SE508623C2 - En medelst sidopresenning förslutbar godsvagn - Google Patents

Description

15 20 25 30 508 623 2 öppnas vinglikt uppåt nmt horisontalaxeln, vid vars kant fästats en del av t. ex. vattentätt tyg som veckas parallellt med nämnda övre parti, som under den hopveckande törflyttningen i höjdled rör sig längs gejder parallella med väggen. En pneumatisk drivanordning nämns som en fördelaktig motor. Med det här beskrivna arrangemanget förfogar man visserligen över hela den erforderliga lastningshöj den, men nedre kanten av sidopresenningen kan inte, såsom arrangemanget förutsätter, lyftas till takhöjden i samband med veckningen med enkel manuell manöver, utan kräver ett relativt komplicerat gejdarrangemang och en motoiiserad drivanordning, såsom man kan sluta av själva patentskriften. En dylik takkonstruktion blir sålunda opraktiskt, och alldeles för dyr t.ex. för en trävirkesvagn.

Sålunda är ändamålet med uppfinningen att åstadkomma en med sidopresenning försedd, täckt godsvagn, som tillåter att vagnssidorna kan öppnas vertikalt på en så lång sträcka att vagnen utan svårigheter kan lastas med gods motsavarande dess största innerhöjd, samtidigt som sidopresenningarna skjutits längs horisontala stödskenor i veclg dvs. tätt hopveckade på något ställe av vagnens sidolängd. Ett andra ändamål för uppfinningen är en dylik godsvagn, i vilken taket kan öppnas och slutas såsom ovan med en manuell mekanism. Ett tredje för uppfinningen är en dylik godsvagn, i vilken vagnens takparti under bruk behändigt och utan speciella ytterligare åtgärder kan tillslutas tätt, och sidopresenningama kan fästas snabbt och enkelt vid fästningen av lastpresenningarna på ordinärt sätt. Ett fjärde ändamål för uppfinningen är en dylik täckkonstruktion för en godsvagn, som skulle vara fördelaktig i pris och ha en enkel och ftmktionssäker konstruktion.

De ovan beskrivna olägenhetema elimineras och de ovan uppställda målen uppnås med en täckkonstruktion för en godsvagn enligt uppfinningen, som kännetecknas av det som definierats i den kännetecknande delen av patentkrav l.

Den främsta fördelen med uppfinningen är den höga lastningshöjden samt det, att den åstadkoms med att lyfta takpartiet av täckningen med en enkel konstruktion i kombination med att förflytta sidopresenningen som bildar täckningens sidor horisontalt på sedvanligt sätt, vilken kombination överraskande visat sig leda till det önskade resultatet. Med den enkla hävstångsmekanismen enligt uppfinningen är det lätt att flytta täckningens takparti manuellt.

Uppfinningen beskrivs nedan i detalj med hänvisning till bifogade ritningar. 10 15 20 25 30 35 50.8 623 3 Figur 1A visar vagnen enligt uppfinningen från sidan i riktning III i figurer 2A-2B med sluten täckning.

Figur IB visar vagnen enligt uppfinningen från sidan i riktning IV i figurer 2A-2B med öppen täclcning.

Figur 2A visar i tvärsektion enligt plan I-I i figur 1A den ena gaveln av vagnen enligt uppfinningen och ett parti av öppníngsmekanismen för takpartiet i täckningen.

Figur 2B visar i tvärsnitt längs plan 11-11 i figur 1B den andra gaveln av vagnen enligt uppfinningen och ett andra parti av öppningsmekanismen för takpartiet i täckningen.

Figurema 1A och lB visar den med sidopresenningen 3 iörslutbara godsvagnen enligt uppfinningen som en helhetsbild från sidan. I det visade arrangemanget illustrerar figur 1A godsvagnen från sidan 4b, på vilken både sidopresenningen 3 som bildar täckning och takpartiet 2 med svängdelar 7 är i slutet läge. Figur IB åter illustrerar sarnma godsvagn fiån andra sidan, dvs. från sidan 4a, på vilken både sidopresenningen 3 och takparfiets 2 svängdel 7 är öppnade. Öppnandet och slutandet av svängdelarna 7 i vagnstaket sker i denna uttöringsfonn med hjälp av rattar 24 i vagnens ena gavel 9a. Det finns företrädesvis två sådana rattar, en för vardera svängdelen 7 på vardera sidan 4a och 4b av vagnen, varvid svängdelarna på vardera sidan kan höjas och sänkas oberoende av varandra. Mekanismen med vilken svängdelarna lyfts i riktning S1 och sänks i riktning S2 med hjälp av rattama 24 beskrivs i närmare detalj nedan. Det är klart att höjning och sänkning av svängdelarna kan anordnas med andra organ än rattar belägna i gavlama.

