SE512292C2 - Användning av ett material innehållande polyeten framställd från förnybar råvara som komponent i ett absorberande alster, och det absorberande alstret - Google Patents

Description

2 i 512 292 Detta uppnås enligt uppfinningen genom användning av ett material innehållande polyeten framställd från förnybar råvara. Med fömybar avses här en råvara som framställs från växtbaserat material. Man tillverkar den förnybara råvaran från en växt och växter går att förnya genom att exempelvis plantera nya träd, sätta ny potatis, så ny säd etc. Motsatsen till en vara framställd från en fömybar råvara är varor som förbrukar råvaror som ej går att förnya, t ex polyeten framställd av petroleumrâvaror. I TNC:s Energiordlista definieras en fönybar energikälla som en energikälla som kan reproduceras i samma takt som den utnyttjas. Som förnybara energikällor räknas t ex skogsenergi, energiskog och energigrödor. Här används samma betydelse på begreppet förnybar, även om det inte är en energikälla utan en råvara som avses.

Det fmns idag några exempel på vad somliga menar är rniljöväriliga absorberande alster. Ett exempel är flergångsprodukter som kan användas flera gånger genom att de tvättasmellan användningama. Tygblöjor används på detta sätt. I US, A, 5 032 119 visas en återanvändbar tygblöja. Miljövänliga engångsprodiilcter kan vara produkter som innefattar komponenter fiamställda från nedbrytbara material såsom polykaprolakton, polylaktid eller latexmaterial. I WO, Al, 9407941 beskrivs en film framställd av polylaktid, som är bionedbrytbar och komposterbar, och som kan användas i t ex blöjor. Ett armat nedbrytbart material som också kan användas i filmer är sampolymerer innehållande polykaprolakton och polylaktidblock, vilket beskrivs i WO, Al, 9529200. Denna film kan användas i t ex blöjor. Bionedbrytbara latexmaterial används som filmeri blöjor, vilket beskrivs i EP,A1, 454 104. Exempel på fömybara material som används i aborberande alster är polylaktid. Man använder även stärkelse som är förnybar, i kombination med polykaprolakton.

Uppfmningen avser användning av ett material innehållande polyeten framställd från förnybar råvara som komponent i ett absorberande alster, såsom blöja, binda, inkontinensskydd, trosskydd, byxblöja eller liknande. 512 292 Enligt uppfinningen avses även ett absorberande alster såsom blöja, binda, inkontinensskydd, trosskydd, byxblöja eller liknande och där minst en komponent är av ett material irmehållande polyeten framställd från fömybar råvara.

Vidare avser uppfinningen ett absorberande alster som ensamt eller tillsammans med flera alster är inneslutet i en förpackning av en film innehållande polyeten framställd från förnybar råvara.

Dessutom avser uppfinningen ett förfarande för framställning av ett absorberande alster såsom blöja, binda, inkontinensskydd, trosskydd, byxblöja eller liknande.

Uppfinningen avser även en komponent i absorberande alster, varvid komponenten är t ex ett spärrskikt, ytskikt, fastsättningsanordning eller rnidjeelastik av ett material irmehållande polyeten framställd från förnybar råvara.

Slutligen avser uppfinningen också en förpackning innefattande en film, där filmen är av ett material innehållande polyeten framställd från fömybar råvara.

Komponenterna i de absorberande alster som avses är alla komponenter som kan framställas av polyeten, samt även andra tänkbara komponenter som skulle kunna tillverkas av polyeten. Exempel på komponenter vilka framställs av polyeten är ett plastskikt som fungerar som spärrskikt på absorberande alster, rnidjeelastik it ex blöjor, ytskikt på t ex bindor och trosskydd och tape som används som fastsätmings- anordning i blöjor.

En del av en förpackning kan vara en film av ett material innehållande polyeten. Om förpackningen består av flera delar behöver inte alla dessa bestå av detta material, utan kan bestå av exempelvis annan plastfrlrn eller annat lämpligt material. Delen kan även vara av annan form än filrn i förpackningar som kan tänkas framställas av polyeten. 512 292 4 Polyeten framställs idag genom polymerisation av eten som erhålls genom termisk (ånga) och katalytisk krackning av olika kolväten, allt från etan erhållen ur naturgas till råolja.

Nedan beskrivs nu hur polyeten kan framställas, vilket exempelvis behandlas i Textbook of Polymer Science, Third Edition, Fred W. Billmeyer, JR, A Wiley- Interscienc Publication John Wiley & Sons.

