SE514213C2 - Absorberande alster med förbättrad vätskehanteringsförmåga och innefattande sidobarriärfickor - Google Patents

Description

25 30 . att: _514 213 användningssituationer. Då användaren ligger ned i sidoläge föreligger stor risk för sidoläckage. Kroppsvätska som utsöndras i detta läge, rinner ut och samlas, genom inverkan av tyngdkraften, vid aistrets längsgående sidokant där det tillgängliga absorptionsmaterialet snabbt övermättas med vätska. Därvid kvarstår vätska som inte absorberas, utan kan rinna fritt utmed sidokanten.

Risken är naturligtvis stor att sådan vätska pressas ut över aistrets sidokant, eller rinner ut om användaren rör sig så att det uppstår en glipa mellan alstret och användarens kropp.

En orsak till den förhöjda läckagerisken då användaren befinner sig i sidoläge är att absorptionskapaciteten i det absorberande alstret endast utnyttjas i begränsad utsträckning. Således övermättas absorptionsmaterialet närmast den sidokant som befinner sig längst ned då användaren ligger ned, medan huvuddelen av aistrets absorptionskapacitet aldrig tas i anspråk. Det kan alltså inträffa att kroppsvätska läcker ut ur ett i det närmaste torrt alster.

UPPFINNINGENS ÄNDAMÅLI Ett syfte med föreliggande uppfinning är att tillhandahålla ett absorberande alster med förbättrad vätskehanteringsförmåga. Ytterligare ett syfte med uppfinningen är att erbjuda ett alster med förbättrad läckagesäkerhet även då aistrets användare ligger ned i sidoläge. Ett alster enligt uppfinningen uppvisar vidare en hög uttnyttjandegrad av den absorptionskapacitet som finns i aistrets absorptionskropp.

KORT BESKRIVNING AV UPPFINNINGENI Ett absorberande alster enligt uppfinningen utmärks främst av att mellanlagringsdelen är anordnad utmed en sidokant, i direkt kontakt med vätskeöverföringsdelen, samt att mellanlagringsdelen är anordnad inuti en sidobarriärficka och vidare att vätsketransportförhållandet mellan materialet i 10 15 20 25 30 514 215 och sådant att vätskeöverföringsdelen dränerar vätska från mellanlagringsdelen. mellanlagringsdelen vätskeöverföringsdelen är Enligt en utföringsform av uppfinningen uppvisar alstret två ändpartier, belägna vid vardera ändkanten, varvid sidobarriärfickoma med fördel är anordnade vid åtminstone ett ändparti på alstret.

Syftet med den i sidobarriärfickan anordnade mellanlagringsdelen är att fånga upp vätska som rinner ut till det absorberande alstrets kantpartier. Detta inträffaruvanligen då alstrets användare ligger ned på sidan. Genom att välja materialen i absorptionskroppen på ett sådant sätt att vätskeöverföringsdelen har förmåga att dränera vätska från mellanlagringsdelen, kan vätska som sidobarriärfickan efter hand därifrån av vätskeöverföringsdelen. Då ny vätska avges till det absorberande alstret, kan samlas i transporteras även denna vätska absorberas av materialet i mellanlagringsdelen. Genom att vätskeafñniteten i mellanlagringsdelen är lägre än vätskeaffiniteten i vätskeöverföringsdelen, befrämjas vätskeöverföring från mellanlagringsdelen till vätskeöverföringsdelen. Vätskeaffiniteten för ett visst material i förhållande till ett annat material är beroende av en rad för fackmannen välkända faktorer, såsom kapillärtryck, effektiv porstorlek, vätningsvinklar, diffusion, materialets förmåga att kemiskt binda vätska i en gel, etc.

Det är viktigt att det absorberande alstret tillåter vätsketransport i planet och att vätska så obehindrat som möjligt kan passera in i och ut ur sidobarriärfickoma.

Det är således av betydelse att sidobarriärfickoma hålls öppna för vätskepassage i planet även då användaren ligger ner. Vidare är det väsentligt, för att erhålla optimal vätsketransport i alstret, att de olika absorberande delama i absorptionskroppen står i direkt kontakt med varandra. Att två delar av absorptionskroppen står i direkt kontakt med varandra, innebär att åtminstone någon yta på den ena absorberande delen anligger mot en yta på den andra absorberande delen, så att vätska kan överföras mellan delama utan inverkan av någon ytterligare komponent i absorptionskroppen. Vidare skall det inte, 10 15 20 25 30 51,4 2153 4 åtminstone då delamas kontaktytor är våta, finnas något glapp, eller mellanrum mellan absorptionsdelama vid kontaktytoma. Sådana glapp, eller mellanrum bryter av varigenom, vätskeöverföringen mellan de absorberande delama påverkas negativt. Det är, transportkanalema i absorptionskroppen, inom ramen för uppfinningen, möjlig att välja absorptionsmaterial som sväller då det väts. I ett sådant fall kan det absorberande alstret innan vätning tillåtas ha glapp, eller springor mellan angränsande delar under förutsättning att dessa glapp, eller springor överbryggas då strukturen väts och sväller.

