SE512568C2 - Skaftramsvävmaskin med varptrådsuppsättningar i två skikt samt två varptrådsuppsättningar i vändvecksskikt - Google Patents

Description

l5 20 25 30 5212 sas REDoGöRELsE FÖR UPPFINNINGEN TEKNISKT PROBLEM Det föreligger behov av att utöka automatiseringsgraden vid framställning av rundväv med bibehållande av stor hållfasthet i vändvecksområdet. Så t.ex. föreligger det önske- mål om att man skall kunna eliminera hela eller delar av arbetet i sömnadssalen samtidigt som den automatiserade vävframställningen möjliggör att den vävda rundväven kan upp- visa väsentligen samma styrka runt hela Omkretsen. Uppfinningen avser att lösa bl.a. detta problem.

Utnyttjandet av rundvävning med spolskyttel medför kvalitetsproblem eftersom dragspänningen i inslagstrådarna inte kan hållas jämn och ändamålsenlig, vilket innebär olika dragpåverkningar på yttervarptrådarna. Uppfinningen löser detta problem genom att anvisa ny väg inom tekniken. I stället för att utföra skarvningsfunktionen på varp- trådsändarna utföres denna på inslagstrådändarna.

Det föreligger ett utpräglat önskemål om att de nya faciliteterna kan genomföras med beprövad teknik och inte allt för omfattande ombyggnad och konstruktionsändring på uppbyggnaderna av befintliga skaftramsvävmaskiner. Uppfinningen löser även detta pro- blem.

I enlighet med uppfinningens idé skall vid respektive vändveck i rundväven ett förhållan- devis utsträckt vändvecksområde som sträcker sig tvärs varptrådarna kunna bibehållas och avslutningslägena för inslagstrådarna särskiljas så att försvagningar inte uppkommer i skarven. Uppfinningen löser även detta problem.

I enlighet med uppfinningens idé behandlas avslutningslägena som ett mönster som skall kunna väljas med befintliga programstyrningar (hålkortstyrningar) för att ge en optimal eller tillräckligt stor hållfasthet i vändvecksskarven. Uppfinningen löser även detta pro- blem på ett tekniskt enkelt sätt. 4" 10 15 20 25 30 532 ses Tidigare metoder, anordningar och användningar har medfört att sträckbånksfunktionen fått användas två gånger, en gång före hopfogningsarbetet för att stabilisera de hop- fogbara varptrådsändarna, och en gång efter för att erhålla kontroll på det utförda hop- fogningsarbetet. Det föreligger behov av att reducera användningen av sträckbänksarran- gemanget då utnyttjandet av detta innebär en komplicerad appliceringsfunktion. Uppfin- ningen löser detta problem.

Inställningsarbetet vid automatiseringen på sömnadsavdelningen år omfattande och kan endast utföras på långa rundvävar. Det föreligger behov av att kunna förenkla framställ- ningen vid rundvävar i små serier. Uppfinningen löser detta problem.

Det föreligger problem med att erhålla fullgoda styrningar av vävmaskinsarrangemanget.

Uppfinningen löser även detta problem LÖSNINGEN Det som huvudsakligen kan anses kännetecknande för en skaftramsvävmaskin enligt upp- finningen är bl.a att dess varptrådsuppsättning är indelad i en första varptrådsuppsättning som ingår i effektuerande av över- och underskikt i produkten och vid sidan av den första varptrådsuppsättningen belägna andra och tredje varptrådsuppsättningar som ingår i effektuerande av rundvävens vändvecksområden och att i varptrådarnas skälbildningar genomförda inslagstrådar är avklippningsbara i sina respektive ändar medelst avklipp- ningsorgan. Ytterligare kännetecken är att inslagstrådarnas ändar är anordnade att inta positioner som är utbredda i respektive vändvecksområdes i en med inslagstrådarnas längdriktningar sammanfallande riktning samt att trådändstyrande organ belägna i anslut- ning till vändvecksområdena är anordnade att i det fall då en från över- eller underskiktet utgående avklippt inslagstråd är tilldelad en avslutningsposition för sin ände som är belä- gen i under- respektive överskiktets vändvecksornråde styra den avklippta inslagstråden runt om och eventuellt genom eller mellan utanförliggande varptråd respektive varp- trådar.

