SE514211C2 - Absorberande alster med förbättrad vätskespridning - Google Patents

Description

20 25 30 514 211 För att sprida vätskan i alstrets längdled från våtpunkten, vilken när användaren sitter eller står är i huvudsak alstrets lägsta punkt, måste vätskan förflyttas uppåt mot verkan av tyngdkraften. Detta vätskespridningsproblem har sysselsatt blöjfabrikanter i flera decennier och ett flertal olika typer av spridningsskikt har föreslagits för att förbättra spridningen i längdled. l US patentet 3 017 304, vilket inlämnades redan 1962, beskrivs anordnandet av ett spridningsskikt genom befuktning av ena sidan av en absorptionskropp av fluffmassa och en efterföljande komprimering av absorptionskroppen, vilken komprimering medförde bildandet av ett komprimerat spridningsskikt på den befuktade sidan av absorptionskroppen.

I moderna blöjor utgöres vanligen spridningsskiktet av komprimerad kemisk fluffmassa.

Trots stora ansträngningar har hittills inte framkommit någon lösning som ger tillräckligt effektiv vätskespridning i blöjans längdled för att optimalt utnyttja tillgängligt absorptionsmaterial. Blöjor läcker normalt i sidled långt innan allt absorptionsmaterial på avstånd från vätpunkten utnyttjats. Ett bättre utnyttjande av ingående absorptionsmaterial är viktigt ur ekonomisk synpunkt och är även av miljöskäl synnerligen önskvärt. Om i blöjor o.l. alster ingående absorptionsmaterial kan utnyttjas bättre skulle mängden av erforderligt absorptionsmaterial i alstren kunna minskas, vilket medför mindre behov av skogsråvaror samt en minskning av den avfallsmångd som härrör från använda blöjor.

Ovan har berörts vätskespridningsproblem i blöjor e.l. när användaren står och sitter. l dessa situationer finns risk för sidokantsläckage och utnyttjandet av absorptionsmaterialet är såsom nämnts ovan långt ifrån optimalt.

Problemen är emellertid väsentligt större i andra användningssituationer . l synnerhet då användaren ligger ned i sidoläge finns stor risk för sidoläckage.

Urin som avges av användaren ansamlas genom inverkan av tyngdkraften vid alstrets nedre längsgående sidokant och risken är stor att en lokal 10 15 20 25 30 514 211' ansamling av vätska leder till Övermättnad av lokalt tillgängligt absorptionsmaterial, vilket i sin tur kan leda till direkt kantläckage eller till att vätska rinner okontrollerat längs sidokanten och rinner ut där glipor uppstår mellan alstret och användarens kropp. När användaren ligger på sidan kan således läckage ske innan huvuddelen av absorbtionsmaterialet i alstrets utnyttjats. Ändamålet med föreliggande uppfinning är att förbättra vätskespridningen i absorberande alster av i inledningen nämnt slag för uppnående av ett i förhållande till känd teknik bättre utnyttjande av i alstret ingående absorptionsmaterial.

Detta har enligtuppfinningen åstadkommits genom att vätsketäta partier är anordnade på åtskilda ställen i alstret längs delar av överlappande partier av vätskespridningsskiktet och vätskelagringsområdet för att över nämnda delar .hindra övergång av vätska från spridningsskiktet till lagringsområdet, och att nämnda vätsketäta partier år placerade så, att vätska från åtminstone ett i samband med vätning av alstret initialt ansamlingsställe först sprids i spridningsskiktet längs nämnda delar åtskilt från vätskelagringsområdet och därefter på avstånd från nämnda ansamlingsställe sprids vidare i vätskelagringsområdet.

Ett problem vid tidigare kända blöjor e.|. har varit att man med hjälp av spridningsskikten ej har kunnat sprida vätska tillräckligt effektivt mot verkan av tyngdkraften. Vätska ansamlas i det nederst belägna området av alstret, vilket utgöres av området kring vätpunkten när användaren står eller sitter och vilket utgöres av blöjans lägst belägna sidopartier när användaren ligger ned på sidan.

Vid tidigare kända konstruktioner är spridnings- och lagringsskikt i direkt kommunikation med varandra åtminstone i varandra överlappande partier.

Detta medför att vätska fylls på i lagringsskikten med början från den lägst belägna punkten och kontinuerligt uppåt. 10 15 20 25 30 514 211 Detta medför att vätska måste lyftas allt högre mot verkan av tyngdkraften allteftersom vätska töms från det initiala ansamlingsstället. Eftersom vätska först töms från det initiala ansamlingsstället ur de grövsta kapillärerna blir det allt svårare att dra vätskan från det initiala ansamlingsstället. Två faktorer samverkar således i tidigare kända lösningar och försvårar spridningen till på avstånd belägna delar av absorptionskroppen. När vätskan skall lyftas som högst är det svårast att dra vätskan ur absorptionsmaterialet vid det initiala ansamlingsstället.

Uppfinningsidén i föreliggande ansökan är att hålla spridningsskiktet ätskilt från lagringsområdet under den första spridningssträckan från ett initialt ansamlingsställe så, att vätska kan lyftas vertikalt uppåt ett stycke enbart i spridningsskiktet innan någon övergång av vätska från spridningsskikt till lagringsskikt sker. Detta medför att lagringsskiktet ej fylls på med början från de i höjdled lägst belägna delarna utan att vätska först har lyfts upp ett stycke i spridningsskiktet. Genom denna utformning utnyttjas tillgängligt absorptionsmaterial i lagringsskiktet i väsentligt högre utsträckning. vätskan börjar att spridas i lagringsskiktet i en högre belägen punkt än vid tidigare kända absorberande alster och när därigenom högre belägna delar av lagringsskiktet än vad som tidigare varit möjligt. Tanken är att de lägst belägna delarna av spridningsskiktet fylls på sist, dvs. när det är som svårast att dra ur vätska från absorptionsmaterialet i det initiala ansamlingsstället.

Ingen har tidigare föreslagit användning av vätsketäta skikt inuti absorptionskroppar för att förbättra vätskespridningen och åstadkomma ett bättre utnyttjande av ingående absorptionsmaterial. Eftersom den effektivare vätskespridningen uppnås genom förekomsten av ett vätsketätt skikt mellan delar av överlappande partier av vätskespridningsskikt och vätskelagringsområde är den förbättrade effekten oberoende av val av material i spridningsskikt och lagringsområde, dvs. en förbättring uppnås alltid genom förekomsten av det vätsketäta skiktet jämfört med när ett sådant saknas. 10 15 20 25 30 514 211 Det har tidigare i US patentet 4 282 874 föreslagits att anbringa plastskikt inuti absorberande alster. Plastskiktet i blöjan enligt denna publikation är emellertid perforerat och har till uppgift att endast släppa igenom vätska i en riktning tvärs plastskiktet, varigenom alstrets yttorrhet närmast användaren ökar. Plastskiktet enligt denna publikation täcker hela vätskelagringsområdet och kan därför ej bidra till bättre spridning till vid alstrets användning högre belägna delar av vätskelagringsomràdet. Vidare är det ej anbragt mellan spridningsskikt och lagringsskikt, vilket likaledes är en förutsättning för att ett plastskikt anbragt i ett absorberande alster skall förbättra spridningen från initiala ansamlingsställen till på avstånd belägna delar.