Etenpolymerisation kan utföras med bensen eller klorobensen som lösningsmedel.

Vid de temperaturer och tryck, som används, löses både polymer och monomer i dessa föreningar så att reaktionema är rena lösningspolymerisationer. Vatten eller andra vätskor kan tillsättas för att avleda reaktionsvärme.

Vid kontinuerlig process används tubforrniga reaktorer, vilka kan ha diametrar av mindre än 2,5 cm och längder upp till 30 m. Det rostfria stålröret fylls med vatten, och eten innehållande initiator och möjligen bensen introduceras. Ytterligare initiator och vatten eller bensen kan injiceras vid en eller flera punkter längs röret för att hålla initiatorkoncentrationen nära konstant genom reaktorn. Tio eller flera procent av eten polymeras vid den bortre änden av reaktorn. Här tas gas- och vätske- fasema bort kontinuerligt, polyrneren separeras och återstående eten återcirkuleras efter rening.

En annan process använder bulkpolyrnerisation i en tomtypsreaktor. Eten inne- hållande spårmängder av syre laddas till reaktorn vid 1500 atm och 190 °C.

Reaktionen hålls väsentligen isotermisk och utförs till 10-15 % omsättning. Utloppet fiån reaktorn passerar till ett separatorkärl i vilket ej omvandlad eten tas bort för âtercirkulering. Den smälta polyetenen kyls under dess kiistallina smältpunkt och förs genom de vanliga avslutande stegen. 512 292 5 På ovan beskrivna sätt kan LDPE (lågdensitetspolyeten) framställas vilket är den polyeten som främst används till polyetenfilmer.

HDPE (högdensitetspolyeten), som också går att använda till filmer, kan framställas på flera sätt, inkluderande radikalpolymerisation av eten vid extremt höga tryck, koordinationspolymerisation av eten och polymerisation av eten uppbuma av rnetalloxidkatalysatorer.

I koordinationspolymerísation av eten används en katalysator framställd som en kolloidal dispersion genom att alkylaluminium och TiCL, bringas att reagera i ett lösningsmedel såsom heptan. Eten tillsätts till reaktionskärlet under svagt uyck, vid en temperatur på 50-75 °C. Polyrnerisationsvärme tas bort genom kylning.

Polymeren bildas som pulver eller granuler, olösliga i reaktionsblandningen. Vid reaktionens avslutning förstörs katalysatom genom insläpp av vatten eller alkohol, och polymeren filtreras eller centrifugeras av, tvättas och torkas.

Uppbärande metalloxidkatalysatorer kan användas i olika arbetssätt, inkluderande fast bädd, rörlig bädd , fluidiserad bädd och slurryprocess. Eten tillförs med ett paraffm eller cykloparafñn som utdrygningsmedel, vid 60-200 °C och ca 3,5 kPa.

Polymeren återvinns genom kylning eller med lösningsmedelavdrivning.

Enligt samma förfarande som används för att framställa HDPE kan polyeten med viss elasticitet framställas. Härvid används metallocenkatalysator och en liten mängd av annan monomer tillsätts, såsom hexen eller buten.

Idag använder man alltså eten från petroleumråvaror, vilka inte är förnybara, och detta tär på naturens tillgångar. Dessutom bildas C02 vid förbränning av polyeten, vilket bidrar till den oönskade växthuseffekten. 512 292 i Enligt uppfinningen använder man fömybar eten för att framställa en niiljövänlig produkt, där eten är fiarnställd från en fömybar råvara som etanol. Etanol är fömybar då den framställs från en växt vilken är reproducerbar. Genom jäsning omvandlas socker till etanol och koldioxid under inverkan av jästsvampar: CóHuOfi -> 2 C2H5OH + 2 C02. För jäsning används t ex potatis, säd, skogsråvaror eller andra växter. Varje frukt, bär eller växtdel som innehåller socker kan jäsas.

Eten framställs från den förnybara etanolen genom exempelvis dehydratisering av etanol. Vid upphettning av en alkohol med en stark syra förlorar alkoholen en vattenmolekyl och bildar en alken. Etanol upphettas till 180 °C med koncentrerad svavelsyra: C2H5OH (kOIlC H2SÛ4, oc) _) C2H4 "l" H20 Från den fömybara etenen kan sedan polyeten framställas på det sätt som redan beskrivits, vilket i sig redan är känt. Det är även känt att framställa eten från etanol, som beskrivet ovan. Det nya är att använda fömybar råvara då polyeten framställs för att användas i absorberande alster, vilket enligt uppfinningen resulterar i rniljöväriliga absorberande alster. Polyetenen används som material i komponenter i alstret, exempelvis som späirskikt, ytskikt, tape för hopfästning av blöjor eller rnidjeelastik. Det nya är även att använda fömybar råvara då polyeten fiamställs för att användas i förpackningar.

