SE510506C2 - Kraftpapper och förfarande för framställning av detta samt ventilsäck - Google Patents

Description

510 506 ~ 2' 10 15 20 25 30 35 åtgärder i syfte att öka styrkan har lett till motsvaran- de reducering av porositeten och vice versa.

De åtgärder som har tillgripits enligt den kända tekniken i syfte att åstadkomma en optimering av ovanstå- ende primära egenskaper hos kraftpapper kan kortfattat beskrivas enligt följande. Den för kraftpapper avsedda massan har utsatts för en första fiberbearbetning med tillförsel av energi till fibrerna när fibersuspensionen (HC- följt av en andra malning med tillförsel av håller hög koncentration, generellt över 15 vikt-%, raffinering) energi vid låg fiberkoncentration, typiskt cirka 4 vikt- %, (LC-malning), varvid energitillförseln vid nämnda LC- malning har varit åtminstone cirka 100 kWh/ton papper.

HC-raffineringen är en operation som ger knàdning fiber mot fiber och mikrokompressioner i fibern och därmed bi- bringar fibern goda töjningsegenskaper, medan LC- malningen ger en söndertrasning av fiberväggen och därmed förbättrar dragstyrkan.

I syfte att ytterligare förbättra dragstyrkan har man dessutom till den mäld som erhålles från malningen, innan denna matas ut på pappersmaskinens vira, tillsatt exempelvis stärkelse som styrkeförbättrande medel i en eller flera positioner. Mängden tillsatt styrkeförbätt- rande medel har härvid totalt sett varit maximalt upp detta för upprätthållande av tillfredsställande porositet hos det till approximativt 6 kg/ton färdigt papper, färdiga papperet.

Den normala kombinationen av dragstyrka och porosi- tet har enligt denna kända teknik generellt varit ett brottarbetsindex på 2,9 J/g både i längdriktningen (längs)och i tvärriktningen (tvärs), fördelat på ett dra- gindex på 75 Nm/g längs och 60 Nm/g tvärs med en töjning på 7,5-8,0%. Detta har kunnat erhållas vid ett Gurley- värde på 18 sekunder. Högre dragstyrka eller högre poro- sitet har kunnat uppnås enbart på bekostnad av ett oac- ceptabelt värde för den andra av dessa båda egenskaper. 10 15 20 25 30 35 gå' 510 505 Enligt föreliggande uppfinning har det visat sig möjligt att uppnå en unik kombination av viktiga egenska- per i ett och samma papper. Med andra ord uppvisar det enligt uppfinningen åstadkomna papperet såväl hög porosi- tet som högt brottarbetsindex, vilka egenskaper dessutom kan kombineras med exempelvis god körbarhet vid säckfram- ställning. Dessa egenskaper kommer att definieras mera i detalj nedan.

Ett första syfte med uppfinningen är sålunda att åstadkomma ett förfarande för framställning av ett kraft- papper med en utomordentlig kombination av brottarbetsin- dex och porositet.

Ett annat syfte med uppfinningen är att tillhanda- hålla ett förfarande vilket ger ett kraftpapper som dess- utom uppvisar god körbarhet vid säckframställning.

Ytterligare ett syfte med uppfinningen är att med hjälp av ovannämnda goda egenskaper minska ytvikten på det medelst förfarandet enligt uppfinningen framställda kraftpapperet, vilket i sin tur kan ge säcktillverkaren och den slutlige konsumenten lägre kostnad och vilket dessutom ger mindre inverkan på miljön med ett högre rå- varuutnyttjande och färre transporter.

Förutom att åstadkomma ett förfarande av ovan angi- vet slag syftar uppfinningen dessutom till att tillhanda- hålla det färdiga kraftpapperet i sig uppvisande ovan- nämnda goda egenskaper.

