SE510462C2 - Sätt att tillverka båtskrov i s k honform - Google Patents

Description

s1o 462 påkänning. Med en tiiiråckiig tjockiek hos mattan och en god eiasticitet och sïitstyrka hos dess materiai, minskas känsiigheten för krosskador och slitage radikait. En båt försedd med sådan gummimatta fästad på skovet har emeiiertid föïjande nackdeiar: . Mattan sitter ej riktigt fast på skrovet. Luftinnesiutningar meiian mattan och skrovet som man ej kunnat aviägsna vid mattans påiimning kan senare orsaka deiaminering. . övergångar biïdade me11an mattan och skrovet orsakar oregeibundenheter i skrovytan. Dessa medför föriuster i fart och minskning av räckvidd.

Dessutom utgör dessa oregeibundenheter angreppspunkter i mattkanterna vid viika fäste, t ex upphakning på stenar e dyi, kan erhåiias för bortrivning av mattan. _ Noggrann utformning av mattor och riktig infästning av dessa år tidsödande och kostsamma.

. Ojâmnheter i mattors tjockiek resuiterar i ojâmnheter i båtens ytteryta, viiket försämrar båtens prestanda.

. Mattor kan inte aiitid formas efter skrovets form eftersom ett effektivt materiai inte får vara för eiastiskt.

Redggöreise för uppfinningen Tekniskt probiem Syftet med uppfinningen är att åstadkomma ett förbättrat sätt för tiiiverkning av piastbåtar försedda med ett hårt skai i s k honform utan de ovannämnda nackdeiarna. För specieiit iandstigningsbåtar stâiis föijande krav: . Båtarna skaii utan att skadas kunna aniöpa steniga piatser för ïandsåttning av soidater. Båtarna ska11 också 1ätt kunna iâmna iandningspiatserna. 510 462 . Båtarnas skrov ska11 vara ïätta för att möjiiggöra hög hastighet och håiïfasta för att medge god sjövärdighet och hârdhänt behandiing.

. Båtarnas skrov ska11 vara siâta undertiii för att inte onödigt strömningsmotstând ska11 minska fart och räckvidd.

Lösningen Detta syfte uppnås genom att sättet givits de kännetecken som framgår av efterföïjande patentkrav.

Eniigt uppfinningen föresiås att åtminstone ett yttre skyddande skikt av ett materiaï som är mjukare och mer eiastiskt än strukturskaiets materiaï, såsom ett piast- e11er gummimateriai med stor eiasticitet och siitstyrka, införlivas med det hårda skaïet vid skrovets tiilverkning. Detta åstadkommes genom att det bïivande skrovet erhåiïer det eiastiska skyddsskiktet redan i iniedningen av tiliverkningen, d v s före anbringandet av det innanföriiggande hårda strukturskaiet, genom att i honformen det eiastiska skiktet anbringas först varefter det hårda strukturskaiet anbringas ovanpå detta skikt.

Det eiastiska skiktet, som inte behöver vara begränsat ti11 vissa de1ar av skrovet men som företrädesvis används på de för skador utsatta deiarna, kan anbringas genom att materiai sprutas på motsvarande områden av formen. Runt dessa områden, har i förväg t ex maskeringstape e11er begränsningsdon fäs- tats på formytan. Begrânsningsdonen kan iämpiigen ha en höjd som motsvarar den tjockiek som önskas hos skiktet vid begränsningarna. När detta eïastis- ka skikt byggts upp, kan begränsningsdonen aviägsnas varefter det nämnda hårda strukturskiktet anbringas på det eïastiska skiktet och de övriga deïarna av den formyta som bestämmer skrovformen. Begrânsningsdonen kan även iämnas kvar och ingå i det elastiska skiktet. Om eiastiskt materiai som är hårdare än skiktmateriaiet används i dessa don, erhåiïs en fördelak- tig graderad övergång me11an det hårda skaiet och skyddsskiktet. Med detta sätt används således båtformen inte bara för tiiiverkningen av strukturska- iet utan även för utformningen av skyddsskikten.

Det eiastiska skiktet kan också anbringas genom att i förväg tiiïverkade deïar fästes i formen. Dessa de1ar kan vara utskurna mattor, för ändamåiet formgjutna eiement viika är 1ämp1iga för skydd av t ex bordiäggning i 510 462 stävar e11er strängpressade profiier för skydd av ömtâiiga skrovkanter såsom kö1stråk, akterspegïars nedre kanter och sïagkanter på pïanande båtar.

För att begränsningsdon och eiastiska skikt ska11 vara riktigt piacerade under ev ti11verkning av skikten resp uppbyggnaden av strukturskaïet samt härdningen av detta, måste de då vara väï förankrade i formen. Förankringen kan utföras t ex mede1st användning av dubbeisidig tape e11er fasthå11ning medeïst vakuum som förmedïas av t ex i formen genomgående hå1. I det förra fa11et kan fastsättning av skikten göras med hjâip av vakuum t ex genom att en duk får täcka skiktet och fria de1ar av runtomiiggande formyta med tätning mot dessa. När vakuum ti11förs under duken, kommer skiktet att tryckas emot tapen, och därigenom få en fastsättning med god förankring. I det andra fa11et bistår vakuumet både vid fastsättningen, d v s pïaceringen i rätt 1äge, och förankring.