Uppfinningen skall i det följande närmare beskrivas i anslutning till några lämpliga utföringsexempel, vilka visas på bifogade ritningar, varå figur 1 i ett längdsnitt schematiskt visar de för föreliggande uppfinning väsentliga delarna av ett absorberande alster enligt en första utföringsform.

Figur 2 visar ett motsvarande längdsnitt av en i förhållande till utföringsformen enligt figur 1 något modifierad utföringsform.

Figur 3 visar i perspektiv delar av ett absorberande alster enligt en tredje utföringsform.

Figur 4 visar ett snitt längs linjen IV-IV i figur 3.

Figur 5 visar samma snitt som figur 4 med några ytterligare i den tredje utföringsformen ingående delar.

Figur 6 visar i perspektiv de för föreliggande uppfinning väsentliga delarna av ett absorberande alster enligt en lämplig, fjärde utföringsform.

Figur 7 visar ett snitt längs linjen Vll-Vll ifigur 6.

Figur 8 visar ett liknande tvärsnitt som figur 7 av en i förhållande till utföringsformen enligt figur 6 och 7 något modifierad femte utföringsform.

Figur 9 visar i perspektiv de för föreliggande uppfinning väsentliga delarna av ett absorberande alster enligt en sjätte utföringsform.

Figur 10 visar ett snitt längs linjen X-X i figur 9 .

Figur 11 visar ett snitt längs linjen Xl-Xl i figur 9. 10 15 20 25 30 514 211 Figur 12 visar i perspektiv de för föreliggande uppfinning väsentliga delarna av ett absorberande alster enligt en sjunde utföringsform.

Figur 13 visar ett snitt längs linjen Xlll-Xlll i figur 12.

Figur 14 visar de för föreliggande uppfinning väsentliga delarna av ett absorberande alster enligt en åttonde utföringsform.

Figur 15 visar ett snitt längs linjen XV-XVi figur 14.

Föreliggande uppfinning är tillämpbar i olika typer av absorberande artiklar, såsom i blöjor för såväl barn som vuxna, i s.k. blöjbyxor, samt i inlägg till blöjor och blöjbyxor.

Eftersom artiklarna i sin helhet kan variera påmånga olika sätt visas i nedan beskrivna utföringsexempel endast de för uppfinningens funktion väsentliga delarna medan övriga delar utelämnats. Detaljer som utelämnats är exempelvis omslutande höljen, innefattande eventuell ben- och midjeelastik, samt fästanordningar, som kanutgöras av tejp, kardborrelås eller en bärande byxa etc.

Figur 1 visar i ett längdsnítt de absorberande delarna i en blöja och i ett läge som dessa delar intar när användaren står, går eller sitter. Med 1 har markerats ett vätskeupptagande område, vilket vid blöjans användning är beläget i användarens grenområde. Materialet i detta område kan exempelvis utgöras av en vadd med förmåga att snabbt kunna uppta stora våtskemängder. Området kan även utgöras av ett hålrum. Detta område 1 är beläget kring den s.k. vätpunkten, med vilket avses den ”punkt” av alstret som är beläget mittför användarens uretraöppning. Vid ömse ändar av det vätskeupptagande området är anordnade vätskelagringsområden 2,3. Ett vätskespridningsskikt 4 är anbragt i ett stycke under det vätskeupptagande området 1 och de båda vätskelagringsområdena 2,3. l utföringsformen enligt figur 1 ingår även två vätsketäta partier 5 och 6, vilka var och en dels bildar en vätskespärr mellan en ändkantsida av det vätskeupptagande området och ändkantsidan av närliggande vätskelagringsområde 2 resp. 3 dels bildar en mellan spridningsskiktet och en del av vätskespärr resp. 10 15 20 25 30 514 211 När blöjans grenomräde och därmed vätskelagringsområde närmast det vätskeupptagande området. användaren står eller sitter är vätskeupptagningsområdet 1 i huvudsak det lägst belägna området och vätskelagringsområdena 2 och 3 sträcker sig såsom framgår av figur 1 i riktning uppåt från grenområdet mot användarens mage resp. mot midjeområdet på användarens rygg. Det vätskeupptagande området 1 tjänar som initialt ansamlingsställe för urin när användaren står eller sitter och består av ett material, exempelvis vadd, som har förmåga att snabbt släppa in vätska och som har låg vätskehållande förmåga. Anordnandet av områden med förmåga att snabbt uppta stora från användaren avgivna våtskemängder är tidigare känt. Likaså är det tidigare känt att använda spridningsskikt för att tömma det vätskeupptagande området så, att detta område på nytt kan uppta från användaren avgiven vätska. Såsom nämnts ovan har man tidigare inte på ett helt tillfredställande sätt kunnat utnyttja tillgängligt absorptionsmaterial i alstret. Detta har främst berott på att man inte kunnat förflytta vätskan tillräckligt högt mot verkan av tyngdkraften från det initiala ansamlingsstället.

-Vätskelagringsområdena , såväl i alstret enligt föreliggande uppfinning som i tidigare kända blöjor el., är avsedda att kunna kvarhålla absorberad vätska och man har därför fått ge avkall på den vätskespridande förmågan. Detta kan i och för sig i hög grad kompenseras med ett vätskespridande skikt i anslutning till det våtskelagrande området. Problemet med tidigare kända lösningar är såsom nämnts ovan att vätskelagringsområdena fylls på med början från den närmast det vätskeupptagande området och därmed de nedersta delama av blöjan (när användaren står eller sitter) belägna änden.

Därigenom blir det med tiden allteftersom det vätskeupptagande området töms på vätska längre våg i höjdled till icke mättat absorptionsmaterial i vätskelagringsområdena samtidigt som det blir svårare och svårare att dra vätska ur det vätskeupptagande området. Till detta kommer att vätskelagringsområdets sugförmåga minskar när detta sväller vid absorption.