Altemativ till eten framställd från fömybar etanol är ”krackning” av längre kolkedjor som oljor och fetter till eten. Dvs längre kolkedjor från oljor och fetter bryts ned till mindre molekyler, varav en del är eten. Det är då naturligtvis frågan om vegetabiliska oljor och fetter för att råvaran ska vara fömybar. Många föreningar kan även reageras via etanol till eten, t ex ättiksyra och etylenoxid.

Uppfmningen avser en helt ny användning av material innehållande polyeten framställd av fömybar råvara i absorberande alster och förpackningar. Det är förut 512 292 7 inte känt att i industriell skala använda polyeten framställd från fömybara råvaror för att framställa miljövänliga absorberande alster eller rniljövänliga förpackningar, vilka spar på vår rniljö och inte tär på pefioleumresurserna. En annan fördel med uppfmningen är steget efter användning då engångsprodukten eller förpackningen eventuellt brärms. Vid förbränning av polyeten bildas C02. Denna C02 bidrar till den oönskade växthuseffekten. Men då vi använder fömybara råvaror förbrukas C02 vid bildning av växterna. Denna positiva effekt erhålles även när produkten eller förpackningen hamnar på soptippen, eftersom även här har CO; förbrukats då växterna bildats. Användning av förnybara råvaror gör alltså att växthuseffekten kan mildras.

Uppfinningen beskrives närmare i det följande med hänvisning till bifogade ritning, där Figur l visar ett snitt genom ett absorberande alster, såsom en blöja, Figur 2 visar en blöja sedd uppifrån, Figur 3 visar ett absorberande alster förpackat i polyetenfilrn i sidovy, och Figur 4 visar flera absorberande alster förpackade i polyetenfihn i sidovy.

Polyeten framställd från fömybar råvara används, efter bearbetning, som komponent i ett absorberande alster, såsom blöja, binda, inkontinensskydd, trosskydd, byxblöja eller liknande. Polyetenen fiarnställd fiårr fömybar råvara används även som komponent i förpackningar. I förpackningar avser komponenten exempelvis en ñlm eller någon annan del av en förpackning. I Fig. l visas ett snitt genom ett absorberande alster, som kan vara t ex en blöja eller en binda, och Fig. 2 visar, som exempel på ett absorberande alster, en blöja. Det absorberande alstret på Fig. 1 innefattar ett undre vätskeogenomträngligt skikt 1, vilket i ansökan benämns som f* 512 292 8 späirskikt 1, ett absorberande skikt 2 och ett övre vätskegenomträngligt ytskikt 3 avsett att vara vänt mot användaren.

I Fig. 2 visas en blöja 4, som omfattar ett övre vätskegenomträngligt skikt 5, ett absorberande skikt 6 och ett undre vätskeogenomträngligt spärrskikt 7, vilka skikt avgränsas av två tvärgående kanter 8, 9 och två längsgående kanter 10, 11. Vidare finns längsgående benelastik 12, 13 och eventuellt på vardera sidan om den längs- gående niittlinjen en vätskebarriär 14, 15. Dessutom visas fastsättningsanordningar 16, 17 i form av tape och niidjeelastik 18, 23. Polyeten används som material i spärrskikt, midjeelastik, ytskikt, tape. Även andra komponenter kan tänkas fiamställas av material innehållande polyeten. Spärrskiktet 1, 7 är det skikt som förhindrar vätska att läcka ut ur alstret. På bindor och trosskydd kan man även tillverka ytskiktet 3, 5 av polyeten. Ytskiktet 3, 5 är det skikt som är överst och närmast användaren vid användning. Detta skikt ska vara genomsläppligt för vätska, så'att vätskan snabbt sugs ned i det underliggande absorberande skiktet 2, 6. På blöjor finns även inidjeelastik 18, 23 och fastsättningsanordningar 16, 17 i forrn av tape. Midjeelastiken 18, 23 är placerad i rriidjehöjd på blöjan för att denna ska vara flexibel och bekväm för användaren och fastsättriingsanordnjngairia 16, 17 i form av tape med lirn eller kardboire faster ihop blöjan vid användandet så att den sitter fast och inte lossnar.

