företrädesvis lägre än cirka -107°C (-160°F) i basstålet och i den svetsvärmepåverkade zonen (weld HAZ), (ii) draghållfasthet (drag- brottgräns) högre än 830 MPa (120 ksi), företrädesvis högre än cirka 860 MPa (125 ksi), och mer föredraget högre än cirka 900 MPa (130 ksi), (iii) överlägsen svetsbarhet, (iv) mikrostruktur och egenskaper som år väsent- ligen likformiga inom hela tjockleken, och (v) förbättrad seghet jämfört med kommersiellt tillgängliga ultrahöghållfasta låglegerade stål av standardtyp. 520 153 De stål som beskrivas i de ovannämnda samtidigt anhängiga U.S. Provi- sional patentansökningarna kan ha en draghållfasthet av mer än cirka 930 MPa (135 ksi), eller mer än cirka 965 MPa (140 ksi), eller mer än cirka 965 MPa (140 ksi), eller mer än cirka 1000 MPa (145 ksi). Andra lämpliga stål beskrivas i en europeisk patentansökan som publicerades den 5 februari 1997 och har internationella ansökningsnumret PCT / J P96 / 00157 och internationella publiceringsnumret WO 96 / 23909 (08.08. 1996 Gazette 1996 / 36) (sådana stål har företrädesvis en kopparhalt av 0,1 till 1,2 vikt-°/0), och i en samtidigt anhängig U.S. Provisional patent-ansökan med titeln "ULTRA-HIGH ST RENGTH, WELDABLE ST EELS WITH EXCELLENT ULTRA- LOW TEMPERATURE TOUGHNESS", som har prioritetsdag den 28 juli 1997 och identifieras av USPTO såsom ansökan nummer 60 / 0539 15.
Svetsning Sådana stål kan sammanfogas till bildning av lagringsbehållare för under tryck stående fluider vid kryogen temperatur, såsom PLNG, med ett svets- ningsförfarande som är lämpligt för framställning av svetsar som ger tillräck- lig hållfasthet och brottseghet för den avsedda användningen. Ett sådant svetsningsförfarande innefattar företrädesvis en lämplig svetsprocess, exem- pelvis och utan begränsning, gas- metallbågssvetsning ("GMAW"), wolfrain- inertgas ("TIG") svetsning eller pulverbågsvetsning (submerged arc welding) ("SAW"); en lämplig svetssmälttråd; en lämplig svetsgas (svetsskyddsgas) (om så erfordras); ett lämpligt svetsflussmedel (om så erfordras); och lälnpliga svetsningsåtgärder (svetsningsbetingelser), exempelvis, utan begränsning, förvärmningstemperaturer, och svetsvärmetillförsel. En svets är en svetsfog, innefattande: (i) svetsmetallen, (ii) den värmepåverkade zonen ("HAZ") och (iii) basmetallen i "omedelbar närhet" av den värmepåverkade zonen. Svets- metallen är svetssmälttråden (och flussmedel, om sådant användes) som av- sättes och utspädes med den andel av basmetallplåten, som smälter under genomförandet av svetsprocessen. Den värmepåverkade zonen är den del av basmetallen som icke smälter under svetsning men vars mikrostruktur och mekaniska egenskaper förändras av upphettningen vid svetsningsprocessen. 520 135 ïïïïïïíëëïï 6 Den andel av basmetallen som anses belägen inom "omedelbara närheten" av den värmepåverkade zonen, och därför såsom en del av svetsen, varierar beroende på faktorer som är kända för fackmän på området, exempelvis, utan begränsning, vidden av svetsen, dimensionerna av basmetallplåten som svetsas, och avståndet mellan svetsarna.
Egenskaper hos svetsar som är önskvärda för PLN G-användningar För ändamålet att tillverka lagringsbehällare för PLNG och andra under tryck stående fluida vid kryogen temperatur är det önskvärt att använda ett svetsningsförfarande, innefattande en svetssmälttråd, en svetsgas, ett svets- ningsförfarande och svetsningsåtgärder som ger svetsar med draghållfast- hets- och brottseghetsegenskaper, som är lämpliga för den avsedda kryogena användningen, enligt kända principer för brottmekanismer, såsom beskrives häri. Mer speciellt är det för tillverkning av lagringsbehällare för PLNG önsk- värt att ha ett svetsningsförfarande som ger svetsar med draghällfasthets- värden överstigande cirka 900 MPa (130 ksi) och brottseghetsvärden som är lämpliga för PLNG-användningen enligt kända principer för brottmekanismer såsom beskrives däri. Draghållfastheten för sådana svetsar är företrädesvis högre än cirka 930 MPa (135 ksi), mer föredraget högre än 965 MPa (140 ksi), och ännu mer föredraget minst cirka 1000 MPa (145 ksi). Hittills kom- mersiellt tillgängliga svetsningsmetoder med användning av kommersiellt tillgängliga svetssmälttrådar är icke lärnpliga för svetsning av de i det före- gående nämnda höghållfasta låglegerande stålen till att ge svetsar med de önskade egenskaperna för kommersiella kryogena användningar under tryck.
De primära ändamålen med denna uppfinning är sålunda att förbättra hit- tills känd svetsningsteknologi för tillämpbarhet på ultrahöghållfasta låglege- rade stål till att ge ett svetsningsförfarande som ger svetsar med draghåll- fasthetsvärden högre än cirka 900 MPa (130 ksi) och brottseghetsvärden som är lämpliga för den avsedda kryogena användningen enligt kända prin- ciper för brottmekanism, såsom beskrives häri. 520 133 SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Uppfinningen avser ett svetsningsförfarande (inkluderande en svetssmält- tråd, en svetsprocesstyp och val av vissa svetsningsparametrar och svets- ningspraxis) som kan användas för att sammanfoga ultrahöghållfasta, låg- legerade stål med mycket god brottseghet vid kryogen temperatur för kryo- gena användningar. Svetsningsförfarandet enligt denna uppfinning är for- mulerat för att ge en mikrostruktur som ger en uppsättning av mekaniska egenskaper, som är lämpliga för de stringenta kraven för användning till under tryck stående fluider vid kryogen temperatur, såsom användning till PLNG. Svetsningsförfarandet ger en svetsmetall som är dominerad av en mycket finkornig rymdcentrerad kubisk (BCC) kristallstruktur. Svetsnings- förfarandet ger även en svetsmetall med låg föroreningshalt, och sålunda en låg halt av icke-metallisk inneslutning, och ger dessutom enskilda inneslut- ningar som har liten storlek. De fundamentala effekterna av fin kornstorlek på hållfastheten och segheten hos konstruktionsstål liksom de fundamen- tala effekterna av låg halt av inneslutningar på segheten är välkända för fackmän på området. Tekniker för åstadkommande av sådana egenskaper i svetsmetaller som år lämpade för användning för PLNG är emellertid icke kända i större omfattning. Den svets som erhålles vid användning av svets- förfarandet enligt denna uppfinning har en draghållfasthet högre än cirka 900 MPa (130 ksi) och en seghet som är adekvat för PLNG-användning, i enlighet med kända brottmekanismer.
BESKRIVNING AV RITNINGARNA Fördelarna med denna uppfinning förstås bättre med hänvisning till följande detaljerade beskrivning och de bifogade ritningarna, på vilka: FIG. 1A visar ett diagram över kritiskt defektdjup, för en viss defektlängd, såsom en funktion av CTOD-brottseghet och restspänning; och 520 133 8 FIG. lB visar geometrin (längd och djup) hos en defekt.
Uppfinningen kommer att beskrivas i samband med dess föredragna utfö- ringsformer, men det bör förstås att uppfinningen icke är begränsad till detta. Tvärtom är uppfinningen avsedd att täcka alla alternativ, modifika- tioner och ekvivalenter som kan införlivas inom området för uppfinnings- tanken, såsom definieras i de åtföljande patentkraven.
DETALJERAD BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN Denna uppfinning avser ett svetsförfarande för användning vid sammanfog- ning av låglegerade stål med ultrahög hållfasthet, varigenom de erhållna svetsarna har ultrahög hållfasthet och mycket god seghet vid kryogen tem- peratur. De önskvärda egenskaperna åstadkommas, primärt, genom två mikropåverkande aspekter på svetsmetallen. Det första särdraget är en mycket finkornig rymdcentrerad kubisk (BCC) kristallstruktur och det andra särdraget är låg halt av ickemetalliska inneslutningar, varvid de enskilda in- neslutningarna har liten storlek. Svetsningsförfarandet innefattar en svetss- mält tråd, en typ av svetsförfarande, och urval av vissa svetsparametrar och praxisåtgärder. De fördragna svetsförfarandena för svetsningsmetoden enligt uppfinningen är godtyckliga gasskärmade (skyddgas) förfaranden, såsom gasmetallbågsvetsning (GMAW), wolfram-inertgassvetsning (TIG), plasma- bågsvetsning (PAW), eller derivat därav. Föredragna svetsparainetrar och- praxis, såsom värmetillförsel och sammansättning av skyddsgas, beskrives ytterligare häri.