Genom anordnandet av de vätsketäta partiema 5,6 hindras direkt övergång av vätska från spridningsskiktet 4 till lagringsområdena 2,3 längs de delar av vätskespridningsskiktet som täcks av de vätsketäta partierna. När en 10 15 20 25 30 514 211 användare av ett absorberande alster enligt figur 1 står, går eller sitter transporteras således vätska från det som initialt ansamlingsställe tjänande vätskeupptagande området 1 mot verkan av tyngdkraften i riktning av pilarna A längs det vätskespridande skiktet och ätskilt från vätskelagringsomrädena 2 och 3. Först när vätskan i spridningsskiktet passerat det vätsketäta skiktets ändkant 5'resp 6' kan vätskan börja spridas i lagringsområdet 2 resp. 3.

Materialet i nämnda lagringsområden kan exempelvis utgöras av blandningar av fluffmassa och högabsorberande material, som även gär under benämningen superabsorberande material och som har förmåga att absorbera vätska motsvarande flera gånger sin egen vikt. Valet av material och utformningen av vätskelagringsskikten är ej kritiskt. Det väsentliga är att vätskelagringsområdena har förmåga att absorbera stora vätskemängder och att även kunna kvarhålla vätskan när Iagringsområdena är under belastning. alla hittills kända med hög vätskehållande Gemensamt för absorptionskroppar absorptionskapacitet och hög förmåga är att vätskespridningen i sådana absorptionskroppar är mycket långsam, vilket kompenseras med separata spridningsskikt. Om man bortser från tyngdkraften sprider sig vätska lika fort i alla riktningar i en homogen absorptionskropp. Vätska som överförts till vätskelagringsområdena sprids således likformigt inuti området, bortsett från variationer beroende på tyngdkraften. l det i figur 1 visade utföringsexemplet överlappar spridningsskiktet 4 hela längden av resp. Iagringsområde och vätska från vätskeupptagningsområdet som passerat ändkanterna 5' resp. 6' kan genom förekomsten av spridningsskiktet sprida sig snabbare över lagringsområdet i riktning från grenområdet än tvärtom trots tyngdkraftens inverkan.

Genom val av spridningsskikt och längden av det vätsketäta partiet mellan lagringsskiktet och ett överlappande spridningsskikt kan det absorberande alstret optimeras så att de delar av vätskelagringsområdena som är närmast det vätskeupptagande området fylls sist med vätska. Detta är väsentligt eftersom den hårdast bundna vätskan i det vätskeupptagande området töms 10 15 20 25 30 514 211 sist och absorptionsmaterialet i lagringsområdena därmed utnyttjas bäst om det erforderliga arbetet för att flytta vätskan i höjdled är lägst när det är som svårast att dra vätska från det vätskeupptagande området. För att vätska skall transporteras via spridningsskiktet från vätskeupptagningsområdet till vätskelagringsområdet krävs att vätskelagringsområdets sugkraft överstiger det vätskeupptagande områdets vätskehållande förmåga jämte sughöjden.

För att vätska skall spridas i önskad riktning krävs att vätskeaffiniteten är högre för spridningsskiktet än för det vätskeu-pptagande området samt att vätskeaffiniteten för lagringsområdet *är högre än för spridningsskiktet.

Vätskeaffiniteten kan variera beroende av kapillärtryck, effektiv porstorlek, vätningsvinklar, osmotiskt tryck m.m. l det i figur 2 visade utföringsexemplet har de mot liknande detaljer i figur 1 svarande delarna försetts med samma hänvisningsbeteckningar.

Utföringsformen enligt figur 2 skiljer sig från utföringsformen enligt figur 1 genom att ett ytterligare spridningsskikt 7 resp. 8 är anordnat omedelbart bakom resp. vätskelagringsskikt 2,3. De båda vätsketäta partierna 5 och 6 är anbragta mellan spridningsskiktet 4 och de båda ytterligare spridningsskikten 7 resp. 8 och har jämfört med de vätsketäta partíema i utföringsformen enligt figur 1 längre utsträckning i alstrets längdled, dvs. vätskebarriären mellan spridningsskiktet 4 och resp. lagringsskikt är längre i utföringsformen enligt figur 2. Utföringsformen enligt figur 2 kan beroende på ingående material och/eller om vätsketransportsträckorna är långa vara lämplig. Syftet med anordnandet av det ytterligare spridningsskiktet 7 resp. 8 är främst att vätska som via spridningsskiktet 4 passerat det vätsketäta partiets ändkant 5'resp. 6'skall spridas ända ned till det närmast det vätskeupptagande området 1 belägna delen av resp. lagringsskikt. När de vätsketäta partierna sträcker sig över en väsentlig del av lagringsskiktet finns risk för att absorptionsmaterialet i resp. lagringsskikt ej utnyttjas i området närmast vätskeupptagnings- omràdet. Vätskespridningen över lagringsskikten kan under vissa betingelser förbättras genom anordnandet av ett ytterligare spridningsskikt 7 resp. 8. l det visade utföringsexemplet sträcker sig det ytterligare spridningsskiktet 7 10 15 20 25 30 514 211 10 resp. 8 över hela vätskelagringsområdet 2 resp. 3. Detta kan i och för sig vara lämpligast ur tillverkningssynpunkt men ett alternativ är givetvis att det ytterligare spridningsskiktet har en utsträckning i vätskelagringsområdets längdriktning som motsvarar det vätsketäta partiets utsträckning i denna riktning. De längd utformningen av spridningsskikten väljs för optimalt utnyttjande av i lagringsområdena ingående absorptionsmaterial i beroende av de alstret ingående materialens vätsketäta partiernas samt absorptions och spridningsegenskaper.

Anordnandet av de vätsketäta partierna medför såsom ovan nämnts att ingående absorptionsmaterial kan utnyttjas effektivare. Detta kan i sin tur medföra att absorberande material av sämre kvalitet men med mycket fördelaktigare pris kan utnyttjas i absorberande alster utan att man gör avkall på funktionen. Detsamma gäller givetvis valet av vätskespridande material. l utföringsformen enligt figur 3 ingår två vätskelagringsomràden 2 och 3.

Vidare ingår ett vätsketätt skikt 9, som sträcker sig över alstrets fram- och bakparti och vilket sett från den vid alstrets bruk mot användaren vända sidan är anbragt ovanför nämnda vätskelagringsområden 2,3. Det vätsketäta skiktet 9 har en central öppning 10, vilken sträcker sig mellan de båda vätskelagringsområdena och är anordnad så att den vid alstrets bruk är i huvudsak centrerad kring vätpunkten. Öppningen 10 har bildats genom upptagande av genomgående slitsar i det vätsketäta skiktet utefter den avsedda öppningens längsgående begränsningslinjer och en tvärgående slits mellan nämnda linjer i den avsedda öppningens mittområde och genom invikning av de bildade flikarna. Dessa är såsom framgår av figur 3 och 4 invikta under vätskelagringsområdena för bildande av de vätsketäta partiema 5 och 6.