I en vidareutveckling av uppfinningstanken ingår att skaftramsvävmaskinens skälbild- ningsfunktion effektuerar avslutningspositionen för ände till inslagstråd där denna utgår llll ll l l! 'lll illi l il ii* lillll ilillll ll ll il 10 20 25 30 51.42 ses från samma skikt av över- och underskikten som innefattar vändvecksorrirådet, på vilket avslutningspositionen skall vara belägen.

I ytterligare vidareutvecklingar av uppfinningstanken tilldelar respektive inslagstrâdändar styrande organ respektive inslagstråd en jämn trådspänning vid införandet av inslags- trådänden mellan dess tillhörande varptrådspar i den andra eller tredje varptrådsuppsätt- ningen. Gripar- eller tångfunktioner är anordnade att avklippa respektive inslagstråd i dess båda ändar.

Griparfunktionen kan vara anordnad för att samarbeta med ett ytterligare organ som bildar nämnda trådändar styrande organ och kan tex. bestå av ett griparorgan, luftstyr- ningsarrangemang, etc., som för in en trådände tillhörande över- eller underskiktet i den andra varptrádsuppsättningen i skälbildningen för den andra varptrådsuppsättningen till aktuellt varptrådspar i denna.

I en utföringsform kan avslutningslägena i respektive vändvecksområde vara valda medelst programstyrd utrustning som slumpmässigt sprider ut avslutningslägena i respektive vändvecksområde (vändvecksområdesdel) och/eller arbetar med långa serier, i vilka bredvid varandra belägna avslutningslägen, sett i inslagstrådarnas längdriktning, är förhindrade att uppträda eller blir väl fördelade. Det eller de trådstyrande organen kan tilldela samhörande inslagstrâdpar, som tillhör två varandra i mönstret följande avklippta inslagstrådar, en utträdesposition mellan samma varptrådspar eller olika varptrådspar som är placerade efter varandra sett i inslagstrådarnas längdriktningar.

FÖRDELAR Genom det i ovan föreslagna uppnås tidsvinster genom att sammanfogning av de vävda över- och undermaterialen via lösa varptrâdändar på manuell väg i sömnadsavdelning kan undvikas. Den höjda automatiseringsgraden åstadkommes även genom att fastställningen av avslutningspositioner för trådändar inte behöver utföras manuellt. Nämnda tidsvinster kan vid rundvävda produkter om Lex. 25 meters diameter och t.ex. ca 6 meters längd röra sig om 1-2 veckor, jämfört med tidigare manuella förfaranden för trådhopfogning. 10 15 20 30 51.52 see Arbetet i sömnadsavdelningen kan elimineras. Sträckbänksarrangemanget behöver nu användas endast en gång eftersom ett särskilt användningssteg för trådändars styvnings- görande kan elimineras. Organ för styrning av trådändar utnyttjas för att styra inslags- trådar eller underskiktet till på under- respektive överskiktet beläget skarvområde.

Arrangemanget tillåter därvid jämn dragspänningsfördelning i dragningen runt yttre varptråd(-ar). Arrangemanget tillåter även utnyttjandet av separata skarvtrådar mellan positioner i över- och underskikt. Mönstringen av avslutningslägena i respektive vänd- vecksområde kan styras slumpmässigt med program.

