SE508399C2 - Absorptionskropp i ett absorberande alster - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 508 399 Ett annat problem är att bibehålla den mot användaren vända ytan av alstret så torr som möjligt under hela användningen och förhindra sk àtervätning, dvs att redan absorberad vätska pressas tillbaka ut ur absorptionskroppen och väter använda- rens hud eller ger upphov till läckage. Till viss del för- bättras återvätningsegenskaperna om absorptionskroppen in- nehåller superabsorbenter, vilka kemiskt binder den absorbe- rade vätskan även då alstret utsätts för yttre tryck ex.vis då användaren sitter ned. En svårighet är emellertid att konstruera absorptionskroppen på ett sådant sätt att vätskan sprids från vätområdet och till outnyttjade delar av absorp- tionskroppen.

PCT/SE 92/OOO78 beskrivs en absorptionskropp vilken innefattar minst två olika cellulosa- I den internationella patentans. fluffmassor, varvid fiberstrukturen i det första absorptions- skiktet huvudsakligen består av en första typ av fluffmassa med en öppen fiberstruktur och låg vätskespridningsförmåga, tex en på kemitermomekanisk väg framställd fluffmassa, och fiberstrukturen i det andra absorptionsskiktet huvudsakligen består av en andra typ av fluffmassa med högre vätskesprid- ningsförmåga än fluffmassan i det första absorptionsskiktet, tex på kemisk väg framställd fluffmassa. Det första skiktet kan genom sin öppna fiberstruktur rymma mycket vätska mellan fibrerna och kan därför ta emot stora vätskemängder under kort tid, dvs har en hög momentan vätskeabsorptionsförmåga.

Det andra skiktet, vilket uppvisar en högre vätskespridnings- förmåga jämfört med det första skiktet, förmår dränera vätska ur det första skiktet och sprida denna i det andra skiktet.

Genom EP-A- 0 254 476 är känt en absorptionskropp vilken i en zon väsentligen mitt för vätområdet uppvisar en lägre ytvikt och en lägre densitet jämfört med omgivande partier av ab- sorptionskroppen. Härigenom skulle man uppnå ett område med hög momentan vätskeupptagningsförmåga, varefter vätskan kan spridas vidare och lagras i omgivande områden av absorption- skroppen. 10 15 A20 25 30 35 508 399 I GB-A- 2 082 643 beskrivs vidare en absorptionskropp med en väsentligen jämn ytvikt men med en densitetsgradient i längs- riktningen, så att densiteten ökar ut mot absorptionskroppens kortsidor. Härigenom erhålls ett snabbt vätskeinsläpp i absorptionskroppens centrala parti ut mot de mer komprimerade ändpartierna.

I US-A-4 413 996 beskrivs en absorptionskropp för blöja uppvisande en vätskeupptagande fördjupning eller brunn i vätområdet. I denna brunn kan eventuellt vara anordnat en porös vadd.

Det finns dock fortfarande utrymme för förbättringar när det gäller vätskeupptagningsförmàga och spridningsförmåga i synnerhet för produkter avsedda att kunna ta emot stora vilket ofta är fallet vid t ex inkontinensprodukter avsedda för vuxna inkontinenta personer. vätskemängder under kort tid, Ett annat önskemål är att den mot användaren vända ytan av absorptionskroppen skall upplevas som torr och behaglig även efter upprepad vätning.

Uppfinningens ändamål och viktigaste kännetecken Ändamålet med föreliggande uppfinning är att åstadkomma, en absorptionskropp av det inledningsvisnämnda slaget, vilken uppfyller dessa önskemål, dvs vilken snabbt kan ta emot stora vätskemängder även vid en upprepad vätning, och sprida vät- skan vidare mot outnyttjade partier av absorptionskroppen, samt vilken dessutom uppvisar en hög yttorrhet. Detta har uppnåtts genom att att sagda vätskemottagningsdel innefattar minst en brunn väsentligen mitt för absorptionskroppens tilltänkta vätområde, vilken brunn sträcker sig i djupled in i och genom vätskelagringsdelen och står i vätske- kommunikation med ett under vätskelagringsdelen anordnat vätskespridningsskikt, och genom att i vätskelagringsdelen är anordnat en första absorberande struktur, som uppvisar en första effektiv medelporstorlek, och i vätskemottagningsdelen inklusive brunnen är anordnat en eller flera andra absorber- 10 15 20 25 30 35 508 399 ande strukturer, som vardera uppvisar en effektiv medel- porstorlek, som är större än den första medelporstorleken.

