SE509097C2 - Metod för att installera ett ventilationssystem och anordning därtill - Google Patents

Description

509 097 2 lO 15 20 25 30 35 luftskanal hos ventilationssystemet och med rummet via ett flertal tilluftskanaler.

Isoleringsgraden av bostäder och övriga uppvärmda bygg- nader har höjts kraftigt på grund av bl.a. den ständigt ökande kostnaden för uppvärmningen. Detta förhållande har fått en förnyad aktualitet genom beslutet att lägga ned energiproduktionen från kärnkraftverk. Denna produktion måste till stor del mötas med energisparande åtgärder, varför en ytterligare ökning av isoleringsgraden därför kan komma att bli nödvändig i framtiden.

Med en ökande isolering följer att våra byggnader blir tätare, dvs. att ventilationen i husen minskar. I kombi- nation med den fuktinträngning som kan ske till bostads- utrymmen i dels hus med källarplan, dels hus utan källare på betongplatta, har denna ventilationsminskning resul- terat i att två redan tidigare relativt vanligt förekom- mande och dessutom allvarliga problem ytterligare har ökat. Dessa problem består av dels fuktskador på det i ett trähus ingående organiska materialet resulterande i röta, mögel samt annan materialförstörelse exempelvis färgförändringar, dels för höga koncentrationer av den hälsovådliga radongasen i inomhusluften, när den spontana ventilationen minskar. Radonet kommer huvudsakligen från vissa naturligt förekommande jord- och bergarter belägna i marken under huset, men kan i vissa speciella fall även härstamma från dricksvattnet. I något äldre hus kan det även finns radonhaltiga byggnadsmaterial, som då kontinu- erligt avger radon. Eftersom det som regel råder ett visst inre undertryck i en byggnad ökar därför risken för att radon skall komma att sugas in från de underliggande marklagren. En traditionell ventilation kan därför ytter- ligare öka denna oönskade insugning. Radondotterkoncent- rationen i luften bör underskrida gränsvärdet 70 Bq/m3 vid nyproduktion, men givetvis bör önskemålet vara att få 10 15 20 25 30 35 3 509 097 ned koncentrationen till uteluftens normala halt på 10 Bq/m3.

De vanligaste anledningarna till fuktinträngning i en byggnad är användandet av bristfälligt byggnadsmaterial eller ett undermåligt utförande av konstruktionen, i synnerhet av den dränerande grundkonstruktionen under bottenplattan. De största källorna till fuktangrepp utgörs av regn, och smältvatten från markytan och mark- fukt där oförutsedda förändringar i grundvattennivån kan ha en ytterligare därför negativ inverkan. Golv mot mark måste alltid förses med fuktspärr om man vill förhindra framtida fuktproblem. Dessutom förekommer byggfukt i byggnadsmaterialet vilken kan uppgå till så mycket som mellan 3000-5000 liter vatten enbart i en normalvillas källarväggar i nybyggnadsskedet. Dessutom tillförs bygg- nadskonstruktionen fukt även från inneluften. Man bör misstänka att fukt förekommer, om t.ex. ytbeläggnings- material färgförändras, bubblar eller lossnar. Förutom ovan nämnda fuktskador på byggnaden föreligger även en risk för att svampar och andra mikroorganismer skall _ orsaka obehag i form av dålig lukt eller allergier. Fukt och mögelskadade betongplattor avger lukter även efter en sanering och även andra emissioner än radon kan förekomma från byggnadens ingående konstruktionsdetaljer.

När fukt en gång väl trängt in i konstruktionen har man till följd av den minskade ventilationen stora svårig- heter med att få bort denna. Den positiva effekt i form av en minskad energiförbrukning, som man således efter- strävat, får nu istället ett oönskat resultat, nämligen skador på fastighetsbestàndet med betydande belopp varje a är.

För att försöka lösa de ovan beskrivna problemen har det hittills varit vanligt, att man installerar någon form av ventilationssystem innefattande ett ventilerat utrymme 509 097 4 10 15 20 25 30 35 under golvet mot betongplattan tillsammans med något mekaniskt ventilationsdon.

Ett traditionellt ventilationssystem av den ovan nämnda typen avsett för en golvkonstruktion, som bildar ett utrymme mellan innergolv och bottenplatta där ett utsug- ningsrör får plats, består vanligen av konventionella träreglar utplacerade över bottenplattan för att åstad- komma nämnda ventilerade utrymme. Faran för att fukt ändå skall sugas upp i reglarna från underlaget är dock fort- farande överhängande med ovan nämnda fuktskador som påföljd. I samband med konstruktionen av nämnda utrymme måste en ventilerad golvlist konstrueras, vilken inne- fattar en smal springa mellan golvsockeln, respektive golvkonstruktionens sida, och väggens utsida. I denna väggluftspalt kan eventuellt en fast filterremsa monte- ras, vilken endast kan bytas efter en demontering av golvlisten. När golvskivorna monteras måste dessa dess- utom läggas med ett bestämt fixerat avstånd från väggen.