FIGURFÖRTECKNING En för närvarande föreslagen utföringsform av den nya skaftramsvävmaskinen skall beskrivas i nedanstående under samtidig hänvisning till bifogade ritningar där figur 1 i perspektiv snett ovanifrån höger visar en rundväv under produktion, var- vid varptrådar som är anordnade att bilda skäl erhålles från en skaft- ramsvävmaskin och avklippningsbara indrags- eller inslagstrådar genomdragbara skälen i varptrådarnas tvärsriktning, figur 2 i tvärsnitt visar exempel på inbördes förhållande mellan varptrådar och in- slagstrådar i anslutning till skarv- eller vändvecksområdena och de i prin- cip planvävda områdena, figur 3 i horisontalvy visar delar av ett i horisontalvyn utbrett vändvecksorriråde, figur4 ovanifrån visar delar av vävmaskinsarrangemanget med skaftramsväv- maskin och Jacquard-maskiner, figur 5 i tvärsnitt visar inslagstrådars dragning i varptrådarna i ett vändvecksom- råde, figur 6 visar delar av ett sträckbänksarrangemang med värmepåverkningsorgan i anslutning till vävmaskin (vävmaskinssal) för rundväv, |l lllflg l n.. ll. t. ...l- l tull. l . lll 'll l lllll-l lllll llll l lllll lll l l Eli kr. iii . 10 15 20 25 30 figur 7 i principschemaform visar ett styrenhetsarrangemang för vävmaskinsarran- gemanget, och figurer 8 och 8a principiellt visar trädändar styrande organ i horisontal- respektive vertikalvyer.

DETALJERAD UTFöRINGsFoRM I figuren 1 visas principiellt en rundvävd produkt med 1, varvid produkten vävbredd är angiven med VB och produktens vävlängd är angiven med PM. Uppfinningen avser i första hand vävning av produkter med vävbredder om 18 meter och vävlångder om 12 meter. Produkten kan utgöras av rundväv avsedd att användas i pappersmaskiner. Det är viktigt att den rundvävda produkten uppvisar hög kvalitet och stor hållfasthet runt hela Omkretsen. Med stor hållfast avses här väsentligen den hållfasthet som uppkommer vid konventionell planvävning och hopfogning på sömnadsavdelning. Produkten väves i skaftramsvävmaskin med gripare, vilket innebär att över- och underduksvävar som erhålles kan skarvas vid sidorna 2 och 3 via inslagstrådarna i väven.

Den i figuren 1 visade produkten l i form av rundväv är under pågående vävning.

Rundväven innefattar två vändvecksområden 2, 3 som förenar i princip flatvävda över- och underskikt 4, 5 som uppvisar en tjocklek 6. Varje skikt kan bestå av ett dubbellager av ovanför varandra liggande varptrådar och en bindtråd för dessa samt nämnda in- slagstrâdar. Varptrådar som sträcker sig i produktens 1 längdriktning symboliserade med 7. På känt sätt arbetar ifrågavarande vävmaskin med skälbildningsfunktion och in- slags- eller indragstrådar som genomskjutes eller genomdrages respektive skäl i varp- trådarnas tvärsriktning. Vävmaskinen är även försedd med i figuren 1 ej visade gripar- och avklippningsorgan vid respektive sida. Med avklippningsorganen avklippes respek- tive indragna eller genomdragna tråd i sina båda ändar. Avklippta inslagstrådändar sam- manföres i mönstret så att slutänden på en indragen och avklippt tråd anordnas i anslut- ning till startänden på efterföljande tråd, osv. I figuren 1 är avklippta inslagstrådar an- givna med 8 och 9och trådarnas ändar med Sa, 8b och 9a, 9b. I en föredragen utförings- form kan trådänden 8b sammanföras med den föregående inslagstrådens 9 ände 9a, osv. 10 15 20 25 30 7.512 ses I figuren 1 är varptrådsmattan i en skaftramsvävmaskin av konventionellt slag uppdelad i tre delar. En första del är visad med 10. En andra del är angiven med 11 och en tredje del med 12. Skaftramsvävmaskinens skälbildningsfunktioner i de tre delarna är samord- nade så att skäl etableras för indragstrådarna 8, 9 i respektive maskinslag. Enligt uppfin- ningen är varptrådsdelarna 11 och 12 avdelade för skarvställesområden vid sidorna 2 och 3 på den vävda produkten l. Nämnda skarvställesområden benämnes här även vänd- vecksområden. Karakteristiskt för uppfinningen är bl.a. att respektive vändvecksområde är förhållandevis utbrett. l figuren 1 har utbredningen av vändvecksområdena symbolise- rats med dubbelriktade pilar 13 och 14. Respektive vändvecksomrâde innefattar, radiellt sett, ca 450 varptrådar i bredd i den visade utföringsformen. Varje vändveck enligt figuren 1 består av två över varandra anordnade delar, en belägen på överskiktet och en på underskiktet, varvid respektive del är ca 450 varptrådar brett.