Beskrivning av ritningar Fig. 1 visar en planvy av en blöja sedd från den mot använda- ren vända sidan.

Fig. 2 visar en planvy av absorptionskroppen i blöjan enligt Fig. 1.

Fig. 3 är ett snitt enligt linjen III-III i Fig. 2.

Fig. 4 och 5 är motsvarande snitt men genom alternativa utföranden av absorptionskroppen.

Fig. 6 visar en planvy av en annan absorptionskropp.

Fig. 7 är ett snitt enligt linjen VII-VII i Fig. 6.

Fig. 8 visar i form av stapeldiagram momentanabsorptionen hos en absorptionskropp (B) enligt uppfinningen och en annan absorptionskropp (A).

Beskrivning av utföringsexempel Den i Fig. 1 visade blöjan innefattar ett vätskegenomsläp- pligt höljesskikt 1, ex. vis av fibertyg eller perforerad plastfilm, ett vätsketätt höljesskikt 2, eller hydrofobt fibertyg, ten 1 och 2 innesluten absorptionskropp 3. ex.vis av plastfilm samt en mellan de båda höljesskik- Blöjan är avsedd att omsluta nedre delen av användarens bål som ett par absorberande byxor. Den uppvisar ett bakparti 4 avsett att vid användning av blöjan vara vänt bakåt på an- vändaren, ett framparti avsett att vid användning vara vänt framåt på användaren, samt ett mellan bakpartiet 4 och fram- partiet 5 beläget smalare grenparti 6, vilket är avsett att vara anbragt i användarens gren mellan dennes ben. För att 10 15 20 25 30 35 508 399 5 blöjan ska kunna fästas samman till den önskade byxformen är tejpflikar 7 anordnade nära blöjans bakre midjekant 8. Tejp- flikarna 7 fästs vid användningen mot utsidan av blöjans framparti 5, nära den främre midjekanten 9, varvid blöjan hålls samman kring användarens midja. Andra fastsättnings- organ, såsom kardborrelås, hakar mm är naturligtvis tänkbara.

Vidare innefattar blöjan enligt Fig. 1 förspända elastiska organ 10, vilka kan bestå av lämpligt material, såsom elas- tiskt skum, elastiska band eller trådomspunna elastiska trådar. De har i Fig. 1 för enkelhetens skull visats i utsträckt tillstånd. Så snart utsträckningen upphör drar emellertid de elastiska organen ihop sig och bildar därigenom elastiska benlinningar på blöjan.

Det bör här påpekas att den på ritningen och ovan beskrivna blöjan endast utgör ett på intet sätt begränsande utförings- exempel. Således kan blöjans form liksom utförandet i övrigt varieras. Ex.vis kan för blöjor avsedda att bäras inuti en speciell tättslutande byxa fastsättningsorganen, dvs tejp- flikarna 7 elimineras liksom eventuellt även de elastiska organen 10.

Med hänvisning till det i Fig. 4 visade utföringsexemplet är blöjans absorptionskropp 3 uppbyggd av ett antal olika delar. väsentligen mitt för blöjans tilltänkta vätområde, vilket är det område av blöjan som först träffas av utsöndrad kropp- svätska, och som vanligen är förskjutet något mot blöjans framparti, uppvisar absorptionskroppen 3 en vätskemottagande brunn 13 som sträcker sig in i och rakt igenom ett omgivande vätskelagringsskikt 12. Brunnen 13 kan snabbt ta emot stora vätskemängder som avges under kort tid. Under lagringsskiktet 12 och brunnen 13 sträcker sig ett spridningsskikt 14, som består av ett fibermaterial med hög vätskespridningsförmåga.

