SE517044C2 - Tygbomsarrangemang för vävmaskin - Google Patents

Description

- un' i. e se »av . w u u u o o IU 20 30 517 04:* vävmaskinens arbetsbredd framträdande och som exempel på arbetsbredd kan nämnas bredder på ca 30 meter. Produktionen av rundvävd filt är i och för sig en svår process då det i princip uppkommer två filtar som ligger löst ovanpå varandra i vävmaskinen, vilket kan ställa till problem i vävmaskinen.

Det är förut känt att utnyttja sig av tygbomsarrangemang med tre bommar. Arrange- mangets frammatning ställs in så att för varje gång en skyttel passerar över vävmaski- nens bredd vrids bomsystemet fram ett bestämt belopp som skall motsvara tråddelningen i filten. Det kan även hänvisas till det nuvarande systemet som tillhandahålles av TEXO AB på den öppna marknaden. Systemet är beskrivet bl.a. i det svenska patentet 8703865. l detta kända system är samtliga bommar kugghjulssynkroniserade och bommarna matas fram en och samma sträcka. Vi s.k. planvävda produkter med endast ett filtlager funge- rar det kända systemet utmärkt.

REDOGÖRELSE FÖR UPPFINNINGEN TEKNISKT PROBLEM Vid vävning av de inledningsvis omnämnda rundvävda filtarna med över- och underfiltar uppkommer problem då det kända tygbomsarrangemangen utnyttjas. Över- och under- filtarna kan nämligen förskjuta sig i förhållande till varandra. Såsom beskrives närmare i nedanstående erhåller under- och överfiltarna olika drivradier i tygbomsarrangemanget.

Vid framstegning av tygbommarna påverkas överfilten en något längre sträcka än under- filten, på grund av en längre påverkningsradie för överfilten än för underfilten. Detta får den effekten att en märkbar förskjutning uppkommer vid vävkanten eller anslagskanten mellan de båda filtskikten. Detta innebär att olikheter uppkommer i trådtätheten i de båda filtarna. Underfilten som genom tygbomsarrangemanget får den korrekta inställningen erhziller den förväntade trådtätlietett, medan (iverfilten får en glesare trådtäthet. Detta medför konsekvenser i pappersmaskinen i samband med pappersframställningen på grund av att de rundvävda filten har olika trådtäthet utefter sin omkrets. Uppfinningen avser att líisti bl.a. detta problem. - 511 H44 å Det är angeläget att funktionen med lika stor frammatning under vävning av över- och underfiltarna kan ske oberoende av filttjockleken i det vävda materialet. Tygbomsyste- met/vävmaskinen skall således vara inställbar för olika ñlttjocklekar och ändå effektuera den eftersträvade filtframmatningen vid rundvävda filtar. Uppfinningen löser även detta problem.

LÖSNINGEN Det som huvudsakligen kan anses vara kännetecknande för det nya arrangemanget är att använda drivorgan effektuerar en drivning för bommarna som förhindrar inbördes Iängdförskjutningsrörelser mellan över- och underfiltarna och därmed säkerställa under vävningen att över~ och underfiltskanterna förblir motställd varandra vid vävkanten(- erna). Med uttrycket motställd avses här att över- och underfiltarna skall täcka eller överlappa varandra (helt) vid nämnda vävkant respektive vävkanter.

Vid vidareutvecklingar av uppñnningstanken skall drivorganen vara anordnade att effektuera en osynkroniserad vridning av åtminstone de första och andra bommarna.

Drivorganen kan för den första bommen eller överbommen innefatta första drivorgan som driver den första bommen via dess båda ändar medelst första växelströmservomoto- rer. Den första bommen är därvid anordnad fritt programmerbar med avseende på tråd- tätheten i det vävda materialet. l en ytterligare utföringsform är den andra bommen eller mellanbommen tilldelad andra drivorgan som driver den andra bommen med en reducerad vridhastighet i förhållande till den tredje bommen. De andra och tredje bommarna kan därvid ingå i en gemensam drivgrupp som är drivna av andra drivorgan via båda ändarna på respektive bom av de andra och tredje bommarna. De andra drivorganen kan innefatta de andra och tredje lionnnarnti mekaniskt sammankopplande kugghjul. Nämnda kugghjul åstadkommer medelst synkronisering en något högre drivhastighet på den tredje bommen i förhållande till den andra bommen, medförande att en eftersträvad dragspänning bibehàlles i över- filten. De andra och tredje bommarna som bildar den gemensamma drivgruppen är driv- ll) 15 20 30 W H44 4 bara medelst vid drivgruppens (eller bommarnas) bâda ändar anordnade andra växel- ströinservomotorer. Överdrivningen av den tredje bommen i förhållande till den andra bommen ástadkommes genom att den tredje bommens kugghjul uppvisar färre kuggar än den andra bommens kugghjul. l en ytterligare utföringsform är drivorganen anordnade att driva de tre bommarna helt osynkroniserat så att fullständig programmeringsfrihet föreligger för bommarnas driv- funktioner.