Skivorna kan således vid denna kända metod inte bara läggas dikt an mot väggen, utan man måste noga kontrol- lera att en luftspalt alltid finns, som dels är tillräck- ligt bred för att fungera som ventilation, dels inte blir så bred att golvlisten inte kan dölja den. Denna väggluftspalt löper vanligtvis längs hela eller en större del av nämnda golvsockel, varigenom en passande ventila- tion av rummet ovanför anses bli säkerställd genom nämnda ventilerade utrymme under golvet. Utefter utsugningsröret är en mängd små hål fördelade varigenom inomhusluften sugs. Dessa hål kommer ovillkorligen att bli igentäppta efter en viss tids användning, varför golvet måste brytas upp om hålen skall kunna rengöras. Vidare måste en analys av ett uppmätt luftflöde i väggluftspalten utföras, var- efter golvet byggs efter de speciella ritningar som då tas fram. Jämfört med ett vanligt bjälklag innebär detta mer komplicerade rördragningar, spalter och andra för ventilationssystemet nödvändiga extra anordningar, varför lO 15 20 25 30 35 5 509 097 installatören måste vara speciellt utbildad och dessutom ha en stor erfarenhet av ett sådant arbete.

Denna ventilationsmetod är således både tids- och kost- nadskrävande samt medför dessutom inte en tidsmässigt bestående konstruktion. Metoden innebär endast att ett både omständligt som noggrant arbete måste utföras för att ventilationssystemet skall fås att fungera under en rimlig livstid.

En andra något annorlunda typ av ventilationssystem består av ett lågprofilgolv där en tunn skiva eller pro- filerad matta av gummi- eller plastmaterial läggs ut mot bottenplattan med den övriga golvkonstruktionen direkt ovanpå. Luftspalten mot undergolvet erhålles med hjälp av nivågivande utskott i olika mönster, vilka utskott klarar ett visst mått av utbredd last men är ömtåliga för större punktlaster. Eftersom materialet i mattorna är relativt styvt tål det inte att utsättas för en upprepad böjning, varför sprickor eller bristningar kan uppstå om mattorna viks eller hanteras ovarsamt. Materialet är även känsligt för stark kyla, eftersom det då blir sprött. Då endast ett ringa hål räcker för att sprida fukt till det direkt ovanpå mattan befintliga golvmaterialet, vilket vanligen utgörs av träfiberskivor, och då dessutom plastmaterial är kända för att erhålla materialförändringar med tiden, vilka kan förstöra materialets fuktspärrande egenskaper, kvarstår trots allt en relativt hög risk för framtida fuktskador. Vid utläggningen rullas nämnda matta ut från stora mattrullar ut över hela golvet varefter skarvarna mellan varje mattremsa därefter tätas mycket noga. Detta utförs vanligen med hjälp av skarvband, tätband, skum eller fogmassa, varför det vid större golvytor, typ dag- hem, blir komplicerat att indela ytan i mindre lufthav med hjälp av avstängningar. Alla innerväggar, rörgenom- föringar, el- och teleledningar, golvbrunnar m.m. måste också tätas. Allt detta arbete sker oftast efter det att 10 15 20 25 30 35 509 097 6 mattan lagts ut, och då en erforderlig hänsyn till mattan inte alltid tas, resulterar detta förfarande i skador med fördyrande merarbete som följd. Det tillsynes enkla sättet att endast rulla ut en plastmatta utgör således endast en liten del av det tidskrävande totala för- och efterarbete som krävs för att få ett bra resultat. Under- golvet måste vara mycket jämnt vid mattutläggningen, eftersom hela golvkonstruktionen vilar direkt ovanpå nämnda matta, varför alla ojämnheter direkt påverkar det färdiga golvet, både med avseende på dess funktion och på dess utseende. Flytspackel är därför alltid nödvändigt för att få en helt slät yta före mattläggningen. Flyt- spackel innehåller en stor mängd vätska jämte kemikalier, vilka främst avger fukt men även en mängd andra emissio- ner, varför nämnda flytspackel antas orsaka de allergier som fått hela daghem och skolor att stänga för sanering, trots att dessa byggnader var nyproducerade. Användandet av flytspackel blir dessutom dyrt beroende på de extra material- respektive arbetsinsatskostnader som krävs, men även på grund av den tid som går till spillo då ett flyt- spacklat golv måste avdunsta före vidare arbete därpå.

Denna kända ventilationslösning kräver även för att den skall ge ett godkänt resultat att alla väggar, inklusive ytterväggar placeras ovanpå den nämnda mattan. Detta gör att när exempelvis en innervägg av något skäl rivs för att flyttas kan inte denna bara spikas upp direkt på det nya stället på golvet, utan speciella arrangemang i form av tätband och fogskum för en förnyad tätning av det under rivningen oundvikligen förstörda fuktspärrande mattskiktet måste utföras.

Eftersom mattan endast har en tjocklek på ca 10 mm, får man med detta system en så låg bygghöjd att ett i golvet nedlagt utsugningsrör inte längre får plats. Man måste därför anordna speciella installationer av fläktlådor 10 15 20 25 30 35 509 097 ovanpå golvet, vilka då göms i garderober eller liknande utrymmen.

Sammanfattningsvis så erhålls således endast ett dyrare och i många fall även ett sämre golv på grund av de allergiframkallande kemikalierna och det faktum att ännu mycket mera byggfukt byggs in i golvet på ett helt för- kastligt sätt.