I Fig. 3 visas en vikt binda 19, som exempel på ett absorberande alster, irinesluten i en förpackning 20 av fihn av ett material innehållande polyeten framställd från fömybar råvara och i Fig. 4 visas hur flera bindor 21 tillsammans, i sina förpackningar 21, av film av material innehållande polyeten framställd från förnybar råvara, är inneslutria i en förpackning 22 av film av material innehållande polyeten framställd från förnybar råvara. De absorberande alstren i förpackningarna kan innefatta komponenter av material innehållande polyeten framställd från fömybar råvara, men även absorberande alster innefattande komponenter av helt andra material kan avses. I förpackningssättet i Fig. 4 kan en ut av förpackningarna Al 512 292 (21,22) bestå av film av material innehållande polyeten framställd från förnybar råvara, medan den andra förpackningen kan bestå av ett helt annat material.

Uppfinningen avser alltså användning av ett material irmehållande polyeten framställd från förnybar råvara som komponent i ett absorberande alster, såsom blöja, binda, inkontinensskydd, trosskydd, byxblöja eller liknande.

Materialet som används kan till 100 % bestå av polyeten framställd från förnybar råvara. Det är även möjligt att blanda polyeten med andra material, såsom stärkelse, som t ex kan underlätta nedbrytning av materialet. Många olika material går att använda tillsammans med polyetenen. Som ytterligare exempel kan nämnas andra förnybara material, icke förnybara material eller fyllmedel. Om materialet inne- hållande polyeten framställd från förnybar råvara även består av annat material, kan det till ca 50 till 99 % bestå av polyeten och resten är något annat material. Hur stor andelen är av armat material beror på vad det är för material och varför detta inblandas. Lämpliga mängder av polyeten kan vara 60-80 % om det ska vara relativt stor andel polyeten. Ibland rör det sig om endast en liten andel annat material, tex 5 %, eller 1-20 %, och då består materialet av 95% polyeten eller 80-99% polyeten framställd från fömybar råvara. En tänkbar blandning av material är att man använder en del polyeten framställd från förnybar råvara och en del polyeten framställd fi'ån petroleumprodukt. Då kan andelen polyeten framställd från förnybar råvara variera från 1 till 99 %. Andel polyeten framställd från förnybar råvara beror alltså på syftet och vilket material som blandas med polyetenen. Det material som ovan beskrivits nämns även i något krav som en blandning. Om polyetenen frarnställd från förnybar råvara blandas med något annat material benärnns den alltså även som blandning. Materialsamrnansättningen som här beskrivits avser även materialet som används i förpackningen enligt uppfinningen.

Komponentema som används i de absorberande alstren framställs enligt känd teknik.

Filmer framställs, vilka kan användas som spärrskikt, vilka sedan införs i blöj- framställningen som också sker enligt konventionella metoder. Filrn används även 512 292 10 som tape för fastsättningsariordningar. Ytskikt och midjeelastik framställs även de på vanligt sätt och införs i konventionell framställning av absorberande alster. Ytskikt kan t ex framställas genom att film tillverkas och sedan perforeras. Det går även att framställa ytmaterial i form av nonwoven, genom att ett flor kardas av fibrer som sedan binds i ugn. Då är det emellertid fråga om bikomponentfibrer av polyeten/polypropen. Med metallocenkatalysatorer kan man framställa elastiska polyetenmaterial vilka används i exempelvis rnidjeelastik efter att film har framställts. Komponentema är som tidigare nämnts t ex spärrskikt, som fmns i alla typer av absorberande alster, ytskikt, som firms i t ex bindor och trosskydd, midje- elastik i blöjor och fastsättningsanordning, som främst fmns i blöjor. Komponentema som nämns i underkraven beror alltså på vilken typ av alster som i respektive fall aVSCS.

Uppfmningen avser även ett förfarande för framställning av ett absorberande alster såsom blöja, binda, inkontinensskydd, trosskydd, byxblöja eller liknande, där eten framställes från förnybar råvara, företrädesvis etanol, och polymeriseras till polyeten, att en film innehållande polyeten bildas, att minst en komponent i alstret bildas av fihnen, och att komponenten matas in i en maskin tillsammans med en absoiptionskropp och eventuella övriga skikt och sammanfogas till det absorberande alstret.