I figur 5 visas även det i alstrets grenområde anbragta vätskeupptagningsområdet 1 samt ett vätskespridande skikt 11, vilket är avsett att sprida vätska från vätskeupptagningsområdet till de båda vätskelagringsområdena 2,3. De vätsketäta partierna 5 och 6 fyller därvid 10 15 20 25 30 514 211 11 samma funktion som beskrivits i anslutning till utföringsexemplet enligt figur 1. l utföringsformen enligt figur 5 ingår ett ytterskikt 12, vilket vid alstrets bruk anligger direkt mot användarens hud. Detta ytterskikt kan exempelvis utgöras av fibertyg, s.k. nonwoven. Exempel på andra lämpliga ytterskikt är ett flberskikt bestående av långa, "oändliga”, fibrer vilka sammansvetsats i åtskilda punkter, eller av ett skummaterial. En väsentlig egenskap för detta ytterskikt är att det snabbt släpper igenom vätska från utsidan in i det absorberande alstret.

I utföringsformen enligt figur 3-5 har ett vätsketätt skikt, avsett för att hindra återvätning av i alstret absorberad vätska till användarens hud även utnyttjats för bildande av de vätsketäta partierna 5,6, som befrämjar vätskespridningen över vätskelagringsomràdena.

Såsom nämnts ovan är risken för läckage från blöjor o.|. speciellt stor när användaren ligger ned på sidan. Vätska rinner från vätpunkten pga tyngdkraften mot den lägst belägna kanten på alstret. De i höjdled lägst belägna partiema av en blöja med avsmalnande grenområde är blöjans kantpartier vid ömse ändar av grenområdet, dvs fram- och bakpartiet. I modema blöjor är åtminstone grenområdet tätat i sidled med benelastik och med ytterligare uppstående vätskebarriärer. Risken är således stor då användaren ligger ned på sidan att avsevärda vätskemängder kan ansamlas i det lägst belägna hörnpartiet av blöjan och att läckage uppstår i detta hörn innan blöjans absorptionsmaterial har utnyttjats i någon nämnvärd utsträckning.

I figur 6 och 7 visas en lämplig utföringsform, vid vilken sistnämnda läckageproblem i sidled väsentligen eliminerats. På ritningen visas endast de för klargörande av funktionen väsentliga delarna av det absorberande alstret. Övriga delar, såsom ytterhölje, elastik, fästanordningar mm, har utelämnats för underättande av förståelsen. l blöjan enligt figur 6 är mellan- lagringsområden 13,14,15 och 16 anordnade ett vid varje sidokantparti av blöjans fram- och bakparti 17 resp. 18. Blöjans grenparti har betecknats med 10 15 20 25 30 514 211 12 19. I det i figur 6 visade utföringsexemplet ingår liksom i ovan beskrivna utföringsexempel vätskelagringsområden 2,3 samt ett mittför vätpunkten beläget vätskeupptagningsområde 1. Ett vätskespridningsskikt 20 sträcker vätskelagringsområdena 2 och 3 och under vätske- sidled under sig under upptagningsområdet 1 och sträcker sig vidare ut i mellanlagringsområdena 14 och 16 i fram- och bakpartiet 17 resp. 18 pà alstrets ena, första sidokantparti. Ett andra i ett stycke utformat spridningsskikt 21 är anordnat på ovansidan av vätskelagringsområdena 2 och 3 och sträcker sig i sidled ut till och under mellanlagringsområdena 13 och 15 på alstrets andra sidokantparti.

Med uttrycket ovansidan avses den vid alstrets bruk närmast användaren belägna sidan av exempelvis lagringsområdena. På liknande sätt definieras det använda uttrycket under, dvs under använts i motsats till ovansidan. Det andra spridningsskiktet 21 har en öppning 22 mittför vätskeupptagnings- området så, att från användaren avgiven vätska kan nå in i vätskeupptagningsområdet 1 utan att vätskespridnlngsskiktet 21 utgör något hinder för upptagande av från användaren avgiven vätska.

Mellanlagringsområdena 13,14,15 och 16 är avsedda att snabbt kunna uppta initialt i blöjans kantpartier ansamlad vätska så, att risken för läckage i sidled när användaren ligger ned på sidan reduceras väsentligt i förhållande till tidigare kända blöjor o.l.

I utföringsformerna enligt figur 1-5 har beskrivits anordnandet av vätsketäta partier mellan delar av överlappande partier av spridnings- och lagringsskikt för att effektivisera vätskespridningen i alstrets längdled mot verkan av tyngdkraften och därigenom uppnå ett bättre utnyttjande av i alstret ingående absorptionsmaterial.

I utföringsformen enligt figur 5 och 6 har vätsketäta partier 23,24,25 resp.26 anbragts för att befrämja vätskespridning mot verkan av tyngdkraften i riktning från mellanlagringsomràdena till lagringsområdena 2 och 3. Det vätsketäta partiet 23 sträcker sig i alstrets längdriktning över i huvudsak hela lagringsomràdet och överlappar ett sidokantparti av vätskelagringsskiktet 2 närmast alstrets andra sidokantparti och sträcker sig vidare mellan 10 15 20 25 30 514 211 13 angränsande delar av spridningsskiktet 21 och vätskelagringsskiktets 2 sidokant och vidare ett stycke ut under enbart vätskespridningsskiktet 21 i riktning mot närliggande mellanlagringsområde 13 . Såsom framgår av figur 6 är det vätsketäta partiet 25 anbragt på motsvarande sätt vid alstrets bakparti.

Det vätsketäta partiet 24 sträcker sig i alstrets längdriktning över i huvudsak hela lagringsområdet 2 och överlappar ett sidokantparti av vätskelagringsskiktet 2 närmast alstrets första sidokant samt sträcker sig vidare mellan angränsande delar av spridningsskiktet och vätskelagringsskiktets sidokant och vidare ett stycke ut över enbart vätskespridningsskiktet 20. Det vätsketäta partiet 26 i alstrets bakparti 18 är anbragt på motsvarande sätt som det vätsketäta partiet 24. De vätsketäta partiernas funktion beskrivs i det följande med hänvisning till figur 7.

Denna figur illustrerar schematiskt blöjans tillstånd när användaren ligger på sidan och mellanlagringsområdet 14 utgör den lägsta delen av blöjan. I ett initialskede rinner från användaren avgiven vätska ned i kantpartiet och ansamlas i mellanlagringsområdet 14. Denna är liksom övriga mellanlagringsdelar utformad av ett material som har förmåga att snabbt uppta stora vätskemängder. Eventuellt har mellanlagringsområdena något bättre vätskehàllande förmåga än det vätskeupptagande området 1 eftersom risken för läckage är större när vätska ansamlas i alstrets sidokant än i grenområdet om inte åtgärder vidtagits för att vätsketätt innesluta mellanlagringsområdena. Om däremot mellanlagringsområdena är anbragta i vätsketäta fickor är det lämpligt att vätskeaffiniteten är lägre i mellanlagringsområdena än i det vätskeupptagande området 1 eftersom i ett sådant fall vätska kan lyftas upp från mellanlagringsområdena även till det vätskeupptagande området 1 när användaren ligger på sidan, varigenom risken för kantläckage genom Övermättnad av mellanlagringsområdena minskas.