Ytterligare ett syfte med uppfinningen är att till- handahålla ventilsäckar tillverkade eller uppbyggda av ovannämnda kraftpapper, varvid en stor fördel med den go- da porositeten eller luftgenomsläppligheten innebär att säckarna inte behöver förses med någon perforering. Detta innebär för det första ett arbetsmoment färre vid fram- ställningen av själva säcken samt för det andra bättre arbetsmiljö för kunden vid fyllning och hantering av ifrågavarande säck.

Ett annat syfte med uppfinningen är att tillhanda- hålla ventilsäckar av ovan angivet slag, för vilka den 510 sne - t 40 10 15 20 25 30 35 förbättrade dragstyrkan kan utnyttjas till att göra säck- arna mindre och/eller till att tillverka säckar uppbyggda av färre antal skikt än tidigare.

Detaljerad beskrivning av uppfinningen Förfarandet enligt föreliggande uppfinning är närma- re bestämt ett förfarande för framställning av kraftpap- per vilket innefattar stegen att man utsätter en sulfat- eller kraftmassa för enbart högkoncentrationsraffinering (HC-raffinering) eller HC-raffinering i kombination med lågkoncentrationsmalning (LC-malning), varvid i det fall LC-malning utnyttjas energitillförseln vid LC-malningen upprätthàlles vid ett värde understigande 80 kWh per ton färdigt papper, räknat som 100% torrt papper, och att man till den därvid erhållna mälden, innan denna matas ut på en pappersmaskins vira, sätter ett styrkemedel till mäl- den i en eller flera separata positioner, så att den to- tala tillsatsen av styrkemedel blir motsvarande åtminsto- ne 8 kg styrkemedel (räknat som stärkelse med DS 0,035) per ton papper (räknat som 100% torrt papper).

Det primära i samband med förfarandet enligt uppfin- ningen är sàlunda att man utför LC-malningen vid väsent- ligt lägre energitillförsel än tidigare, eller att man till och med utelämnar denna LC-malning, samt att man ut- för tillsatsen av det styrkeförbättrande medlet vid en dosering som är avsevärt högre än enligt den tidigare kända tekniken.

Förfarandet såsom det kommer att beskrivas häri är ett förfarande för framställning av kraftpapper med en ytvikt som generellt ligger inom området 50 - 140 g/m2.

Inom vilken del av detta intervall man väljer att lägga sig vid framställning av sitt kraftpapper är i första hand beroende på det avsedda användningsområdet för pap- peret. En stor fördel med förfarandet enligt uppfinningen är givetvis att man kan framställa ett kraftpapper up- pvisande god dragstyrka och god porositet trots mycket låg ytvikt, t ex av storleksordningen 50 - 70 g/m2, medan 10 15 20 25 30 35 5" 51:: sas' det i andra fall exempelvis kan vara värdefullt med ett papper med tämligen hög ytvikt, t ex av storleksordningen 120 - 140 g/m2, påse i stället för att behöva tillverka motsvarande säck och utnyttja detta som enda skikt i en med ett flertal skikt av annan ytvikt med jämbördiga fysikaliska egenskaper.

Ett föredraget tillämpningsområde för förfarandet enligt uppfinningen är för framställning av säckpapper, då detta representerar en mycket stor marknad och då det enligt uppfinningen erhållna papperet uppvisar en unik kombination av egenskaper vilka är speciellt fördelaktiga i samband med säckar. I första hand är det härvid fråga om ventilsäckar, för vilka god luftgenomsläpplighet krävs, såsom har beskrivits ovan, och där förfarandet en- ligt uppfinningen till och med har gjort det möjligt att slopa de perforeringar som tidigare har måst tillgripas på säckar av detta slag.

Vad beträffar uttrycket kraftpapper gäller att detta i samband med uppfinningen avser papper tillverkat huvud- sakligen av sulfatmassa (kraftmassa). Exempelvis kan det härvid röra sig om oblekt barrvedssulfatmassa.

För förfarandet enligt uppfinningen är det givetvis underförstått att ytterligare steg ingår i framställ- ningen av ifrågavarande papper om man ser på hela proces- sen från den sulfatmassa från vilken man utgår och fram till färdigt papper. Dessa steg är emellertid konven- tionella och torde därmed inte behöva beskrivas närmare här.