KEMISK SAMMANSÄTTNING AV SVETSMETALLER Enligt en utföringsform innefattar en svetsmetalls kemiska sammansättning enligt uppfinningen järn och legeringselement i ungefär de mängder som an- ges i Tabell I nedan. 520 135 . _..- 9 Tabell I Legeringselement Föredragen lägre gräns Föredragen övre gräns Vikt-% Vikt-% Kol (C) 0,06 0,10 Mangan (Mn) 1,60 2,05 Kisel (Si) 0,20 0,32 Nickel (Ni) 1,87 6,00 Krom (Cr) 0,30 0,87 Molybden (Mo) 0,40 0,56 Koppar (Cu) -0- 0,30 Aluminium (Al) -0- 0,020 Zirkonium (Zr) -0- 0,015 Titan (Ti) -0- 0,010 Mer föredraget är den övre gränsen för nickelhalten cirka 4,00 vikt-%.
Effekten av fin kornstorlek Den ñna kornstorleken i mikrostrukturen hos en svetsmetall framställd en- ligt uppfinningen ökar hållfastheten hos svetsen genom dislokations- blockering. Den fina kornstorleken ökar klyvningssegheten genom att för- korta längden av dislokatíonståg (pile-ups), vilket minskar den maximala möjliga spänningsíntensiteten vid spetsen (huvudet) av en enskild upp- torning. Detta gör mikrosprickinitiering mindre sannolik. Den lägre upp- torningsintensiteten förbättrar även brottsegheten (duktilbrottsegheten) genom att minska lokala mikrotöjningar och sålunda göra mikrohålrums- initiering mindre sannolik. Dessutom ökar den fina kornstorleken den all- männa (globala) segheten genom att ge många "vägspärrar" mot sprickfortp- lantning. (se lexikonet beträffande definitioner av dislokationsblockering, klyvningsseghet, dislokationståg, mikrosprickor, mikrotöjningar och mikrohålrum).
. . . . . .- S Ästadkommande av mikrostrukturen och kornstorleken Den finkorniga rymdcentrerade kubiska strukturen domineras företrädesvis av auto-anlöpt lattmartensit (ribbmartensit (lath martensite)), dvs. innehåller minst cirka 50 volym-%, mer föredraget minst cirka 70 volym-% och ännu mer föredraget minst cirka 90 volym-% auto-anlöpter lattmartensit. Emel- lertid kan även signifikanta mängder av lägre bainite närvara, t.eX. upp till cirka 49 volym-%. Mindre beståndsdelar, såsom acikulär ferrit, polygonal ferit, och övre bainit (eller andra degenererade former av bainit) kan även närvara i små mängder, men utgör företrädesvis icke den dominanta morfo- login. Den önskade martensitisk-bainitiska mikrostrukturen åstadkommes med användning av lämplig svetsmetallkemi och lämplig kontroll av svets- metallkylningshastigheten. Ett flertal exempel som diskuterar kemisk sam- mansättning anges nedan. Svetsning med låg värmetillförsel används så att svetsmetallen svalnar hastigare än den skulle göra med typiskt använd högre värmetillförsel. Värmetillförsel definieras såsom svetsspänning multip- licerad med svetsströmstyrka och dividerad med svetsmatningshastighet, dvs. bågenergi. Den svetsning med låg värmetillförsel som användes vid svetsningsförfarandet enligt denna uppfinning har bågenergier företrädesvis inom området cirka 0,3 kJ/ mm till cirka 2,5 kJ/ mm (7,6 kJ/ inch till 63,5 kJ/ inch), men mer föredraget inom området 0,5 kJ / mm till cirka 1,5 kJ /mm (l2,7 kJ / inch till 38 kJ/ inch). Ett flertal olika nivåer av "kornstor- lek" kan beskrivas inom den önskade mikrostrukturen och svetsningstekni- ken med låg värmetillförsel är avsedd att minska storleken av varje enhet.
En låg svetsningsvärmetillförsel hjälper till vid bildningen av en liten pelar- kornstorlek, en liten utgångs- (prior)-austenitkornstorlek, en liten marten- sit/ bainit områdes (packet) storlek, och en smal martensit- och/ eller bainit- latt vidd. Såsom uttrycket användes häri i samband med strukturen betyder "finkornig" att pelarkornstorleken (vidden) företrädesvis är mindre än cirka 150 um, och mer föredraget mindre än cirka 100 um; att utgångsaustenit- kornstorleken företrädesvis är mindre än cirka 50 um, mer föredraget mindre än cirka 35 um, och ännu mer föredraget mindre än cirka 20 um; och att martensit/bainitområdesstorleken företrädesvis är mindre än cirka 520 153 11 pm, mer föredraget mindre än cirka 15 pm, och ännu mer föredraget mindre än cirka 10 pm. Såsom uttrycket användes häri betyder "korn- storlek" kornstorleken såsom bestämmes med linjeinterceptmetoden, såsom är välkänt för fackmän på området.
Effekten av låg inneslutningshalt Den låga inneslutningshalten tenderar att öka klyvningssegheten genom att eliminera potentiella klyvningssprickinitieringsställen och/ eller genom att minska antalet mikrospänningskoncentrationsställen. Den låga inneslut- ningshalten tenderar att öka duktilbrottsegheten genom att minska antalet mikrohålrum -initieringsställen.
Svetsar framställda enligt denna uppfinning har företrädesvis en låg inne- slutningshalt, men är icke inneslutningsfria. Inneslutningar kan bidra vä- sentligt till åstadkommande av optimala svetsmetallegenskaper. För det första verkar de så som desoxideringsmedel i svetsmetallsmältan. Låg syre- halt i skyddsgasen är föredragen för framställning av svetsar enligt upp- finning, vilket sålunda minskar behovet av desoxidering; emellertid föred- rages fortfarande viss desoxideringspotential i svetsmetallsmältan. För det andra kan inneslutningar vara användbara för att reglera pelar- och ut- gångsaustenitkorntillväxten genom korngränslåsning. Begränsning av korntillväxten vid förhöjda temperaturer gynnar en liten rumstemperatur- kornstorlek. Eftersom den låga vårmetillförseln för framställning av svetsar enligt denna uppfinning hjälper till att begränsa kornstorleken kan emel- lertid inneslutningshalten sänkas till en nivå som förbättrar segheten, men fortfarande ger värdefulla korngränslåsande effekter.
Svetsar framställda enligt denna uppfinning ger hög hållfasthet såsom an- givits i det föregående. I fråga om svetsmetaller med lägre hållfasthet är det ofta tillämpat att åstadkomma en signifikant volymandel av Ti-baserade in- neslutningar i avsikt att kärnbilda acikulär ferrit. För sådana svetsar med lägre hållfasthet är acikulär ferrit den föredragna mikrostrukturen tack vare 520 133 12 dess goda hällfasthets- och seghetsegenskaper. Enligt denna uppfinning, i vilken högre hållfastheter är önskvärda, är det ett avsiktligt särdrag att und- vika en stor volymandel av inneslutningar som kärnbildar acikulär ferrit. Det är snarare föredraget att åstadkomma en mikrostruktur dominerad av latt- martensit. Åstadkommande av den önskade inneslutningsstorleken/ -halten Den föredragna låga inneslutningshalten i svetsar enligt denna uppfinning åstadkommes genom valet och tillföringen av lämplig skyddsgas, genom upprätthållande av god svetsrenhet och genom användning av en svetss- mälttråd med låga halter av svavel, fosfor, syre och kisel. Den specifika kemiska sammansättningen hos svetssmälttråden är utformad att ge den önskade kemiska sammansättningen hos svetsmetallen, vilken i sin tur väl- jes på basis av de önskade mekaniska egenskaperna. De önskade mekaniska egenskaperna beror på den speciella behällarkonstruktionen; och denna uppfinning täcker ett område av kemiska sarnmansättningar hos svetsme- taller med förmåga att anpassas till ett område av konstruktiva utform- ningar. Med användning av svetsningsförfarandet enligt denna uppfinning kommer bulksvetsmetallen att utspädas minimalt