På motsvarande sätt som beskrivits i anslutning till figur 1 sprids vätska från det lägst belägna initiala ansamlingsstället mot verkan av tyngdkraften till lagringsområdet 2. Vätska som, såsom visas i figur 7, sprids i riktning av 10 15 20 25 30 514 211 14 pilen A i spridningsskiktet 20 hindras av det vätsketäta skiktet 24 att överföras till lagringsskiktet 2. Först när vätskan lyfts upp över övre ändkanten 24' kan vätskan spridas i lagringsskiktet. l lagringsskiktet 2 sprids vätskan lika mycket i alla riktningar om man bortser från tyngdkraftens inverkan. När användaren ligger på sidan har givetvis tyngdkraften inverkan och vätska som passerat kanten 24' skulle om inte spridningsskiktet sträckt sig förbi kanten 24' ha en tendens att sprida sig mera nedåt än uppåt.

Spridningsskiktet kan dock utformas så att det mer än väl kompenserar för nämnda tendens, dvs så att man uppnår att vätska fylls på sist i de nederst belägna delarna av lagringsskiktet.

Såsom nämnts ovan vid beskrivningen i anslutning till figur 1 kan de vätsketäta partiernas 23,24,25 och 26 längd samt utformningen av spridningsskikten väljas i beroende av de i alstret ingående materialens absorptions- och spridningsegenskaper för optimalt utnyttjande av i lagringsområdena 2,3 ingående absorptionsmaterial.

I utföringsformen enligt figur 5 och 6 är spridningsskikten 20 och 21 belägna på motsatta sidor om lagringsomrädena. Vidare är de vàtsketäta partierna 23 och 24 resp. 25 och 26 med sina verksamma delar belägna på motsatta sidor av lagringsområdena, vilket tydligast framgår av figur 6. Vad gäller spridnings- och absorptionsegenskaper är alstret emellertid symmetriskt, dvs. vätska absorberas lika effektivt från mellanlagringsområdet 13 som från mellanlagringsområdet 14.

Den i figur 6 visade utföringsformen är schematisk vad gäller de ingående delarnas form och utsträckning. Exempelvis kan mellanlagringsområdenas form vara annorlunda och storleken i relation till lagrlngsområdena kan också vara annan än vad som visats. Storlek och form på mellanlagringsområdena 13,14,15 och 16 vätskelagringsområdena 2,3 beror givetvis på val av ingående material och av hur alstret i sin helhet är utformat.

Utföringsformen enligt figur 8 skiljer sig från utföringsformen enligt figur 6 och 7 endast därigenom att ytterligare spridningsskikt 27,28 anordnats på ömse 10 15 20 25 30 514 211 15 sidor om resp. vätskelagringsskikt 2,3 och att de vätsketäta partierna 23,24,25 resp. 26 anordnats mellan spridningsskikten, såsom framgår av figur 8, samt genom att de vätsketäta partierna sträcker sig en längre sträcka i tvärled över vätskelagringsområdet. Detta kan beroende på ingående material och/eller om transportsträckorna är långa vara lämpligt. De ytterligare spridningsskikten 27,28 kan således under vissa betingelser underlätta spridningen i lagringsområdet under det vätsketäta partiet 23 så, att även materialet i lagringsområdet nederst belägna del utnyttjas _ Vid användning av absorberande alster enligt de i figur 6,7 och 8 visade utföringsformerna är det viktigt att vätska som ansamlats initialt i ett eller flera mellanlagringsområden på blöjans ena sida snabbt kan transporteras till närliggande vätskelagringsområde så, att mellanlagringsområdena vid nästa vätning har återfått i huvudsak hela sin ursprungliga förmåga att snabbt uppta stora vätskemängder. Valet av material i lagringsomràden, spridningsskikt och mellanlagringsområden är ej kritiskt. Det väsentliga är att lagringsområdets sugkraft överstiger summan av hållandeförmågan i mellanlagringsområdena och den erforderliga sughöjden. Användbara materialtyper i mellanlagringsområdena 13,14,15 och 16 är fiberstrukturer, skum eller liknande porösa material. Exempelvis är det möjligt att använda s.k. HT-CTMP, vilket är en cellulosafluffmassa med låg vätbarhet.

Genom att säkerställa att de i det absorberande alstret ingående delarna, vätskelagringsområdena 2,3, vätskeupptagningsområdet 1, mellanlagrings- områdena 13,14,15,16 samt spridningsskikten 20,21, uppvisar skillnader i vätningsvinklar är det möjligt att erhålla en kontrollerad och förutsägbar vätskespridning från mellanlagringsområdena till vätskelagringsområdena samt från vätskeupptagningsområdet 1 till vätskelagringsområdena.

Såsom material i vätskespridningsområdena väljes givetvis ett material eller en materialkombination som ger god vätskespridningsförmåga. Ett användbart material är på kemisk väg framställd cellulosafluffmassa (CP) med en ytvikt av ca 200glm2. 10 15 20 25 30 514 2.11 16 Ett annat exempel på lämpligt material är det absorptionsmaterial som beskflvsi WO 94/10956. Detta material är ett torrformat fiberskikt, vilket används direkt i ett absorberande alster utan föregående defibrering.

Det material som används i vätskelagringsområdena 2,3 bör ha hög vätbarhet och högt kapillärtryck. Lämpliga material är, såsom ovan nämnts, av fluffmassa och högabsorberande material, vanligen blandningar benämnda superabsorbenter.

Såsom nämnts ovan är exempelvis en cellulosafluffmassa med låg vätbarhet lämplig att använda i mellanlagringsområdena.

I den PCT/SE98/00078 beskrivs absorptionsmaterial i form kemitermomekanisk cellulosafluffmassa (CTMP) där ytan på CTMP-fibrerna behandlats med medel för att höja den återgående vätningsvinkeln från mellan O-10 grader till ca 40 grader, vilket innebär att den absorberande strukturen även efter vätning uppvisar internationella ansökningen förhållandevis låg vätbarhet. Även andra typer av absorptionsmaterial kan behandlas för att minska den ändring i vätbarhet som annars uppkommer vid vätning.

Med dynamisk kontaktvinkel avses den vinkel som uppvisas då en vätskefront förflyttar sig. Termerna avancerande vätningsvinkel och återgående vätningsvinkel avser att indikera om den dynamiska kontaktvinkeln mäts upp då en vätska avancerar över en torr yta eller om vätskan drar sig tillbaka över en nyligen vätt yta.