Gemensamt för båda de ovan beskrivna systemen är att det lukt, fuk- tighet m.m. på den insugna luften över väggluftspaltens saknas en reell möjlighet att mäta tryckfall, hela längd, varför ett korrekt mätvärde egentligen saknas för inloppet från rummet till ventilationssystemet. Mät- ningen sker i stället vid ett visst antal utvalda mät- punkter, vilka då tillsammans får motsvara den totala väggluftspalten, varvid det verkliga värdet endast approximeras fram för nämnda spaltlängd. Alternativt kan beräkningen också baseras på luftflödets utlopp vid utsugningsrörets hål eller fläktlådornas öppning mot golvet. Vid konstruktionen av väggluftspalterna låter man därför helt enkelt spalten löpa runt om hela rummet endast avbruten av de till väggen nödvändiga anslutande förbindningarna av nämnda golvlist.

Den öppna väggluftspalten bakom golvlisten respektive det öppna utrymmet under golvet kommer efter en kontinuerlig in- och nedsugning av damm, pappersbitar m.m., som sugs ned i springan bakom golvlisten, att leda till en igen- täppning av eventuella filter, men även en långsam men oundviklig avlagring av partiklar långt in under mattan.

Så småningom efter en längre period av ansamlande av nämnda partiklar i de luftfickor som alltid bildas under golvet på grund av mattans anliggningspunkter mot botten- plattan, vilka även innebär ett stort luftmotstånd påver- kande fläktstorleken och på grund av de variationer i luftflödet med avseende på dess storlek och riktning som 509 097 10 15 20 25 30 35 alltid uppstår, blir det ovillkorligen stopp och man får återigen fuktskador, radon, mögellukter m.m. som nu ännu en gång måste åtgärdas till förnyade och helt onödiga kostnader. Làgprofilgolv, i synnerhet de som innefattar mattor, har inte fått någon större användning på grund av att skadorna kommer tillbaka. Att rengöra spalten under golvet är omöjligt, varför en dammsugning av själva spal- ten vid golvlisten endast hjälper tillfälligt.

Allvarliga problem i ventilationssystemet kan dock uppstå långt tidigare, eftersom den turbulens som bildas i väggluftspalten och i luftskiktet under golvet kan ge den något överraskande effekten, att en utblåsning i stället för den avsedda insugningen kan uppstå längs delar av nämnda spalt, eftersom nämnda turbulens i realiteten ger flera skilda luftströmmar istället för den eftersträvade linjära strömningen över hela spaltens längd.

Vid ett kontor eller en livsmedelsbutik räcker det ibland med att installerade innerväggar eller försäljningshyllor flyttas för att väggluftspaltens placering skall bli helt inaktuell, vilket då endast kan åtgärdas efter en stor kostnad och ett ansenligt besvär. Ändamålet med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en metod för installering av ett ventilationssystem, som väsentligt reducerar problemen vid kända ventilations- system.

Ett annat ändamål med uppfinningen är att åstadkomma en anordning som på ett snabbt och enkelt sätt kan anbringas i en golvkonstruktion så att en ventilation av önskad nivå alltid erhålles.

Ett ytterligare ändamål med uppfinningen är att åstad- komma en metod för att ventilera utrymmet under ett golv för att transportera bort fukt, lukt och radon från den lO 15 20 25 30 35 509 097 underliggande konstruktionen, vanligtvis en betongplatta, samt att minska transmissionsförlusterna och på så sätt skapa ett behagligare golv.

Metoden enligt uppfinningen kännetecknas av att uppgifter om för ventilationen väsentliga parametrar hos rummet och nämnda utrymme respektive cell samt hos luftströmmen i dessa sammanställes och inmatas i ett datorprogram för att åstadkomma en simulering av ventilationssystemet, vilket datorprogram med ledning av de givna parametrarna skapar en teoretisk datormodell av rummet och beräknar och indikerar de optimala lägena av nämnda tilluftskana- ler i förhållande till varandra och till nämnda från- luftskanal för simulering av en luftgenomströmning som är likformig eller i huvudsak likformig inom alla delar av nämnda utrymme respektive cell, och att inloppsdon, som bildar nämnda tilluftskanaler, anbringas vid periferin av nämnda konstruktionselement i överensstämmelse med det av datorprogrammet simulerade ventilationssystemet.

Anordningen enligt uppfinningen kännetecknas av att den innefattar ett genom datorsimulering förutbestämt antal inloppsdon, som bildar nämnda tilluftskanaler och som är anordnade vid periferin av nämnda konstruktionselement på genom datorsimulering förutbestämda avstånd från varandra och på genom datorsimulering förutbestämda ställen i för- hållande till nämnda frånluftskanal.

Genom en anordning av det inledningsvis nämnda slaget och genom en konstruktionsmetod vilken innebär att en simule- ring av en tänkt golvventilation utförs i en teoretisk datormodell av en golvkonstruktion innefattande ett ven- tilerat làgprofilgolv med golvdon enligt uppfinningen för ett visst bestämt objekt, hämtat exempelvis från en bygg- ritning över det aktuella golvet, garanteras man en undertrycksventilation som ventilerar och transporterar bort den fuktiga luften mellan bottenplattan och under- 509 097 lo 10 15 20 25 30 35 sidan av reglarna respektive golvisoleringen och elimi- nerar på så sätt risken för framtida fukt och mögelskador under det nya golvet, varför grundplattan hålls torr och transmissionsförlusterna mot golvet minskas varvid man även vinner att golvet hålls varmt samt att slutligen även inomhusklimatet blir förbättrat tack vare att man får en effektiv luftväxling.

Föreliggande uppfinning kommer till användning vid sane- ring av redan befintliga hus där fuktproblem föreligger eller som en preventiv åtgärd vid nyproduktion. Förelig- gande uppfinning kan också sättas in som åtgärd när för höga radonhalter har konstaterats.