I enlighet med figuren 2 skall i den vävda produkten som i aktuellt tvärsnitt i längdrikt- ningen sammansättes av två varptrådslager 15 och 16 runt den visade tvärsnittsomkretsen inslagstrâdar 17 och 18 genomdrages. Bindetråden är ej visad i detta exempel. Tråd- ändarna 17a och 18a är hopförbara vid en första avslutningspositíon eller ett första väx- lingsställe 19. I figuren 2 är ett växlingsställe eller avslutningspositíon för två andra ej visade trådar angivet med 20 och ett växlings- eller avslutningsställe för två tredje trådar visat med 21, osv. Växlingsställena eller avslutningspositionerna 19, 20 och 21 är belägna i vändvecksområdena 11' och 12”. Området 10' saknar dylika växlingsställe eller avslutningspositioner. Inslagstrådändarna 17a, 18a kan erhålla avslutningspositíon mellan samma eller efter varandra i rundväven följande varptrådspar. Med benämningen varptrådspar avses här varptrådsparet i det undre eller övre lagret. Respektive trådände utledes därvid så väl genom det undre lagret varptrådspar som det övre lagrets varp- trådspar. I föreliggande fall har över- och underskiktens varptrådspar en gemensam varptråd. Alternativt kan respektive inslagstrådändar som skall sammanföras eller anord- nas i anslutning till varandra sträcka sig genom samma varptrådspar eller genom varp- trådspar belägna på längre avstånd från varandra. Dessutom kan i en utföringsform trådänddelarna dras förbi varandra, s.k. korsläggning. I detta fall passerar respektive trådände den andra trådändens varptrådspar, sett i omkretsriktningen. l ll'l lll l ll I ll lllll ll ll lll lllllll ll lll lll l* l ll lill ll l ll 10 15 20 25 30 sig ses I figuren 3 är delar 22 av ett vändvecksområde visat utbrett i ett horisontalplan. Varptrå- darna är representerade med 7' och inslagstrådarna med 8', 8" och 8”', 8”". En kant- linje genom vändvecksområdet i varptrådarnas riktning är angiven med 23. Vändvecks- område 22 består i princip av två varandra överliggande delar 11' och 11”, som således i enlighet med figuren 1 betjänas av de utförliggande varptrådsmattdelarna. I figuren 3 har den totala utbredda bredden angivits med 11"”. Delen 11' tillhör således överduken och delen 11" underduken, se även pilarna 13 i figuren 1. I figuren 3 är även avslutning- slägena (växlingsställena) för de olika sammanförda eller sammanförbara trådändarna visade. Således är ett första avslutningsläge för inslagstrådarna 8', 8” visat med 24, ett andra avslutningsläge för trådarna 8”', 8”” visat med 25, osv. Såsom framgår av figuren 3 kommer en del avslutningslägen att hamna på den första vändvecksdelen 11' som tillhör överduken och andra avslutningslägen på den andra vändvecksdelen 11' som tillhör underduken. Genom att man icke förlägger avslutningslägen väsentligen bredvid varandra, t.ex. utefter en kantlinje parallellt med linjen 23 i det utbredda vändvecks- området, utan sprider ut avslutningslägena i det utbredda vändvecksområdet erhålles stor hållfasthet i det vävda materialet i skarvarna pä sidorna 2 och 3 (se figuren 1). Från kantlinjen 23 sträcker sig vändvecksområdena med avstånd A, A” in över det vävda materialet, se ovan. Avständen A, A” är företrädesvis lika stora. Alternativt kan endast den del av vändvecket som är beläget på över- eller undersidan utnyttjas för innefatta avslutnings- eller utträdespositioner för inslagstrådändar. Företrädesvis användes över- skiktets vändvecksdel. Ovanstående innebär att inslagstrådar som utlöper från över- eller underskiktet och tilldelas avslutningsposition på under- respektive överskiktet skall läggas om och eventuellt trädas mellan utanförliggande varptrådar. Detta är en väsentlig del av uppfinningen och beskrives närmare i nedanstående.

