SE519696C2 - Digitalt skyddsrelä - Google Patents

Description

lO 15 20 25 30 35 519 696 2 visning till en tidsram, och det blir ett tidsramshuvud när koden [P] kvarstår två gånger.

Det finns några kategorier av IRIG-signalen enligt en tidsskala. Emellertid är en bärsignal med en frekvens på l kHz och en IRIG-B-signal med en tidsram som är 1 sekund använd förhållandevis ofta. Fig 6 visar en våg- formsbild för koden [O] på IRIG-B-signalen. Fig 7 visar en vågformsbild för koden [1]. Fig 8 visar en vågform för koden [P].

Från vad som har beskrivits ovan mäste det finnas ett behov av att bedöma nivåerna VH och VL och att skilja mellan och extrahera binär information med kod [O]/[1] med utgångspunkt i en kontinuerlig tid för nivån VH eller VL för att avkoda tidsdata från IRIG-signalen.

Fig 9 är ett blockschema som visar förlopp som börjar med intagning av IRIG-signalen för avkodning i det konventionella, digitala skyddsreläet. Fig 10 är ett diagram som visar förhållanden mellan signalerna Tl-T6 i de respektive delarna i fig 9. En IRIG-signal Tl tas emot av en isolatoranordning l och vidarebefordras genom en helvågslikriktare 2, varigenom en signal T2 erhålls.

En glättningskrets 3 jämnar ut signalen T2, vari- genom en signal T3 erhålls. Signalen T3 matas in i ett jämförande ingångsuttag på en komparator 91 och jämförs med ett spänningströskelvärde VH, som har matats in till ett referensingångsuttag. Spänningströskelvàrdet VH, som har matats in till referensingångsuttaget erhålls genom delning av en spänning på t ex SV med en spänningsdelare som är konstruerad av en resistor R7 och ett variabelt motstånd VR. Komparatorn 91 binärdigitaliserar signalen T3 som har matats in till det jämförande ingångsuttaget beroende på en storlek på det jämförda resultatet, vari- genom en signal T4 erhålls. En tidgivare 93 nollställs och startas vid en stigning hos signalen T4 och stoppas vid ett fall hos signalen T4, varigenom en kontinuerlig tid när signalen T4 är på H-nivån kan mätas. En kod- diskriminator 94 diskriminerar den uppmätta kontinuerliga 10 15 20 25 30 35 519 696 3 tiden. Med utgångspunkt i två däri på förhand inställda tröskelvärden matas koden [O] ut vid existens i ett kort/litet område. Vid existens i ett mellanliggande område, matas koden [l] ut, och vid existens i ett långt/stort område, matas koden [P] ut.

En utsignal från koddiskriminatorn 94 lagras i ett minne 5 och omvandlas till en tidssignal med hjälp av mjukvaran i en CPU 6. Ett tidsramshuvud sker med en ut- lösare som ger tidsinställning när koden [P] kvarstår två gånger, och en viktning av varje kod förutbestäms med hänsyn till tiden. Sedan kan en uppsättning tidssignaler vara entydigt omvandlade tidsvärden.

Ett medfött problem i det beskrivna, konventionella, digitala skyddsreläet är att det behövs ett större antal processer på grund av att spänningströskelvärdet Vn, i komparatorn 91 måste anpassas till det variabla motstån- det under tillverkningsprocessen av det digitala skydds- reläet, och att det krävs ett stort antal elektroniska delar för avkodning, vilket resulterar i en ökad kostnad.

Sammanfattning av uppfinningen Det är ett grundläggande ändamål med föreliggande uppfinning att tillhandahålla ett digitalt skyddsrelä som kan eliminera ett behov av att justera en ingångskrets för en tidsreferenssignal och att reducera kostnader genom att minska antalet elektroniska delar.

För att åstadkomma det ovanstående ändamålet, konstrueras det digitala skyddsreläet enligt föreliggande uppfinning så att ett värde, till vilket tidsreferens- signalen A/D-omvandlas, jämförs med ett fast tröskelvärde med hjälp av mjukvara i en CPU i syfte att skilja H- och L-nivåer från varandra, och en tidskod erhålls genom att skilja mellan koder [0], [l] och [P] enligt en kontinuer- lig tid för en H-nivå grundat på tidsinställningen vid ändring från L-nivån till H-nivån. Denna mekanism elimi- nerar behovet av en komparator, en tidgivare och en tid- givarvärdebedömningskrets och av att justera en spänning i komparatorn. 10 l5 20 25 30 35 519 696 4 Det är möjligt att A/D-omvandla tidsreferenssignalen och att utföra avkodning till en tidskod genom användning av en CPU och en A/D-omvandlingsenhet som används för en skyddsreläberäkning. På detta sätt kan nya nödvändiga hårdvarudelar utelämnas, och kostnaderna för hårdvaran kan reduceras.