Det har visat sig vara fördelaktigt att åstadkomma sidobarriärfickor genom att anordna en vätskebarriär i form av ett hydrofobt materialskikt över varje mellanlagringsområde i absorptionskroppen. En sådan vätskebarriär kan därvid vara anbragt på insidan, eller på utsidan av alstrets vätskegenomsläppliga ytskikt. Med insidan på ett ytskikt avses därvid den yta av ytskiktet som är vänd mot alstrets absorptionsskikt, medan utsidan är den yta som är avsedd att vändas mot en bärare av alstret. Det hydrofoba materialskiktet som bildar vätskebarriären uppvisar hög förmåga att motstå vätskepenetration och kan, om så önskas, vara helt vätsketätt. Det är emellertid framför allt viktigt att vätskebarriärmaterialet uppvisar hög förmåga att motstå vätskepenetration i det fickan, dvs. det mellanlagringsområdet, medan de partier av vätskebarriärmaterialet som är parti som utgör själva parti som omsluter belägna närmast ficköppningen kan utgöras av ett material som är något mindre vätsketätt. Lämpliga barriärmaterial är plastfilmer och hydrofoba, företrädesvis finporiga nonwovenmaterial. Även skikt av vax, eller liknande beläggningar som anbringas på det vätskegenomsläppliga ytskiktet kan användas. Genom att anbringa vätskebarriärmaterialet på insidan av ett textilt ytskikt, kan ytskiktet ta upp fukt från huden, vilket medför att det absorberande alstret blir bekvämare att bära och att risken för hudirritation orsakad av hög fuktighet minskar. För att minska ansamling av fukt på ytan av det vätsketäta barriärskiktet, är det även fördelaktigt att använda andningsbara material som vätskebarriärskikt. 10 15 20 25 30 _2314 213 5 Det hydrofoba materialskiktet kan utgöras av ett parti av det vätsketäta ytskiktet vilket är vikt kring alstrets sidokant, så att ett kantparti av alstrets absorptionskropp innefattande mellanlagringsdelen därigenom är innesluten i ' den vätskespärrande sidoficka som bildas av det omvikta ytskiktet. Alternativt kan sidobarriärfickan vara bildad av en separat remsa av vätskespärrande material vilken är förbunden med det vätsketäta ytskiktet i_ en väsentligen vätsketät fog utmed alstrets sidokant.

Sidobarriärfickorna kan vara anordnade utmed hela sidokanterna, eller endast vid det ena eller båda ändpartiema på alstret.

För att säkerställa att sidobarriärfickan hålls öppen och medger inströmning av vätska till mellanlagringsdelen även då sidobarriärfickan utsätts för sammantryckning, är lämpligen medel för att hålla sidobarriärfickan öppen för från anordnat invid vätskeöverföring till och mellanlagringsdelen sidobarriärfickans öppning.

Ett sådant medel kan exempelvis utgöras av en eller flera komprimerade rillor i absorptionskroppen. Ett annat exempel på ett användbart medel för att hålla sidofickan öppen är ett eller flera till sidobarriärfickan fästa elastiska organ. Det kan vidare vara lämpligt att lämna materialet iisidobarriärfickan fritt fràn bindningar till absorptionsmaterialet inne i fickan, eller att lämna åtminstone ett kantparti på sidobarriärfickan fritt från bindningar till absorptionskroppen. Det är även möjligt att fästa sidobarriärfickan mot absorptionsmaterialet med ett bindemedel som upplöses vid vätning. Sidobarriärfickoma kan förses med distansorgan av spänstig vadd, skummaterial, eller liknande àterfiädrande material. Ytterligare användbara medel för att hindra att sidobarriärñckan stängs är material som expanderar vid vätning. Exempel på sådana material är viskos-skum, tabletter av superabsorberande material, eller spänstiga vaddar som komprimerats och bundits i det komprimerade tillståndet med vattenlösligt bindemedel. 10 15 20 25 30 514 213 Enligt en föredragen utföringsform av uppflnningen är mellanlagringsdelar anordnade vid båda sidokanterna på alstret. Vidare kan mellanlagringsdelar vara anordnade på ömse sidor om den i alstrets tvärriktning sig sträckande mittlinjen.

Det är vidare föredraget att absorptionskroppen innefattar en lagringsdel vilken är anordnad i direkt förbindelse med vätskeöverföringsdelen och i direkt eller indirekt förbindelse med mellanlagringsdelen. Lagringsdelen har större vätskeaffinitet än både mellanlagringsdelen och vätskeöverföringsdelen och har förmåga att dränera vätska från vätskeöverföringsdelen. Lagringsdelen är alstret, mellanlagringsdelen till Iagringsdelen via vätskeöverföringsdelen. Det är anordnad på ett sådant sätt i att vätska överförs från fördelaktigt om Iagringsdelen innehåller material med förmåga att binda absorberad vätska. Exempel på sådana material är de polymerer som vanligen går under benämningen superabsorbenter. Superabsorbenter är material vilka har kapacitet att absorbera vätska motsvarande flera gånger materialets egen vikt, under bildande av en vätskehaltig gel.