De i ovanstående omnämnda växelströmservomotorerna kan på i och för sig känt sätt göras styrbara från en vävningen styrande enhet på eller vid maskinen.

FÖRDELAR Genom det i ovan förslagna underlättas vävprocessen av rundvävda filtar i vävmaskin och ritten eller vävskeden kan attackera en gemensam kant för de vävda filtlagren, vilket borgar för en entydig trádtäthet runt hela den rundvävda ñltens omkrets. Genom att till- dela bommarna olika hastigheter kan frammatningen för över- och underfiltarna koordi- neras på ett helt annat sätt än vad som varit möjligt tidigare med de kända utrustning- arna. Frammatningen blir även obereonde av tjockleken på det vävda materialet. Radic- skillnaderna som förorsakar filtförskjutningen kompenseras med hastighetsskillnader på bommarna som har väsentligen samma diametrar.

FIGURBESKRIVNING En för närvarande föreslagen utföringsform av ett tygbomsarrangemang enligt uppfin- ningen skall beskrivas i nedanstående under samtidig hänvisning till bifogade ritningar där figur 1 i perspektiv snett ovanifrån visar exempel på en rundvävd filt, l() 20 30 51.7 044 5 figur 2 i vertikalsnitt från sidan visar exempel på vävmaskin som kan utnyttja det nya tygbomsystemet, figur 3 i vertikalsnitt visar rent allmänt flltframmatning i ett tygbomsystem, figur 4 framifrån visar tygbomsystemet med tillhörande drivorgan av ett första ut- förande, och figur 5 framifrån visar tygbomsystemet med drivorgan i ett andra utförande.

DETALJERAD UTFÖRINGSFORM Figuren 1 visar principen för en rundvävd filt. Genom mönstringen av Varptrådarna 1 kan en slangformad produkt erhållas i en vävmaskin med vävbredden VB. För att erhålla en färdig filt kräves en längd som motsvarar en valsbredd PM i en aktuell pappers- maskin. Filten löper i pappersmaskinen i en riktning 2. En skyttel är visad med la och en till denna ansluten inslagstråd är visad med lb.

Figur 2 visar den principiella uppbyggnaden av en filtvävmaskin FV. Maskinen innefat- tar en eller flera varpbommar 3 där varptrådar 4 är upplindade. Varpen passerar runt ett brytriir 5 och över ett sträckbonisrör 6 och vidare genom mönstringsanordningen 7 som kan bestå av upp till 24 skaftramar 8. Varptrådarna passerar vidare genom ritten (vävskeden) 9 som är monterad på en fram- och återgáende lâdstock 10 som uppbär en skyttelbana ll. Vid en vävkant 12 bildas en rundvävd filt 13 som i princip består av tvâ lösa filtar som ligger ovanpå varandra där den undre filten 14 här kallas underfilt och den övre filten 15 kallas överfilt. Från vävkanten sträcker sig den rundvävda filten vitlare över en bröstbomslist 16 och sedan vidare över bröstboiiiinen 17. I tygbomsyste- met, vilket oftast består av tre bommar är överbommen angiven med 18, mellanbommen med 19 och underbommen angiven med 20. Trâdtätheten för den vävda produkten ställs in med tygbomsystemet. För varje gång en skyttel passerar över vävmaskinens bredd annan l() 30 _ 51.7 044 ó vrids bomsystemet fram ett bestämt belopp som motsvarar tråddelningen i filten. Filt- kanterna vid anslagskanten 12 är angivna med 14a och 15a.

Figur 3 visar en delförstoring av tygbommarna 18, 19 och 20 och av figuren framgår att underfilten löper mot huvudbommens 18 yta 18a och mot underbommens 20 yta 20a.. Överfilten 15 löper mot mellanbommens 19 yta 19a. I figuren 3 roterar över- och under- bonimarna 18 respektive 20 i moturs riktningar 18b respektive 20b. Mellanbommen 19 roterar i medurs riktning 19b. I utföringsexemplet har samtliga tre bommar lika stora diametrar D. I övrigt är bommarna uppbyggda på i och för sig känt sätt. Av figuren framgår att underfilten 14 framdrivs över en drivradie Ru och överfilten framdrivs med en drivradie Rö. Drivradien Rö är därvid större än drivradien Ru. Detta innebär att vid framstegning av tygbommarna går överfilten en något längre sträcka än underfilten på grund av den större radien. Detta medför att det under vävning enligt tidigre kända prin- ciper framträder vid vävkanten (jfr 12 i figuren 2) en tydlig förskjutning mellan de båda ytskikten. Detta resulterar i en lägre trådtäthet i överfilten jämfört med underfilten.