Ett toppvärde beräknas med hjälp av mjukvaran i CPU:n utifrån den data till vilken tidsreferenssignalen år A/D-omvandlad och ett tröskelvärde för VH och VL bestäms utifrån detta toppvärde. H- och L-nivåerna bedöms utifrån detta tröskelvärde och tidskoden kan erhållas och [P] enligt den kontinuerliga tiden för H-nivån med utgångs- genom att särskilja mellan koderna [O], [1] punkt i tidsinställningen vid ändring från L-nivån till H-nivån. En ingångskrets för tidsreferenssignalen visas i fig 1, varvid utgångsspänningen för en glättningsenhet 3 när den är vid VL stiger när en spänningsnivå för tids- referenssignalen stiger. Om tröskelvärdet för att skilja mellan H- och L-nivåerna är fast, begränsas följaktligen en spänning för den_tidsreferenssignal som kan matas in.

Enligt detta kan tröskelvärdet väljas stort när spänning- en för tidsreferenssignalen är hög och väljas litet när den är låg, varigenom ett spänningsområde för tidsrefe- renssignalen kan utvidgas.

I det digitala skyddsreläet, som är konstruerat så att ett toppvärde beräknas med hjälp av mjukvaran i CPU:n utifrån den data till vilken tidsreferenssignalen är A/D- omvandlad, bestäms tröskelvärdet för VH och VL utifrån detta toppvärde, H- och L-nivåerna bedöms utifrån detta tröskelvärde och tidskoden kan erhållas genom att skilja [O], [l] Och [P] nuerliga tiden för H-nivån med utgångspunkt i tidsin- mellan koderna i enlighet med den konti- ställningen vid ändring från L-nivån till H-nivån, varvid toppvärdet kan beräknas genom att A/D-omvandla tids- referenssignalen vid en samplingsfrekvens som är asynkron med en bärfrekvens för tidsreferenssignalen. Om en största gemensamma nämnare för samplingsfrekvensen och 10 l5 20 25 30 35 519 696 5 bärfrekvensen för tidsreferenssignalen är stor, följer det att en samplingsvinkel blir stor, och det kan finnas ett fall dä toppvärdet för tidsreferenssignalen inte kan detekteras med stor noggrannhet. Enligt det ovan beskriv- na arrangemanget ändrar sig emellertid en samplingsfas sä att den, även i ett sådant fall, kan sampla i närheten av toppvärdet, och det är därför lämpligt att ställa in tröskelvärdet rätt och öka toleransgraden för avkodning av tidskoden.

Kort beskrivning av ritningarna Fig 1 är ett blockschema som visar en avkodnings- enhet för tidsreferenssignaler för ett digitalt skydds- relä i en första utföringsform av föreliggande upp- finning; Fig 2 är ett diagram som visar inbördes relationer mellan signaler fràn en process för att ta in en tids- referenssignal till en process för en A/D-omvandling i det digitala skyddsreläet som visas i fig 1; Fig 3 är ett flödesschema som visar stegen i en mjukvarubehandling av det digitala skyddsreläet som visas i fig l; Fig 4 är ett blockschema som visar tidsreferens- signalsavkodningsenheten för det digitala skyddsreläet i en andra utföringsform av föreliggande uppfinning; Fig 5 är ett flödesschema som visar steg i mjukvaru- behandlingen av det digitala skyddsreläet i en tredje ut- föringsform av föreliggande uppfinning; Fig 6 är ett diagram som illustrerar en vägformsbild för en kod [O] för en IRIG-B-signal; Fig 7 är ett diagram som illustrerar en vàgformsbild för en kod [1] för en IRIG-B-signal; Fig 8 är ett diagram som illustrerar en vägformsbild för en kod [P] Fig 9 är ett blockschema som visar funktioner med för en IRIG-B-signal; början vid intagning av tidsreferenssignalen för avkod- ning i ett konventionellt, digitalt skyddsrelä; och 10 15 20 25 30 35 519 696 6 Fig 10 är ett diagram som visar inbördes förhålland- en mellan signaler från processen för att ta in tids- referenssignalen till avkodningsprocessen i det konven- tionella, digitala skyddsreläet.