Drivanordningen kan vara placerad på vilket som helst lämpligt ställe i vagnen och kan vara av annan typ. En motoriserad mekanism går även att använda.

Utifrån figur 1A är det förståeligt att taket 2 är lätt att göra tätt och att den på sidan uträtade sidopresenningen är lätt att fasta vid kanterna 25a, 25b och 25c till vagnschassit 20 på vilket konventionella sätt som helst, exempelvis med gurnmisnoddar, som sålunda inte behöver behandlas i detta sammanhang.

Sidopresenningen är vid sin övre kant 25d fästad vid en glidskena 5 i svängdelens 7 yttre kant 8b tex. med förmedling av kända slidklossar, som sålunda inte presenteras här. Såsom det fiamgår av figur lB kan sidopresenningen 3 skjutas parallellt med vagnens längd L längs skenan 5 i kanten Sa av takets svängdel 7 till 10 15 20 25 30 35 508 623 4 ett lämpligt ställe på vagnssidan, samtidigt som den veckas ihop. I figur lB har sidopresenningen förts intill gavlen 9b, varvid resten av vagnssidan 4a frigörs för lastning, såsom framgår av den placerade lasten 26. Sidopresenningen 3 kan givetvis lika väl föras intill den andra gaveln 9a eller till mittpunkten av vagnslängden L eller någon annan punkt. I denna utföringsform dras sidporesenningen i veck såsom ovan, respektive rätas ut från det veckade läget i figur lB till läget i figur 1A manuellt genom att t.ex. dra i presenningens nedre kant 25c i vagnens längdriktning L, dvs. i skenans 5 riktning och sålunda horisontalt. Presenningen 3 kan naturligtvis förflyttas motoriserat i ovannämnda riktningar, t. ex. med dragvajrar placerade i anslutning till skenan 5 och rörliga parallellt med denna. Sidopresenningen skjuts i veck och rätas ut oberoende av höjningen och sänkningen av svängdelarna. Vanligen skjuts sidopresenningen först i veck medan takets svängdel 7 är sänkt i transportläge på ett sätt som inte visas i figurerna, och först efter detta lyfts svängdelen upp, varvid situationen i figur IB uppstår. Täckningen 1 tillsluts typiskt med motsatta steg. Ifall sidopresenningen förskjuts med motoriserade medel, kan andra steg tillämpas.

Konstruktionen enligt uppfinningen syns i detalj i figurer 2A och 2B. Täckningen 1 i godsvagnen består alltså av ett takparti 2 och vertikala sidopresenningar 3 som täcker vagnssidoma. Takpartiet 2 består av ett centralt smalt, balkformat mittparti 12, som är väsentligt smalare än vagnens bredd W, och som är inbyggt som en del av vagnschassit 20. Mittpartiet är utformat som en styv balk för att bära upp svängdelar 7 och sidopresenningar 3 fastade vid den. Bredden av mittpartiet i vagnens tvärriklning är i allmänhet högst hälften av vagrrens bredd W, men kan vara ' betydligt mindre, såsom i figurema. Mittpartiet 12 bildar ungefär en vågrät del av taket 2 i vagnens tvärriktning. Vid de längsgående, motsatta kanterna av vagnen i detta rnittparti 12 har monterats bandlika böjda svängdelar 7 på gångjärn, vilka bildar partier som kröks nedåt från mitten av taket 2 eller mittpartiet 12 mot vagnssidorna 4a och 4b. Svängdelama löper typiskt över takets hela längd och vridaxellinjema 6 för deras gångjärn ligger alltså i vagnens längdriktning L. Sålunda kan svängdelen 7 på vardera sidan av vagnen lyftas i riktning S1 och sänkas i riktning S2 nmt vridaxellinjer 6 inom området av vagnens takås 12 så att glidskenorna 5 för sidopresenningen i ytterkanterna 8a, 8b av svängdelarna i svängdelarnas övre läge befinner sig ungefär på samma höjd som mittpartiet 12 av taket, såsom illustreras med streckade linjer i figurer 2A och 2B, och i svängdelarnas undre läge på gränspunkten mellan sidorna 4a, 4b och taket 2, såsom visats med hela streck i figurer 2A och 2B. Då svängdelarna 7 är i nämnda övre läge är lastningsöppningen., dvs. avståndet mellan skenan 5 och vagnsgolvet 27 i lodrät riktning H lika hög som den maximala höjden för vagnens inre, så att det inte finns 10 15 20 25 30 35 50.8 625 5 några begränsningar för lasmingen. Här gäller det uttryckligen ett avstånd som avgränsas av skenoma 5 i ytterkantema 8a och 8b av svängdelarna 7 eller eventuellt av ytterkanterna 8a och 8b av svängdelarna och golvet 27, då sidopresenningen 3 samtidigt är veckad på något ställe av längden L av vagnssidan och alltså hänger löst och veckat från skenan 5.