Uppfinningen förklaras närmare i det följande med hänvis- ning till ritningarna.

Figur l är ett tvärsnitt av delar av en byggnad med ett rum, som försetts med ett golvventilationssystem enligt uppfinningen.

Figur 2 är en frontvy av delar av en ventilationsanlägg- ning som ingår i golvventilationssystemet enligt uppfin- ningen.

Figur 3 är en sidovy av ventilationsanläggningen enligt figur 2.

Figur 4 är en sidovy av ett bärelement som ingår i en golvkonstruktion i golvventilationssystemet enligt upp- finningen.

Figur 5 är en toppvy av bärelementet enligt figur 4.

Figur 6 är en ändvy av bärelementet enligt figur 4. 10 15 20 25 30 35 509 097 ll Figur 7 är en sidovy av en anordning som ingår i golv- ventilationssystemet enligt uppfinningen.

Figur 8 och 9 är en frontvy respektive ett tvärsnitt av anordningen enligt figur 7 i snitt A-A.

Figur 10 är en toppvy av anordningen enligt figur 7.

Figur 11 är en toppvy av golvventilationssystemet enligt figur 1.

Figur 12 är ett diagram visande variationen i lufthastig- heten vid en simulering av golvventilationen i en dator- modell av ventilationssystemet enligt uppfinningen.

Figur 13 är ett tvärsnitt av delar av en byggnad med ett rum enligt en alternativ utföringsform försedd med ett golvventilationssystem enligt uppfinningen, även inne- fattande en väggkonstruktion.

Med hänvisning till figurerna 1-13 visar dessa ett golv- ventilationssystem 1 enligt uppfinningen, vilket system l innefattar två huvudkomponenter, dels ett konstruktions- element, i den i figur 1 visade utföringsformen bestående av en golvkonstruktion 2, dels en ventilationsanläggning 3. Ventilationsanläggningen 3, se figurerna 2 och 3, innefattar minst en sugkälla 4 lämpligen utgörande en tystgàende reglerbar elektrisk fläkt 4 för montering på exempelvis en yttervägg 5 som via ett kanalsystem 6 anslutet till nämnda golvkonstruktion 2 suger ut luft från en i denna anordnad luftspalt 7. Nämnda kanalsystem 6 innefattar diverse lämpliga allmänt förekommande detal- jer, t.ex. rör 8, böjar 9, skarvmuffar 10 , ändlock ll och vägg- och golvgenomföringar 12, varför detta ej beskrives närmare. Efter önskemål eller såsom nödvändigt för ventilationssystemets 1 funktion kan även anslutas luftfördelare 13 och, ej visade, värmeväxlare, efter- 509 097 12 10 15 20 25 30 35 värmare och ett larm innefattande lämpliga sensorer, till exempel en hygrostat 14 som vid en luftfuktighet över- stigande ett förinställt värde ökar varvtalet hos respek- tive fläkt 4. Dessas kapacitet avgörs av en erforderlig luftomsättning, vilket dock normalt kan uppgå till ca 300 kubikmeter i timmen. De nämnda luftfördelarna 13 omfattar lämpligen ett antal anslutningar 40 med justerbara venti- ler vilka möjliggör en uppdelning och ventilering av flera slutna separata sektioner i golvkonstruktionen 2.

Ventilationsanläggningen 3 är underhållsfri med undantag av filter och fläkthjul vilka kan behöva bytas eller ren- göras med vissa intervall.

Den i figur l visade golvkonstruktionen innefattar ett flertal långsträckta bärelement 15 i form av reglar, se särskilt figurerna 4 till 6, som vardera har ett företrä- desvis rektangulärt tvärsnitt med plana parallella ovan- och undersidor 16, 17. Reglarna 15 består lämpligen av trä, men kan allmänt utgöras av vilket som helst lämpligt material, såsom plast eller metall, t.ex. stål, som ger erforderlig bärkraft.

Regeln 15 är försedd med ett flertal genomgående borrhål 18, som är anordnade på lämpliga avstånd från varandra samt från regelns 15 ändar och vilka borrhål 18 dels sträcker sig huvudsakligen vinkelrätt mot det blivande golvplanet, dels i en eller flera rader utmed regelns 15 mittlinje 20, varvid de nämnda borrhàlen 18 ges en gäng- ning med en liten stigning. I varje borrhål 18 skruvas distansorgan, vilka i den visade utföringsformen består av en skruv 21, vilken sträcker sig genom träregeln 15 och som innefattar en utvändig gänga med samma gängning som de nämnda borrhàlen 18. Skruven är försedd med ett ingreppsorgan, som lämpligen har form av ett sexkantshål 22 som är fritt tillgängligt från regelns 15 ovansida 16 för samverkan med ett vriddon, varvid varje skruv 21 dessutom i nämnda sexkantshåls 22 förlängning kan ha ett 10 15 20 25 30 35 509 097 13 smalare genomgående hål 23 avsett för ett fästdon, t.ex. en spik eller skruv för att fästa regeln 15 vid ett stöd- element 19, vilket i den visade utföringsformen utgörs av ett underlag 19 via distansorganen 21. Funktionen hos skruvarna 21 är att de efter inskruvning i borrhålet 18 skjuter ut ett bestämt stycke nedanför regelns 15 under- sida 17 för att därmed dels bilda den ovan nämnda luft- spalten 7 i form av ett utrymme mellan underlaget 19 och regeln 15, dels för justering av respektive regel 15 i en för den färdiga golvytan önskad nivå, varvid den nämnda skruven 21 är i kraftigt gängingrepp med regeln 15 och med den bakre änden 24 belägen något under eller i plan med regelns 15 ovansida 16. Genom att vrida varje skruv 21 mot- respektive medurs erhålles den för varje enskild skruv 21 optimala nivån med avseende på underlagets 19 jämnhet och det i höjdled avsedda läget för respektive regel 15 och därmed hela golvkonstruktionen 2. Således ger de beskrivna distansorganen 21 flera viktiga fördelar jämfört med traditionella golvkonstruktioner, i vilka reglar vanligen läggs ut direkt mot bottenplattan. Dels ger de en möjlighet att installera golvkonstruktioner 2 på ett förhållandevis mycket ojämnt underlag 19, dels skapar de ett fritt utrymme 7 under regeln 15 så att detta utrymme 7 blir möjligt att ventilera med avseende på t.ex. fukt eller radon samt genom att de lyfter regeln 15 upp från en direktanliggning mot bottenplattan 19 ger en mot fukt skyddande effekt. Det är i många fall önsk- värt att de gängade hålen 18 kan göras direkt på arbets- platsen, vilket då kan utföras med ett lämpligt gäng- verktyg.