Beskrivning av de föredragna utföringsformerna Utföringsform l: Fig 1 visar en avkodningsenhet för tidsreferenssig- naler för ett digitalt skyddsrelä i en första utförings- form av föreliggande uppfinning. Fig 2 är ett diagram som visar ett förhållande mellan signaler Tl till T3 i fig 1.

Notera att samma funktionella komponenter som de i fig 9 är markerade med samma siffror, varvid upprepade indivi- duella förklaringar är utelämnade häri. En skillnad mellan det digitala skyddsreläet i den första utförings- formen och det konventionella skyddsreläet som visas i fig 9, är att komparatorn 91, kantutlösaren 92, tidgiva- ren 93 och koddiskriminatorn 94 är utelämnade, och en A/D-omvandlare 4 är anordnad mellan en glättningskrets 3 och ett minne 5 i föreliggande uppfinning.

Det är häri antaget att en IRIG-B-signal är given som tidsreferens. Signalen Tl, d v s IRIG-B-signalen, tas emot av en isoleringsanordning 1, t ex en fotokopplare, och helvågslikriktas med en helvågslikriktare 2, vari- genom en signal T2 erhålls. En utsignal för IRIG-B-signa- len vid stor amplitud kan, som visas i form av signalen T3, hållas med ett förbestämt nivåvärde eller större genom att släppa denna signal T2 genom glättningskretsen 3. En utsignal från glättningskretsen 3 utsätts för samp- ling vid en frekvens på 2880 Hz och för en A/D-omvandling i en A/D-omvandlare 4. Ett digitalt utgångsvärde överförs till en CPU 6 via ett minne 5 och bearbetas med hjälp av mjukvara i CPU:n 6.

Fig 3 är ett flödesschema som visar en mjukvaru- process med CPU:n 6. Det digitala värdet som erhålls med A/D-omvandlaren 4 jämförs med ett fast spänningströskel- (steg S1). spänningströskelvärdet Vn,, bedöms det vara en Låg nivå värde VH, Om det digitala värdet är mindre än lO 15 20 25 30 35 519 696 7 be- och en binär (L-nivà)(steg S2). Om det däremot är större än Vn,, döms det vara en Hög nivà (H-nivà)(steg S3), omvandling utförs. Spänningströskelvärdet VH, väljs så att det digitala utgàngsvärdet vid en nivá VH bedöms vara vid H-nivàn och det digitala utgàngsvärdet vid en nivà VL bedöms vara vid L-nivån. Häri räknas antalet data (anta- let pulser) inom en samplingscykel (steg S4).

En samplingsfrekvens ställs in pà t ex 2880 Hz som är 48 gànger så högt som en systemfrekvens och utsätts för samplingen och A/D-omvandlingen, varvid antalet sampeldata i en tidram pá 10 ms för en kod blir 28,8 sampel. Om data segmenteras med en utlösare, varvid en tidsinställning äger rum när signalen ändras fràn L-nivån till H-nivàn (steg S5), är alltsá en uppskattning att 28 eller 29 sampeldata mäste erhållas i en kodramstid.

Bland de 28,8 samplingarna för respektive kod [0], [l] och [PL tröskelvärdet V”,, är antalet data, som antar H-nivàn större än enligt följande: kod [o]= 28,8 X 2 ms / io ms = 5,76 [sampel] kod [l]: 28,8 x 5 ms / 10 ms = 14,4 [sampel] kod [P]: 28,8 x 8 ms / 10 ms = 23,04 [sampel] Det är därför bekräftat att antalet data är 28 eller 29 (steg S6). Svarande mot antalet data som intar H-nivàn inom en kodramstid, kan avkodning sedan utföras pà ett sådant sätt att när antalet data är 5 ~ 6 är koden [0], [1] och när det är 22 Om antalet data när det är 14 eller 15 är koden till 24 är koden [P] (steg S7 ~ S10). varken är 28 eller 29, och om antalet data vid H-nivàn är ett numeriskt värde som inte svarar mot några koder, (steg S11). Med de hittills utförda operationerna, avslutas avkodningsprocessen inom och antalet data nollställs till O (noll)(steg S12), för att därmed avsluta den. Om signalen utförs en ogiltig process en samplingscykel, inte ändras fràn L-nivàn till H-nivàn i steg S5, implem- enteras nollställningsprocessen av antalet data i steg S12, för att därmed avsluta den, utan att denna gäng utföra avkodningsprocessen. 10 15 20 25 30 35 519 696 .,:, .. 8 [0], [1] och [P] har erhållits i kan dessa koder omvandlas till tidskod Efter att koderna steg S8 till S10, enligt känd teknik.