Som exempel på skaftramsvävmaskin hänvisas till den av TEXO AB, SE på marknaden saluförda maskinen TM300. Då funktionen för skaftramsvävmaskinen är väl känd i sig skall den inte beskrivas närmare här.

Skaftramsvävmaskinen styres vid föreliggande uppfinning för att medverka i ”mönstringen” av de ovan nämnda avslutningspositionerna. Genom att fördela avslut- ningspositionerna enligt ett visst av mönster kan optimala eller stora hållfastheter åstad- kommas på ett tekniskt enkelt sätt som dessutom genom att hela skarvprocessen för den lO 15 20 30 532 ses vävda rundviran förlägges i skaftramsvävmaskinen höjer automatiseringsgraden. Det manuella trâdknytningsarbetet på sömnadsavdelning elimineras helt och stillestånds- tiderna i maskinen minskas radikalt. Mönstret kan för avslutningspositionerna väljas slumpmässigt genom styrning av utrustning vid eller i maskinen eller enligt ett visst för- utbestämt mönster som garanterar stor hållfasthet. Varptrådslagren i respektive skikt kan Lex. utföras med olika kvalitet. Varje använd bobin kan vara försedd med egen lastcells- funktion för fastställande av varptrådsspänningen isystemet.

I figuren 4 visas att en tillbehörsutrustning 26' respektive 26" anordnas på var sin sida om (och något framför) skaftramsmaskinen 27', vilken tillhandahåller en första varp- trådsuppsättning 10' från en eller flera bobiner 34 pä känt sätt. Tillbehörsutrustningarna betjänar enligt ovan skaftramsvävmaskinens andra och tredje varptrådsuppsättningar l1"" och 12”. Samtliga varptrådar inmatas på en gemensam tygbom eller ett gemensamt tygbomssystem 27c'.

Maskinarrangemanget innefattar inslagstrådseffektuerande utrustningar 35, 35' på sina ömse sidor. I respektive utrustning ingår en spole 35a, 35 'a, en fournisör 35b, 35'b, en inslagstråd 350, 35'c och en gripare 35d, 35'd. En skyttel 35e med tänger 35f, 35g för avklippning av inslagstråd intar ett innevarande läge vid arrangemangets ena sida. Den beskrivna utrustningen 35, 35 ' är känd till uppbyggnad och funktion och skall därför inte beskrivas närmare här. Skyttelns riktningsväg är symboliserad med 35".

Vidare kan ingå en luftlådstock eller ett projektilavskjutningsarrangemang av känt slag.

Dessutom är även principiellt angiven en innerbreddshållare anordnad i eller på eller vid maskinen.

Skaftramsvävmaskinen är en väsentligen känd skaftramsvävmaskin som utförts med smärre anpassningar i styrningarna som skall utföras och att skaftramsvävmaskinen ut- över att mönstra väven även effektuerar en mönstring av positionerna för avslutnings- lägena i vändvecksomrâdena. Dessutom skall anordnas trådomstyrande organ som för trådände på inslagstråd i över- eller underskiktet till avslutningsposition i under- respek- tive överskiktets vändvecksdel. 10 15 30 Figuren 5 anger för att förenkla beskrivningen av uppfinningen över- och underskikt med ett lager var av varptrådar och visar principiellt ett vändvecksområde där i underduks- varpen 15' en inslagstråd 8""' dragits igenom samtliga varptrådar, och i överduks- varpen 16' inslagstråden 8""" dragits ut mellan tredje och fjärde varptrâden från ytter- kanten 38 eller den yttre varptråden 16". Tråden omlägges därvid den yttre varptråden 16" och införes inåt enligt vävmönstret i riktningen 39 till hopfogningsstället 40 mellan innanförliggande varptråd 16"” vid hopfogningsfunktionen. Denna funktion utföres automatiskt i arrangemanget.