Fibermaterialet i brunnen 13 utgörs ex.vis av cellulosafibrer av mekanisk massa, termomekanisk massa, eller kemitermomeka- nisk massa, sk CTMP. Dessa massor har relativt grova fibrer med kvarvarande lignin, varigenom de uppvisar förhållandevis 10 15 20 25 30 35 508 399 stor porvolym, hög våtspänst och låg vätskespridningsförmåga.

Hög våtspänst innebär att fluffmassan huvudsakligen bibehål- ler sin struktur även efter vätning. Även andra fluffmassor med liknande egenskaper kan användas t ex southern pine eller kemiskt förstyvade cellulosafibrer, liksom syntetfibrer.

Enligt de i Fig. 3 och 5 visade utföringsexemplen är ovanpå lagringsskiktet 12 anordnat ett täckskikt ll, vilket till- sammans med brunnen 13 bildar absorptionskroppens vätskemot- tagningsdel. Täckskiktet ll och brunnen 13 kan såsom visas vara integrerade med varandra och således bestå av samma material. De kan dock även bestå av olika material, vilka dock båda bör ha de önskade egenskaperna, såsom förhållande- vis stor porstorlek, hög våtspänst och låg vätskespridnings- förmàga. Täckskiktet bidrar till att öka yttorrheten hos absorptionskroppen.

Täckskiktet ll uppvisar i det i Fig. 3 visade utföringsexem- plet ett tjockare bakre parti lla, sett i absorptionskroppens användningsläge, vilket tjockare parti på visst avstånd från brunnen 13, företrädesvis 5-50 mm, övergår i ett tunnare parti llb. Det tunnare partiet llb uppvisar en högre densitet än det tjockare partiet lla och fungerar därmed som en vät- skespärr som förhindrar vätska att spridas mot täckskiktets ll bakre del lla, ligare fördel är att urin och avföring hålls separerade från vilken härigenom bibehålles torr. En ytter- varandra. Blandning av urin och avföring resulterar nämligen i bildandet av oönskade nedbrytningsprodukter, som kan orsaka hudirritationer. Brunnen 13 kan naturligtvis även vara helt omgiven av en sådan spärrande rand lla av täckskiktet ll. Den högre densiteten hos partiet llb erhålls automatiskt vid komprimeringen av absorptionskroppen, tack vare det omvända tjockleksförhållandet hos den underliggande lagringsskiktet 12 förutsatt att detta uppvisar ett högre motstånd mot komprimering jämfört med täckskiktet ll. En komprimerad spärrand llb i anslutning till brunnen 13 kan naturligtvis åstadkommas även på annat sätt. 10 15 20 25 30 35 508 399 Enligt det i Fig. 4 visade utföringsexemplet saknas täckskikt ll.

Enligt det i Fig. nen 13 och spridningsskiktet 14 anordnat ett vätskemottagande 5 visade utföringsexemplet är mellan brun- skikt 19. Detta bör bestå av ett material med hög vätskemot- dvs det skall bibehålla en öppen fiberstruktur även i vått tillstànd. Exempel på lämpli- tagningsförmåga och våtspänst, ga material är syntetfibermaterial, t ex i form av en vadd, cellulosafibrer av mekanisk massa, sk CTMP, kemiskt förstyvade cellulosafibrer. Skiktet 19 kan även bestå polymert skummaterial, termomekanisk massa, kemitermomekanisk massa, eller av ett material som sväller vid vätning, t ex komprimerad torrformad arkmassa.

Fibermaterialet i lagringsskiktet 12 bör till huvudsaklig del bestå av fluffmassa eller annat fibermaterial med relativt liten porvolym och hög vätskespridningsförmàga. Fluffmassor framställda på kemisk väg, vilka består av fina fibrer av i stort sett ren cellulosa, uppvisar i allmänhet god vätske- spridningsförmàga. Även fluffmassa av ex.vis CTMP komprimerat till en densitet över ca 0,12 g/cmi uppvisar relativt goda vätskespridningsegenskaper.

Ett annat material med goda vätskespridningsegenskaper är komprimerad torrformad arkmassa av t ex CTMP eller kemisk massa. Sådant material beskrivs i WO 90/05808.