Beträffande de för förfarandet enligt uppfinningen väsentliga stegen gäller dock följande. Enligt ett första alternativ utsättes den sulfatmassa från vilken man utgår för enbart HC-raffinering, vilken generellt utföres vid en energitillförsel inom området 150 - 400 kWh per ton färdigt kraftpapper, vilket i detta fall liksom i alla andra fall i samband med uppfinningen räknas som 100% torrt papper, om inget annat anges. Ett speciellt före- 'fil - -f-q 510 506 10 15 20 25 30 35 draget intervall för HC-raffineringen är 200 - 300 kWh per ton papper.

HC-raffineringen utföres generellt vid en fibersus- pensionskoncentration överstigande 15 vikt-% och vanligt- vis vid en övre gräns på 40 vikt-%, dvs lämpligen inom intervallet 15 - 40 vikt-%. En föredragen koncentration på fibersuspensionen vid HC-raffineringen är 28 - 40 vikt-%, allra helst 30 - 34 vikt-%.

Enligt det andra alternativet av förfarandet enligt uppfinningen kan HC-raffineringen kombineras med lågkon- centrationsmalning (LC-malning), förutsatt att man i så fall vid LC-malningen upprätthåller energitillförseln vid ett värde understigande 80 kWh per ton papper. För HC- raffineringen gäller även vid detta alternativ de gener- ella och föredragna värden vad beträffar energitillförsel och fibersuspensionskoncentration som har omtalats ovan.

För LC-malningen gäller att den företrädesvis utföres vid en energitillförsel av högst 50, ännu hellre högst 30 och allra helst högst 20, kWh per ton färdigt papper. LC- malning avser i föreliggande fall vanligtvis en fibersus- pensionskoncentration inom området 2 - 10 vikt-%, före- trädesvis 3 - 6 vikt-%, varvid ett speciellt föredraget värde är runt 4 vikt-%.

För såväl HC-raffineringen som LC-malningen gäller vidare att dessa malningar obereonde av varandra kan ut- föras med hjälp av konventionell raffinerings- eller malningsapparatur, såsom exempelvis raffinörer. En före- dragen utföringsform av förfarandet innebär dock att åt- minstone den ena, eller båda, av nämnda operationer ut- föres i en raffinör. Vidare gäller att dessa båda opera- tioner inte nödvändigtvis måste genomföras i form av en enda HC-raffinering eller en enda LC-malning. Sålunda in- nefattar uttrycken HC-raffinering och LC-malning i sam- band med förfarandet enligt uppfinningen även de fall då endera eller båda av dessa operationer genomföres i flera efter varandra anordnade raffinerings- eller malnings- anordningar. Slutligen skall i samband med HC- och LC- 10 15 20 25 30 35 vi” sin sne operationerna tilläggas att de för dessa operationer angivna värdena för energitillförsel avser nettovärden med tomgångseffekten för respektive anordning bortdragen.

Av ovanstående framgår att ett annat viktigt särdrag för förfarandet enligt uppfinningen är tillsats av ett styrkemedel i en viss minimimängd innan mälden matas ut på pappersmaskinens vira. I detta sammanhang gäller att stärkelse är ett lämpligt styrkemedel, varvid uttrycket stärkelse skall tolkas i vid mening och innefattar alla tänkbara stärkelsesorter eller -fraktioner vilka ger ön- skad effekt. Valet av styrkemedelmedel i sig är emeller- tid inte det primära i samband med uppfinningen, vilket innebär att detta val i och för sig kan göras på basis av vad som är tidigare känt inom området styrkeförbättrande medel. Speciellt väljes detta medel bland laddade po- lymerer enligt gängse praxis.