Figuren 6 visar principiellt ett sträckbänksarrangemang 41, i vilket en rundväv 1' sträcks ut medelst valsar 41a, 41b. De senare är inbördes förskjutningsbara, se pilen 41c samt öppningsbara så att väven kan appliceras till och avlägsnas från valsarna. Trådfransen(- arna) på den rundvävda viran och som är ett resultat av de i ovan beskrivna från varptrådspar vid avslutningsställen utskjutande trådändarna avlägsnas t.ex. genom av- skärning. Vid den ena eller båda valsarna är värmepâförande organ 41d anordnat. Orga- net kan vara utförd som en vals med uppvärmningsbar yta 41e. Valsorganet 41d är rull- nings- eller förbart utefter periferin på respektive berörda vals 41a och/eller 41b i pilens 4lf riktning. Värmepåföringsorgan 41 g är anordnat att överföra eller generera värme på valsens 41d yta 41e. Valsen 41d är pressningsbar mot berörd vals 41a, 41b med den vävda väven mellanliggande och kan således samverka med trådändar och kringliggande material i vändvecksområdet/-ena (se 2, 3 i figuren 1). Värmeavgivningen är därvid vald så att trådmaterialet(-n) erhåller känd värmepåverkan för uppstyvning av det vävda mate- rialet. Genom värmepåverkan integreras trådändarna med omgivande varptråds- och in- slagstrådmaterial så att nämnd hållfasthet uppkommer. Valda temperaturer kan vara ca 185°C. I ett utföringsexempel kan värmeöverföring ske genom kontaktfri värmebestrål- ning. I ett utföringsexempel kan således den i vävmaskinsarrangemanget vävda pro- dukten införas direkt från vävsalen A till sträckbänksarrangemanget B utan omväg via sömnadsavdelning C, vilket ger god rationaliserings- eller automatiseringseffekt, jämför OVafl.

Figur 7 visar styrfunktionerna för skaftramsvävmaskinen 27" och inslagstrådändar styrande organ eller de i ovan omnämnda tillbehörsutrustningarna 28"' och 28"".

Respektive organ/utrustning är anordnad med en signalstyrenhet 41' respektive 42, 43 10 15 20 30 sig ses som är styrbar från en manöverenhet 44 för skaftramsvävmaskinen. Enheterna 41', 42 och 43 kan alternativt vara placerade i eller vid enheten 44. Organen/utrustningarna styres med känd programvara för att etablera ”mönsterbildning” för inslagstrådarnas av- slutningslägen samt mönstring av väven i vändvecksområdena. Skaftramsvävmaskinen styres med känd programvara för etablerande av mönstret för de i princip planvävda över- och underdukarna (virorna). Till organens/tillbehörsutrustningarnas mönster- program införes mönsterstyrningsfunktion som motsvarar skaftramsmaskinens mönster- styrningsfunktion så att det vävda materialet erhåller samma mönster i över- under- delarna och i vändvecksområdena. Denna samverkning av programvarorna kan utföras på känt sätt. Styrningen av aktuellt mönster i rundväven och inställningen av mönster- bilden för avslutningslägena i vändvecksområdena kan ske från styrenheten 44 och/eller kompletterande separat från enheterna 41', 42, 43. För mönsterbildningen av avslut- ningspositionerna kan utnyttjas en slumpgeneratorfunktion som i figuren 7 symboliserats med 42a respektive 43a. Mönstren för avslutningspositionerna kan vara likadana i de båda vändvecksomrâdena eller skilja sig från varandra. Väsentligt är att hållfasta vänd- veck erhålles i maskinarrangemanget.

Genom det i ovan föreslagna erhålles en rundvävd formeringsvira där även griparsystem ingår. Framställningen av den totala produkten i skaftramsvävmaskinen ger enligt ovan besparingar på 2 veckor vid framställning av formeringsviran som nu kan framställas med en tredjedel av den tid som behövdes tidigare. En väsentligen förhöjd automatise- ringsgrad eller rationaliseringsgrad föreligger sålunda och den förhöjda automatiserings- graden jämföres därvid med den som föreligger vid nödvändig splitsning av det vävda materialets varptrådar vid vändvecken på sömnadsavdelning. I figuren 4 har griparna symboliserats med 35a respektive 35a'. I figuren 7 har styrenheternas 42 och 43 styr- ningar av respektive tillbehörsutrustning 28” och 28”" symboliserats med i respektive i”. Styrfunktionerna mellan enheten 44 och enheterna 41', 42 och 43 har symboliserats med il, i2 och i3.