Den första utföringsformen kräver inte någon anpass- ning av hårdvaran vid tillverkning och kan dessutom redu- cera kostnaderna genom att minska antalet delar.

Utföringsform 2: Fig 4 illustrerar en andra utföringsform av före- liggande uppfinning. Vad som är kännetecknande för den andra utföringsformen är att en multiplexor (MPX) 41 är anordnad mellan glättningskretsen 3 och A/D-omvandlaren 4.

En utsignal T3 från glättningskretsen 3 matas in till multiplexorn (MPX) 41 tillsammans med en elektrisk storhet för ett kraftsystem som används för en skydds- reläberäkning, vilken storhet kan vara t ex trefasström- mar Ia, Ib, Ic och trefasspänningar Va, Vb, Vc och dessa insignaler matas vidare in i A/D-omvandlaren 4 för sek- ventiell omkoppling medelst multiplexorn 41. När samp- lingsfrekvensen i A/D-omvandlaren 4 blir högre, kan en tidsinställning för uppdatering av tiden, d v s en änd- ring frän nivån VL till nivån VH, detekteras med en högre noggrannhet. När sampling ästadkommes vid en samplings- frekvens av t ex 1 kHz är samplingscykeln 1 ms och en fördröjning av detektering av tidinställningen för att uppdatera tiden kan begränsas ner till 1 ms eller mindre.

I enlighet med det digitala skyddsreläet A/D-omvand- las systemets elektriska storhet vid samplingsfrekvensen 600 Hz eller 720 Hz som minimum, dvs. 12 gånger systemets frekvens (50 Hz eller 60 Hz). Det digitala skyddsreläet har den samplingsfrekvens som är tillräckligt använd vad beträffar en precision i att synkronisera tidinställ- ningen.

Enligt den andra utföringsformen matas tidsreferens- signalen in i en ledig kanal på multiplexorn 41 som vanligtvis är använd för att ställa om spänningen och strömmen för att därigenom göra det möjligt att eliminera l0 15 20 25 30 35 519 6% 9 behovet av nya hårdvarudelar som krävs för avkodning av tidsreferenssignalen.

Utföringsform 3: I en tredje utföringsform beräknas ett maxvärde för tidsreferenssignalen, som har blivit A/D-omvandlad, för att erhålla ett tröskelvärde för att skilja på om insig- nalen är på H- eller L-nivå i den första eller andra ut- föringsformen. Fig 5 är ett flödesschema som visar en process för beräkning av ett tröskelvärde.

Signalen T2, som erhålls genom helvågslikriktning av IRIG-B-signalen, är en signal vars frekvens är i stor- leksordningen 1 kHz X 2 = 2 kHz. Vid sampling med en samplingsfrekvens på 2880 Hz är en elektrisk vinkel som (360° X 2000 / 2880). En största gemensamma nämnare på 250° och 360° är lO°, och om som ges av 9000/250 = 36, där 9000° är en svarar mot en samplingscykel 250° 36 [sampel], minsta gemensamma nämnare för 250° och 360°, säkras, er- hålls den datan som svarar mot samplingsvinkeln 10°. Ett enhetsantal samplingar med vilka ett maxvärde detekteras, sätts till 36 sampel.

Vidare är bitvärdet [0] under en stor del av en andra halva av tidinställningskodformatet för IRIG-B, och signalerna för H-nivån i närheten av denna bitram (10 ms) existerar till endast 20%. Vid målsättning att sampla i storleksordningen 10°, behövs följaktligen åtminstone (iso) samma nämnare för bitramen 10 ms och de 36 samplen (12,5 vilken är bestämd till 144 i antalet femfaldiga sampel av 36 sampel. En minsta gemen- ms) är 50 ms, sampel. Signalerna för H-nivån kan därför inte tas ut från 20% av 180 sampel, även om 180 sampel tas. Detta kan leda till en möjlighet att orsaka en fasskillnad på il5° mellan det maxvärde som erhålls genom sampling och ett verkligt toppvärde.