Tillsatsen av styrkemedel kan i princip göras till mälden i vilken som helst position från det att denna lämnar raffineringen eller malningen och fram till dess att den matas ut på pappersmaskinens vira. Den kan des- sutom göras i en eller flera separata positioner, varvid det har visat sig speciellt fördelaktigt med två posi- tioner. För mer eller mindre optimal effekt har det härvid visat sig speciellt fördelaktigt att göra en för- sta tillsats av styrkemedel i anslutning till pappers- maskinens maskinkar. En fördelaktig position för en andra tillsats av styrkemedel har visat sig vara vid eller i anslutning till den blandningspump som utnyttjas för pap- persmaskinen, företrädesvis på dess sugsida. Funktionen av styrkemedlet i sistnämnda position är härvid inte en- bart styrkehöjande utan medlet ifråga är dessutom, såsom är i och för sig känt inom detta teknikområde, aktivt för retentionen och fördelningen av finmaterialet i arket.

Minimimängden totalt sett av ifrågavarande styrke- medel är enligt ovan 8 kg per ton papper och maximimäng- den är vanligtvis totalt högst 20 kg per ton papper, s1o sos 8" 10 l5 20 25 30 35 varvid såsom framgår ovan, denna mängd är räknad på stärkelse med DS 0,035.

Enligt den föredragna utföringsform där tillsatsen sker i två eller mera än två separata positioner gäller företrädesvis att man vid en första tillsats tillsätter 4-10 kg styrkemedel per ton papper och vid en andra till- sats tillsätter en mängd av ifrågavarande medel inom samma intervall, dvs 4-10 kg per ton papper. Speciellt föredragna intervall i båda dessa fall är 5-8 kg per ton papper.

En variant av förfarandet enligt uppfinningen inne- bär att man tillsätter väsentligen lika stor viktmängd styrkemedel, inom ovan angivna intervall, vid två till- satser av nämnda medel.

En annan utföringsform av förfarandet innebär att man vid en första tillsats tillsätter högst 6 kg och vid en andra tillsats tillsätter mera än 6 kg per ton papper, dvs större mängd styrkemedel vid den andra tillsatsen än vid den första. Ett speciellt föredraget intervall för den första tillsatsen är härvid 5-6 kg per ton papper, medan ett speciellt föredraget intervall för den andra tillsatsen är mera än 6 och upp till 8 kg per ton papper.

Det kraftpapper som erhålles vid det ovan beskrivna förfarandet uppvisar enligt ovan en unik kombination av i första hand dragstyrka och porositet eller närmare bestämt brottarbetsindex och porositet. Brottarbetsindex definieras inom detta teknikområde som upptagen energi per vikt av papper vid töjning till begynnande brott vid dragprovning. Porositeten mäts i dessa sammanhang i form av enheten Gurley, vilket definieras som den tid det tar för 100 ml luft att passera en cirkel av provstycket med diametern 28,7 mm.

Mera konkret har det medelst förfarandet enligt uppfinningen visat sig möjligt att uppnå följande kombi- nation av värden för brottarbetsindex och porositet: Vid ett Gurley-värde på 5 sekunder har papperet ett dragbrot- tarbetsindex längs på 3,1 och tvärs pà 3,0. Detta brott- 10 15 20 25 30 35 9" 510 506 arbetsindex kan delas upp på en töjning av 7,5-8% och ett dragindex längs på 75 och tvärs på 60 Nm/g, varvid gäller att dragindex definieras som kvot av dragstyrka och yt- vikt.

Dessutom uppnås med hjälp av förfarandet enligt uppfinningen ett kraftpapper vilket i sig uppvisar god körbarhet vid framställning av säckar. Med "körbarhet" i detta sammanhang menas att tub- och bottenmaskiner hos säcktillverkaren kan köras vid hög hastighet och ge säckar av hög kvalitet. Om papperet är sladdrigt, drar snett, etc. talar man om dålig körbarhet. Denna fördelak- tiga egenskap är i sig en följd av den goda dragstyrkan vid lämplig ytvikt men enligt en föredragen utföringsform av förfarandet enligt uppfinningen har det dessutom visat sig att denna körbarhet kan förbättras väsentligt om man dessutom i samband med torkning av den pappersbana som lämnar pappersmaskinens vira utsätter pappersbanan för prägling med hjälp av en präglingsutrustning innefattande exempelvis en präglingsvira.