med basmetallen, och därför kommer den kemiska sammansättningen hos svetssmälttråden att bli i det närmaste densamma som den kemiska sammansättningen hos svets- metallen såsom beskrives häri. Enligt svetsningstekniken enligt denna upp- finning kan utspädningen förväntas bli mindre är cirka 15 % men är ofta mindre än cirka 10 %. För områden nära centrum av svetsmetallen förvän- tas utspädningen vara mindre än cirka 5 %. Med användning av någon väl- känd beräkningsmetod för omvänd utspädning kan en fackman på området beräkna den kemiska sammansättningen hos svetssmälttråden för använd- ning vid förfarandet enligt uppfinningen för erhållande av den önskade ke- miska sammansättningen hos svetsmetallen. Skyddsgasen har företrädesvis låg C02- och /eller Oq-halt. Företrädesvis innehåller skyddsgasen mindre än cirka 10 volym-%, mer föredraget mindre än cirka 5 volym-%, och ännu mer föredraget mindre än cirka 2 volym-% av C02 och/ eller 02. Huvudkompo- 520 133 13 nenten i skyddsgasen är företrädesvis argon; och skyddsgasen innefattar företrädesvis cirka 80 volym-% eller mer argon, och mer föredraget mer än cirka 90 volym-%. Helium kan tillsättas till skyddsgasen i mänger upp till cirka 12 volym-% för att förbättra bågdriftsegenskaperna eller svetssömpe- netreringen och- profilen. Om så erfordras, för en speciell lagringsbehållar- utformning, kan föroreningar från skyddsgasen, som tenderar att leda till bildning av ícke-metalliska inneslutningar i svetsmetallen, såsom är välkänt för fackmän på området, minskas ytterligare genom tillföring av gasen genom ett nanochem-filter, en anordning känd för fackmän på området pre- cision-TIG-svetsning. För att bidra till åstadkommandet av låg svetsmetal- linneslutningshalt i svetsmetallen har svetssmälttråden och basmaterialet företrädesvis i sig låga halter av syre, svavel och fosfor. De ovan angivna sär- dragen för svetsningsförfarandet enligt denna uppfinning ger en svetsmetall som företrädesvis innehåller mindre än cirka 150 ppm av P, men mer före- draget mindre än 50 ppm av P, mindre än cirka 150 ppm av svavel, men mer föredraget mindre än cirka 30 ppm av svavel, och mindre än cirka 300 ppm av syre, men mer föredraget mindre än cirka 250 ppm av syre. För vissa ut- formningar av kryogena lagringsbehållare regleras syrehalten i svetsmetallen företrädesvis till mindre än cirka 200 ppm.
Vad beträffar inneslutningsstorlek väljes den låga svetsvärmetillförseln, som föredrages för framställning av svetsar enligt denna uppfinning för att ge begränsad överhettning och en snabb avkylningshastighet, vilket sålunda begränsar tillväxttiden för inneslutningarna i svetsmetallsmältan. Dessutom kan små mängder av Al, Ti och Zr (mindre än cirka 0,015 vikt-% av varje) tillsättas individuellt eller i kombination för att bilda små oxider. Dessa ele- ment väljas på grund av deras kända höga affinitet till syre. Vad beträffar Ti bör mängden av detta element hållas låg, företrädesvis lägre än cirka 0,010 vikt-%, för att förhindra för mycket kärnbildning av acikulär ferrit. Inne- slutningarna som åstadkommes enligt denna uppfinning är, i genomsnitt, mindre än cirka 700 nm i diameter, men företrädesvis inom området cirka 200 nm till cirka 500 nm i diameter. Antalet ícke-metalliska inneslutningar per areaenhet, exempelvis hos ytan av en skiva av svetsmetallen som fram- 520 133 14 ställs enligt denna uppfinning, som är större än cirka 1000 nm i diameter är företrädesvis låg, dvs. företrädesvis mindre än cirka 250 per mm2.
Balansen mellan förvärmning och värmetillförsel PLNG-tilläinpningen kräver ett höghållfast stål, vilket kan nödvändiggöra viss nivå av förvärmning för att förhindra svetssprickbildning. Förvärmning kan ändra svetskylningshastigheten (högre förvärmning gynnar långsam- mare kylning) och det är ett föremål för uppfinningen att balansera förvärm- ning och svetsvärmetillförsel för att (1) förebygga svetssprickbildning, och (2) ge en finkornig mikrostruktur. Förvärmning är företrädesvis till mellan rumstemperatur och cirka 200°C (392°F), men såsom är uppenbar för fack- män på området väljes den speciella förvärmningstemperaturen företrädesvis med beaktande av materialets svetsbarhet och svetsvärmetillförseln. Mate- rialets svetsbarhet kan fastställas med användning av någon av ett flertal provningsmetoder som är kända för fackmän på området, såsom "Controlled Thermal Severity Test" Y-spårtest, eller Welding Institute of Canada test.
Modeller ("Mock-ups") kan även tjäna detta ändamål, varigenom svetsade föremål av de ifrågavarande bas- och svetsmetallerna är förenade med användning av alternativa tillverkningsmetoder. Modellerna har företrädesvis tillräcklig storlek för att ge den nivå av spänning som kommer att uppträda i den verkliga lagringsbehållaren.
Pulsering av tillförd effekt I allmänhet kan en pulserande effekttillförsel användas med alla de skydds- gasförfaranden som är föredragna för användning vid svetsningsförfarandet enligt uppfinningen. Förluster i fråga om bågstabilitet eller penetrerings- förmåga på grund av val av tråd/gas-kemi kan i en väsentlig grad återvinnas med användning av en pulserad effekttillförsel. Om exempelvis uppfinningen utövas med användning av TIG-svetsning med låg värmetillförsel och en smälttråd med låg svavelhalt kan svetssömpenetreringen förbättras med an- vändning av en pulserande effekttillförsel. 529 135 ' Sprickkontroll Såsom är känt för fackmän på området innefattar de arbetsbetingelser, som beaktas vid utformningen av lagringsbehållare konstruerade av svetsat stål för transport av under tryck stående kryogena fluider, inkluderande bland annat arbetstrycket och- temperaturen, liksom ytterligare spänningar som kan förväntas inverka på stålet och svetsarna. Standardsprickmekanism- mätningar, såsom (i) kritisk spänningsintensitetfaktor (Kic), som är ett mått på plan-töjnings-brottsegheten, och (ii) sprickspetsöppningsförskjutning (crack tip opening displacement) (CTOD), som kan användas för att mäta elastisk-plastisk brottseghet, som båda är välkända för fackmän på området, kan användas för att bestämma brottsegheten hos stålet och svetsarna.
Industrikoder som är allmänt acceptabla för stålkonstruktionsutformning, exempelvis såsom anges i BSI-publikationen "Guidance on methods for assessing the acceptability of flaws in fusion welded Structures", ofta be- nämnd "PD 6493: 1991", kan användas för att bestämma den maximalt tillåtbara defektstorleken (sprickstorleken) för behållarna baserad på brott- segheten hos stålet och svetsen (inkluderande den värmepåverkade zonen) och de på behållaren pålagda eller inverkande spänningarna. En fackman på området kan utveckla ett sprickkontrollprogram för att motverka sprickini- tiering genom (i) lämplig behållarutformning för minimering av inverkande spänningar, (ii) lämplig tillverkningskvalitetskontroll för att minimera defek- ter, (iii) lämplig kontroll av livscykelbelastningar och tryck som påläggas på behållaren och (iv) ett lämpligt inspektionsprogram för att tillförlitligt upp- täcka felställen och defekter i behållaren. En föredragen konstruktionsfilosofi för lagringsbehållare svetsade i enlighet med denna uppfinning är "läckage före förstöring" är "leak before failure" såsom är välkänt för fackmän på om- rådet. Dessa överväganden benämnas allmänt häri "kända principer för brottmekanismer." Det följande är ett icke begränsande exempel på tillämpning av dessa kända principer beträffande brottmekanismer vid ett förfarande för beräkning av 520 133 ß%¿K*åU*f,?' 16 kritiskt defektdjup för en given defektlängd för användning i ett brottkont- rollschema för att förhindra brottinitiering i ett tryckkärl eller behållare.