I enlighet med figur 4 har det nya tygbomsystemet eller tygbomsarrangemanget motsva- rande antal bommar som i tidigare fall, dvs i det visade utföringsexemplet föreligger tre bommar, 18, 19 och 20 i enlighet med ovanstående. I detta fall är bommarna inte syn- kroniserade med varandra. Överbommen 18 är driven i sina båda ändar medelst pla- netväxel, snäckväxel och en AC-servomotor 21, 21”. I figuren 4 är planetväxlarna an- givna med 21” respektive 21”. Snäckväxlarna har beteckningarna 21”" respektive 21"”. Motorerna 21, 21' är fritt programmerbara med avseende på trådtäthet i filten.

Progrannneringen kan utföras på i och för sig känt sätt via utgångarna 21a respektive 21a”. lnprogrammeringen kan därvid ske på vävmaskinens styrenhet SE som är endast symboliskt angiven och kan utgöras av i och för sig känt slag. Styrenheten förutsättes uppvisa styrutgångar U1 respektive U2, vilka är anslutna till anslutningarna 21a respek- tive 21a”. 1 enlighet med ovan så föreligger den direkta drivkontakten med underfilten (jfr 14 i figuren 3) och denna får därmed den korrekta trådtätheten. För att både under- filten och överfilten skall ligga rakt över varandra vid anslagspunkten (jfr 12 i figuren 2) måste överfilten (jfr 15 i figuren 3) bromsas i förhållande till den i figuren 3 påvisade canon 10 15 20 25 30 5,17 044 ff radieskillnaden. I utföringsexemplet enligt 4 utföres detta med hjälp av mellanbommen 19 som driver överfilten. Även mellanbommen är programmerbar och drivbar separat med ett drivarrangemang 22, 22' liknande drivarrangemanget 21, 21' för överbommen.

Enheterna 22, 22' kan utgöras av AC-servomotorer som är programmerbara från styr- enheten SE i likhet med motsvarande motorer för övergången. I det visade fallet är mellanbommen och underbommen sammankopplade i båda ändar med kugghjul 23, 24 respektive 23”, 24”. Mellanbommen och underbommen bildar således tillsammans en drivgmpp, vars huvuduppgift är att styra och justera mellanbommens framdragning av överfilten (15 enligt figuren 3). Underbommen 20 har genom kugghjulssynkronisering utförts med en liten övermatning, detta för att inte tappa dragspänningen i duken. I figuren 4 har drivningen 22, 22' placerats på underbommens axel av endast praktiska skäl, nämligen utrymmesskäl vid aktuell maskin. Drivningen 22, 22' kan alternativt pla- ceras på mellanbommens axel. Övermatningen åstadkommes i detta fall genom att under- bommens kugghjul 24, 24” har färre kuggar än mellanbommens kugghjul 23, 23”. Denna övermatning är således fast och kan inte justeras i efterhand. Som exempel på faktiska inbromsningssträckor på överfilten i förhållande till underfilten kan nämnas att vid driv- radie Rö för överfilten som är 1 mm större än drivradien för underfilten bromsas över- filten 6,0-6,6 mm, företrädesvis ca 6,3 mm på varje varv på tygbommen. Ett mera exakt värde är 2 x n (eller 6,28) mm. Då Rö är 2 mm större blir den exakta inbroms- ningssträckan 12,56, osv.

I utförandet enligt figuren 5 har alla tre tygbommarna 18, 19 och 20 tilldelats separata drivningar 25, 25” 25”, 25”', 25””, 25”'”; 26, 26', 26”, 26”', 26””, 26'”” respek- tive 27, 27', 27”, 27'”, 27””, 27'””. Genom denna utföringsform erhålles fullständig programmeringsfrihet för samtliga tygbommar, alltså även övermatningen av under- bommen 20. I figurerna 4 och 5 har vävmaskinen som sådan symboliserats med VS Den i ovanstående beskrivna utrustningen och dennas principer har i praktiken visat sig fungera mycket väl. Trådtätheterna blir väsentligen densamma i de båda filtarna. I ett praktiskt prov har de nödvändiga olika periferihastigheterna ästadkommits med hjälp av skiktpåläggning på bommarna enligt det tidigare kända tygbomsystemet. Bommarna har lO 517 044 3 således i det kända systemet utförts med olika diametrar. Genom diameterändringarna erhålls den önskade effekten att trádtätheten i underfilten styres av överbommen (med (ökad diameter) och mellanbommen saktade in överfilten till rätt läge tack vare något mindre diameter och underbommen, som utfördes med samma diameter som överbom- men, fick en liten övermatning i förhållande till mellanbommen. Justering av bomdia- metrariia utgör ingen lösning på vävmaskiner om man önskar kunna göra vävmaskinen liitt instiillbar för vävning av olika tjocklekar. Manipuleringen med tygbomsdiametrarna enligt det praktiska provet är i praktiken användbar på maskiner som är avsedda för endast en filttyp och en tjocklek på denna.