Enligt en föredragen variant av denna prägling driver man den använda präglingsviran separat i förhål- lande till pappersbanan, varvid den företrädesvis drivs långsammare eller snabbare än pappersbanan.

På detta sätt har det enligt uppfinningen visat sig möjligt att uppnå lika god körbarhet av, dvs lika hög hastighet (säckar/min) vid framställning av säckar av präglat 60 g/H?-papper som med opräglat ”vanligt” (=tidigare känt) 80 g/mg-papper.

Präglingen sker genom att viran trycks mot papperet och ger ett mönster. Papperet ligger härvid mot ett mjukt underlag, vilket gör att mönstret som trycks in i pap- peret ökar tjockleken på detta. Mönstret omfördelar spän- ningar i papperet och gör detta mera ”spänningslöst”. I och med den höga styrkan och den höga porositeten hos papperet enligt uppfinningen kan man utnyttja präglingen maximalt på lägre ytvikter, dvs för att sänka ytvikten hos det papper kunden utnyttjar. ' 10- 10 15 _20 25 30 35 I och med att uppfinningen har gjort det möjligt att åstadkomma ett kraftpapper med en ny, unik kombination av egenskaper, avser uppfinningen enligt en andra aspekt dessutom också detta nya papper i sig.

Utmärkande för detta nya papper är följande kombina- tion av fysikaliska data: brottarbetsindex 2,5-3,5 J/g vid en Gurley-porositet av mindre än 10 sekunder, företrädesvis mindre än 7 sekun- der. Allra helst är brottarbetsindex ca 3 J/Q vid ett Gurley-värde på ca 5 sekunder.

Detta kraftpapper uppvisar dessutom företrädesvis lika god körbarhet som tidigare känt 70 g/m2-papper, allra helst som 80 g/HF-papper.

Ovannämnda kraftpapper enligt uppfinningen är med andra ord framställningsbart med hjälp av förfarandet beskrivet ovan. Uppfinningen avser emellertid givetvis detta nya papper i sig, oberoende av hur det är fram- ställt.

En tredje aspekt av uppfinningen avser en ventilsäck framställd av ett eller flera skikt av det ovan definier- ade kraftpapperet, eftersom just ventilsäckar har visat sig vara en ytterst fördelaktig tillämpning av det nya kraftpapperet med tanke på dess kombination av egen- skaper.

Såsom har omtalats ovan innebär en föredragen ut- föringsform av en sådan ventilsäck, för exempelvis 50 kg cement, att den kan tillverkas helt utan perforering.

En annan föredragen variant av en ventilsäck, spe- ciellt för ett innehåll på 50 kg, är att den kan till- verkas av enbart två skikt av kraftpapper med låg ytvikt, speciellt en ytvikt av högst 70 g/mz.

En annan intressant variant av ventilsäcken är en sådan som är uppbyggd av ett enda skikt av ifrågavarande kraftpapper med ett avseende en sådan enkelskiktskon- struktion tämligen lågt värde för ytvikten, speciellt högst 120 g/m2. 10 15 20 25 30 35 117' 510 506 Ritning Uppfinningen kommer nedan att belysas ytterligare i form av konkreta utföringsformer av förfarandet, vilka även innefattar jämförelseexempel, under hänvisning till de bilagda ritningarna, för vilka följande gäller.

Fig. l visar ett flödesschema avseende den del av förfarandet vari de väsentliga särdragen raffinering- malning och tillsats av styrkemedel ingår, närmare bestämt med start från en sulfatmassa och fram till den Pap' operation där mälden skall matas till en (ej visad) persmaskin; och fig. 2 visar en principskiss över en utföringsform av en präglingsanordning i anslutning till en torkcylin- der ingående i torkpartiet av en pappersmaskin.