Ett absorberande alster omfattar vanligen ett undre vätskeogenomträngligt spärrskikt, ett därpå liggande absorberande skikt, ett övre vätskegenomträngligt ytskikt avsett att vara vänt mot användaren, rnidjeelastisk och fastsättriingsanordningar En livscykelanalys (LCA) består av de steg som ingår i ovanstående förfarande, och dessutom ingår användning av det absorberande alstret och tillvaratagandet av det använda alstret. Vid tillvaratagandet av alstret bryts alstret ned eller förbrännes. C02 som bildas under förbränning eller nedbrytning, samt under etanolfiarnställningen, förbrukas i motsvarande mängd vid nybildande av råvaror såsom exempelvis potatis, . säd och träd. 512 292 ll Etanol framställes från någon växt, på konventionellt sätt. Därur framställes eten, vilket är beskrivet ovan. Därefter polymeriseras eten till polyeten, vilket också finns beskrivet ovan. Sedan framställes komponenten som ska anbringas i det absorberande alstret. Det kan t ex vara en film som ska bilda ett spärrskikt i ett alster. Filmer kan exempelvis framställas genom filmblåsningsprocess, gjutning eller kylvalsextrudering. Filmen förs sedan in i alstertillverkningen på konventionellt sätt där filmen anbringas i alstret, exempelvis i en maskin för tillverkning av blöjor.

Altemativt framställs komponenten på annat sätt, tex de som används som ytskikt, vilket beskrivs ovan. Efter komponenttillverkning förs komponenten in i alsterfrarnställningen.

Uppfinningen avser även en komponent i absorberande alster, varvid komponenten är t.ex. ett spärrskikt 1,7, ytskikt 3,5, fastsätmingsanordning 16,17 eller rnidjeelastik 18, 23 av ett material innehållande polyeten, där åtminstone en del av polyetenen är framställd från fömybar råvara, företrädesvis eten framställd från etanol.

Dessutom avser uppfiruiingen ett absorberande alster såsom blöja, binda, inkontinensskydd, trosskydd, byxblöja eller liknande och där minst en komponent är av ett material innehållande polyeten, där polyetenen är frarnställd fiån fömybar råvara, företrädesvis eten framställd från etanol.

Alstren omfattar vanligen ett undre vätskeogenomträngligt spärrskikt 1, 7, ett därpå liggande absorberande skikt 2, 6, ett övre vätskegenomträngligt ytskikt 3, 5, fastsätmingsanordning 16, 17 och midjeelastik 18, 23.

Dessa absorberande alster 4, 19, 21 kan förpackas en och en 19 eller flera 21 i samma förpackning 20, 22 av polyetenfrlm, som är framställd från fömybar råvara, företrädesvis eten framställd från etanol. När de absorberande alstren 19, 21 är förpackade flera i en större förpackning 22 kan de vara redan inneslutna i en -^ 512 292 l2 individuell förpackning 19 eller utan denna förpackning. Förpackning och framställning av förpackningen sker enligt kända metoder.

Uppfinningen avser även absorberande alster där det ensamt 19 eller tillsammans med flera 21 alster är irmeslutet i en förpackning 20, 22 av en filrn innehållande polyeten framställd från förnybar råvara, företrädesvis eten framställd från etanol.

Slutligen avser uppfinningen även en förpackning 20, 22 innefattande en fihn där filmen är av ett material innehållande polyeten fiamställd från fömybar råvara, företrädesvis eten framställd från etanol. Materialet kan här, som i alla andra utföringsforrner i uppfinningen består helt av polyeten från förnybar råvara eller material innehållande 50-99 % polyeten. Samma exempel på material och andelar som närrmts tidigare gäller även materialet i förpackningen.

Förpackningen frarnställs enligt konventionella metoder. Till exempel kan film framställas från materialet innehållande polyeten och en förpackning framställes därefter. Som tidigare nämnts behöver förpackningskomponenten inte utgöras endast av film utan kan även bestå av annan komponent.

Förpackningsmaterialet innefattande en polyetenfrlm framställd från förnybar råvara kan användas till en valfii förpackning, företrädesvis en förpackning av en absorberande produkt, exempelvis blöja, binda, inkontinensskydd, trosskydd, byxblöja eller liknande. Men förpackningen kan även avse torkpapper, exempelvis hushållspapper, toalettpapper, torkdukar och liknande. Den Förpackade produkten behöver alltså inte vara en produkt innefattande en komponent av material innehållande polyeten framställd från förnybar råvara. Det behöver inte heller vara en absorberande produkt som förpackas.

Uppfinningen avser även användning av ett material innehållande polyeten, framställd från förnybar råvara, för att förpacka olika produkter.