Varje skruv 21 kan vidare vara fritt placerad på någon typ av stabil stödplatta (ej visad) för att fördela trycket på underlaget 19 och för att underlätta vrid- ningen av skruven 21 vid nivåinställningen av konstruk- tionen 2. Sådana stödplattor eller andra tryckfördelande hjälpmedel kan vara lämpliga att använda om underlaget 19 509 097 14 lO 15 20 25 30 35 utgörs av annat än en gjuten bottenplatta 19, t.ex. vid en ventilerad golvkonstruktion 2 direkt mot befintlig mark. Regeln 15 kan vara massiv, profilformad eller ihålig, varvid i de senare fallen det tillses att de genomgående borrhàlen 18 har en tillräckligt bärande gängning. Reglarna 15 kan levereras i olika dimensioner och även i löpande längder för att kapas med vanliga verktyg, då regeln 15 består av trä eller plast, och skarvas på lämpligt sätt. Distansorganen 21 framställes lämpligen av ett hårt plastmaterial, som ger dem erfor- derlig bärförmåga och som är åldringsbeständigt.

Vid den visade utföringsformen är distansorganen 21 anordnade utmed mittlinjen 20 av regelkroppen 15. Vid en alternativ utföringsform kan de anordnas i två rader på var sin sida om nämnda mittlinje 20, om bredden av regel- kroppen 15 medger detta. På detta sätt kan regeln 15 placeras i ett stående läge på ett golvunderlag 19 med sin ovansida 16 i ett horisontellt läge.

Reglarna 15 utgör fästanordningar för golvmaterialet 25, vilket lämpligen utgörs av spánskivor med därpå liggande täckskikt som bestäms av rummets blivande användnings- område, exempelvis plastmattor, keramikplattor m.m.

Eftersom utrymmet 7 under golvkonstruktionen 2 ventileras föreligger en fara för att golvet skall upplevas som kallt. Bärorgan 26 anordnas därför på träreglarna 15 för att bära upp ett isoleringsskikt 27 mellan reglarna 15, som är vindtätt och värmeisolerande, exempelvis asfa- board, mineralull eller en kombination av dessa. Vid den visade utföringsformen består dessa bärorgan 26 av rek- tangulära deformerbara plåtar 26 med en bredd som är mindre än eller lika med bredden av regeln 15 och en längd som är större än bredden av regeln 15 för att bilda fria ändpartier 28, som är belägna vid sidorna av regeln 15 för att bära upp skivor av isolering 27. Varje plåt 26 är monterad på undersidan 17 av regeln 15 med en centralt 10 15 20 25 30 35 509 Û97 15 placerad skruv 29, som håller kvar plåten 26 vid regeln 15 men medger att plåten 26 kan vridas 90° från ett inre viloläge till ett yttre verksamt läge för att uppbära isoleringen 27. Enligt en andra icke visad utföringsform utgöres varje bärorgan 26 av en bockad förzinkad plåt som hängs över reglarnas 15 ovansida 16 så att en luftspalt 7 uppstår mellan de sålunda uppburna isoleringsskivorna 27 och bottenplattan 19. Reglarna 15 injusteras och vägs av varefter de uppskjutande delarna av distansskruvarna 21 avkapas jäms med reglarnas 15 ovansida 16 med hjälp av t.ex. ett stämjärn, en yxa eller en såg.

Vid föreliggande uppfinning elimineras arbetsmomentet vid installation av de traditionella ventilationssystem som beskrivits ovan vilka inneburit att när golvmaterialet 25 monterades måste dessa läggas med ett bestämt avstånd till väggen 5 för att väggspalten skall uppstå. Nu kan golvmaterialet 25 på ett mycket enklare sätt helt enkelt läggas dikt an mot väggen 5 utan att man behöver kontrol- lera att en tillräckligt bred spalt finns och som dess- utom måste döljas av en golvlist.

Eftersom skruvarna 21 är inställbara efter de normala variationer 0ch ojämnheter som bottenplattan 19 normalt erhåller när betongen avdrages vid gjutningen av denna är det fullt tillräckligt med en normal standard på avväg- ningen av vibratorbryggans glidbanor.