För att lyfta och sänka svängdelarna 7 och samtidigt sidopresenningama som hänger från skenoma 5 i deras yttre kanter 8a, 8b, är det fördelaktigt att anordna drivmekanismer i vagnsgavlama 9a och 9b, varvid de inte utgör hinder vid lastning och lossning. Svängdelen 7 för den ena vagnssidan 4a har typiskt en egen drivmekanísm 10, som företrädesvis på den sidan omfattar likadana eller motsvarande hävstångsmekanismer i vardera änden 9a, 9b av vagnen. Analogt har svängdelen 7 för den andra vagnssidan 4b en egen drivmekanísm 11, som företrädesvis på den sidan omfattar likadana eller motsvarande hävstångsmekanismer i vardera änden 9a, 9b av vagnen. Drivanordningen 24 finns endast i den ena änden av vagnen, i detta fall gaveln 9a, varvid kraften till drivmekanismen i den andra gaveln 9b hämtas antingen via takets mittpani 12. såsom i figurerna, eller eventuellt från undre sidan av vagnsgolvet 27, på ett san som inte visas i figurerna. Sålunda kan vardera sidan 4a, 4b av vagnen öppnas att: slutas oberoende av varandra.

Vardera drivmekanismen 10, 11 omfattar i detta utförande en hävstångsmekanisni av följande typ i vardera vagnsgaveln 9a och 9b, Hävstångsmekariisrnen har n å hävarmar 14 och 15, av vilka den första hävarmen 14 vid sin övre ände är ledat fästad, t.ex. med gångjärn 16, vid svängdelen 7. Fästpunkten 16 ligger på ett vinkelrätt avstånd D1 från svängdelens vridaxellinje 6. Vid sin nedre ände är den första hävarmen 14 ledat, tex. med gångjärn 17, fristad vid den fria andra änden it den andra hävarmen 15. Den första änden av den andra hävarmen 15 är ledat. t ex med gångjärn 18, fåstad vid vagnschassit 20, i detta fall vagnsgaveln 9a, 9b i dess nedre del och i närheten av vagnens mittlinje 28. Längderna RI och R2 av den första och den andra hävarmen 14, 15 samt fästpunkten för den första änden av den andra hävarmen 15 har valts så att ledpunkten 17 mellan hävarmama ligger väsentligen på sidan på ett avstånd D2 från den linje 19, som löper mellan fästpunkten 16 mellan den första hävarmen och svängdelen och fästpunkten 18 mellan den andra hävarmen och vagnschassit, i en situation i vilken svängdelarna 7 är i sitt nedfällda läge. Detta nedfällda läge för svängdelarna 7 visas i figtirer 2A, 2B med hela linjer och vi kan då se att den första och den andra hävarmen 14, 15 bildar ungefär formen av ett L. Dá svängdelarna 7 i uppsvängt läge, som i figurer 2A., 10 15 20 25 30 508 623 6 2B illustreras med steckade linjer, kan man konstatera att vinkeln mellan det första och det andra hävarmsparet 14 och 15 rätats ut, varvid hävarmama åtminstone ungefär utgör fortsättningar av varandra, men i varje fall är avståndet D2 väsentligt mindre än då svängdelarna är nedtällda. Denna ändring av hävarmarnas läge åstadkoms fördelaktigt med de organ som bekrivs nedan.

Drivmekanismen 10 omfattar drivorgan 21 och drivmekanismen 11 omfattar drivorgan 22 för att förflytta den ledade fastpunkten 17 mellan den första och den andra hävarmen 14 och 15 närmare den linje 19, som löper mellan fastpunkten 16 mellan den första hävarmen och svängdelen samt fástpunkten 18 mellan den andra hävarmen och vagnschassit, för att svängdelen 7 skall stiga i riktning S1 i det den vrider sig nmt sin vridaxellinje 6. Sålunda minskas allstå avståndet D2. Genom att analogt förskjuta fástpunkten 17 mellan hävarmarna 14, 15 bort från denna linje 19, m.a.o. genom att öka avståndet D2, sjunker svängdelen 7 i riktning S2 tillbaka till sitt undre läge i det den vrider sig nmt sin vridaxellinje 6.

Dessa drivorgan 21 och 22 omfattar företrädesvis vajrar, rep eller kättingar 29, som vid ena änden fástats vi ledpunkten 17 mellan hävarmarna 14, 15 eller i dess närhet vid någondera hävarmen. Dessa vajrar 29, rep eller kättingar löper via erforderliga gejdhjul 30 till en trurnma 23, som genom att rotera vajrarna, repen eller kättingarna förskjuter nänmda ledpunkt 17 antingen i en riktning som minskar avståndet D2, eller alternativt i en riktning som ökar detta avstånd beroende på drivanordningens 24 drivriktning. Drivanordníngen 24 är i detta fall företrädesvis kopplad till trumman 23 med en känd självlåsande snäckväxel.