Enligt en utföringsform av uppfinningen är vätskeöverföringsdelar anordnade innanför mellanlagringsdelama i alstrets tvärriktning, mellan vardera sidokanten och den i alstrets längdriktning sig .sträckande mittlinjen. En eller två lagringsdelar är därvid anordnad centralt mellan vätskeöverföringsdelama utmed den längsgående mittlinjen. Då alstret innefattar två utmed den längsgående mittlinjen anordnade lagringsområden är lämpligen det ena lagringsområdet förskjutet mot alstrets ena ändkant, medan det andra lagringsområdet är förskjutet mot alstrets andra ändkant. Vid en sådan utföringsform, kan det absorberande alstret utformas med lite eller inget absorptionsmaterial vid grenpartiet. Detta innebär flera fördelar. Exempelvis är det möjligt att utforma alstret med ett mycket smalt och komfortabelt grenparti.

Dessutom kan en blöja med en sådan absorptionskropp uppbäras utan att det krävs elastiska organ som håller blöjan i anliggning kring användarens ben. 10 15 20 25 30 514 213 För att underlätta utnyttjandet av absorptionsmaterialet utmed hela alstrets längd, är det lämpligt att åtminstone en vätskeöverföringsdel sträcker sig i väsentligen hela alstrets längdriktning. På motsvarande sätt kan en vätskeöverföringsdel vara anordnad i hela alstrets tvärriktning.

Mellanlagringsdelarna är vätskemottagande områden i absorptionskroppen och skall därför kunna snabbt släppa in vätska och absorbera denna. Vidare utgör mellanlagringsdelama ett temporära vätskeförvaringsutrymmen och skall därför förhållandevis lätt kunna släppa ifrån sig vätska till ett material med högre vätskeaffinitet. Ett material som befunníts fungera väl i mellanlagringsdelama är exempelvis HTCTMP, cellulosamassa, med en bulk av 8 cmflg. Lämplig sådan cellulosamassa är dvs. hög-temperatur kemi-termomekanisk exempelvis flingtorkad massa av det slag som beskrivs i WO 941109579 Vätskeöverföringsdelama skall dränera vätska från mellanlagringsdelama, vilket innebär att materialet i vätskeöverföringsdelama skall väljas så att det har större affinitet till vätska än materialet i mellanlagringsdelama. material för Vätskeöverföringsdelama är kemisk cellulosamassa med en bulk av 6 cmslg, samt material av det slag som beskrivs i WO 94110956, med en bulk av mellan 3 - 3,5 cmß/g.

Lämpliga Den absorberade vätskan skall slutligen lagras i lagringsdelen, vilket innebär att lagringsdelen vätska från vätskeöverföringsdelama. Detta kan åstadkommas med konventionella måste ha förmåga att dränera lagringsmaterial såsom skikt av kraftigt komprimerade cellulosafibrer, med fördel superabsorberande material, vilket förmår absorbera och binda den cellulosaskum, eller liknande. lagringsdelen innehåller absorberade vätskan i form av en vätskehaltig gel. Det är även möjligt att utnyttja enbart superabsorberande material som lagringsmaterial.

De i alstret ingående olika absorberande delama kan bestå av olika typer av material med olika egenskaper och framför allt med olika förmåga att ta till sig 10 15 20 25 30 514 213 vätska, såsom beskrivits i det föregående. Det är även möjligt att åstadkomma den önskade vätsketransporten mellan de olika delama genom att använda ett absorberande material vilket innefattar termoplastisk material. Ett sådant material kan termobindas så att det uppvisar olika densitet i olika områden, varigenom det är möjligt att från ett och samma utgängsmaterial bilda ett material i vilket vätska transporteras på ett förutbestämt sätt.

För att ytterligare öka alstrets läckagesäkerhet kan i längdriktningen sig sträckande kantbarriärer vara anordnade utmed alstrets sidokanter.

Sådana kantbarriärer kan innefatta elastiska organ. Wdare är det möjligt att åstadkomma kantbarriärer genom att anordna vätsketätt material utmed alstrets sidokanter.

Exempelvis kan det vätsketàta ytskiktet uppvisa kantpartier vilka sträcker sig över alstrets sidokanter. Sådana kantbarriärer kan utgöras av omvikta partier av en tunn plastfilm, eller vara formade av ett styvare material genom gjutning, eller pressning. l det senare fallet kan alstrets absorptionskropp vara anbragt i ett skålliknande, vätsketätt skal, med uppresta väggar kring hela absorptionskroppens periferi.

De vätskeuppfångande sidobarriärfickoma enligt uppfinningen kan kompletteras med kantbarriärer, eller barriärfickor anordnade vid alstrets framkant och/eller vid dess bakkant.