Fig. 1B visar en defekt med defektlängden 315 och defektdjupet 310. PD 6439 användes för beräkning av värden för det kritiska defektstorleksdiag- rarnmet 300, som visas på FIG. 1A, baserat på följande konstruktionsbetingelser: Kärldiameter: 4,57 m (15 ft) Kärlväggtjocklek: 25,4 mm (1,00 in) Konstruktionstryck: 3445 kPa (500 psi) Tillåtbar ringspänning: 333 MPa (48,3 ksi).
För ändamålet enligt detta exempel antages en ytdefektlängd av 100 mm (4 inches), exempelvis en axiell defekt (spricka) belägen i en svetssöm. Med hänvisning till FIG. 1A visar avsatta värden (kurvan) för 300 värdet av kri- tiska defektdjupet såsom en funktion av CTOD-brottsegheten och av rests- pänningen, för restspänningsnivåer av 15, 50 och 100 % av sträckgränsen.
Restspänningar kan uppkomma på grund av tillverkning och svetsning; och PD 6493 rekommenderar användningen av ett restspänningsvärde av 100 % av sträckgränsen i svetsar (inkluderande svetsens värmepåverkande zon) om icke svetsarna spänningsutlösningsbehandlats vid användning av sådana tekniker som eftersvetsvärmebehandling (PWHT) eller mekanisk spännings- utlösning.
Baserat på CTOD-brottsegheten hos tryckkärlsstålet vid minimianvänd- ningstemperaturen kan tryckkärlstillverkningen anpassas till att sänka restspänningarna, och ett inspektionsprogram kan fastställas (för både initialinspektion och inspektion under användning) för att upptäcka och mäta defekter för jämförelse med kritisk defektstorlek. Om i detta exempel stålet har en CTOD-seghet av 0,025 mm vid minimianvändningstempera- turen (såsom uppmätes vid användning av laboratorieprover) och rests- pänningarna minskas till 15 % av stålets sträckgräns, är värdet för kritiskt 520 133 17 defektdjup approximativt 4 mm (se punkt 320 på FIG. 1A). Med likartade beräkningsmetoder kan, såsom är välkänt för fackmän på området, kritiska defektdjup bestämmas för olika defektlängder liksom olika defektgeometrier.
Med användning av denna information kan ett kvalitetskontrollprogram och inspektionsprogram (tekniker, detekterbara defektdimensioner, frekvens) ut- vecklas för att säkerställa att defekterna upptäckas och åtgärdas innan de når det kritiska defektdjupet eller för anbringandet av konstruktionsbelast- ningarna. På basis av publicerade empiriska korrelationer mellan CVN, Kic och CTOD-brottseghet korrelerar 0,025 mm CTOD-segheten i allmänhet till ett CVN-värde av cirka 37 J. Detta exempel är icke avsett att begränsa upp- finningen på något sätt.
EXEMPEL I följande exempel användes ett svetsningsförfarande enligt denna upp- finning för svetsning av ett basstål av den typ som beskrives i samtidigt anhängiga U.S.-provisiona1 patent-ansökan med titeln "ULTRA-HIGH STRENGTH, WELDABLE STEELS WITH EXCELLENT ULTRA-LOW TEMPERATURE TOUGHNESS" med prioritetsdatum 19 december 1997 och som av USPTO definieras såsom ansökan nr. 60 / 0688 16. För ändamålet enligt dessa exempel innehåller basstålet: 0,05 vikt-% kol, 1,70 vikt-% mangan, 0,075 vikt-% kisel, 0,40 vikt-% krom, 0,2 vikt-% molybden, 2,0 vikt-% nickel och 0,05 vikt-% Nb, och andra legeringselement inom de intervall som beskrivas i ansökan nr. 60 / 068816, inkluderande ett mini- mum, från cirka 0,008 vikt-% till cirka 0,03 vikt-% titan, från 0,001 vikt-% till cirka 0,05 vikt-% aluminium, från 0,002 vikt-% till cirka 0,005 vikt-% kväve. Dessutom är restämnen företrädesvis väsentligen minimerade i basstålet, exempelvis är fosfor (P)-halten företrädesvis mindre än cirka 0,01 vikt-%, svavel (S)-halten är företrädesvis mindre än cirka 0,004 vikt-% och syre (O)-halten är företrädesvis mindre än cirka 0,002 vikt-%. En stålskiva (stålplåtämne) med denna kemiska sammansättning framställes för bildning av en ultrahöghållfast, tvåfasig (dual phase) stålplåt med en mikrostruktur innefattande cirka 10 till cirka 40 volym-% av en första fas av väsentligen .. ..- 52Û 133 18 100 volym-% ("huvudsakligen") ("essentially")) ferrit och cirka 60 till cirka 90 volym-% av en andra fas av övervägande finkornig lattmartensit, finkorning lägre bainit, eller blandningar därav. Beskrivet något utförligare, framställes basstålet för dessa exempel genom framställning av ett plåtämne av önskad sammansättning, såsom beskrivits ovan, upphettning av plåtämnet till en temperatur från cirka 955°C till cirka l065°C (17 50-l950°F), varmvalsning av plåtämnet till bildning av stålplåt i ett eller fler stick (steg), som ger cirka till cirka 70 % reduktion i ett första temperaturområde, i vilket austenit rekristalliserar, dvs. över cirka Tur-temperaturen, ytterligare varmvalsning av denna stålplåt i ett eller fler stick som ger cirka 40 till cirka 80 % reduktion i ett andra temperaturområde under cirka Tur-temperaturen och över cirka Arg,-omvandlingstemperaturen, och slutvalsning av stålplåten i ett eller fler stick till att ge cirka 15 till cirka 50 % reduktion i det interkritiska tempera- turområdet under cirka Arg-omvandlingstemperaturen och över cirka An- ovandlingstemperaturen. Den varmvalsade stålplåten störtkyles därefter med en kylningshastighet av cirka l0°C per sekund till cirka 40°C per sekund (l8-72°F/ sekund) till en lämplig störtkylningstemperatur (QST), företrädesvis under cirka MS-omvandlingstemperaturen plus 200°C (360°F), vid vilken tidpunkt störtkylningen avslutas. Stålplåten tillåtes luftsvalna till omgivningstemperaturen efter avslutandet av störtkylningen. (Se termlexi- konet beträffande definitioner av Tm-temperatur, och av Arg-, Ar1- och MS- omvandlingstemperaturer.) EXEMPEL 1 I ett första exempel på förfarandet enligt denna uppfinning användes en gas- metallbågssvets (GMAW)-process för framställning av en svetsmetall vars kemiska sammansättning innefattar järn och cirka 0,07 vikt-% kol, cirka 2,05 vikt-% mangan, cirka 0,32 vikt-% kisel, cirka 2,20 vikt-% nickel, cirka 0,45 vikt-% krom och, cirka 0,56 vikt-% molybden, mindre än cirka 110 ppm fosfor och mindre än cirka 50 ppm svavel. Svetsen utföres på ett stål, såsom det ovan beskrivna basstålet, med användning av en argonbaserad skyddsgas med mindre än cirka l vikt-% syre. Svetsvärmetillförseln ligger i., .l 520 133 19 inom området cirka 0,3 kJ / mm till cirka 1,5 kJ/ mm (7,6 kJ till 38 kJ/ inch).
Svetsning med denna metod ger en svets med en draghållfasthet högre än cirka 900 MPa (130 ksi), företrädesvis högre än cirka 930 MPa (135 ksi), mer föredraget högre än cirka 965 MPa (140 ksi), och ännu mer föredraget minst cirka 1000 MPa (145 ksi). Vidare ger svetsning med denna metod en svets- metall med ett DBTT under cirka -73°C (-100°F), företrädesvis under cirka - 96°C (140°F), mer föredraget under cirka - 106°C (-160°F), och ännu mer föredraget under cirka - 115°C (175°F).
EXEMPEL 2 Enligt ett annat exempel på förfarandet enligt denna uppfinning användes GMAW-processen för framställning av en svetsmetall vars kemiska samman- sättning innefattar järn och cirka 0,10 vikt-% kol (företrädesvis mindre än cirka 0,10 vikt-% kol, mer föredraget frän cirka 0,07 till cirka 0,08 vikt-% kol), cirka 1,60 vikt-% mangan, cirka 0,25 vikt-% kisel, cirka 1,87 vikt-% nickel, cirka 0,87 vikt-% krom, cirka 0,51 vikt-% molybden, mindre än cirka 75 ppm fosfor, samt mindre än cirka 100 ppm svavel. Svetsvärmetillförseln är inom området cirka 0,3 till cirka 1,5 kJ /mm (7,6 till 38 kJ /inch) och en förvärmning av cirka 100°C (212°F) användes. Svetsen utföres på ett stål, såsom det ovan beskrivna basstålet, med användning av en argonbaserad skyddsgas med mindre än cirka 1 vikt-% syre. Svetsning med denna metod ger en svets med en draghållfasthet högre än cirka 900 MPa (130 ksi), före- trädesvis högre än cirka 930 MPa (135 ksi), mer föredraget högre än cirka 965 MPa (140 ksi), och ännu mer föredraget minst cirka 1000 MPa (145 ksi).