Närmare bestämt visar fig. 1 en pil 1 antydande in- matning av en sulfatmassa i ett s.k. HC("high consis- tency")-torn 2, vari massan lagras innan den matas in i en HC-press 3 för justering (höjning) av koncentrationen till önskat värde. Från denna press 3 går massan vidare till en HC-raffinör 4 för högkoncentrationsraffinering.

Via ett buffertkar 5 matas massasuspensionen därefter vidare till en första uppsättning LC-raffinörer 6 vari den utsättes för en första LC-malning. Via ett andra buffertkar 7 vidtar en ny LC-malning i en andra upp- sättning LC raffinörer 8 (maskinkvarnar). Lagringarna i buffertkaren 5 och 7 är till för att möjliggöra utjämning av eventuella flödessvängningar från tidigare processteg.

Den malda massa som lämnar den andra uppsättningen LC-kvarnar 8 går därefter till ett maskinkar 9, vari mas- san blandas med stärkelse tillsatt via pilen 10. I maskinkaret tillsättes dessutom svavelsyra för pH- reglering enligt konventionell teknik. Via en pump ll, en ytviktslàda 12 och en virvelrenaranläggning 13 ledes mas- san vidare till en blandningspump 14, på vars sugsida yt- terligare stärkelse tillsättes (markerat med pilen 15).

Efter denna blandning matas mälden via en trycksil 16 vidare til en pappersmaskin (markerat med pilen 17). 51Û 506 " *::L'“”: 12 10 15 20 25 30 Denna pappersmaskin är av konventionellt slag för fram- ställning av kraftpapper för exempelvis säckar och be- höver därför inte beskrivas här.

Figuren visar dessutom tillsats av de i dessa sam- manhang konventionella tillsatserna alun (hjälpkemikalie) vid 18, hartslim (hydrofobering) vid 19 och VS-harts (vàtstyrka) vid 20.

Den i fig. 2 visade präglingsanordningen innefattar en präglingsvals 21 med tillhörande präglingsvira 22.

Figuren visar dessutom ett antal torkcylindrar 23 ingående i pappersmaskinens torkparti. Över dessa tork- cylindrar löper en torkvira 24 och därpå vilande pappers- bana 25.

Vid den visade utföringsformen drivs präglingsviran 22 separat i förhållande till pappersbanan 25 och före- trädesvis med en hastighet som avviker från hastigheten för pappersbanan. Medelst denna präglingsanordning bi- bringas papperet önskat präglingsmönster, vilket i sam- band med uppfinningen har visat sig ge synnerligen god körbarhet vid framställning av säckar av kraftpapperet enligt uppfinningen.

EXEMPEL Ett antal försök utfördes med hjälp av den anordning som visas i figur 1, nämligen tre försök avseende för- farandet enligt uppfinningen (= försök nr 4, 5 och 6) och tre jämförelseförsök (försök nr 1, 2 och 3) utförda vid annan LC-målning än enligt uppfinningen och med annan tillsats av styrkemedel än enligt uppfinningen.

Försöksbetingelserna var följande (med hän- visningsbeteckningar för resp. anordning inom parentes). 10 13 Tabell 1 Försök nr 510 5Û6 HC-raff (4) 1 2 3 4 5 6 energi kWh/ton vikt-% 220 30 230 30 230 240 30 220 31 210 30 LC-raff (6) kWh/ton vikt-% 60 4 50 3,9 55 0 4 O 4 0 4 LC-raff (8) kwh/con vikt-% 35 4 40 3,9 40 35 4 20 4 O 3,9 Stärkelse (9) kg/ton 2,0 2,5 O 7,0 5 5 Stärkelse (15) kg/ton 4,0 4,5 4,5 5,0 7,0 6,5 De resultat som erhölls vid dessa försök är samman- ställda i nedanstående tabell 2.