Fibermaterialet i spridningsskiktet 14 bör till huvudsaklig del bestå av kemisk fluffmassa, torrformad arkmassa enligt ovan eller annat fibermaterial med goda spridningsegenskaper.

Densiteten i vätskemottagningsdelen 11,13 bör vara mellan 0,02 och 0,2 g/cm3 och företrädesvis mellan 0,06 och 0,15 g/cm3. Densiteten i lagringsskiktet 12 bör vara mellan 0,1 och 1,0 g/cm3, företrädesvis mellan 0,12 och 0,6 g/cmß.

Densiteten i spridningsskiktet 14 bör vara mellan 0,08 och 1,0 g/cm* och företrädesvis mellan 0,12 och 0,6 g/cm3. De ovan angivna densitetsvärdena gäller för absorptionskroppar av 10 15 20 25 30 35 508 399 cellulosafluffmassa. För andra typer av absorptionsmaterial kan andra densiteter vara lämpliga.

Porstorleksskillnaden mellan vätskemottagningsdelen 11,13 å ena sidan och lagringsskiktet 12 och spridningsskiktet 14 å andra sidan kan åstadkommas genom en skillnad i densitet mellan skikten, men även vid samma densitet men med olika typer av fibermaterial kan erhållas den önskade porstorleks- skillnaden.

Vätskemottagningsdelen 11,13 innehåller mellan 0 och 30%, företrädesvis mellan 2 och 15% superabsorbent, beräknat på delens totala vikt i torrt tillstånd. Superabsorbenten, i form av flingor, fibrer, granuler, pulver eller likn., är företrädesvis blandad med fibermaterialet antingen väsent- ligen jämnt fördelad eller på sådant sätt att vissa partier kan innehålla en högre andel superabsorbent än andra. Dess uppgift är att absorbera och binda eventuell vätska som kvarstannat i vätskemottagningsdelen 11,13 även efter det att detta dränerats av lagringsskiktet 12 och spridningsskiktet 14. Härigenom erhålls en torr yta närmast användaren, efter- som utrymmena mellan fibrerna i vätskemottagningsdelen 11, 13 till stor del töms pà vätska.

Superabsorbenten i vätskemottagningsdelen 11,13 bör ha en hög gelstyrka, så att man i denna del bibehåller en öppen fiber- struktur även efter vätning, och det är en fördel om den uppvisar en relativt làg absorptionshastighet. Vätskemottag- ningsdelen 11,13 kan naturligtvis även vara helt fri från superabsorbent. Även lagringsskiktet innehåller företrädesvis superabsorbent, mellan 2 och 80%, på skiktets totala vikt i torrt tillstànd. Superabsorbenten i företrädesvis mellan 10 och 50%, beräknad form av flingor, fibrer, granuler, pulver eller liknande är antingen blandad med fibermaterialet eller applicerad i form av ett eller flera lager mellan fiberlager. Superabsorbenten är antingen jämnt fördelad i lagringsskiktet 12 eller med 10 15 20 25 30 35 508 399 9 varierande koncentration i absorptionskroppens längs- och/el- ler tjockleksriktning.

Det är även tänkbart att som lagringsskikt 12 ha ett väsent- ligen rent skikt av superabsorbent.

Superabsorbenten i lagringsskiktet 12 har företrädesvis en hög absorptionsförmága under tryck, dvs förmåga att svälla väsentligen opâverkad av normalt förekommande tryckpákän- ningar, för att ej blockera och hindra vätskespridning. Vad som kännetecknar dessa superabsorbenter är en hög tvärbind- ningsgrad, vilket gör dem svårare att pressa ihop jämfört med en gel med lägre tvärbindningsgrad.

Lagringsskiktet 12 kan naturligtvis även vara helt fritt från superabsorbent.

Spridningsskiktet 14 är företrädesvis fritt från eller in- nehåller mycket små mängder superabsorbent.

Den utsöndrade kroppsvätskan, t ex urin, tas snabbt upp av vätskemottagningsdelen 11, 13 och sprids antingen direkt eller via spridningsskiktet 14 vidare till det andra absorp- tionsskiktet 12, där den lagras. Genom skillnaden i kapillär- storlek mellan fibermaterialen i vätskemottagningsdelen 11, 13 och lagringsskiktet 12 skapas en sugkraft riktad från vätskemottagningsdelen 11, 13 och in mot lagringsskiktet 12 resp. spridningsskiktet 14.