Vidare ger svetsning med denna metod en svetsmetall med ett DBTT under cirka -73°C (-100°F), företrädesvis under cirka -96°C (140°F), mer föredraget under cirka -106°C (-160°F), och ännu mer föredraget under cirka -115°C (- 17 5°F). 520 133 EXEMPEL 3 Enligt ett annat exempel på förfarandet enligt denna uppfinning användes wolfrain-inertgassvetsnings (TIG)-processen för framställning av en svets- metall vars kemiska sammansättning innefattar järn och cirka 0,07 vikt-% kol (företrädesvis mindre än cirka 0,07 vikt-% kol) cirka 1,80 vikt-% mangan, cirka 0,20 vikt-% kisel, cirka 4,00 vikt-% nickel, cirka 0,5 vikt-% krom, cirka 0,40 vikt-% molybden, cirka 0,02 vikt-% koppar, cirka 0,02 vikt- % aluminium, cirka 0,010 vikt-% titan, cirka 0,015 vikt-% Zr, mindre än cirka 50 ppm fosfor och mindre än cirka 30 ppm svavel. Svetsvärmetill- förseln är inom området cirka 0,3 till cirka 1,5 kJ /mm (7,6 till 38 kJ / inch) och en förvärmning på cirka l00°C (212°F) användes. Svetsen utföres på ett stål, såsom det ovan beskrivna basstålet, med användning av en argonbase- rad skyddsgas med mindre än cirka 1 vikt-% syre. Svetsning med denna metod ger en svets med en draghållfasthet högre än cirka 900 MPa (130 ksi), företrädesvis högre än cirka 930 MPa (135 ksi), mer föredraget högre än cirka 965 MPa (140 ksi) och ännu mer föredraget minst cirka 1000 MPa (145 ksi). Vidare ger svetsning med denna metod en svetsmetall med ett DBTT under cirka -73°C (-100°F), företrädesvis under cirka -96°C (-140°F), mer föredraget under cirka - l06°C (-160°F), och ännu mer föredraget under cirka -115°C (-175°F).
Kemiska sammansåttningar hos svetsmetaller likartade med de som anges i exemplen kan åstadkommas med användning av antingen GMAW- eller TIG- svetsprocesserna. TIG-svetsarna kan emellertid förväntas ha en lägre förore- ningshalt och en mer högraffinerad mikrostruktur än GMAW-svetsarna och sålunda förbättrad lågtemperaturseghet.
Denna uppfinning har beskrivits i samband med en eller fler föredragna ut- föringsformer, men det bör förstås att andra modifikationer kan göras utan att man avviker från uppfinningens omfång, som anges i följande krav.
Svetsningsförfarandet enligt denna uppfinning kan användas med många 520 133 21 stål av annat slag än de ultrahöghållfasta låglegerade stål som beskrives häri, vilka anges endast såsom exempel.
Termlexikon: Ar i-omvandlíngstemperatur: Arg-omvandlingstemperatur: BCC: Charpy (Charpy-V-skårlseghet: Klyvningsseghet: Kylningshastighet: Kryogen temperatur: CTOD: CVN: den temperatur vid vilken omvandling av austenit till ferrit eller till ferrit plus ce- mentit är avslutad under kylning. den temperatur vid vilken austenit börjar omvandlas till ferrit under kylning.
Rymdcentrerad kubisk.
Energin, i ft-lbs eller joules, som uppmätes efter brott på ett Charpy V skårprovstycke.
Beständigheten hos ett stål mot klyv- ningsbrott, vilken egenskap (såsom exem- pel, utan begränsning) kan uppmätas med användning av CTOD-provningen eller kan bestämmas med användning av DBTT från en grupp av Charpy V-skårprovningar.
Kylningshastighet vid centrum, eller väsentligen vid centrum, av plåttjockleken.
Godtycklig temperatur lägre än cirka -40°C (-40°F).
Sprickspetsöppningsförskjutning.
Charpy V-skåra.
DBTT (duktil-till-sprödbrotts- omvandlingstemperatur): Dislokation: Dislokationsblockering: Dislokationståg (pileup): Väsentligen: Finkornig struktur: _ 0 . . .. ., . . . , , _ __ n -u i» s» i . ~ -u- 22 Avgränsar två brottområden i konstruktíonsstål; vid temperaturer under DBTT tenderar brott att uppkomma genom lågenergiklyvnings (spröd) brott, under det att vid temperaturer över DBTT tenderar brott att uppkomma genom högenergiseg- brott.
En linjär felaktighet i kristallens atom- gitter.
Ett fenomen vid vilket ett hinder (såsom en korngräns eller en utskiljníng) förhindrar eller hindrar rörelsen av dislokationer i en metall.
Uppträder när ett flertal dislokationer som rör sig i samma eller nästa samma glidplan stöter på ett hinder och staplas upp efter varandra.
Så gott som 100 volym-%.
Betyder att pelarkornstorleken (bredden) företrädesvis är mindre än cirka 150 pm och mer föredraget mindre än cirka lO0pm; att primär (prior)- austenit- kornstorleken företrädesvis är mindre än cirka SO pm, mer föredraget mindre än cirka 35 pm och ännu mer föredraget 520 133 GMAW: Kornstorlek: HAZ: Interkritiskt temperaturområde: Klc: kJ : kPa: ksi: Låglegerat stål: Låg-värmetillförselsvetsning: 23 mindre än cirka 20 um, och att mar- tensit/bainit-områdes (paket) storleken företrädesvis är mindre än cirka 20 pm, mer föredraget mindre än cirka 15 um och ännu mer föredraget mindre än cirka 10 um.
Gasmetallbägsvetsning.
Kornstorleken bestämd med linjeinterceptmetoden.
Värmepåverkad zon.
Från cirka Arg-omvandlingstemperaturen till cirka Ar1-omvandlingstemperaturen vid kylning.
Kritisk spänningsintensitetsfaktor.
Kilojoule.
Tusen pascal.
Tusen pounds per engelsk kvadrattum.
Ett stål innehållande järn och mindre än cirka 10 vikt-% totalt av legeringstillsatser.
Svetsning med bågenergier av företrädesvis inom området cirka 0,3 till cirka 2,5 kJ / mm (7,6 till 63,5 kJ / inch), mer före- 520 133 Låg halt av icke-metallisk inneslutning: Maximal tillåtbar defekt (sprick) storlek: Mikrospricka: Mikrotöj ningar: Mikrohålrum: MPa: 24 draget inom området cirka 0,5 kJ /mm till cirka 1,5 kJ/mm (l2,7 till 38 kJ/inch).
Antalet icke-metalliska inneslutningar per enhetsarea, exempelvis hos ytan av en provskiva av svetsmetallen som åstad- kommits enligt denna uppfinning, som är större än cirka 1000 nm i diameter är företrädesvis lägre än cirka 250 per mm? Kritisk defekt (sprick) längd och /-djup.
Det första uppträdandet av material- separering vid början av klyvbrottinitiering.
Töjningar som uppträder i en sub- kornskala runt en enkel (eller grupp av) diskontinuitet (eller diskontinuiteter), som kan innefatta, exempelvis, en inneslutning, en utskiljning, eller ett litet område av en andra fas.
En kavitet som uppträder nära en dis- kontinuitet i en stålgrundmassa, såsom en inneslutning, en utskiljning eller ett litet området av en andra fas.
Miljoner pascal. 520 133 MS-omvandlingstemperatur: Den temperatur vid vilken omvandling av austenit till martensit börjar under kyl- ning. ppm: Miljondelar.
Störtkylning: Såsom uttrycket användes i beskrivningen av föreliggande uppfinning avses påskyn- dad kylning med godtyckliga medel vanl- genom en fluid (gas eller vätska), som väljes för dess benägenhet att öka kyl- ningshastigheten hos stålet användes, till skillnad mot luftkylning.
Störtkylningsstopp- temperatur (QST): Den högsta, eller väsentligen högsta, tem- peratur som uppnås vid ytan av plåten sedan störtkylningen avbrutits, på grund av värme som ledes från mitten av stålets tjocklek. Ämne (slab): Ett stycke av stål med godtyckliga dimen- sioner.
Draghållfasthet: Vid dragprovning, förhållandet mellan maximal belastning och ursprunglig tvär- sektionsarea.
TIG-svetsning: Volfram-inertgassvetsning.
Tur-temperatur: Den temperatur under vilken austenit icke rekristalliserar.
USPTO: Svets: 520 133 26 Usazs patent- och varumärkesmyndighet (patentverk).
En svetsad fog, innefattande: (i) svets- metallen, (ii) den värmepåverkade zonen (HAZ), och (iii) basmetallen i den "närmaste närheten" till HAZ. Den andel av basme- tallen som anses ligga inom den "närmaste närheten" av HAZ och därför utgöra en del av svetsen, varierar beroende på faktorer som är kända för faekmän på området, exempelvis, utan begränsning, vidden av svetsen, det svetsade föremålets storlek, antalet svetsningar som erfordras för till- verkning av föremålet, samt avståndet mel- lan svetsarna.