Ett absorberande alster enligt uppfinningen kan med fördel anbringas på en användare medelst fastsättningsorgan, exempelvis ett bälte, eller en gördel, som endast år fästa centralt vid alstrets fram- respektive bakkant. Fördelen med fastsättningsorgan av detta slag, är att det därigenom undviks att alstrets sidobarriärfickor pressas mot kroppen. Detta underlättar luftning av huden på sängliggande personer, samtidigt som det centrala partiet av alstret fångar upp kroppsvätska som sedan förs vidare till sidofickoma. 10 15 20 25 30 5,14 213 KORT BESKRIVNING AV FIGURER: Uppfinningen skall i det följande beskrivas närmare under hänvisning tiil de figurer som visas på de bifogade ritningama. Därvid visar". en planvy av en blöja med en absorptionskropp Figur 1 enligt uppfinningen, Figur 2 vätskeflöden inuti blöjan i figur 1, då den används, Figur3 ett första altemativt utförande av .en absorptionskropp enligt uppfinningen, Figur4 ett andra altemativt utförande av en absorptionskropp enligt uppfinningen, Figur5 ett tredje altemativt utförande av en absorptionskropp enligt uppfinningen, Figur 6 ett inkontinensskydd enligt uppfinningen Figur? ett snitt genom ett absorberande alster enligt en ytterligare utföringsform av uppfinningen.

NÄRMARE BESKRIVNING AV UTFÖRINGSEXEMPEL: Den i och 2 visade blöjan 1, innefattar ett första, vätskegenomsläppligt ytskikt 2, ett andra vätsketätt ytskikt 3, samt en mellan ytskikten 2,3 anordnad absorptionskropp 4. De båda ytskikten 2,3 har större utsträckning i planet än absorptionskroppen 4 och skjuter ut förbi absorptionskroppen 4 kring hela dennas periferi. Ytskikten 2,3 är inbördes figurema 1 10 15 20 25 30 514 213 10 förbundna inom de utskjutande partiema 5, exempelvis medelst limning eller svetsning med värme eller ultraljud.

Det våtskegenomsläppliga ytskiktet 2 kan utgöras av vilket som helst för ändamålet känt material såsom skikt av nonwoven-material, perforerad plastfilm, nätmaterial, eller liknande. Ytskiktet 2 kan naturligtvis även bestå av ett laminat av två eller flera skikt av samma eller olika material. Det vätskegenomsläppliga ytskiktet 2 behöver emellertid inte vara en separat komponent, utan kan vara en integrerad del av absorptionskroppen 4. l en sådan utföringsform bildar inte ytskikten 2,3 en utskjutande kant 5 kring absorptionskroppen 4. Exempel på material som både kan vara ytskikt 2 och ingå i absorptionskroppen 4 är skum, vadd, eller liknande.

Det vätsketäta ytskiktet 3 kan bestå av en vätsketät plastfilm, ett nonwovenskikt som belagts med ett vätskespärrande material, eller något annat lättböjligt materialskikt som har förmåga att motstå vätskepenetration. Det kan emellertid vara en fördel om det vätsketäta ytskiktet 3 uppvisar viss andningsbarhet, dvs. tillåter passage av vattenånga genom skiktet 3.

Blöjan 1 har làngsträckt form, med bredare fram- och bakpartier 6,7 och ett smalare, mellanliggande grenparti 8. Frampartiet 6 är därvid den del av blöjan 1 som är avsedd att vara vänd framåt på användaren då blöjan används och bakpartiet 7 är den del av blöjan som vänds bakåt på användaren. Vidare har blöjan 1 två längsgående, inåtkrökta sidokanter 9,10, en framkant 11 och en bakkant 12, samt två främre hörnpartier 13,14 och två bakre hömpartier 15,16.

Blöjan 1 är av det slag som vid användningen fästs samman, så att den på ett byxliknande vis omsluter den nedre delen av användarens bål. För detta ändamål är en tejpflik 17,18 anordnad utskjutande från vardera sidokanten 9,10, invid blöjans bakkant 12. Tejpflikama 17,18 är avsedda att samverka med ett mottagningsområde 19 anordnat på det vätsketäta ytskiktet 3, på blöjans 1 frampani 6. Ett sådant mottagningsområde 19 uppvisar lämpligen någon form 10 15 20 25 30 514 2131 11 av förstärkning, exempelvis i form av ett extra plastskikt, eller en beläggning anbragt på det vätsketäta ytskiktet 3. Naturligtvis är det altemativt möjligt att tänka sig att använda andra typer av hopfästningsanordningar för blöjan 1, och knapphål, och hakar, tryckknappar, såsom knappar hyskor kardborreförslutningar eller liknande.

Blöjan 1 är vidare försedd med förspänt anbragta, längsgående elastiska organ 20,21, anbragta utmed blöjans sidokanter 9,10. De elastiska organen 20,21 är anordnade att under användning kröka blöjan 1 efter användarens kropp och utgör samtidigt blöjans benelastik. Härigenom tjänar de elastiska organen 20,21 till att hålla blöjans sidokanter 9,10 i anliggning mot användarens ben, för att motverka att det under användningen uppkommer glipor mellan blöjan och användarens kropp genom vilka kroppsvätska kan läcka ut ur blöjan.