Tilluften till nämnda utrymme 7 under golvkonstruktionen 2 tas från inomhusluften via direkt mot respektive rums- vägg 5 utplacerade individuella inloppsdon, som i den visade utföringsformen utgörs av golvdon 30, se särskilt figurerna 7-10, vilka don 30 är försedda med luftintag 31 innehållande ett eller flera lätt utbytbara luftfilter 32 i en filterhållare 33 för att hindra damm från att komma ned under golvkonstruktionen 2. Nämnda luftfilter 32 är utbytbara antingen genom att ett framför nämnda filter 32 lO 15 20 25 30 35 509 097 16 anordnat skyddsgaller 34 görs borttagbart, eller genom att golvdonet 30 innefattar en icke visad speciell kon- struktion i formen av en utdragbar filterlàda, liknande konstruktionen av en tändsticksask, anordnad på någon av golvdonets 30 sidor.

Golvdonen 30 innefattar vidare ett eller flera uttag eller mätnipplar 35 med en öppning in till utrymmet bakom filtret 32, där ett mätorgan kan mäta eventuella lukter, fuktigheten m.m. på den nedsugna luften inklusive det aktuella lufttrycket respektive luftflödet vilket ger en kontrollmöjlighet av golvdonets 30 funktion. Vid ett för lågt tryck respektive för lågt flöde kan filtret 32 vara i behov av utbyte eller rengöring. Alternativt kan en i donet 30 inrättad sensor mäta tryck respektive flöde kon- tinuerligt på frånluften och avge en signal när ett förinställt värde uppstår.

Vid den visade utföringsformen utgörs golvdonen 30 av en på högkant ställd lådformad plastdetalj 36 i ett stycke, med undantag av den rörliga och losstagbara filterhålla- ren 33, vilket golvdon 30 också saknar baksida. Givetvis är andra konstruktioner fullt tänkbara såsom låga, avlånga, slutna eller klotformade don av material som metall eller trä.

Nämnda golvdon 30 fästs antingen genom, som visas tydli- gast vid figur 10, lämplig traditionell fästanordning 37, såsom t.ex. skruv, spik eller lim, eller genom att ett eller flera på donet 30 undertill utskjutande rör 38, jämför figur 1, vilket eller vilka stoppas ned i hål som upptagits för nämnda golvdon 30 i den ovan närmare beskrivna golvkonstruktionen 2.

Vid den föreliggande metoden ersätter man den oftast onö- digt överdimensionerade och ineffektiva väggluftspalten, vilken, i vissa fall t.ex. när något hindrar luftström- 10 15 20 25 30 35 509 097 17 men, t.o.m. kan ge en negativ luftström, dvs. en insug- ning till utrymmet som skall ventileras genom nämnda luftspalt. Frånluften kan även passera genom en värme- växlare vid behov, men oftast har luftens energiinnehåll redan återvunnits genom att det underliggande betong- golvet 19 upptagit värmeöverskottet i frånluften vilket medför att man får dels en energibesparing, dels ett varmt golv.

Ventilationssystemet 1 enligt uppfinningen dimensioneras med hjälp av ett för detta syfte speciellt framtaget datorprogram vilket utför en beräkning av samtliga ingå- ende parametrar som påverkar ventilationssystemets l funktion. Detta sker genom en datorsimulering, se figur 12, av en golvkonstruktion 2 vilken kan utformas enligt den utföringsform som beskrivits ovan. Simuleringen utförs därvid i en teoretisk datormodell av ett virtuellt utrymme skapat enligt de mått och detaljer som bestäms av planlösningen för ett visst specifikt objekt vilket kan utgöras antingen av en befintlig eller en planerad bygg- nad. En 2-dimensionell bild av variationerna i luftström- marnas hastigheter utmed golvytan 39 visas grafiskt för olika utföranden av nämnda golvkonstruktion 2 i det aktuella utrymmet. Detta hjälper konstruktören att finna den optimala ventilationslösningen beträffande dels anta- let, dels den inbördes placeringen av ingående don i ven- tilationsanläggningen 3, exempelvis golvdon 30, luftintag 12, den mest lämpliga fläktkapaciteten samt den från- för att erhålla ett önskat jämnt fördelat laminärt luftflöde över hela rumsytan 39 luftsanslutning 6 som behövs, samtidigt som ett konstant undertryck skapas i hela utrymmet 7 under golvkonstruktionen 2 vilket garanterar ett torrt och problemfritt golv.

När den gynnsammaste placeringen av ett optimalt antal golvdon 30 har beräknats, kan en installatör enkelt anbringa dessa golvdon 30 på de avsedda platserna. Den 509 097 18 10 15 20 25 30 35 utförda projekteringen redovisas på en upprättad plan- ritning, vilken bland annat visar fläktplacering 4, kanalsystem 6, frånluftsanslutningar 40 till golv- konstruktionen 2, placering av golvdon 30, samt eventuell cellindelning av större golvytor 39 genom avstängningar i utrymmet 7 under golvet så att separata lufthav bildas, i vilka ventilationsförloppet då lättare kan styras enligt uppställda önskemål för ventilationssystemet l.

Vid en eventuell förändring av byggnadens planlösning och därmed förutsättningarna för funktionen av det installe- rade golvventilationssystemet 1 kan man enligt förelig- gande uppfinning helt enkelt ta upp golvdonet 30, täta hålet efter detta och sätta ned samma golvdon 30 igen på en ny plats optimerad efter de nya förhållandena.