En inverkan av fasskillnaden vid sampling från en position för maxvärdet kan vara t.ex. cos(15°)-1 = -0.034 (= -3.4%), med utgångspunkt i även ett sådant antagande som att en ursprunglig samplingsvägform är en sinusvàg på 10 l5 20 25 30 35 9/' .,_¿¿, kupa j ==”rf 519 6 U 2- 10 2 kHz med ett toppvärde som en amplitud. Antalet samp- lingar med vilka maxvärdet är detekterat ges av 36 sampel x 16 = 576 sampel (200 ms), och ett genomsnitt av fem uppsättningar (l s) av 576 sampel erhålls (steg S38).

Detta genomsnitt sätts till ett maxvärde, i vilket fall en variation i maxvärdet kan begränsas till il,7%.

Sedan jämförs ett A/D-omvandlat värde med ett experimentellt maxvärde (steg S31). Om det A/D-omvandlade värdet överstiger det experimentella maxvärdet, sätts detta A/D-omvandlade värde till ett nytt experimentellt maxvärde (steg S32). Däremot om det A/D-omvandlade inte överstiger det experimentella maxvärdet, ges en ökning med ”l” för att räkna upp antalet data (steg S33). Det avgörs om antalet data är lika med eller större än 576 (= 36 x 16)(steg S34) eller inte. Om det är under 576, exekveras ”Return” för att avsluta IRIG-signalprocessen i föreliggande samplingsprocess. Om antalet data är över 576, lagras det experimentella maxvärdet som erhållits i steg S32 i en maxvärdestabell för medelvärdesberäkning (steg S35), och ett initialantal maxvärdesdata ökas med ”l” (steg S36), för att därigenom sätta antalet maxvärdes data till ”1”. Antalet maxvärdesdata kontrolleras (steg S37). Ett medelvärde beräknas genom användning av max- värdena för fem inställningar, och det bedöms därför om antalet maxvärdesdata blir ”5” eller inte. Om antalet maxvärdesdata inte när ”5”, àterställs antalet data temporärt till ”O” (steg S35), och operationen gär in i en ny samplingsprocess. Om det bedöms i S37 att antalet maxvärdesdata när ”5”, beräknas medelvärdet för de lagra- de maxvärdena i maxvärdestabellen för medelvärdesberäk- ning i steg S35 (steg S38). Medelvärdet halveras, och detta halva värde sätts som ett tröskelvärde (steg S39).

För att bestämma tröskelvärdet nästa gång, nollställs därefter antalet' maxvärdesdata till noll (steg S40), och även maxvärdetabellen nollställs (steg S41). Sedan noll- ställs antalet data som har erhållits i steg S33 (steg S42), och denna IRIG-process i sampling avslutas. l0 15 20 25 30 35 519 696 ll I steg S39 bestäms % det beräknade genomsnittliga maxvärdet till att vara tröskelvärdet, och ett förhål- lande mellan detta tröskelvärde och maxvärdet kan bestäm- mas för att skapa en tillräcklig nivåmarginal både på H- nivàsidan och på L-nivåsidan med hänsyn till egenskaperna hos helvàgslikriktarkretsen 2 och glättningskretsen 3.

Under sampling vid 2880 Hz blir antalet sampeldata för en kodramstid på 10 ms 28.8 sampel, och 28 eller 29 sampel erhålls om data segmenteras med utlösaren vid tidsinställning när signalen ändras från L-nivån till H- nivån. Som i den första utföringsformen bedöms koden uti- från antalet H-nivåsampel och omvandlingen till tidskod kan göras med en känd metod.

I enlighet med den tredje utföringsformen, kan nivå- bedömningen göras till att motsvara spänningsnivån för tidsreferenssignalen, varvid ett område för inspänningen för tidsreferenssignalen kan utvidgas.

Utföringsform 4: En fjärde utföringsform innebär att tidsreferens- signalen A/D-omvandlas vid en samplingsfrekvens som är asynkron med en bärfrekvens för tidsreferenssignalen, och ett maxvärde för spänningen för tidsreferenssignalen kan beräknas med större noggrannhet.