Claims (12)

520 133 27 Patentkrav
1. Förfarande för svetsning av en basmetall, kännetecknat av att det innefattar stegen: (i) svetsning med användning av en skyddsgassvetsningsprocess med en argonbaserad skyddsgas, och en svetssmälttråd, som ger: (a) en svetsmetall med en seg-till-sprödbrottomvandlingstemperatur av lägre än cirka -73°C, -100°F, och med en ñnkorning rymdcent- rerad kubisk kristallstruktur med minst cirka 50 volym-% auto-an- löpt lattmartensit och mindre än cirka 250 icke-metalliska inneslut- ningar större än cirka 1000 nm i diameter per mm2, uppmätt på en yta av en skiva av svetsmetallen, som innehåller järn och följande legeringselement: cirka 0,06 vikt-% till cirka 0,10 vikt-% kol; cirka 1,60 vikt-% till cirka 2,05 vikt-% mangan; cirka 0,20 vikt-% till cirka 0,32 vikt-% kisel; cirka 1,87 vikt-% till cirka 6,00 vikt-% nickel; cirka 0,30 vikt-% till cirka 0,87 vikt-% krom; och cirka 0,40 vikt-°/> till cirka 0,56 vikt-% molybden; och (b) en svets med en draghållfasthet högre än cirka 900 MPa, 130 ksi.
2. F örfarande enligt patentkrav 1 varvid svetsmetallen vidare innefattar minst ett tillsatsmedel valt från gruppen bestående av 0 vikt-% till cirka 0,30 vikt-°/o koppar, 0 vikt-% till cirka 0,020 vikt-% aluminium, 0 vikt-% till cirka 0,015 vikt-% zirkonium och 0 vikt-% till cirka 0,010 vikt-% titan.
3. Förfarande enligt patentkrav 1 varvid skyddsgassvetsningen genomföres med en värmetillförsel inom området 0,5 till cirka 1,5 kJ/ mm, 12,7 till 38 kJ/ tum. 520 153 28
4. Förfarande enligt patentkrav 1 varvid skyddsgassvetsningsprocessen är gasmetallbågsvetsning GMAW och svetsmetallen innefattar järn och cirka 0,07 vikt-% kol, cirka 2,05 vikt-% mangan, cirka 0,32 vikt-% kisel, cirka 2,20 vikt-% nickel, cirka 0,45 vikt-% krom, cirka 0,56 vikt- % molybden, mindre än cirka 110 ppm fosfor och mindre än cirka 50 ppm svavel.
5. Förfarande enligt patentkrav 4 varvid skyddsgassvetsningsprocessen genomföres med en värmetillförsel inom området cirka 0,3 till cirka 1,5 kJ/mm, 7,6 till 38 kJ/tum.
6. Förfarande enligt patentkrav 1 varvid skyddsgassvetsningsprocessen är gasmetallbågsvetsning (GMAW) och svetsmetallen innehåller järn och cirka 1,60 vikt-% mangan, cirka 0,25 vikt-% kisel, cirka 1,87 vikt-% nickel, cirka 0,87 vikt~% krom, cirka 0,51 vikt-% molybden, mindre än cirka 75 ppm fosfor, mindre än cirka 100 ppm svavel samt mindre än cirka 0,10 % kol.
7. Förfarande enligt patentkrav 6 varvid skyddsgassvetsningsprocessen genomföres med en argonbaserad skyddsgas med mindre än cirka 1 vikt-% syre.
8. Förfarande enligt patentkrav 6 varvid skyddsgassvetsningsprocessen genomföres med en värmetillförsel inom området cirka 0,3 kJ/ mm till cirka 1,5 kJ/mm, 7,6 till 38 kJ/tum.
9. Förfarande enligt patentkrav 1 varvid skyddsgassvetsningsprocessen är volfram-inertgassvetsning och svetsmetallen innehåller järn och cirka 1,80 vikt-% mangan, cirka 0,20 vikt-°/o kisel, cirka 4,00 vikt-% nickel, cirka 0,5 vikt-% krom, cirka 0,40 vikt-% molybden, cirka 0,30 vikt-% koppar, cirka 0,02 vikt-% aluminium, cirka 0,010 vikt-°/o titan, cirka 0,015 vikt-% zirkonium, mindre än cirka 50 ppm fosfor, mindre än cirka 30 ppm svavel och mindre än cirka 0,07 vikt-% kol. 520 133 29
10. Förfarande enligt patentkrav 9 varvid skyddsgassvetsningsförfarandet
11. ll.
12. genomföres med en värmetillförsel inom området cirka 0,3 till cirka 1,5 kJ/mm, 7,6 till 38 kJ/tum, och en förvärmning av cirka 100°C, 212°F. Svets, kännetecknad av att den är framställd genom svetsning av minst 2 kanter av en basmetall med användning av ett skyddsgassvetsnings- förfarande, en argonbaserad skyddsgas samt en svetssmälttråd, varvid svetsen har en draghällfasthet av minst cirka 900 MPa, 130 ksi, och innefattar: (i) en svetsmetall med en seg-till-sprödbrottomvandlingstemperatur av lägre än cirka -73°C, -100°F, och med en finkorning rymd- centrerad kubisk kristallstruktur med minst 50 volym-% auto- anlöpt lattmartensit och mindre än cirka 250 icke-metalliska inneslutningar större än cirka 1000 nm i diameter per mm2, uppmätt på en yta av en skiva av svetsmetallen, samt svets- metallen innehåller järn och följande legeringselement: cirka 0,06 vikt-% till cirka 0,10 vikt-°/> kol; cirka 1,60 vikt-% till cirka 2,05 vikt-% mangan; cirka 0,20 vikt-% till cirka 0,32 vikt-% kisel; cirka 1,87 vikt-% till cirka 4,00 vikt-% nickel; cirka 0,30 vikt-% till cirka 0,87 vikt-% krom; och cirka 0,40 vikt-% till cirka 0,56 vikt-% molybden; (ii) en värmepåverkad zon; och (iii) delar av basmetallen i närheten av den värmepåverkade zonen. Svets enligt patentkrav 11 vari svetsmetallen vidare innefattar minst en tillsats vald från gruppen bestående av 0 vikt-% till cirka 0,30 vikt-Wo koppar, 0 vikt-% till cirka 0,020 vikt-% aluminium, 0 vikt-% till cirka 0,015 vikt-% zirkonium, och 0 vikt-% till cirka 0,010 vikt-% titan.
SE9904575A 1997-06-20 1999-12-14 Ultrahöghållfasta kryogena svetsar SE520133C2 (sv)