Vätskemottagningsdelen 11, 13 dräneras på vätska och är beredd att ta emot nästa vätskedos. Lagringsskiktet 12 har kapacitet att lagra flera doser av vätska.

Brunnen 13 kan ha varierande form och storlek. Viktigt är dock att den har en del som befinner sig i absorptionskrop- pens tilltänkta vätomràde, dvs är förskjuten mot dennas främre del. Brunnen 13 kan i absorptionskroppens tvärsrikt- ning sträcka sig ända ut till dennas längsgàende sidokanter 15 och 16, såsom visas i Fig. 6, eller sluta innanför dessa 10 15 20 25 30 35 508 399 10 såsom visas i Fig. 2. I båda utföringsexemplen är brunnen 13 belägen endast i absorptionskroppens främre del och slutar en Det är dock tänkbart att brunnen 13 sträcker sig ända fram till framkanten och även bit innanför dennas framkant 17. att den sträcker sig in en bit i absorptionskroppens bakre del, eventuellt ända fram till dess bakkant 18. Enligt ytter- ligare en variant uppvisar absorptionskroppen två eller flera brunnar.

Som absorptionsmaterial har ovan endast beskrivits fiberbase- rade strukturer. Det är dock möjligt att enligt uppfinningen använda andra typer av porösa absorberande material såsom polymera skum, t ex av polyester, polyuretan, polyolefiner, viskos etc. eller porösa polymera makrostrukturer. Den önskade porstorleksskillnaden mellan vätskemottagningsdel och lagringsdel kan enkelt åstadkommas även med sådana material. Även kombinationer av fiber- och skummaterial kan användas.

Med porstorlek menas den effektiva medelporstorlek som struk- turen uppvisar i torrt tillstànd. En mätmetod för att be- stämma och mäta den effektiva medelporstorleken i en fiber- struktur beskrivs i EP-A-O 470 392.

Enligt ett alternativt utförande kan som vätskemottagnings- del, speciellt som brunn 13, användas ett hàrdkomprimerat material, vilket när det väts expanderar. Vid upprepade vätningar kommer det således att ha expanderat och ökat sin porvolym. Exempel pà sådana material är komprimerad torrfor- mad arkmassa, komprimerade strukturer av kemiskt förstyvade cellulosafibrer samt komprimerade termobundna fiberstruktu- rer, där vid vätning termobindningarna sprängs och strukturen tillåts expandera.

Nedan redovisas några jämförande tester mellan en absorption- skropp enligt uppfinningen och en jämförbar absorptionskropp utan brunn 13. 10 15 20 25 30 35 508 399 ll Exempel Momentanabsorptionen och atervätningen testades för två vardera bestående av ett under detta beläget lagringsskikt av kemisk massa av barrved samt ett fluffmassakroppar A och B 10 x 28 cm, ett övre skikt av CTMP-massa av barrved, därunder anordnat spridningsskikt av kemisk massa av barrved.

Det övre skiktet hos provkropp A innehöll 1,2 g superabsor- bent väsentligen homogent blandad med fluffmassafibrerna, medan det övre skiktet hos provkropp B innehöll 0,8 g av samma superabsorbent, väsentligen homogent inblandad. Ytvik- ten på det övre skiktet i provkropp A var 400 g/m2. Ytvikten pà det övre skiktet i provkropp B var 200 g/mi. Provkropp B uppvisade en brunn av samma material och densitet som det övre skiktet. Brunnen uppvisade en tvärsnittsarea i form av en cirkel med diametern 9 cm. Medeldensiteten hos provkropp B i brunnsområdet var 0,07 g/cm", medan medeldensiteten utanför brunnsomràdet var 0,11 g/cm".

Lagringsskiktet i provkropp A uppvisade en ytvikt pà 600 g/m2 och en densitet pà 0,125 g/cmš. Omedelbart därunder, dvs mellan lagringsskiktet och spridningsskiktet var applicerat ett lager av 4,5 g super-absorbent. Ytvikten pà spridnings- skiktet var 300 g/nf. Medeldensite-ten hos provkropp A var 0,1 g/cm3.