Absorptionskroppens 4 mot det vätskegenomsläppliga ytskiktet 2 vända yta, är indelad i olika delar, vilka fyller olika funktioner i absorptionskroppen. Således uppvisar absorptionskroppen 4 fyra mellanlagringsdelar 22-25, vilka är anordnade vid blöjans hömpartier 13-16, en vätskeöverföringsdel 26, vilken är anordnad närmast det vätsketäta ytskiktet 3, som ett materialskikt med samma form och utsträckning i planet som absorptionskroppen 4, samt två lagringsdelar 27,28 anordnade utmed en längsgående mittlinje 29 genom blöjan, vid frampartiet 6, respektive bakpartiet 7. Materialen i de olika delama är valda på ett sådant sätt att vätskeaffiniteten ökar i riktning från mellanlagringsdelama 22-25, till vätskeöverföringsdelen 26 och vidare till lagringsdelama 27,28. Vidare är de olika delama 22-28 arrangerade inbördes på ett sådant sätt att vätska som rinner ut mot blöjans sidokanter 9,10 och absorberas nära sidokanterna 9,10, sedan aktivt transporteras bort från sidokanterna 9,10, till lagringsdelama 27,28.

För att ytterligare höja blöjans läckagesäkerhet är barriärremsor 30,31 anordnade utmed vardera sidokanten 9,10 på blöjan, vid den yta som vid användning är avsedd att vara vänd mot användaren. Barriärremsorna 30,31 10 15 20 25 30 ,s14å21s .f (i. 12 visas anordnade på utsidan av det vätskegenomsläppliga ytskiktet 2, men kan altemativt vara anordnade på det vätskegenomsläppliga ytskiktets 2 insida.

Barriärremsorna 30,31 sträcker sig ut i kantfogen 5 vid respektive sidokant 9,10, varigenom det bildas vätskespärrande sidofickor 40,41 vid blöjans sidokanter 9,10. Barriärremsorna 30-31 har sådan utsträckning i blöjans tvärled, att de överlappar mellanlagringsområdena 22-25.

Lämpliga vätskespärrande material är olika typer av hydrofoba nonwovenskikt, plastfilmer, eller beläggningar av vätskeresistent material. Av komfortskäl är det en fördel om barriärmaterialet är andningsbart, dvs. luft och ång-permeabelt.

Ett annat sätt att under användning undvika ansamling av fukt mellan barriärmaterialet och användarens kropp, är att anordna ett tunt skikt av nonwoven, på utsidan av de absorberande material, exempelvis vätskespärrande sidofickorna 40,41.

Materialtyper som lämpar sig för användning i mellanlagringsområdena är fiberstrukturer, skum, eller liknande porösa material. Exempelvis är det möjligt att använda sk HT-CTMP vilket är en cellulosafluffmassa med låg vätbarhet.

PCT/SE98/00078 beskrivs absorberande strukturer såsom fiberstrukturer av kemitermomekanisk cellulosafluffmassa (CTMP) där ytan på CTMP-fibrema behandlats med medel för att höja den återgående vätningsvinkeln. Det har med sådan behandling av I den internationella patentansökningen CTMP-fibrer visat sig vara möjligt att höja den återgående vätningsvinkeln från mellan O°-10° till cza 40°, vilket innebär att den absorberande strukturen även efter vätning uppvisar förhållandevis låg vätbarhet. Även andra typer av absorptionsmaterial kan behandlas för att minska den ändring i vätbarhet som annars ofta uppkommer vid vätning.

Med dynamisk kontaktvinkel förstås den vinkel som uppvisas då en vätskefront förflyttar sig. Termerna avancerande vätningsvinkel och återgående 10 15 20 25 30 514 2,13 13 vätningsvinkel avser att indikera om den dynamiska kontaktvinkeln mäts upp då en vätska avancerar över en torr yta eller om vätskan drar sig tillbaka över en nyligen vätt yta.

Ett användbart medel för att höja den àtergående vätningsvinkeln är etylhydroxyetyloellulosa (EHEC) som anbringas i den absorberande strukturen exempelvis genom sprutning (sprayning) eller beläggning, med en vätska innehållande medlet exempelvis i form av en lösning eller suspension, eller genom någon annan känd metod för ytbehandling.

Genom att säkerställa att de i absorptionskroppen 4 ingående delama 22-28 uppvisar skillnader i kapillärtryck, är det möjligt att erhålla en kontrollerad och förutsägbar vätskespridning i absorptionskroppen 4.

Materialet i vätskeöverföringsdelen 26 är lämpligen ett material med god vätsketransportförmåga. Ett användbart material är därvid på kemisk väg framställd cellulosafluffmassa (CP) med en ytvikt av ca 200 glmz. ett annat material som befunnits fungera väl är det absorptionsmaterial som beskrivs i WO 94110956. Detta material är ett tonformat fiberskikt, vilket används direkt i ett absorberande alster, utan att först defibreras. ,Vidare kan absorberande skummaterial användas som absorptionsmaterial i vätskeöverföringsdelen 26.