Efter att även det nämnda hårda strukturskiktet och eventue11t de övriga deïarna av en sandwichuppbyggnad anbringats, kan det vara fördeïaktigt att för stabiiisering under härdningen och avïägsnande av 1uft använda ett vakuumförfarande. Omedeïbart efter anbringandet av materiaiet i honformen, täcks detta av en duk e11er en fo1ie, varefter vakuum ansïuts ti11 utrymmet under foiien. Härigenom erhå11s en god förbindning me11an det hårda skaiet och det eiastiska skiktet samt en mycket siät ytteryta på det eïastiska skiktet eftersom det hårda skiktets utformats ti11 att uppta a11a oregeïbundenheter i det e1astiska skiktets ytor och tjockïek. Genom uppfinningens sätt kommer det hårda skiktet att hå11a ut e11er dra in det e1astiska skiktet så att den sïâta yta som bestäms av formen kommer att bestå även efter att skrovet av1ägsnats från formen.

Fördeïar _ Prov har visat att en mycket god vidhäftning me11an det eïastiska skiktet och det hårda ska1et erhâ11s om det senare får härda i kontakt med det eïastiska skiktet. Risken för deïaminering minskas väsentiigt. Sättet eniigt uppfinningen möjiiggör att 1im och andra kemikaiier som kan förstöra skrovmateriaïet på sikt undviks. Sättet förhindrar dock inte användningen av dessa kemikaiier.

S10 462 . Skrovet får en mycket siät yta. A11a fe1 som är orsakade av t ex dåïig tiïïpassning av mattor och dyiikt tas upp av det hårda skiktet som formas med hänsyn ti11 dessa brister. Utstickande mattkanter, som kan vara fäste för bortrivning, undviks.

. Sättet är rationeiït vid serieproduktion. Föga tid används för tiiipassning o dy1.

. Befintïiga formar kan användas. Skrovet kommer att få den önskade formen på utsidan redan vid uppbyggnaden i formen. Formytan kan eniigt uppfinningen användas även för bestämning av skyddsskiktens utformning.

. Skrovet får god finish utan efterarbete.

. Det eiastiska skiktet b1ir mycket effektivt p g a att det är väi fästat i kanterna och får gott stöd av det hårda skaiet. _ Exempeïvis iandstigningsbåtar av pïast har varit mycket utsatta för nämnda skador. Utförda eniigt uppfinningen, kan de vä1behå11na köras med fören rakt upp på en stenig iandningspiats. Dessutom medför skyddskikt av ett materiaï med iiten friktionskoefficient såsom poïyuretan och god anslutning meïian skyddsskikt och strukturskaï att bâtfören kan fås att iâtt giida av iandningspiatsen när båten ska11 föras därifrån.

Figurbeskrivning Ett föredraget utförande ska11 närmare beskrivas med hänvisning ti11 bifogade figurer. Samma hänvisningssiffror betecknar motsvarande de1ar i de oïika figurerna.

Fig 1 visar i tvärsnitt två avsnitt av en honform efter att skikt av elastiskt materiaï anbringats på honformens formyta.

Fig 2 visar samma honform efter att dessutom materiai för strukturskaien anbringats på de eïastiska skikten och på formytan.

Föredraget utförande I figurerna 1 och 2 iliustreras det föredragna sättet eniigt uppfinningen för att ti11verka skrov för motorbåtar med sïag. För enkeïhetens sku11 510 462 “ visas tillverkningen av skrov med enkelskal men tillverkningen av ytterskalet hos skrov med sandwichuppbyggnad kan göras likartat. I figurerna 1 och 2 betecknar hänvisningssiffrorna 1 och 2 olika avsnitt av samma båtform 3 som visas i tvärsnitt. Båtformen är en s k honform dvs dess inneryta 4 används för utformning av båtskrovet. Båtar med dylika skrov har liksom andra båtar av samma slag två slags områden längs hela eller delar av båtens längd som är speciellt utsatta för skador, kölområdet, vars utformning bestäms av motsvarande del av formytan, kölformytan 5 och de två områdena för slagen vars utformning bestäms av motsvarande delar av formytan, slagformytorna varav den ena är visad med hånvisningssiffran 6.

I figurerna visas också i tvärsnitt två från varandra åtskilda skyddsskikt, 7 och 8, utförda av ett elastiskt material såsom uretangummi. Skiktet 7 för slagområdet har tillverkats i förväg, t ex genom strängpressning eller gjutning. Skiktet är utfört som ett band vars tvärsnitt har formen av en jämntjock hake med trubbig vinkel vars spets kommer att bilda båtens slagkant.