Eftersom golvdonen 30 är utrustade med den ovan nämnda mätnippeln 35 kan en enkelt genomförd kontroll av luft- flödet, radonhalten m.m. ske när helst man önskar under byggnadens hela livslängd och då vid respektive golvdon 30, vilket är ett mycket bättre alternativ än att försöka uppskatta exempelvis luftflödet i en avlång väggluft- spalt, vilket kräver en mängd mätpunkter för att ge en någorlunda korrekt bild av det verkliga förhållandet.

Arbetsgången från projektering till färdigt system kan vara enligt följande: Ventilationssystemet l projekteras med hjälp av datorsimuleringsprogrammet enligt den fast- ställda planritningen för byggnaden. Vid nämnda dator- simulering analyseras ventilationssystemet l så att ett optimalt strömningsförlopp erhålles i varje golvdon 30 respektive i luftspalten 7 mellan bottenplattan 19 och undersidan av vald golvkonstruktion 2. Erforderligt mate- rial levereras till arbetsplatsen där ordinarie under- montör monterar golvet under det att han enligt anvisning tätar alla fogar och skarvar samt utför vid behov even- tuell cellindelning av golvkonstruktionen 2 i mindre lO 15 20 25 30 35 509 097 19 separata celler som kan ventileras oberoende av varandra.

Vidare monterar samma eller annan undermontör fläkt 4 och kanalsystem 6 innefattande ovan nämnda rör 8, muffar 10, tilluftsdon 12 m.m. samt ansluter nämnda kanalsystem 6 mellan golvkonstruktionen 2 och ytterväggen 5 alternativt taket via därför anordnade genomföringar 12. Arbetet sker därvid enligt en upprättad beskrivning innefattande även nödvändiga prov av golvkonstruktionen 2 och ventilations- anläggningen 3 i denna.

Speciellt utbildad personal monterar sedan golvdonen 30 samt injusterar och kontrollerar ventilationsanlägg- ningen 3.

Funktionen av det sålunda monterade ventilationssystemet 1 är enligt följande: en utsugning av luft från respek- tive cell sker på ett ställe genom en frånluftskanal 6 kopplad till en fläkt 4. Erforderlig friskluft kommer genom de ordinarie ytterväggsventilerna 12, vilka dock kan kompletteras ytterligare om så behövs, varefter rums- luften sugs in i golvdonen 30 enligt föreliggande uppfin- ning. Dessa har anordnats på de platser simulerings- programmet anvisat, efter att en strömningsanalys utförts i den datormodell av det eller de aktuella rummen ovan respektive cell på ovan beskrivet sätt. Golvdonens 30 optimala antal och deras placering har därvid beräknats.

Simuleringen ger en optimal lösning av ventilationen med en önskad utsugning över hela golvytan, inga "fickor" i rummet med ett för lågt ventilationsflöde kan uppstå.

Frånluften från luftspalten 7 under golvet tas ut via ett eller flera frånluftsrör 8 som är anslutna till kanal- systemet 6 respektive fläkten 4. Tilluften till luftspal- ten 7 tas från rumsluften via golvdon 30 försedda med uttag 35 för tryck-/flödesmätning och utbytbara filter 32 varför luften blir filtrerad när den dras genom donen 30 10 15 20 25 30 35 509 097 20 ned under golvplanet 39 så ingen ackumulerad anhopning av damm uppstår.

För att få en väl fungerande undertrycksventilation är det viktigt att bottenplattan 19 blir väl rengjort, tätat och sålunda är fritt från organiskt material före instal- lationen. Det är även viktigt att eventuella befintliga installationer, vilka utgör hinder för luftströmmarna över bottenplattan 19, kilas upp på ett sådant sätt att luften fritt kan strömma över nämnda platta 19. Allt absorberande organiskt material måste undvikas mot bottenplattan 19, varför lämpligen plastkilar används vid nämnda kilning.

Det inses att storleken och formen av distansorganet 21 anpassas till det aktuella bärelement 15 det skall använ- das för, vilket i princip kan ha vilken som helst tvär- snittsform.

En stor fördel är att byggnadsarbetarna kan lägga klart hela golvkonstruktionen 2 utan att behöva tänka på installationen av ventilationsanläggningen 3. Denna utförs efter det att golvkonstruktionen 2 har färdig- ställts av en därför utbildad installatör.

I den föreliggande utföringsformen kan luften passera i alla riktningar under reglarna 15 respektive under de mellan reglarna 15 upphängda isolerskivorna 27 tack vare distansskruvarna 21. Dessa kan dock även utgöras av kilar, pluggar, klossar eller urfräsningar i själva regeln 15. Vid behov kan även extra tilluftsdon 12 anord- nas för att uppnå en lämplig trycknivå i huset.

En tätningsmassa kan sprutas runt anslutningen mellan vägg S och bottenplatta 19 för att garantera helt tätt för att förhindra eventuella lukter att spridas men även utestänga alla småkryp effektivt. 21 509 097 Det ovan beskrivna ventilationssystemet l kan anbringas i såväl nyproduktion som i renoverings- eller reparations- projekt och är därvid inte begränsat till endast golvkon- struktioner 2 mot en bottenplatta 19 utan fungerar även mot en vägg 5 eller i ett bjälklag, se figur 13.