Det material som används i lagringsdelama 27,28 bör ha hög vätbarhet och av fluffmassa och högabsorberande polymera material, vanligen benämnda superabsorbenter. kapillaritet. Lämpliga material är blandningar Ett superabsorberande material kan exempelvis föreligga i form av fibrer, flingor, partiklar, granulat eller film och har förmåga att absorbera kroppsvätska motsvarande flera gånger sin egen vikt under bildande av en vattenhaltig gel.

Superabsorbenter absorberar vätska förhållandevis långsamt, men har förmåga att hålla kvar den absorberade vätskan, även under tryck. Det superabsorberande blandat med exempelvis cellulosafibrer. Altemativt kan det superabsorberande materialet vara anordnat materialet kan vara 10 15 20 25 30 514 21,3 14 mellan skikt av material med god vätsketransportförmåga, såsom tissueskikt, eller liknande. En fördel med ett sådant arrangemang, är att vätska snabbt når huvudparten av det superabsorberande materialet.

Figur 2 illustrerar hur kroppsvätska sprids inuti den ifigur 1 visade blöjan 1, då användaren ligger ned på sidan. l figuren har användarens kropp utelämnats och blöjan betraktas från öppningen vid användarens midja, i riktning mot grenpartiet 8. I figuren är blöjan vänd med frampartiet 6 åt vänster i figuren, medan bakpartiet 7 är vänt mot höger. Vidare ligger användaren på ett underlag 32, så att blöjan i användningsläget har en övre del 33, samt en undre del 34 som vilar mot underlaget 32.

Vid urinering utsöndras vätska huvudsakligen i blöjans grenparti 8, mellan de båda lagringsområdena 27,28. Eftersom användaren ligger ned, kommer en del av vätskan att under inverkan av tyngdkraften rinna ner i blöjans undre del 34 såsom indikeras med pilama a. Därvid kommer en stor del av vätska att rinna ned till de i den undre delen 34 belägna mellanlagringsdelama 22,24, vilka utgör de delar av blöjan som befinner sig längst ner, närmast underlaget 32. l mellanlagringsdelama 22,24 absorberas kroppsvätskan, och hindras därigenom från att rinna ut över blöjans nedre sidokant 9. Efter hand upptas den i mellanlagringsdelama 22,24 tillfälligt uppsamlade vätskan av materialet i den till mellanlagringsdelama 22,24 gränsande vätskeöverföringsdelen 26, eftersom materialet i denna del 26 uppvisar större vätskeaffinitet än materialet i mellanlagringsdelama 22,24. Från vätskeöverföringsdelen 26 förs därefter vätskan vidare till lagringsdelama 27,28, där den slutligen kvarstannar. Även vätsketransporten mellan vätskeöverföringsdelen 26 och lagringsdelama 27,28 sker aktivt, som en effekt av den skillnad i vätskeaffinitet som föreligger mellan dessa områden.

Figur 3 visar en altemativ absorptionskropp 304 med en enda central, längsgående lagringsdel 327, vilken i absorptionskroppens 304 plan är omgivet av en vätskeöverföringsdel 326, vilken i sin tur omgärdas av en 10 15 20 25 30 .. «..= 514 2613 15 mellanlagringsdel 322. De olika delama kan utgöras av på varandra staplade materialskikt, varvid vätskeöverföringsdelen 326 har större utsträckning i planet än Iagringsdelen 327 och mellanlagringsdelen 322 har större utsträckning i planet än vätskeöverföringsdelen 326. I ett sådant utförande anordnas företrädesvis mellanlagringsdelen 322 närmast den yta vilken är avsedd att vara vänd mot en användare då absorptionskroppen 304 är anordnad i ett absorberande alster. Det är emellertid väsentligt att det i absorptionskroppens tvärled finns partier 326 av mellanlagringsdelen 322 vilka är anordnade utanför vätskeöverföringsdelen 326, samt att vätskeöverföringsdelen 326 på motsvarande vis uppvisar partier vilka, sett i absorptionskroppens 304 tvärled, är anordnade utanför Iagringsdelen 322.

I figur 4 visas en absorptionskropp 404 med en sammanhängande mellanlagringsdel 422 vilken är anordnad kring en central, rektangulär vätskeöverföringsdel 426. Absorptionskroppen 404 betraktas i figuren från den yta vilken vid användning av absorptionskroppen i ett absorberande alster är avsedd att vändas mot en användare av alstret. Mellanlagringsdelen 422 är bildad av ett sammanhängande vätskemottagningsskikt, vilket är anordnat över vätskeöverföringsdelen 426. Mellan vätskeöverföringsdelen 426 och mellanlagringsdelen 422, eller under vätskeöverföringsdelen 426, dvs. längst bort från betraktaren av figur 4, är anordnat tre 'remsor av vätskelagrande material, vilka utgör vätskelagringsdelar 427, 427', 427".