Jl 512 292 13 Fördelen med uppfinningen är att den är miljövänlig genom att den innefattar komponenter som är framställda från material innehållande polyeten som i sin tur är framställd från förnybara råvaror. Denna råvara tär inte på samhällets petroleum.

Ytterligare en fördel med användning av förnybara råvaror är att växter förbrukar C02 då de bildas och detta medför att växthuseffekten inte ökar om man använder förnybara råvaror i stället för petroleumrâvaror i de fall då produkterna förbränns efter användning. Denna fördel gäller även om inte produkten förbränns då den växten redan tagit upp CO; och därmed bidragit till att minska växthuseffekten.

Claims (1)

1. 512 292 å? 14 Patentkrav . Användning av ett material innehållande polyeten framställd från förnybar råvara som komponent i ett absorberande alster, såsom blöja, binda, inkontinensskydd, trosskydd, byxblöja eller liknande. . Användning enligt krav 1, kännetecknad av att materialet till 100% består av polyetenen. . Användning enligt krav 1, kännetecknad av att materialet till 50-99 % består av polyetenen. . Användning enligt krav 1, kännetecknad av att komponenten är ett spärrskikt. . Användning enligt krav l, kännetecknad av att komponenten är ett ytskikt. . Användning enligt krav 1, kännetecknad av att komponenten är en midjeelastik. . Användning enligt krav 1, kännetecknad av att komponenten är en fastsättningsanordning. . Absorberande alster såsom blöja, binda, inkontinensskydd, trosskydd, byxblöja eller liknande och där minst en komponent är av ett material innehållande polyeten, kännetecknat av att polyetenen är framställd från fömybar råvara, företrädesvis eten framställd från etanol. . Absorberande alster enligt krav 8, kännetecknat av att mateiialet till 100% består av polyetenen. U' 51.2 292 15 10. Absorberande alster enligt krav 8, kännetecknat av att materialet till 50-99% består av polyetenen. 11. Absorberande alster enligt krav 8, kännetecknat av att komponenten är ett spärrskikt. 12. Absorberande alster enligt krav 8, kännetecknat av att komponenten är ett ytskikt. 13. Absorberande alster enligt krav 8, kännetecknat av att komponenten är en rnidjeelastik. 14. Absorberande alster enligt krav 8, kännetecknat av att komponenten är en fastsättningsanordning. 15. Absorberande alster enligt något av kraven 8-14, kännetecknat av att det ensamt (19) eller tillsammans med flera (21) alster är inneslutet i en förpackning (20, 22) av en filrn innehållande polyeten framställd från förnybar råvara, företrädesvis eten framställd från etanol. 16. Förfarande för framställning av ett absorberande alster såsom blöja, binda, inkontinensskydd, trosskydd, byxblöja eller liknande, kännetecknat av att eten framställes från förnybar råvara, företrädesvis etanol, och polyrneriseras till polyeten, att en filrn innehållande polyetenen bildas, att minst en komponent i alstret bildas av filmen, och att komponenten matas in i en maskin tillsammans med en absorptionskropp och eventuella övriga skikt och samrnanfogas till det absorberande alstret. 17. Förfarande enligt krav 16, kännetecknat av att filmen bildas enbart av polyetenen. 512 292 16 18. Förfarande enligt krav 16, kännetecknat av att fihnen bildas av en blandning som till 50-99 % består av polyetenen. 19. Förfarande enligt krav 16, kännetecknat av att ett spärrskikt bildas av filmen. 20. Förfarande enligt krav 16, kännetecknat av att ett ytskikt bildas av filmen. 21. Förfarande enligt krav 16, kännetecknat av att en rnidj eelastik bildas av filmen. 22. Förfarande enligt krav 16, kännetecknat av att en fastsätmingsanordning bildas av filrnen. 23. Komponent i absorberande alster, varvid komponenten ärt ex ett spärrskikt (1, 7), ytskikt (3, 5), fastsättningsanordning (16, 17) eller rnidjeelastik (18, 23) av ett material innehållande polyeten, kännetecknad av att åtminstone en del av polyetenen är framställd från förnybar råvara, företrädesvis eten framställd från etanol. 24. Förpackning (20,22) irmefattande en fihn, kännetecknad av att filmen är av ett material innehållande polyeten framställd från förnybar råvara, företrädesvis eten framställd från etanol. 25. Förpackning enligt krav 24, kännetecknad av att materialet till 100% består av polyetenen. 26. Förpackning enligt krav 25, kännetecknad av att materialet till 50-99% består av polyetenen. Ill