Claims (10)

509 097 22 lO 15 20 25 30 35 P A T E N T K R A V

1. Metod för att installera ett ventilationssystem (1) för ventilation av ett eller flera rum hos en byggnad, vilket rum avgränsas av närmast rummet belägna konstruk- tionselement (2), som bildar rummets väggar, golv och tak, och bakomliggande stödelement (19), varvid varje konstruktionselement (2) har plan utsträckning och inne- fattar ett flertal parallella reglar (15), som vardera är försedd med ett flertal nivåinställande distansorgan (21), som sträcker sig genom och ut ur regeln (15) för att stödja mot nämnda bakomliggande stödelement (19), varigenom det mellan konstruktionselementet (2) och stöd- elementet (19) bildas ett för luftströmning fritt utrymme (7), som är sammanhängande för hela konstruktionselemen- tet (2) eller är uppdelat i minst två celler, varvid utrymmet (7) respektive varje cell står i öppen kommuni- kation med en sugkälla (4) via minst en fránluftskanal (6) hos ventilationssystemet (1) och med rummet via ett flertal tilluftskanaler (30), att uppgifter om för ventilationen väsentliga parametrar kär1ne1:ec:kr1ad av hos rummet och nämnda utrymme (7) respektive cell samt hos luftströmmen i dessa sammanställes och inmatas i ett datorprogram för att åstadkomma en simulering av ventila- tionssystemet (1), vilket datorprogram med ledning av de givna parametrarna skapar en teoretisk datormodell av rummet och beräknar och indikerar de optimala lägena av nämnda tilluftskanaler (30) i förhållande till varandra och till nämnda frånluftskanal (6) för simulering av en luftgenomströmning som är likformig eller i huvudsak lik- formig inom alla delar av nämnda utrymme (7) respektive cell, och att inloppsdon (30), som bildar nämnda tilluftskanaler, anbringas vid periferin av nämnda konstruktionselement (2) i överensstämmelse med det av datorprogrammet simulerade ventilationssystemet (1). 10 15 20 25 30 35 509 097 23

2. Metod enligt krav 1, kännetecknad av att inloppsdonen (30) anbringas efter att rummet med dess nämnda konstruktionselement (2) och stödelement (19) färdigställts.

3. Metod enligt krav 1, kännetecknad av att vid en eventuell förändring av byggnadens planlösning och därmed förutsättningarna för funktionen av det installe- rade ventilationssystemet (1) tas inloppsdonet (30) upp, hålet efter detta tätas och samma inloppsdon (30) sattes åter ned på en ny plats optimerad av nämnda datorprogram efter de nya förhållandena.

4. Metod enligt något av ovanstående krav, }<är1nea- tecknad av att en 2-dimensionell bild av variatio- nerna i luftströmmarnas hastigheter visas grafiskt för olika utföranden av nämnda konstruktionselement (2).

5. Anordning hos ett ventilationssystem, för ventila- tion av ett eller flera rum hos en byggnad, vilket rum avgränsas av närmast rummet belägna konstruktionselement (2), som bildar rummets väggar, golv och tak, och bakom- liggande stödelement (19), varvid varje konstruktions- element (2) har plan utsträckning och innefattar ett flertal parallella reglar (15), som vardera är försedd med ett flertal nivàinställande distansorgan (21), som sträcker sig genom och ut ur regeln (15) för att stödja mot nämnda bakomliggande stödelement (19), varigenom det mellan konstruktionselementet (2) och stödelementet (19) bildas ett för luftströmning fritt utrymme (7), som är sammanhängande för hela konstruktionselementet (2) eller är uppdelat i minst tvá celler, varvid utrymmet (7) respektive varje cell står i öppen kommunikation med en sugkälla (4) via minst en frànluftskanal (6) hos ventila- tionssystemet (1) och med rummet via ett flertal tilluftskanaler (30), kännetecknad av att den innefattar ett genom datorsimulering förutbestämt antal 509 097 2, 10 15 20 25 30 35 inloppsdon (30), som bildar nämnda tilluftskanaler (30) och som är anordnade vid periferin av nämnda konstruk- tionselement (2) på genom datorsimulering förutbestämda avstånd från varandra och på genom datorsimulering förut- bestämda ställen i förhållande till nämnda frånluftskanal (6)-

6. Anordning enligt krav 5, kännetecknad av att inloppsdonen (30) är försedda med luftintag (31) innehållande ett eller flera utbytbara luftfilter (32) i en filterhållare (33).

7. Anordning enligt krav 6, kännetecknad av att nämnda filterhållare (33) innefattar en utdragbar anordning för luftfiltret (32), en låda, anordnad på några av golvdonets (30) sidor, företrädesvis i formen av

8. Anordning enligt något av kraven 5-7, k ä nne - tecknad av att inloppsdonen (30) vidare innefattar ett eller flera uttag eller mätnipplar (35) med en öpp- ning in till utrymmet bakom luftfiltret (32), för ett mätorgan för mätning på luftströmmen med avseende på exempelvis lukt, fuktighet, aktuellt lufttryck respektive luftflöde.

9. Anordning enligt något av kraven 5-8, k ä nne - tecknad av att inloppsdonen (30) utformas i ett stycke av plast, trä eller metall med en eller flera öppningar eller uttag.

10. Anordning enligt något av kraven 5-9, k ä nne - t e c k n a d a v att inloppsdonen (30) innefattar en eller flera fästanordningar (37) vilka utgörs av antingen ett eller flera rör (38), vilket eller vilka passar i därför avsedda hål i konstruktionselementet (2), eller av lämplig skruv, spik eller lim.