Applications Claiming Priority (4)

Application Number Priority Date Filing Date Title
US5028097P 1997-06-20 1997-06-20
US5396697P 1997-07-28 1997-07-28
US8546298P 1998-05-14 1998-05-14
PCT/US1998/012738 WO1998058758A1 (en) 1997-06-20 1998-06-18 Ultra-high strength cryogenic weldments

Publications (3)

Publication Number Publication Date
SE9904575D0 SE9904575D0 (sv) 1999-12-14
SE9904575L SE9904575L (sv) 2000-02-10
SE520133C2 true SE520133C2 (sv) 2003-05-27

Family

ID=27367715

Family Applications (1)

Application Number Title Priority Date Filing Date
SE9904575A SE520133C2 (sv) 1997-06-20 1999-12-14 Ultrahöghållfasta kryogena svetsar

Country Status (42)

Country Link
US (1) US6114656A (sv)
EP (1) EP1017531B1 (sv)
JP (1) JP3964467B2 (sv)
KR (1) KR100358826B1 (sv)
CN (1) CN1261299A (sv)
AR (1) AR015124A1 (sv)
AT (1) AT410418B (sv)
AU (1) AU733606B2 (sv)
BG (1) BG64249B1 (sv)
BR (1) BR9810200A (sv)
CA (1) CA2292737C (sv)
CH (1) CH693769A5 (sv)
CO (1) CO5050284A1 (sv)
CZ (1) CZ295944B6 (sv)
DE (1) DE19882488B4 (sv)
DK (1) DK176042B1 (sv)
DZ (1) DZ2532A1 (sv)
EG (1) EG22049A (sv)
ES (1) ES2167196B1 (sv)
FI (1) FI116273B (sv)
GB (1) GB2341130B (sv)
GE (1) GEP20043261B (sv)
HR (1) HRP980347B1 (sv)
HU (1) HUP0003580A3 (sv)
ID (1) ID25606A (sv)
IL (1) IL133330A (sv)
MY (1) MY118794A (sv)
NO (1) NO318671B1 (sv)
NZ (1) NZ502045A (sv)
OA (1) OA11238A (sv)
PE (1) PE42099A1 (sv)
PL (1) PL186658B1 (sv)
RO (1) RO120535B1 (sv)
SE (1) SE520133C2 (sv)
SI (1) SI20153A (sv)
SK (1) SK172099A3 (sv)
TN (1) TNSN98099A1 (sv)
TR (1) TR199903172T2 (sv)
TW (1) TW387832B (sv)
UA (1) UA57788C2 (sv)
WO (1) WO1998058758A1 (sv)
YU (1) YU67799A (sv)

Families Citing this family (31)

* Cited by examiner, † Cited by third party
Publication number Priority date Publication date Assignee Title
DZ2528A1 (fr) * 1997-06-20 2003-02-01 Exxon Production Research Co Conteneur pour le stockage de gaz natural liquéfiesous pression navire et procédé pour le transport de gaz natural liquéfié sous pression et système de traitement de gaz natural pour produire du gaz naturel liquéfié sous pression.
TW359736B (en) * 1997-06-20 1999-06-01 Exxon Production Research Co Systems for vehicular, land-based distribution of liquefied natural gas
JP3519966B2 (ja) * 1999-01-07 2004-04-19 新日本製鐵株式会社 低温靱性に優れた超高強度ラインパイプおよびその製造法
GC0000233A (en) * 2000-08-07 2006-03-29 Exxonmobil Upstream Res Co Weld metals with superior low temperature toughness for joining high strength, low alloy steels
FR2815562B1 (fr) * 2000-10-23 2003-01-03 Air Liquide Procede de soudo-brasage tig
US6852175B2 (en) * 2001-11-27 2005-02-08 Exxonmobil Upstream Research Company High strength marine structures
US6843237B2 (en) 2001-11-27 2005-01-18 Exxonmobil Upstream Research Company CNG fuel storage and delivery systems for natural gas powered vehicles
JP4528089B2 (ja) * 2003-10-22 2010-08-18 新日本製鐵株式会社 耐脆性破壊発生特性を有する船体用大入熱突合せ溶接継手
FR2865151A1 (fr) * 2004-01-21 2005-07-22 Air Liquide Procede de soudage par laser d'acier, en particulier ferritique
US8759715B2 (en) 2004-10-06 2014-06-24 Lincoln Global, Inc. Method of AC welding with cored electrode
US9333580B2 (en) * 2004-04-29 2016-05-10 Lincoln Global, Inc. Gas-less process and system for girth welding in high strength applications
US20070221643A1 (en) * 2004-04-29 2007-09-27 Lincoln Global, Inc. Gas-less process and system for girth welding in high strength applications including liquefied natural gas storage tanks
US7842903B2 (en) * 2005-10-31 2010-11-30 Lincoln Global, Inc. Short arc welding system
US8704135B2 (en) * 2006-01-20 2014-04-22 Lincoln Global, Inc. Synergistic welding system
JP2006225718A (ja) * 2005-02-17 2006-08-31 Kobe Steel Ltd 低温靭性および耐ＳＲ割れ性に優れた高強度Ｃｒ−Ｍｏ鋼用溶着金属
AT8860U1 (de) * 2005-04-13 2007-01-15 Magna Steyr Fahrzeugtechnik Ag Modularer behälter für kryogene flüssigkeiten
DE102005018876A1 (de) * 2005-04-22 2006-10-26 Linde Ag Schweißen hochfester Stähle
WO2007078385A2 (en) * 2005-12-22 2007-07-12 Exxonmobil Upstream Research Company Welding of pipeline to enhance strain performance
JP5365217B2 (ja) * 2008-01-31 2013-12-11 Ｊｆｅスチール株式会社 高強度鋼板およびその製造方法
JP5365216B2 (ja) * 2008-01-31 2013-12-11 Ｊｆｅスチール株式会社 高強度鋼板とその製造方法
CN101920412A (zh) * 2010-09-07 2010-12-22 上海交通大学 耐高温低合金钢电焊条药皮及其焊条
JP6016170B2 (ja) * 2011-01-28 2016-10-26 エクソンモービル アップストリーム リサーチ カンパニー 優れた延性引き裂き強度を持つ高靱性溶接金属
TWI544976B (zh) 2012-12-27 2016-08-11 Metal Ind Res & Dev Ct Method for manufacturing advanced high strength steel rim and its fixture
EP2942143B1 (en) 2014-05-09 2017-03-15 Gestamp HardTech AB Methods for joining two blanks and blanks and products obtained
WO2016001702A1 (en) * 2014-07-03 2016-01-07 Arcelormittal Method for producing a high strength coated steel sheet having improved strength, ductility and formability
WO2016001706A1 (en) * 2014-07-03 2016-01-07 Arcelormittal Method for producing a high strength steel sheet having improved strength and formability and obtained sheet
JP6921085B2 (ja) 2015-12-22 2021-08-18 サーマツール コーポレイション ワークピース加熱用の微調整された出力を有する高周波電源システム
US10493570B2 (en) * 2016-05-02 2019-12-03 Exxonmobil Research And Engineering Company High manganese steel pipe with step-out weld zone erosion-corrosion resistance and method of making the same
JP2019520473A (ja) * 2016-05-02 2019-07-18 エクソンモービル リサーチ アンド エンジニアリング カンパニーＥｘｘｏｎ Ｒｅｓｅａｒｃｈ Ａｎｄ Ｅｎｇｉｎｅｅｒｉｎｇ Ｃｏｍｐａｎｙ 高マンガン鋼スラリーパイプラインのための現場での円周溶接技術
CN109604863B (zh) * 2019-01-14 2021-07-13 上海连山金属材料有限公司 一种高强韧气体保护焊丝
DE102019113181A1 (de) 2019-05-17 2020-11-19 Krones Aktiengesellschaft Umreifungsvorrichtung, Vorrichtung und Verfahren zur Herstellung eines wenigstens einen Artikel umfassenden Gebindes