Ett användbart medel för att höja den återgående vätningsvinkeln är etylhydroxyetylcellulosa (EHEC). l utföringsformen enligt figur 9-11 har de mot liknande delar i figur 6-8 svarande delarna försetts med samma hänvisningsbeteckningar. Tvärsnittet enligt figur 10 är helt identiskt med figur 8, vilket innebär att ytterligare spridningsskikt 27 och 28 är anordnade på ömse sidor om lagringsskiktet 1. I utföringsformen enligt figur 9-11 är till skillnad mot utföringsformerna enligt figur 6-8 anordnade vätsketäta partier i Iängdriktningen för att sprida initialt i 10 15 20 25 30 514 211 17 det vätskeupptagande området 1 ansamlad vätska effektivt till vätskelagringsområdena 2,3. De vätskespridningen i alstrets längdled befrämjande vätsketäta skikten har samma funktion som de i utföringsformema enligt figur 1 och 2 beskrivna partiema och har försetts med samma hänvisningsbeteckningar 5,6. Såsom framgår av figur 11 avgränsar det vätsketäta partiet 6 vätskelagringsområdets 3 ände från vätskeupptagningsområdets 1 ände. \fidare sträcker det sig ett stycke mellan vätskelagringsskiktet 3 och det ytterligare spridningsskiktet 28 för att hindra övergång av vätska från spridningsskikt till lagringsomràdet tills det vätsketäta partiets ändkant 6' passerats.

I utföringsformen enligt figur 9-11 befrämjas vätskespridning i alstret mot verkan av tyngdkraften såväl från initiala ansamlingsställen i grenområdet som från initiala ansamlingsställen 13-16 i alstrets kantpartier medelst vätsketäta partier, som är anbragta över delar av överlappande partier av spridningsskikt och vätskelagringsområden.

Såsom framgår av figur 11 har det vätsketäta partiet 6 anbragts över spridningsskiktet 28 medan det vätsketäta skiktet 26 är anbragt under nämnda spridningsskikt. Genom denna utformning skulle de vätsketåta skikten 6 och 26 kunna överlappa varandra utan att vätskespridning i längdled störs av de för befrämjande av vätskespridningen i sidled anbragta vätsketäta partierna eftersom vätskespridning kan ske i spridningsskiktet 28 mellan de båda vätsketäta partierna 6 resp. 25.

I utföringsforrnen enligt figur 12 och 13 ingår ett i ett enda stycke utformat spridningsskikt 29. l figur 12 och 13 har de delar som svarar mot liknande ovan beskrivna försetts med samma delar i utföringsexempel hänvisningsbeteckningar.

De vätsketäta partierna 23,24 resp. 25,26 är i denna utföringsform belägna på samma sida om vätskelagringsområdena 2,3. För att vätskespridning skall ske effektivt i höjdled från exempelvis mellanlagringsområdet 13 till de i sidled av alstret (höjdled i figur 13) mest avlägsna delama av lagringsskiktet 10 15 20 25 30 514 211 18 har ett ytterligare spridningsskikt 30 anbragts mellan de vätsketäta partierna 23,24 och lagringsområdet 3 resp. mellan de vätsketäta partiema 25,26 och lagringsområdet 2.

Utföringsexemplet enligt figur 14 och 15 skiljer sig från det i figur 12 och 13 visade utföringsexemplet endast därigenom att vätsketäta partier 5 och 6 alstrets längdled från vätskeupptagningsområdet 1 i alstrets grenområde till de båda lagringsskikten. De vätsketäta partiema 5 och 6 fyller således samma funktion som de ovan i anslutning till figur 1 och 2 samt figur 11 beskrivna vätsketäta partierna 5,6. Såsom framgår av figur 15 är det vätsketäta partiet 6 anbragt så att det avgränsar det vätskeupptagande områdets 1 ändparti mot närliggande ändparti av vätskelagringsomràdet 3. Vidare sträcker sig det vätsketäta partiet mellan vätskelagringsomràdet 3 och det ytterligare spridningsskiktet 30. Det är viktigt att de vätsketäta skikten 5 och 6 , vilka befrämjar spridningen i längdled ligger i ett annat plan än de vätsketäta partierna 23,24,25 och 26, som befrämjar spridningen i sidled. Om de låg i samma plan skulle flödet i längdled störas av de vätsketäta partierna 23,24,25 och 26 och vice versa. När de vätsketäta partierna är anbragta i olika plan kan de till och med överlappa varandra i längdled om detta var anordnats för att förbättra spridningen i önskvärt för att optimera spridningen med avseende på de ingående materialen.

Ovan har angetts några exempel på lämpliga material för vätskelagringsomráden, spridningsskikt, mellanlagringsområden samt vätskeupptagningsområdet.

Materialet i de vätsketäta partierna kan exempelvis utgöras av en plastfilm, såsom polyeten eller polyester.

Ett annat exempel på lämpligt material för de vätsketäta partierna är fibertyg behandlat med hydrofoberingsmedel. Detta kan vara lämpligt om det är önskvärt att det absorberande alstret är luftgenomsläppligt och man inte vill störa denna funktion med lufttäta partier. 10 15 20 25 30 514 211 19 I absorberande alster där fluffmassa av cellulosa ingår förstärks ofta flufimassan genom att angränsande skikt förbindes med fluffmassan medelst bindemedel. Enligt en lämplig utföringsform utgöres de vätsketäta partierna av hydrofobt bindemedel. På detta sätt kan funktionen med vätsketäta partier enligt uppfinningen uppnås i huvudsak utan extra material och extra kostnader jämfört med tidigare kända absorberande alster. j Även i utföringsformer där det ingående absorptionsmaterialet utgöres av fluffmassa kan det vara lämpligt att förbinda olika skikt och att kombinera vätsketäta partier för att befrämja såväl vätskespridning som hållfasthet.

I absorberande alster, såsom blöjor, ingår vanligen elastiska partier för-att åstadkomma tätning eller formning av alstret. Enligt en lämplig utföringsform är de vätsketäta partierna för befrämjande av vätskespridningen även elastiska, varigenom partierna även kan tjäna som elastik för formning eller tätning av alstret. Genom exempelvis formning kan skapas skålliknande områden som kan tjäna som vätskeupptagande fickor, exempelvis initiala ansamlingsställen, varifrån önskad vätskespridning befrämjas av nämnda vätsketäta och elastiska partier. Vid masstillverkning av absorberande alster, såsom blöjor, med hög hastighet är det komplicerat att hantera i alstren ingående elastiska partier. Om de vätsketäta partierna även skall vara elastiska kan de lämpligen vara utformade av en plastfilm av sådant slag som krymper och blir elastisk vid värmebehandling. Plastfilmer av detta slag anbringas således i osträckt tillstånd vid tillverkningen och därefter exempelvis när alstren är förpackade värmebehandlas de för krympning och elastifiering.