Det är givetvis möjligt att anordna lyftning S1 och sänkning S2 av svängdelarna med en mekanism av annat slag än den ovan beskrivna hävstångsmekanismen 14-18 och vajrar 29 eller dylika. Man kan exempelvis använda hydrauliska eller pneumatiska arrangemang som påverkar svängdelarna direkt, men dessa leder till dyrare och ömtåligare konstruktioner.

Claims (5)

10 15 20 25 30 508 623 Patentkrav

1. En täckt jämvägsgodsvagn som försluts med en sidopresenning, varvid täckningen (1) omfattar ett inbyggt takpam' (2) i vagnens längdriktning, vid ytterkantema av detta takparti horisontala glidskenor (5) i vagnens längdriktning, vid vilka sidopresenningama (3) hängts upp så att de kan föras längs glidskenorna så att de täcker vagnssidoma (4a och 4b) och kan skjutas i horisontalriktning och veckas ihop på något ställe av vagnssidan för att frigöra en lasmingsöppning, kännetecknad av att täckningens (1) fasta takparti (2) utformats som ett mittparti (12) som är väsentligt smalare än vagnens bredd (W), att täckningen vidare omfattar i och för sig kända svängdelar (7), som utgör bandlíka täckpartier i vagnens längdriktning (L) mellan vagnens vertikala sidor (4a, 4b) och takets rnittparti (12), och som monterats på gångjärn nmt längsgående vridaxellinjer (6) viidbart i detta mittparti för lyftning (S1) och sänkning (S2) av svängdelarna, och att nämnda glidskenor (5) befinner sig i de yttre kantema (Sa, 8b) av dessa svängdelar, varvid svängdelarna (7) lyfts (S1) då sidopresenningen (3) är hopveckad på någon punkt av vagnssidans längd (L) för att förstora lastningsöppningen i höjdled (H).

2. Järnvägsgodsvagn enligt patentlcrav 1, kännetecknad av att mittpartiet (12) av vangstaket är en styv balkljk konstruktion som bär upp svängdelama (7) och sidopresenningarna (3), att drivmekanismema för att lyfta och sänka svängdelama nmt vridaxellinjema finns i vagnens gavlar (9a, 9b) och att svängdelen (7) på vardera vagnssidan (4a, 4b) har sin egen dtivekanism (10, ll) för att röra dem oberoende av varandra.

3. J ärnvägsgodsvagn enligt patentlaav 1 eller 2, kännetecknad av att drivmekanismen (10 eller 11) för att lyfta (S1) och sänka (S2) en svängdel (7) runt sin vridaxellinje (6) omfattar två hävannar (14, 15), av vilka den första (14) vid sin övre ände är ledat (16) fístad vid svängdelen (7) på ett vinkelrätt avstånd (D1) från dess vridaxellinje och vid sin nedre ände är ledat (17) fästad vid den fria andra änden av den andra hävarmen (15), och av vilka den första änden av den andra hävarmen (15) är ledat (18) fästad vid vagnschassit (20) och att längderna (RI, R2) för den första och den andra hävarmen samt fästpunkten (18) för den första änden av den andra hävarmen valts så att ledpunkten mellan hävarmarna ligger väsentligt på ett avstånd (D2) på sidan om linjen (19) som löper mellan fístpunkten (16) mellan den första hävarmen och svängdelen samt fästpunkten (18) mellan den andra hävarmen och vagnschassit då svängdelama är i sitt nedfällda läge. 10 15 508 623 8

4. J ärnvägsgodsvagn enligt patentkrav 3, kännetecknad av att nämnda drivmekanism (10 eller 11) vidare omfattar drivorgan (21 resp. 22) för att förskjuta den ledade fastpunkren mellan den första och den andra hävarmen närmare den linje (19), som löper mellan fástpunkten (16) mellan den första hävarmen och svängdelen samt fastpunkten (18) mellan den andra hävarmen och vagnschassit för att lyfta svängdelen (7) med en rörelse runt sin vridaxellinje (6) uppåt (S 1) och analogt bort från denna linje (19) för att sänka (S2) svängdelen tillbaka i sitt undre läge.

5. J ärnvägsgodsvagn enligt patentkrav 3 eller 4, kännetecknad av att drivmekanismen (10, 1 1) för att fórflytta svängdelama (7) omfattar en rep-, vajer- eller kättingtrumma (23) och för drift av denna en självlåsande snäckväxel mellan drivanordningen (24) och dessa, att för varje svängdel (7) uppvisar drivmekanismen i vardera änden av vagnen en hävarmsmekanisrn (14-18) av samma typ, och att lqaften fiån nämnda trumma (23) till vagnen överförs till hävarmssystemet i drivmekanismen i vagnens andra ände via mittpartiet (12).