För de presenterade egenskaperna gäller härvid att de är uppmätta enligt de metoder som anges i Tabellens högra kolumn. 510 506 2022 .m2 222 22222222222222202222222 2220222222/ n m> 29022920 n wo 20222222222222222. n 2. .åcflcuvïucïmmz nA 22222223 222 2 22222 2.2 2.2 2.2 2.2 2.2 2.2 2> .2220222023222 22222 222 2.2. 2.2. 2.2 22 22 22 2 2222323 222 222 2.2 2.2 2.2 2.2 2.2 2.2 2.2 2 222255 222 222 2 22 22 22 22 22 22 252 2 22 228 2 2 2.2 2.2 2 22 2 222 222 2.2 2 2 2 22 22 2 29222 292.232 2.2 2.2 2.2 2.2 2.2 2.2 2 .625 22.222 222 2.2 2.2 2.2 2.2 2.2 2.2 2 32 2382282 2.2 2.2 2.2 2.2 2.2 2.2 2 22.222 222 2.2 2.2 2.2 2.2 2.2 2.2 2 2 252.222 22 2.2 22 22 22 22 2 22.222 222 22 22 22 22 22 22 2 222 22222222 222 222 22 22 22 22 22 22 252 52.5; 2 2 2 2 2 2 øopwz 2: 2022222 Üzcm Qmxwcwam 2 222222 .Ä i. 10 15'" 510 sne Av tabellen framgår att det enligt uppfinningen framställda papperet uppvisar en unik kombination av brottarbetsindex och Gurley-tal i förhållande till jämfö- relseexemplen vid i övrigt jämförbara egenskapsvärden. En sänkning av Gurley-talet från ca 18 sek till ca 5 sek vid jämförbara, eller t.o.m. något förbättrade, värden för brottarbetsindex representerar sålunda en synnerlilgenf värdefull utveckling inom detta teknikområde.

Claims (24)

-ww »_ ___J .u HI || i 510 506 16 10 15 20 25 30 35 PATENTKRAV

1. Förfarande för framställning av kraftpapper, speciellt med en ytvikt av 50-140 g/m2, företrädesvis säckpapper, såsom för ventilsäckar för exempelvis cement, k ä n n e t e c k n a t av att det innefattar stegen att man utsätter en sulfatmassa för enbart högkoncentrations- raffinering (HC-raffinering) eller HC-raffinering i kom- bination med lågkoncentrationsmalning (LC-malning), var- vid i det fall LC-malning utnyttjas energitillförseln vid LC-malningen upprätthålles vid ett värde understigande 80 kWh per ton papper, räknat som 100% torrt papper, och att man till den därvid erhållna mälden, innan denna matas ut på en pappersmaskins vira, sätter ett styrkemedel, spe- ciellt en laddad polymer, t.ex. stärkelse, till mälden i en eller flera separata positioner, så att den totala tillsatsen av styrkemedel blir åtminstone 8 kg (räknat på stärkelse) per ton papper (räknat som 100% torrt papper).

2. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k - n a t av att man gör tillsatsen av styrkemedel i två el- ler flera, företrädesvis två, separata positioner.

3. Förfarande enligt krav 1 eller 2, k ä n n e - t e c k n a t av att man gör en första tillsats av styr- kemedel i anslutning till pappersmaskinens maskinkar.

4. Förfarande enligt krav l, 2 eller 3, k ä n - n e t e c k n a t av att man gör en andra tillsats av torrstyrkemedel vid eller i anslutning till pappersmaski- nens blandningspump, företrädesvis på dess sugsida.

5. Förfarande enligt något av de föregående kra- ven, k ä n n e t e c k n a t av att man utför HC- raffineringen vid en fibersuspensionskoncentration över- stigande 15 vikt-%, företrädesvis 15-40 vikt-%.

6. Förfarande enligt krav 5, k ä n n e t e c k - n a t av att koncentrationen vid HC-raffineringen upp- rätthålles vid 28-40 vikt-%, företrädesvis 30-34 vikt-%.

7. Förfarande enligt något av de föregående kra- ven, k ä n n e t e c k n a t av att man utför LC- malningen vid en fibersuspensionskoncentration inom områ- 10 15 20 25 30 35 17 510 506 det 2-10 vikt-%, företrädesvis 3-6 vikt-%, speciellt ca 4 Vikt-%.