Skiktet 8 för kölområdet har anbringats genom att material sprutats först på kölformytan 5 och därefter på redan påfört material tills skiktet har fått önskad tjocklek. Skiktets utsträckning är bestämt av begränsningslis- ter 9 vars höjd med fördel överensstämmer med skiktets önskade tjocklek.

Skiktets kanter får en funktionsmässigt lämplig utformning om listens begränsande yta 10 är exempelvis snedstålld inåt mot formytan. Skyddsskik- tet erhåller då en förmånligt kilformad kant. Medelst uppfinningens sätt erhålls således direkt skyddsskikt med önskad yttre form. Med rätt behandling av formytan, får de vid sprutningen normalt ett tillräckligt gott temporärt fäste i formytan för att inte förändras i läge under uppbyggnaden av strukturskalet.

Tillverkningen av skrovet inleds med att dessa skyddsskikt anbringas i honformen. På sedvanligt sätt måste formytan först behandlas med släppme- del. Före denna behandling, fastsåttes på formytan fästremsor 11 av skyddspapperförsedd dubbelsidig tape, vars uppgift är att temporärt under skrovets tillverkning hålla fast skydssskikten 7 för slagområdena, ev skyddsskiktet 8 för kölområdet och begränsningslisterna 9. När släppmedlet torkat, tas skyddspappret bort från remsorna varefter de nämnda skikten och listerna fastsättes på de avsedda platserna på formytan genom att tryckas 510 462 mot remsorna. Eftersom skyddsskikten för slagomrâdena är elastiska, formas de till att tätt anslutas mot formytan även om vinkeln på slaget förändras längs skrovet. Skyddsskiktet 8 för kölområdet anbringas som beskrivet (se fig 1).

Slutligen bortrivs begränsningslisterna 9, som förbehandlats med släppmedel på alla ytor utom den yta 12 som skall fästas mot formytan, tillsammans med tillhörande fästremsor 11 när skyddsskiktet halvhårdat. Efter att överflö- digt material skurits bort från skyddsskikten och fläckarna på formytan efter fästremsorna släppmedelsbehandlats, är den första delen av tillverk- ningen avslutad.

Såsom nämnts i inledningen, kan fastsättningen av skyddsskikt och lister förbättras med hjälp av vakuum. I det föredragna utförandet används en duk 13 som läggs över ett skyddsskikt 7 och med tätning över fria delar 14 av formytan som ligger runt skiktet. Genom en slang 15, tillförs vakuum till utrymmet under duken. Härigenom trycks skiktet mot formytan och fästremsorna 11. Duken kan avlägsnas därefter eller lämnas kvar för att ingå i strukturskalets armering.

Under den andra delen tillverkas strukturskalet 16. Detta byggs därvid upp direkt på skyddsskiktena 7, 8 och på formytor 6 som fortfarande är fria (se fig 2). Uppbyggnaden utförs på känt sätt och beskrivs därför inte. Ett gott resultat erhålls om vakuum används även vid detta moment. Strax efter uppbyggnaden av strukturskalet, täcks detta av en duk som innesluter skyddsskikten och skalet mellan duken och formen. Medelst vakuum som tillförs såsom beskrivits i föregående stycke, avlägsnas luftinneslutningar och matrisöverskott effektivt samtidigt som en god kontakt mellan skikt och skal erhålls under härdningen. Härigenom fås en god förening mellan lagren beträffande utförande och vidhäftning dem emellan.

Claims (6)

510 462 Patentkrav

1. Sätt att i honform (3) tillverka båtskrov innefattande ett hårt strukturskal (16) av armerad plast och ett utanpå detta skal beläget skyddsskikt (7,8) av ett plast- eller gummimaterial med mycket större elasticitet än skalmaterialets, k ä n n e t e c k n at a v att man anbringar skyddsskiktet på honformens skrovbestämmande yta (4), att man utsätter skiktet för krafter så att det på grund av sin elasticitet formar sig efter denna yta, och att man utför strukturskalet på skyddsskiktet och på fria delar av den skrovbestämmande ytan.

2. Sätt enligt krav 1, k ä n n e t e c k n at a v att skyddsskiktet tillverkas genom gjutning av material i en form.

3. Sätt enligt krav 1, k ä n n e t e c k n at a v att skyddsskiktet tillverkas genom att man sprutar material pà honformens skrovbestämmande yta (4).

4. Sätt enligt krav 1, k ä n n e t e c k n at a v att skyddsskiktet tillverkas genom strängpressning av material.

5. Sätt enligt något av ovanstående krav, k ä n n e t e c k n at av att man använder vakuum för att temporärt hålla skyddsskiktet under tillverkningen av skrovet mot den skrovbestämmande ytan, t ex medelst en täckande duk eller i honformen genomgående hål.

6. Sätt enligt krav 1, k ä n n e t e c k n at a v att man låter skyddsskiktet (7,8) forma sig efter den skrovbestämmande ytan (4) hos honformen genom att man strax efter uppbyggnaden av strukturskalet (16) täcker detta med en folie eller duk och ansluter vakuum till utrymmet under folien eller duken.