Lagringsskiktet i provkropp B uppvisade en ytvikt pà 500 g/m2, en densitet pà 0,125 g/cm3 och innehöll 4,6 g av samma superabsorbent som provkropp A väsentligen homogent inblandad i fluffmassan. Spridningsskiktet i provkropp B uppvisade en ytvikt pà 250 g/mi.

Momentanabsorption Fyra tillsatser om vardera 60 ml vätska (0,9% NaCl-lösning) Tiden det tog tills all Resultatet redovisas i Fig. 8 i form av stapeldiagram. Provkropp B gjordes med visst tidsintervall. vätska absorberats mättes (visuell observation). uppvisade betydligt bättre momentanabsorption än provkropp A, 10 15 20 508 399 12 speciellt vid den andra, tredje och fjärde vätningen. Prov- kropp B visade sig ge en bibehållen snabb momentanabsorption vid de upprepade vätningarna. Återvätning Återvätningen mättes strax före den fjärde vätsketillsatsen genom att ett filterpapper placerades över vätpunkten och (2,8 kPa) Filterpappren vägdes före resp. efter belastningen och åter- belastades med en vikt på 1,1 kg under 15 sek. vätningen noterades. Provkropp A uppvisade en återvätning på 3,5 g och provkropp B uppvisade en àtervätning på 2,3 g, dvs en lägre àtervätning för provkropp B.

Sammanfattningsvis kan konstateras att de genomförda försöken visar på en tydligt förbättrad momentanabsorption, i synner- het vid upprepad vätning, för provkroppen innehållande den vätskemottagande brunnen enligt uppfinningen. Dessutom upp- visade den en lägre återvätning. Således har enligt uppfin- ningen åstadkommits en absorptionskropp med mycket goda absorptionsegenskaper.

Claims (21)

10 15 20 25 30 35 508 399 13 Patentkrav

1. Absorptionskropp i ett absorberande alster, såsom en blöja, inkontinensskydd, dambinda eller liknande, vilken absorptionskropp innefattar en vätskemottagningsdel (13;11,13) och en därtill angränsande vätskelagringsdel (12), kännetecknad av att sagda vätskemottagningsdel innefattar _ minst en brunn (13) väsentligen mitt för absorptionskroppens tilltänkta vätomràde, vilken brunn sträcker sig i djupled in (12) munikation med ett under vätskelagringsdelen (12) anordnat (14), (12) är anordnat en första absorberande struktur, som uppvisar en i och genom vätskelagringsdelen och står i vätskekom- vätskespridningsskikt att i vätskelagringsdelen första effektiv medelporstorlek, och att i vätske- mottagningsdelen inklusive brunnen är anordnat en eller flera andra absorberande strukturer, som vardera uppvisar en effek- tiv medelporstorlek, som är större än den första medelpor- storleken.

2. Absorptionskropp enligt krav 1, kännetecknad av att den första och/eller de andra absorberande strukturerna innefat- tar hydrofilt fibermaterial.

3. Absorptionskropp enligt krav 1 eller 2, kännetecknad av att den första och/eller de andra absorberande strukturerna innefattar polymert skummaterial.

4. Absorptionskropp enligt nagot eller nägra av föregående (13;1l,13) (12). krav, kännetecknad av att vätskemottagningsdelen uppvisar en lägre densitet än vätskelagringsdelen

5. Absorptionskropp enligt krav 2, kännetecknad av att (13;11,13) 0,02 och 0,2 g/cmš, företrädesvis mellan 0,06 och 0,15 g/cmfi vätskemottagningsdelen uppvisar en densitet mellan och vätskelagringsdelen (12) uppvisar en densitet mellan 0,1 och 1,0 g/cmi, företrädesvis mellan 0,12 och 0,6 g/cm3. 10 15 20 25 30 35 508 399 14

6. Absorptionskropp enligt krav 2, 4 eller 5, kännetecknad av att fibermaterialet i vätskemottagningsdelen (l3;ll,l3) uppvisar en öppen fiberstruktur och en låg vätskespridnings- (12) uppvisar en högre vätskespridningsförmåga jämfört med fiber- (l3;ll,l3). förmåga, och att fibermaterialet i vätskelagringsdelen materialet i vätskemottagningsdelen

7. Absorptionskropp enligt krav 6, kännetecknad av att den huvudsakliga delen av fibermaterialet i vätskemottagnings- (13;1l,l3) kemitermomekanisk massa, massa av på kemisk väg för- delen utgörs av mekanisk massa, termomekanisk massa, styvade cellulosafibrer, syntetfibrer eller blandningar därav.