I figurerna 8 och 8a visas exempel på trådstyrande organ eller tillbehörsutrustning som arbetar i anslutning till skälbildning för varptrådar 45. Organen innefattar i utförings- exemplet två svängbara armar 46, 47. Armarna är svängbara med lagringsaxlar 48, 49 i pílarnas 50, 51 riktningar. Axlarna 48, 49 är dessutom förskjutbart anordnade i mot var- 10 15 20 25 30 51,2 sas andra vinkelräta riktningar 52, 53 respektive 54, 55. Manövreringen av axlarna, dvs armarna 46, 47, sker från styrenhet 56 som kan bilda styrenheten för arrangemanget.

Svängarmarna uppvisar med trådändar samverkbara organ 46a, 47a som kan påverkas till de med heldragna linjer i figurerna 8, 8a visade lägena till olika lägen, Lex. lägena med streckade linjer 46b, 47b. Förstnämnda lägen är belägna inuti varptrådsskälet och sist- nämnda lägen är belägna vid sidan av varptrådarna. I sistnämnda lägen har svängarmen 46 med sitt organ 46a fångat en ände 58 på en inslagstråd 59 och fört in den i skälet 57.

I beroende av styrningar eller elektriska styrsignaler i4, i5, osv kan trådänden styras in i skälet och motställas ett utrymme mellan ett varptrådspar, t.ex. varptrådsparet 45a, 45b.

Svängarmarna påverkas i riktningar 60 från och mot varandra. När samverkningsorganen 46a, 47a påverkas så att de är motställda varandra i vertikal led aktiveras de mot var- andra genom styrning från enheten med signalerna i4, i5, osv., så att organet 47a kan träda i samverkan med organet 46a och genom känd övertagningsfunktion överta trådänden från organet 46a och dra upp den mellan varptrådsparet 45a, 45b, ovanför vilket det släpper taget om trådänden om denna nått sin slutposition. Om så inte är fallet kan svängarmarna påverkas ytterligare av enheten in i varptrådsskälet, t.ex. till utrymmet mellan varptrådsparet 45c, 45d, varvid organet på motsvarande sätt övertar trådänden från organet 47, osv. tills rätt/önskad position nåtts för ifrågavarande trådände. lnslagstråden inmatas via trådspänningsbestämmande organ 62, med vilket/vilka en jämn önskad spänning kan upprätthållas under pågående skarvningsprocess i maskinen.

Kompletterande eller alternativt till organet 47, 47a kan användas luftsugningsarrange- mang 62 som kan vara av känt slag och medelst vilket trådänden kan sugas upp mellan varptrådarna. På så sätt kan varptrådsdragning effektueras i ena skiktet och vändvecket är beläget i det andra skiktet, eller vice versa (jfr figurer 2, 3 och 5). skaftramsvävmaskinen arbetar med uppsnabbad repitivitet så att den normala mönstringen av väven även kan utföras. l figurerna 8, 8a visat arrangemang kan integreras med griparfunktionen i skaftramsmaskinen.

De trådändsstyrande organen är således anordnade att i de fall då en från över- eller underskiktet utgående avklippt inslagstråd är tilldelad en avslutningsposition för sin ände som är belägen i under- respektive överskiktets våndvecksområde styra den avklippta inslagstråden om och eventuellt genom utanförliggande varptråd respektive varptrâdar.

Skälbildningsfunktionen effektuerar avslutningspositionen för ände till inslagstråd då 519 68 "13 C51 denna utgår från samma skikt av över- och underskikten som innefattar vändvecksomrâ- det på vilket avslutningspositionen skall vara belägen.