Figur 5 visar i tvärsnitt en utföringsforrn med en centralt anordnad lagringsdel 527 bestående av skikt av vätskespridande material, med superabsorberande material anordnat mellan skikten av vätskespridande material. Det superabsorberande materialet är endast anordnat i ett centralt parti av laminatet. Således sträcker sig det vätskespridande materialet i tvärriktningen vidare förbi det superabsorberande materialet på ömse sidor om Iagringsdelen 527 och bildar vätskeöverföringsdelar 526 vilka står i direkt förbindelse med mellanlagringsdelar 522,523 anordnade vid alstrets sidokanter 509,51 O. 10 15 20 25 30 514 213 16 Det i figur 5 visade absorberande alstret 504 har vidare sidobarriärfickor 540,541 vilka är bildade genom att det vätsketäta ytskiktet 503 är omvikt kring mellanlagringsdelama 522523 vid alstrets sidokanter 509,510. De omvikta partierna av det vätsketäta ytskiktet 503 bildar således sidobarriärfickor 540,541 vilka är öppna in mot vätskeöverföringsdelama 526 och tillåter från användaren avgiven vätska att passera in till mellanlagringsdelama 522,523 och därefter transporteras till lagringsdelen 527 via vätskeöverföringsdelama 526. För att säkerställa att vätska som avges rinner in i sidobarriärfickoma, 540,541 är en kantflik 542,543 på vardera sidobarriärflckan 540,541 fri från bindningar till absorptionskroppen 504. Därigenom bildas en spalt mellan vardera kantfliken 542543 och absorptionskroppen 504 vid vilken vätska kan bromsas upp och styras in i sidobarriärfickan 540, 541.

Effekten av de fria kantflikama 542,543 kan ytterligare förhöjas genom att elastiska organ anordnas i vardera kantfliken 542,543. Sådana elastiska organ hjälper till att resa upp kantfliken från absorptionskroppens 504 yta och att bilda en kant som bromsar vätskeflödet och leder in det i sidofickan 540,541. Även om det av komfortskäl är föredraget att anordna det vätskegenomsläppliga ytskiktet 502 utanför ett vätsketätt ytskikt 503 av plastfilm, är det naturligtvis möjligt att istället anbringa det vätsketäta ytskiktet 503 ytterst. I ett sådant utförande erhålls fördelen att den bromsande effekten av en upprest kantflik 542.543 är större än då kantfliken är täckt av det vätskegenomsläppliga ytskiktet 502.

I figur 6 visas ett inkontinensskydd 601 vilket är av den typ som är avsedd för lätt inkontinenta personer. Ett sådant inkontinensskydd har en storlek som tillåter att inkontinensskyddet inryms inuti grenpartiet på ett par vanliga underbyxor. inkontinensskyddet 601 är försett med ett vätsketätt ytskikt 603 som är format till en skålformad behållare för inkontinensskyddets 601 absorptionskropp 604. 10 15 20 25 30 514 213 17 Ett vätskegenomsläppligt ytskikt 602 är anordnat över absorptionskroppen 604 och är fäst till det vätsketäta ytskiktet 603 i en sammanhängande kantfog 605.

Den skålformade behållare som är bildad av det vätsketäta ytskiktet 603 uppvisar en kantvägg 603' vilken sträcker sig utmed alstrets sidokanter 609,610 och ändkanter 611,612. Kantväggen 603' har en höjd som motsvarar absorptionskroppens 604 tjocklek, varigenom absorptionskroppens 604 kanter är täckta av vätsketätt material. Kantväggen 603' bildar tillsammans med det vätsketäta ytskiktet sidobarriärfickor 640,641, vilka hindrar vätska som samlas upp i mellanlagringsdelama 622-625 från att rinna ut ur inkontinensskyddet.

Ett skålformat vätsketätt ytskikt kan exempelvis vara bildat av ett skummat materíalskikt, ett plastskikt, eller pappmaterial som belagts med vätsketätt material.

Skålform kan vidare åstadkommas genom utnyttjande av elastiska organ.

Absorptionskroppen 604 kan vara uppbyggd såsom visas i någon av figurema 1-5, eller kan, såsom visas i Figur 6 vara uppbyggd med mellanlagringsdelar 622-625 anordnade två i vardera ändpartiet 606607 på alstret, utmed de längsgående 609,61 0, tvärled mellanlagringsdelama 622-625 anordnad vätskeöverföringsdel 626 samt med ett flertal små cirkulära lagringsdelar 627 utspridda över ytan på vätskeöverföringsområdet 626. sidokantema med en i innanför l figur 7 visas ett tvärsnitt genom ett absorberande alster vid vilket vätskeöverföringsdelen 726 sträcker sig som ett sammanhängande skikt över hela alstrets bredd, innanför det vätsketäta ytskiktet 703. Mellanlagringsdelama 722 och 723 direkt och indirekt, via vätskeöverföringsdelen 726 i kontakt med vätskelagringsdelen 727. står därigenom både 514 215 18 Vätskespärrande sidobarriärfickor 740,741 är bildade genom att vätsketäta barríärremsor 730,731 är anordnade på utsidan av det vätskegenomsläppliga ytskiktet, så att mellaniagringsdelama är belägna inuti sidobarriärfickoma 740,741.