Uppfinningen är ej begränsad till ovan beskrivna utföringsexempel utan ett flertal modifikationer är möjliga inom ramen för efterföljande patentkrav. l de ovan visade utföringsexemplen i vilka ingår vätsketäta partier 5,6 som befrämjar spridningen i alstrets längdled är delar av nämnda partier 5,6 10 514 211 20 anordnade att hindra direkt övergång av vätska från vätskeupptagningsområdet till angränsande vätskelagringsområden. Det är givetvis möjligt inom uppfinningens ram att anbringa vätsketäta partier 5,6, søm tillåter direkt övergång från vätskeupptagningsomràdet 1 till lagringsømrådena 2,3. Vid en dylik utföringsform fylls vätska på i vätskelagringsskikten både direkt från det vätskeupptagande området samt via ett vätskespridningsskikt, som förbinder det vätskeupptagande området 1 med vätskelagringsskikten. Ett exempel på en dylik utföringsform fås pm i utföringsformen enligt figur 1 de mellan det vätskeupptagande området 1 och vätskelagringsomràdena 2,3 belägna delarna av de vätsketäta partierna 4,5 avlägsnas.

Claims (18)

10 15 20 25 30 514 211 121 PATENTKRAV

1. Absorberande alster, såsom en blöja eller ett inkontinensskydd, minst ett (2,3) samt minst ett vätskespridningsskikt (4), innefattande vätskelagringsområde med hög absorptionskapacitet som överlappar åtminstone en väsentlig del av vätskelagringsområdet och som har högre vätskespridningsförmåga än lagringsområdet, varvid vätskespridningsskiktet (4) är avsett att sprida lokalt i alstret ansamlad vätska över vätskelagringsområdet (2,3), kännetecknat av, att vätsketäta partier (5,6) är anordnade på åtskilda ställen i alstret längs av överlappande partier av vätskespridningsskiktet (4) och vätskelagringsområdet (2,3) för att över nämnda delar hindra övergång av vätska från spridningsskiktet till iagringsområdet, och att nämnda vätsketäta partier (5,6) är placerade så, att vätska fràn åtminstone ett i samband med vätning av alstret initialt ansamlingsställe först sprids i spridningsskiktet (4) längs nämnda delar åtskilt från vätskelagringsområdet (2,3) och därefter på sprids vidare i vätskelagrings- delar avstånd fràn nämnda ansamlingsställe området.

2. Absorberande alster enligt kravet 1, kännetecknat av, att alstret på i och för sig känt sätt har ett framparti (17) och ett bakparti (18) samt ett mellanliggande företrädesvis smalare grenparti (19), att ett vätskeupptagande område (1) med förmåga att snabbt ta upp stora vätskemängder är anordnat i grenpartiet (19) och tjänar som nämnda initiala ansamlingsställe, att vätskelagringsområden (2,3) är anbragta åtminstone i frampartiet och bakpartiet vid ömse ändar av det vätskeupptagande området (1 ), att nämnda vätskespridningsskikt (4) innefattar ett företrädesvis i ett stycke som är anordnat bakom nämnda utformat vätskespridningsskikt, vätskeupptagande område sett från den vid alstrets bruk mot användaren 10 15 20 25 30 514 211 22 vända sidan av alstret och som överlappar åtminstone huvuddelen av nämnda vätskelagringsområden (2,3) i fram- och bakpartiet.

3. Absorberande alster enligt kravet 2, kännetecknat av, att nämnda vätsketäta partier (5,6) är anbragta åtminstone mellan vätskespridningsskiktet (4) och nämnda vätskelagringsområden (2,3) i fram- och bakpartiet, varvid ett första vätsketätt parti (5) sträcker sig ett stycke från den mot det vätskeupptagande området (1) vända änden av vätskelagringsområdet (2) i frampartiet (17) och ett andra vätsketätt (6) sträcker sig ett stycke fràn den mot det vätskeupptagande omrâdet vända änden av vätskelagringsområdet (3) i bakpartiet (18). parti

4. Absorberande alster enligt kravet 2, kännetecknat av, att omedelbart bakom resp. vätskelagringsskikt (2,3) i fram- och bakpartiet är anordnat ett ytterligare vätskespridningsskikt (7,8) och att nämnda vätsketäta (5,6) partier är anbragta åtminstone mellan de båda vätskespridningsskíkten (4 och 7,8), varvid ett första vätsketätt parti (5) sträcker sig ett stycke från den mot det vätskeupptagande området (1) vända änden av vätskelagringsområdet (2) i frampartiet (17) och ett andra vätsketätt parti (6) sträcker sig ett stycke från den mot det vätskeupptagande området (1) vända änden av vätskelagringsområdet (3) i bakpartiet (18).

5. Absorberande alster enligt kravet 3 eller 4, kännetecknat av, att i alstret ingår ett vätsketätt skikt (9), vilket sträcker sig över fram- och bakpartiet (17,18) samt grenområdet (19) och vilket sett från den vid alstrets bruk mot användaren vända sidan är anbragt ovanför nämnda vätskelagringsområden (2,3) samt det vätskeupptagande omrâdet (1 ), att det vätsketäta skiktet (9) har en öppning (10) mitt för det vätskeupptagande området (1), vilken öppning lämpligen har en utsträckning 10 15 20 25 30 514 211 23 i alstrets längdled som motsvarar avståndet mellan närliggande ändpartier av vätskelagringsområdena (2,3) i fram- och bakpartiet, att nämnda öppning bildats genom upptagande av genomgående slitsar i det vätsketäta skiktet (9) utefter den avsedda öppningens längsgående begränsningslinjer och en tvärgående slits mellan nämnda linjer i den avsedda öppningens (10) mittomràde och genom invikning av de genom slitsama bildade flikama, och att flikama är invikta under vätskelagringsområdena (2,3) i fram- och bakpartiet för bildande av de vätsketäta partiema (5,6).

6. Absorberande alster enligt kravet 2, kännetecknat av, att för initialt ansamlad vätska avsedda mellanlagringsomràden (13,14,15 och 16) är anordnade ett vid varje sidokantparti av fram- och bakpartiet (17,18), att mellanlagringsområdena är belägna på avstånd i sidled från nämnda vätskelagringsområden (2,3) och är förbundna med dessa medelst upptagande av åtminstone nämnda vätskespridningsskikt (20,21 resp. 29).