8. Absorptionskropp enligt något eller några av kraven 4-7, kännetecknad av att den huvudsakliga delen av fibermaterialet i vätskelagringsdelen (12) utgörs av kemisk massa.

9. Absorptionskropp enligt något eller några av kraven 4-7, kännetecknad av att den huvudsakliga delen av fibermaterialet i vätskelagringsdelen (12) utgörs av torrformad arkmassa.

10. Absorptionskropp enligt något eller några av föregående krav, kännetecknad av att vätskemottagningsdelen (l3;ll,13) innehåller mellan 0 och 30%, företrädesvis mellan 2 och 15% superabsorberande material beräknat på delens totala vikt i torrt tillstånd.

11. ll. Absorptionskropp enligt något eller nâgra av föregående (12) företrädesvis mellan 10 och 50%, krav, kännetecknad av att vätskelagringsdelen innehål- ler mellan 2 och 80%, absorberande material beräknat pà delens totala vikt i torrt tillstånd. super-

12. l2. Absorptionskropp enligt krav 1, kännetecknad av att vätskelagringsdelen (12) utgörs av ett skikt av superabsorbe- rande material i partikelform. 10 15 20 25 30 35 508 399 15

13. Absorptionskropp enligt något eller några av föregående krav, kánnetecknad av att väteskemottagningsdelen innefattar ett täckskikt (11) av vätskelagringsdelen som övertäcker åtminstone väsentliga delar (12).

14. Absorptionskropp enligt krav 13, känntecknad av att (11) (13) är integrerade med varandra och består av samma slags material. vätskemottagningsdelens täckskikt och brunnen kännetecknad av (ll)

15. Absorptionskropp enligt krav 13, att vätskemottagningsdelens täckskikt och brunnen (13) består av olika slags material.

16. Absorptionskropp enligt krav 14 eller 15, kännetecknad av att täckskiktet (ll) (llb) ning till brunnen (13), vilket parti uppvisar en högre densi- (lla). uppvisar ett parti i angräns- tet än intilliggande delar av täckskiktet

17. Absorptionskropp enligt krav 16, kännetecknad av att täckskiktet (11) i absorptionskroppens i användningsläge sett bakre del komprimerade parti (11a) uppvisar en lägre densitet än sagda mer (llb) (11a) är (13) medelst en rand av sagda mer komp- och att sagda bakre del åtskild från brunnen rimerade parti (11b>.

18. Absorptionskropp enligt krav 17, känneteckad av att sagda rand (llb) uppvisar en utsträckning i absorptionskrop- pens längsriktning sett på mellan 5 och 50 mm.

19. Absorptionskropp enligt något eller några av föregående (13) är anordnat ett skikt kännetecknad av att mellan brunnen och vätske- (14) (19) material med hög vätskeupptagningsförmàga och våtspänst krav, spridningsskiktet av ett alternativt förmåga att svälla i vått tillstånd, t ex syntet- fibermaterial, polymert skummaterial, cellulosafibrer av mekanisk, termomekanisk eller kemitermomekanisk massa, massa av på kemisk väg förstyvade cellulosafibrer eller torrformad komprimerad arkmassa. 10 508 399 16

20. Absorptionskropp enligt något av föregående krav, känne- tecknad av att den omfattar två eller flera brunnar.

21. Absorberande alster såsom en blöja, inkontinensskydd, dambinda eller liknande och innefattande en mellan ett vät- skegenomsläppligt hölje (3) och ett vätsketätt hölje (2) innesluten absorptionskropp enligt något eller några av patentkraven 1-20.