Claims (16)

10 15 20 25 30 514 213 19 PATENTKRAV

1. Ett absorberande alster med en längdriktning och en tvärriktning, en i längdriktningen sig sträckande mittlinje (29), en i tvärriktningen sig sträckande mittlinje, två i längdriktningen sig sträckande sidokanter (9,10), två i tvärriktningen sig sträckande ändkanter (11,12), samt innefattande ett vätskegenomsläppligt ytskikt (2), ett vätsketätt ytskikt (3), en sidobarriärficka (40,41) anordnad utmed vardera sidokanten (9,10) och uppvisande en mot den längsgående mittlinjen vänd öppning, samt en absorptionskropp (4) anordnad mellan ytskikten (2,3), varvid absorptionskroppen (4) innefattar åtminstone en mellanlagringsdel (22-25) och en vätskeöverföringsdel (26), k ä n n e t e c k n at av att melianlagringsdelen (22-25) är anordnad utmed en sidokant (9,10), i direkt kontakt med vätskeöverföringsdelen (26), samt att melianlagringsdelen (22-25) är anordnad inuti en sidobarriärficka och vidare att vätsketransportförhållandet mellan materialet i melianlagringsdelen (22-25) och vätskeöverföringsdelen (26) är sådant att vätskeöverföringsdelen (26) dränerar vätska från melianlagringsdelen (22-25).

2. Ett absorberande alster enligt krav 1, varvid alstret uppvisar ett ändparti 6,7, vid vardera ändkanten (11,12), samt ett mellan ändpartierna (6,7) beläget grenparti (8), k ä n n e t e c k n a t av att sidobarriärfickor (40,41) är anordnade utmed sidokanterna (9,10) på åtminstone det ena ändpartiet (6,7).

3. Ett absorberande alster enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a t av att sidobarriärfickan (40,41) är bildad genom att en vätskebarriär i form av ett hydrofobt materialskikt (30,31) är anordnat över melianlagringsdelen (22-25), invid det vätskegenomsläppliga ytskiktet (2).

4. Ett absorberande alster enligt krav 1 eller 2, _ k ä n n e t e c k n a t av att sidobarriärfickan (540,541;640,641) är bildad genom att det vätsketäta ytskiktet (503;603) uppvisar kantpartier (603) vilka är vikta kring alstrets sidokanter (509,510;609,610). 10 15 20 25 30 gs14 215 20

5. Ett absorberande alster enligt något av kraven 1-4, k ä n n e t e c k n at av att medel (542,543) för att underlätta vätskeöverföring till och från mellanlagringsdelen (522,523) är anordnat invid sidobarriärfickans (540,541) öppning.

6. Ett absorberande alster enligt krav 5, k ä n n e te c k n a t av att medlet för att underlätta vätskeöverföring till och från mellanlagringsdelen innefattar en eller flera komprimerade rillor i absorptionskroppen.

7. Ett absorberande alster enligt krav 5 eller 6, k ä n n e t e c k n a t av att medlet för att underlätta vätskeöverföring till och från mellanlagringsdelen (522,523) innefattar ett kantparti (542,543) på sidobarriårñckan (540541), vilket kantparti (542,543) är fritt från bindningar till absorptionskroppen (4).

8. Ett absorberande alster enligt krav 5, 6 eller 7, . k ä n n e t e c k n a t av att medlet för att underlätta vätskeöverföring till och från mellanlagringsdelen innefattar ett till sidobarriärfickan fäst elastiskt organ.

9. Ett absorberande alster enligt något av kraven 5-8, k ä n n e t e c k n a t av att medlet för att underlätta vätskeöverföring till och från mellanlagringsdelen innefattar ett distansorgan.

10. Ett absorberande alster i enlighet med något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t av att mellanlagringsdelar (22-25) är anordnade vid båda sidokanterna (9, 1 O).

11. Ett absorberande alster enligt krav 10, k ä n n e t e c k n a t av att mellanlagringsdelar är anordnade på ömse sidor om den i alstrets tvärriktning sig sträckande mittlinjen. 10 15 20 _5111 213* 21

12. Ett absorberande alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t av att absorptionskroppen innefattar en lagringsdel (27,28) vilken är anordnad i direkt förbindelse med vätskeöverföringsdelen (26) och i direkt eller indirekt förbindelse med mellanlagringsdelen (22-25).

13. Ett absorberande alster enligt krav 1, k ä n n e t e c k n at av att vätskeöverföringsdelar (26) är anordnade innanför mellanlagringsdelama (22-25), mellan vardera sidokanten (9,10) och den i alstrets längdriktning sig sträckande mittlinjen (29), samt vidare att lagringsdelen (27) är anordnad centralt mellan vätskeöverföringsdelama (26).

14. Ett absorberande alster enligt krav 13, k ä n n e t e c k n a t av att absorptionskroppen (4) uppvisar två utmed den längsgående mittlinjen (29) anordnade Iagringsdelar (27,28).

15. Ett absorberande alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t av att åtminstone en vätskeöverföringsdel (26) sträcker sig i väsentligen hela alstrets längdriktning.

16. Ett absorberande alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t av att åtminstone en vätskeöverföringsdel (26) sträcker sig i väsentligen hela alstrets tvärriktning.