Uppfinningen är inte begränsad till den i ovan såsom exempel visade utföringsformen utan kan underkastas modifikationer inom ramen för efterföljande patentkrav och uppfin- ningstanken.

Claims (11)

l() ll) 30 . 517 044 “i PATENTKRAV

1. Tygbomsarrangemang i vävmaskin för vävning av rundvävda filtar (dukar) som innefattar överfllt (15) och underfilt (14) och där arrangemanget för effektuerande av frammzitiiiiig i vävmaskinen (FV) av de vävda över- och underfiltarna innefattar dels en första bom (överbom) (18) mot vilken den vävda underfilten (14) löper, en andra bom (mellanbom) (19) mot vilken den vävda överfilten (15) löper och en tredje bom (underhoni) (20) mot vilken den vävda underfilten löper, dels drivorgan (21, 21' respek- tive 22, 22') för nämnda bommar, samt där vävmaskinen innefattar en ritt (9) som under vävniiig arbetar mot etablerad vävkant(-er) (12), k ä n n e te c k n a t därav, att nämnda drivorgan effektuerar en drivning av bommarna som förhindrar inbördes längdförskjut- ningsrörelser mellan över- och underfiltarna och därmed säkerställer under vävningen att över- och underfiltskanterna förblir motställda varandra vid vävkanten. (-erna) (15a respektive 14a).

2. Tygbomsarrangemang enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att drivorgan är anordnade att effektuera osynkroniserad drivning av de första och andra bommarna (18 respektive 19).

3. Tygbonisarrangeinang enligt patentkravet 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a t därav, att drivorganen för den första bommen (18) innefattar första drivorgan (21, 21') som driver den första bommen via dess båda ändar medelst första växelströmsservomotorer.

4. Tygbomsarrangemang enligt patentkravet 1, 2 eller 3, k ä n n e t e c k n a t därav, att den första bommen medelst drivorganen är fritt programmerbar med avseende píi triitltâitliel i det víivtlat nutteriailct.

5. Tygbomsarrangemang enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k- n a t därav, att den andra bommen (19) är tilldelad andra drivorgan (22, 22'; 23, 23') v. . 20 .517 044 /O som driver den andra bommen med en reducerad vridhastighet i förhållande till vridhas- tigheten på den tredje bommen.

6. Tygbomsarrangemang enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k- n a t därav, att de andra och tredje bommarna ingår i en gemensam drivgrupp som är drivna av andra drivorgan via båda ändarna på respektive bom av de andra och tredje bommarna (19 respektive 20), att de andra drivorganen innefattar de andra och tredje bommarna mekaniskt sammankopplande kugghjul (23, 23' respektive 24, 24'), och att iiiimitdzi kugghjul medelst synkronisering åstadkommer en något högre drivhastighet på den tredje bommen i förhållande till den andra bommen medförande att en eftersträvad dragspånning i överfilten (15) bibehálles.

7. Tygbomsarrangeinang enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k- n a t därav, att de den gemensamma drivgruppen bildande andra och tredje bommarna (19, 20) är drivbara medelst vid drivgruppens båda ändar anordnade andra växelströms- SCFVOIHOIOTCI' .

8. Tygbomsarrangemang enligt patentkravet 6 eller 7, k ä n n e t e c k n a t därav, att kugghjulen för den tredje bommen uppvisar färre kuggar än kugghjulen för den andra bommen.

9. Tygbomsarrangemang enligt patentkravet 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a t därav, att drivorganen innefattar växelströmsservomotorer som driver bommarna vid deras res ektive båda ändar helt os nkroniserat så att fullständi ro rammerin sfrihet före- P Y g P 8 g ligger för bommarnas drivfunktioner.

10. Tygbomsarrangemang enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k- n a t därav, att respektive växelströmsmotorservo är styrbart frân en vävningen styrande enhet (SE) för vävmaskinen. n u u uou nu oun- 517 044 Il

11. Tygbomsarrangemang enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k- n a t därav, att inbromsningssträckan per respektive tygbomsvarv är ca 2 n gånger radieskillnaden mellan över- och underfiltarnas drivradier, dvs vid t.ex. 1 mm större drivradie för överfilten blir dess inbromsningssträcka per varv 6,28 mm, vid 2 mm större drivradie 12,56 mm, osv.