8. Förfarande enligt något av de föregående kra- ven, k ä n n e t e c k n a t av att man utför HC- raffineringen och/eller LC-malningen i en raffinör.

9. Förfarande enligt något av de föregående kra- ven, k ä n n e t e c k n a t av att man upprätthåller energitillförseln vid LC-malningen vid ett värde av högst 50, företrädesvis högst 30, speciellt högst 20, kWh per ton papper.

10. Förfarande enligt något av de föregående kra- ven, k ä n n e t e c k n a t av att man upprätthåller energitillförseln vid HC-raffineringen vid ett värde inom området 150-400, företrädesvis 200-300, kWh per ton pap- per, räknat som 100% torrt papper.

11. Förfarande enligt något av de föregående kra- ven, k ä n n e t e c k n a t av att man tillsätter to- talt högst 20 kg styrkemedel per ton papper.

12. Förfarande enligt något av de föregående kra- ven, k ä n n e t e c k n a t av att man vid en första tillsats av styrkemedel tillsätter 4-10, företrädesvis 5- 8, kg styrkemedel per ton papper.

13. Förfarande enligt något av de föregående kra- ven, k ä n n e t e c k n a t av att man vid en andra tillsats av styrkemedel tillsätter 4-10, 8, kg styrkemedel per ton papper. företrädesvis 5-

14. Förfarande enligt något av de föregående kra- ven, k ä n n e t e c k n a t av att man tillsätter vä- sentligen lika stor viktsmängd styrkemedel per ton papper vid två tillsatser av styrkemedel.

15. Förfarande enligt något av kraven 1 - 13, k ä n n e t e c k n a t av att man vid en första till- sats av styrkemedel tillsätter högst 6 kg och vid en and- ra tillsats av styrkemedel tillsätter mera än 6 kg per ton papper, företrädesvis 5-6 kg, respektive >6 och upp till 8 kg per ton papper. Alu: 510 506 ' 18 10 15 20 25 30 35

16. Förfarande enligt något av de föregående kra- ven, k ä n n e t e c k n a t av att man i samband med torkning av den pappersbana som lämnar pappersmaskinens vira utsätter pappersbanan för prägling medelst en präg- lingsutrustning innefattande en präglingsvira.

17. Förfarande enligt krav 16, k ä n n e t e c k - n a t av att man driver präglingsviran separat i förhål- lande till pappersbanan, varvid den företrädesvis drivs långsammare eller snabbare än pappersbanan.

18. Kraftpapper, speciellt med en ytvikt av 50-140 g/m2, företrädesvis säckpapper, såsom för ventilsäckar för exempelvis cement, k ä n n e t e c k n a t av föl- jande kombination av fysikaliska data: brottarbetsindex 2,5-3,5 J/g vid en Gurley-porositet av mindre än 10 sekunder, företrädesvis mindre än 7 sekunder.

19. Kraftpapper enligt krav 18, k ä n n e - t e c k n a t av att det uppvisar ett brottarbetsindex av ca 3 J/g vid en Gurley-porositet av ca 5 sekunder.

20. Kraftpapper enligt något av kraven 18 och 19 framställningsbart medelst förfarandet enligt något av kraven 1 - 17.

21. Ventilsäck framställd av ett eller flera skikt av kraftpapper enligt något av kraven 18 - 20.

22. Ventilsäck enligt krav 21, k ä n n e t e C k - n a d av att den saknar perforering.

23. Ventilsäck enligt något av kraven 21 och 22, k ä n n e t e c k n a d av att den är uppbyggd av två skikt av nämnda kraftpapper, vilka skikt vardera har en ytvikt av högst 70 g/m5

24. Ventilsäck enligt något av kraven 21 och 22, k ä n n e t e c k n a d av att den är uppbyggd av enbart ett skikt av nämnda kraftpapper, vilket skikt har en yt- vikt av högst 120 g/m2.