Family Cites Families (11)

* Cited by examiner, † Cited by third party
Publication number Priority date Publication date Assignee Title
US3097294A (en) * 1963-07-09 Electric arc welding and wire therefor
US3769491A (en) * 1969-08-15 1973-10-30 Teledyne Inc Production of an improved non-austenitic steel weld deposit
US3745322A (en) * 1969-12-24 1973-07-10 Sumitomo Metal Ind Welding process preventing the bond brittleness of low-alloy steels
US3732393A (en) * 1970-09-03 1973-05-08 Messer Griesheim Gmbh Electric arc welding process
JPS5114975B1 (sv) * 1971-04-10 1976-05-13
US3716691A (en) * 1971-04-27 1973-02-13 Allegheny Ludlum Ind Inc Shielded arc welding with austenitic stainless steel
US3919519A (en) * 1972-01-27 1975-11-11 Int Nickel Co Welding material
JPS5653472B2 (sv) * 1974-11-27 1981-12-18
GB2259881B (en) * 1991-08-30 1994-07-20 Nippon Kokan Kk Method for gas-shield arc welding of a pipe and weld wire for use in the welding method
AU4111193A (en) * 1992-05-27 1993-12-30 Alloy Rods Global, Inc. Welding electrodes for producing low carbon bainitic ferrite weld deposits
KR100222302B1 (ko) * 1995-02-03 1999-10-01 아사무라 타카싯 저항복비를 가지는 저온인성이 우수한 고강도 라인파이프강재

Also Published As

Publication number Publication date
CN1261299A (zh) 2000-07-26
NO996355D0 (no) 1999-12-20
FI116273B (sv) 2005-10-31
BR9810200A (pt) 2000-08-08
JP2001508705A (ja) 2001-07-03
IL133330A (en) 2003-06-24
US6114656A (en) 2000-09-05
AR015124A1 (es) 2001-04-18
SK172099A3 (en) 2000-08-14
AU8152298A (en) 1999-01-04
JP3964467B2 (ja) 2007-08-22
BG64249B1 (bg) 2004-07-30
UA57788C2 (uk) 2003-07-15
HUP0003580A2 (hu) 2001-04-28
GB2341130B (en) 2002-01-09
AT410418B (de) 2003-04-25
EP1017531B1 (en) 2003-10-22
DZ2532A1 (fr) 2003-02-08
TR199903172T2 (xx) 2000-06-21
DK176042B1 (da) 2006-02-06
KR100358826B1 (ko) 2002-10-31
ID25606A (id) 2000-10-19
CO5050284A1 (es) 2001-06-27
ES2167196A1 (es) 2002-05-01
SI20153A (sl) 2000-08-31
EP1017531A1 (en) 2000-07-12
HRP980347B1 (en) 2002-06-30
GB9930090D0 (en) 2000-02-09
GEP20043261B (en) 2004-06-25
DE19882488T1 (de) 2000-08-03
KR20010014026A (ko) 2001-02-26
MY118794A (en) 2005-01-31
AU733606B2 (en) 2001-05-17
PE42099A1 (es) 1999-05-19
WO1998058758A1 (en) 1998-12-30
CZ295944B6 (cs) 2005-12-14
NO996355L (no) 2000-02-21
RO120535B1 (ro) 2006-03-30
IL133330A0 (en) 2001-04-30
PL186658B1 (pl) 2004-02-27
HUP0003580A3 (en) 2001-05-28
PL337532A1 (en) 2000-08-28
ES2167196B1 (es) 2003-10-16
YU67799A (sh) 2001-05-28
CH693769A5 (de) 2004-01-30
DK199901825A (da) 1999-12-20
HRP980347A2 (en) 1999-02-28
SE9904575L (sv) 2000-02-10
CA2292737A1 (en) 1998-12-30
BG104001A (en) 2000-12-29
EP1017531A4 (en) 2000-10-04
OA11238A (en) 2003-05-26
TW387832B (en) 2000-04-21
SE9904575D0 (sv) 1999-12-14
NZ502045A (en) 2000-12-22
TNSN98099A1 (fr) 2000-12-29
GB2341130A (en) 2000-03-08
EG22049A (en) 2002-06-30
NO318671B1 (no) 2005-04-25
DE19882488B4 (de) 2004-08-12
ATA907498A (de) 2002-09-15
CA2292737C (en) 2005-06-14
CZ9904554A3 (cs) 2000-11-15
FI19992679A (sv) 2000-02-18

Similar Documents

Publication Publication Date Title
SE520133C2 (sv) Ultrahöghållfasta kryogena svetsar
Khalifeh et al. Dissimilar joining of AISI 304L/St37 steels by TIG welding process
Kumar et al. Autogenous laser-welded dissimilar joint of ferritic/martensitic P92 steel and Inconel 617 alloy: Mechanism, microstructure, and mechanical properties
NO342770B1 (no) Buttsveiseforbindelse med høy varmetilførsel som utviser ypperlige egenskaper i forbindelse med forekomst av sprøbrudd
CN101138814A (zh) 用于焊接镍含量高的钢的焊丝、焊剂及方法
JP5170297B1 (ja) Ｎｉ基耐熱合金用溶接材料ならびにそれを用いてなる溶接金属および溶接継手
CN113631321A (zh) 极低温用高强度焊接接头的制造方法
NO339549B1 (no) Elektronstrålesveiset skjøt (sveisesøm) med utmerket sprøbruddmotstand.
İrsel Study of the microstructure and mechanical property relationships of shielded metal arc and TIG welded S235JR steel joints
Mvola et al. Dissimilar welded joints operating in sub-zero temperature environment
Dak et al. Study on effect of weld groove geometry on mechanical behavior and residual stresses variation in dissimilar welds of P92/SS304L steel for USC boilers
Rizvi et al. Effect of different welding parameters on the mechanical and microstructural properties of stainless steel 304H welded joints
Kumar et al. Structural integrity assessment of Inconel 617/P92 steel dissimilar welds produced using the shielded metal arc welding process
KR102639546B1 (ko) 가스 메탈 아크 용접용 솔리드 와이어 및 가스 메탈 아크 용접 방법
WO2001063974A1 (en) Welding consumable wires
US20030098098A1 (en) High strength marine structures
RU2198771C2 (ru) Сверхвысокопрочные криогенные сварные соединения
du Toit Filler metal selection for welding a high nitrogen stainless steel
JP7477763B2 (ja) 低温用Ｎｉ鋼を用いた溶接継手の製造方法及びこれにより得られた溶接継手
MXPA99011349A (es) Soldaduras criogenicas de muy alta resistencia
Lancaster Carbon and ferritic-alloy steels
Lampman Weld Integrity and Performance

Legal Events

Date Code Title Description
NUG Patent has lapsed