När samplingsfrekvensen är 2400 Hz, utsätts en signal som har en frekvens på i storleksordningen 2 kHz för sampling, och en samplingsvinkel därav är 300° (= 360° X 2000 / 2400). över sex sampel, erhålls endast samplingsdata som svarar Oavsett hur mycket sampling som utförs mot 60°. En inverkan av fasskillnaden vid sampling från en position för maxvärdet kan vara t ex cos(30°)-1 = samplingsvågformen är en sinusvåg på 2 kHz med ett topp- -l3,4% med utgångspunkt i antagandet att värde som en amplitud.

Om samplingsfrekvensen häri avviker från 2400 Hz, följer det att maxvärdet kan detekteras med större nog- grannhet. Till exempel vid inställning på 2400,192 Hz med en avvikelse på 80 miljondelar finns det en avvikelse på 10 15 20 519 696 12 i storleksordningen 40 ps för 0,5 sekunder, varvid en eftersläpning på ungefär 29 grader kan uppnås vid en elektrisk vinkel pà 2 kHz. Även om det A/D-omvandlade värdet i närheten av spänningens maxvärde vid tiden för sampling inte kan erhàllas, kan därför ett värde sà nära spänningens maxvärde som möjligt erhållas genom att söka med avseende pà 0,5 sekunders sampel.

Som i fallet med samplingsfrekvensen pà 2880 Hz givet i den första utföringsformen, kan vidare en samp- lingsfrekvens bli vald vid vilken en samplingsfas för den tidssynkrona signalen tas vid ett intervall så litet som 10 grader. Om en tillräckligt liten största gemensamma nämnare med avseende pà samplingsvinkeln pà 360° för en fördubbling av bärarfrekvensen för den tidssynkrona signalen är given, minskar ett fel mellan maxvärdet pà den A/D-omvandlade signalen och det verkliga maxvärdet pà den tidssynkrona signalen.

I enlighet med den fjärde utföringsformen, blir detekteringsfelet för ingàngsnivàn för tidsreferens- signalen litet, och därför kan processenheten för bedöm- ning av amplitudnivàn för att bedöma amplitudnivàn för tidsreferenssignalen ställa in ett lämpligt tröskelvärde, för att därigenom öka toleransgraden för avkodning av tidsreferenssignalen.

Claims (4)

10 15 20 25 30 35 519 696 l3 PATENTKRAV

1. Digitalt skyddsrelä innefattande: skyddsreläaritmetikbehandlingsorgan för bedömning, med utgångspunkt i en bedömningsstorhet för relàet er- hällen genom omvandling av en elektrisk storhet för systemet till ett digitalt värde, om det är i funktion eller inte i funktion; och tidssynkroniseringsorgan (l) för inmatning utifrån av en tidsreferenssignal och för synkronisering av en inbyggd tidgivare för det digitala skyddsreläet med en yttre referenstid, varvid tidssynkroniseringsorganet innefattar: A/D-omvandlingsorgan (4) för A/D-omvandling av tidsreferenssignalen som matas in utifrån med en upplösning pà åtminstone 2 bitar; och Avkodningsorgan (6) för avkodning av en tids- kodsignal genom att göra en bedömning av storleken på tidsreferenssignalen med avseende pà ett digitalt värde som erhålls medelst nämnda A/D-omvandlings- organ.

2. Digitalt skyddsrelä enligt patentkrav 1, varvid ett A/D-omvandlingsorgan (4) för A/D-omvandling av en storhet för det elektriska systemet som används för en skyddsreläberäkning är gemensamt med A/D-omvandlings- organet (4) för A/D-omvandling av tidsreferenssignalen.

3. Digitalt skyddsrelä enligt patentkrav 1 eller 2, vidare innefattande: behandlingsorgan (6) för amplitudnivàbedömning för bedömning om en inspännings- amplitudnivà för tidsrefe- renssignalen överstiger ett nivåtröskelvärde eller inte; och organ (6) för justering av nivàtröskelvärdet för nämnda behandlingsorgan för bedömning av amplitudnivà i enlighet med inspänningens amplitudnivà. 519 696 14

4. Digitalt skyddsrelà enligt något av ovanstående krav l till 3, varvid nämnda organ för A/D-omvanding väljer, som en frekvens för sampling av tidsreferens- signalen, en samplingsfrekvens som är asynkron med en bärfrekvens för tidsreferenssignalen.