Uppfinningen är inte begränsad till den i ovan såsom exempel visade utföringsformen utan kan underkastas modifikationer inom ramen för efterföljande patentkrav och uppñn- ningstanken. l lll

Claims (7)

10 15 20 25 30 14 512 568 PATENTKRÅV

1. Skafiramsvävmaskin för framställning av rundvävd produkt (1), tex, formningsvira, innefattande över- och underskikt och vändvecksområde (2, 3) och där inslagstrådar (8, 9) är genomförbara i skäl bildade med varptrådar (7), k ä n n e t e c k- n a d därav, att dess varptrådsuppsättning är indelad i en första varptrådsuppsättning (10) som ingår i etfektuerande av över- och underskikt i produkten och utanför den första varptrådsuppsättningen belägna andra och tredje varptrådsuppsättningar (11, 12) som ingår i eñektuerande av rundvävens vändvecksområden, att i varptrådarnas skälbildningar genomförda inslagstrådar är avklippningsbara i sina respektive ändar (8a, 8b och 9a, 9b) medelst avklippningsorgan (35f, 35g), att inslagstrådarnas ändar är anordnade att inta positioner som är spridda i respektive vändvecksområdes med inslagstrådarnas längd- riktningar sammanfallande riktning, och att trådändstyrande organ (46a, 47a) belägna i anslutning till vändvecksområdena är anordnade att i de fall då en från över- eller underskiktet utgående avklippt inslagstråd är tilldelad en avslutningsposition for sin ände som är belägen i under- respektive överskiktets vändvecksområde styra den avklippta inslagstråden om och eventuellt genom utanförliggande varptråd respektive varptrådar.

2. Skaftramsvävmaskin enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att dess skälbildningsfunktion effektuerar avslutningspositionen för ände (Sa, 8b och 9a, 9b) till inslagstråd (8, 9) då denna utgår från samma skikt av över- och underskikten som innefattar vändvecksområdet (2, 3) på vilket avslutningspositionen skall vara belägen.

3. Skaftramsvävmaskin enligt patentkravet 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att respektive inslagstrådändar styrande organ (46a, 47a) tilldelar respektive inslagstråd (8, 9) en jämn trådspänning vid införandet av inslagstrådänden mellan dess tillhörande varptrådspari den andra eller tredje varptrådsuppsättningen (11, 12).

4. Skaftramsvävmaskin enligt något av patentkravet 1, 2 eller 3, k ä n n e t e c k n a d därav, att gripar- eller tångfunktioner är anordnade att avklippa respektive inslagstråd i dess båda ändar (8a, 8b och 9a, 9b). 10 15 20 512 568 15

5. Skafiramsvävmaskin enligt något av patentkraven 1-4, k ä n n e t e c k n a d därav, att griparfimktionen (35d, 35d°) är anordnad för att samarbeta med ett ytterligare organ som bildar nämnda trådändar styrande organ och tex. kan bestå av ett griparorgan, lufistyrningsarrangemang, etc., som för in en trådände tillhörande över- eller underskiktet i den andra varptrådsuppsättningen i skälbildningen för den andra varptrådsuppsättningen till aktuellt varptrådspar i denna.

6. Skaftramsvävmaskin enligt något av patentkraven 1-5, k ä n n e t e c k n a d därav, att avslutningslägena i respektive vändvecksområde (2, 3) är valda medelst program- styrd utrustning som slumpmässigt sprider ut avslutningslägena i respektive vändvecksom- råde och/eller arbetar med långa serier, i vilka bredvid varandra belägna avslutningslägen, ett i inslagstrådarnas längdriktning, är förhindrade att uppträda eller blir väl fördelade.

7. Skaftramsvävmaskin enligt något av patentkraven 1-6, k ä n n e t e c k n a d därav, att det eller de trådstyrande organen (46a, 47a) tilldelar samhörande inslagstrådänd- par, som tillhör två varandra i mönstret följande avklippta inslagstrådar en utträdesposition mellan samma varptrådspar eller olika varptrådspar som är placerade efter varandra sett i inslagstrådarnas längdriktningar.