7. , Absorberande alster enligt kravet 6, kännetecknat av, att nämnda bakom vätskeupptagningsomrädet (1) anordnade spridningsskíkt (20) sträcker sig under vätskelagringsområdena (2,3) i fram- och bakpartiet (17,18) samt ut till och under mellanlagringsområdena (14 och 16) i fram- och bakpartiet på alstrets ena, första sidokantparti, att ett andra lämpligen i ett stycke utformat spridningsskikt (21) är anbragt på ovansidan och över åtminstone huvuddelen av vätskelagringsområdena (2,3) i fram- och bakpartiet och sträcker sig ut till och under mellanlagringsområdena (13 och 15) i fram- och bakpartiet på alstrets andra sidokantparti, att det andra spridningsskiktet (21) har en öppning (22) mittför vätskeupptagningsomrädet (1), och 10 15 20 25 30 514 211 24 att de vätsketäta partierna innefattar dels ett vid resp. vätskelagringsskikt (2,3) i fram- och bakpartiet (17,18) anbragt vätsketätt parti (24 resp. 26), varvid detta sträcker sig i alstrets längdriktning över åtminstone huvuddelen av vätskelagringsskiktet (2 resp. 3) och överlappar ett sidokantparti av vätskelagringsskiktet närmast alstrets första sidokantparti samt sträcker sig vidare mellan angränsande delar av (20) vätskelagringsskiktets (2 resp. 3) sidokant och lämpligen ett stycke ut över enbart vätskespridningsskiktet (20) i riktning mot närliggande mellanlagringsområde (14 resp. 16), dels ett vid resp. vätskelagringsområdet (2,3) i fram- och bakpartiet anbragt vätsketätt parti (23 resp. 25), varvid detta i alstrets längdriktning över åtminstone huvuddelen av spridningsskiktet och sträcker sig vätskelagringsområdet (2 resp. 3) och överlappar ett sidokantparti av vätskelagringsomràdet närmast alstrets andra sidokantparti samt sträcker sig vidare (21) och vätskelagringsområdets sidokant och lämpligen ett stycke ut över enbart vätskespridningsskiktet (21) i riktning mot närliggande mellanlagringsområde (13 resp. 15). mellan angränsande delar av spridningsskiktet

8. Absorberande alster enligt kravet 7, kännetecknat av, att pà ömse sidoytor av resp. vätskelagringsomràde (2,3) och i direkt anliggning mot dessa är anordnat ett ytterligare vätskespridningsskikt (27 resp. 28), och att nämnda vätsketäta partier (23,24,25,26) är anbragta mellan nämnda ytterligare spridningsskikt (27 resp. 28) och det förstnämnda (20) resp. det andra spridningsskiktet (21).

9. Absorberande alster enligt kravet 6, kännetecknat av, att nämnda bakom vätskeupptagningsområdet ( 1) anordnade spridningsskikt (29) sträcker sig under vätskelagringsområdena (2,3) i fram- och bakpartiet 10 15 20 25 30 514 211 25 (17,18) samt ut till och under mellanlagringsområdena (13,14,15,16) vid varje sidokantparti av fram- och bakpartiet, att bakom och i direkt anliggning mot resp. vätskelagringsomràde (2,3) är anordnat ett andra våtskespridningsskikt (30), att de vätsketäta partierna innefattar mellan de båda vätskespridningsskikten (29 och 30) anbragta vätsketäta partier (23,24,25,26) utefter de längsgående kantpartierna av vätskelagringsområdena (2,3) i fram- och bakpartiet, varvid vart och ett av nämnda vätsketäta partier sträcker sig i alstrets längdriktning över åtminstone huvuddelen av vätskelagringsomràdet och överlappar ett sidokantparti av vätskelagringsomrâdet samt sträcker sig vidare i sidled utåt mellan angränsande delar av det förstnämnda spridningsskiktet (29) och vätskelagringsområdets (2 resp. 3) sidokant och lämpligen ett stycke ut över enbart det förstnämnda spridningsskiktet (29) i riktning mot närliggande mellanlagringsområde (13,14,15 resp. 1 6).

10. Absorberande alster enligt kravet 7, kännetecknat av, att bakom åtminstone resp. vätskelagringsomràde (2,3) sett från den vid alstrets bruk mot användaren vända sidan är anordnat ett tredje vätskespridningsskikt (28) i direkt anliggning mot resp. vätskelagringsområde (2,3), att ytterligare vätsketäta partier (5,6) är anbragta i fram- och bakpartiet (17,18) antingen mellan det förstnämnda vätskespridningsskiktet (20) och det tredje vätskespridningsskiktet (28) eller mellan vätskelagringsområdet (2 resp. 3) och det tredje vätskespridningsskiktet (28), varvid ett första (5) av nämnda ytterligare vätsketäta partier sträcker sig ett stycke från den mot det vätskeupptagande området (1) vända änden av vätskelagringsområdet (2) i frampartiet (17) och ett andra (6) av nämnda ytterligare vätsketäta partier sträcker sig ett stycke från den mot det vätskeupptagande området (1) vända änden av vätskelagringsomràdet (3) i bakpartiet (18). 10 15 20 25 30 514 211 26

11. Absorberande alster enligt kravet 9, kännetecknat av , att ytterligare vätsketäta partier (5,6) är anbragta mellan det andra vätskespridningsskiktet (30) och vätskelagringsomràdet (2,3) i fram- och bakpartiet (17,18), varvid ett första (5) av nämnda ytterligare vätsketäta partier sträcker sig ett stycke från den mot det vätskeupptagande området (1 ) vända änden av vätskelagringsområdet (2) i frampartiet (17) och ett andra (6) av nämnda ytterligare vätsketäta partier sträcker sig ett stycke från den mot det vätskeupptagande området (1 ) vända änden av vätske- Iagringsområdet (3) i bakpartiet (18)

12. Absorberande alster enligt något av kraven 6-11, kännetecknat av, att materialet i vätskelagringsomrädena (2,3) har högre vätskeaffinitet än materialet i mellanlagringsområdena (13,14,15,16), varigenom vätske- vätskelagringsomrädena överföring från mellanlagringsområdena till befrämjas.

13. Absorberande alster enligt något av föregående krav, kännetecknat av, att de vätsketäta partierna (5,6 resp. 23,24,25,26) är utformade av en plastfilm, exempelvis polyeten.

14. Absorberande alster enligt något av kraven 1-13, kännetecknat av, att de vätsketäta partierna (5,6 resp. 23,24,25,26) utgöres av ett med hydrofoberingsmedel behandlat fibertyg.

15. 1 5. Absorberande alster enligt något av kraven 1-13, kännetecknat av, att de vätsketäta partierna (5,6 resp. 23,24,25,26) utgöres av hydrofoba beläggningar, exempelvis ett hydrofobt bindemedel. 10 15 514 211 27

16. Absorberande alster enligt något av föregående krav, kännetecknat av, att åtminstone något av de vätsketäta partierna (5,6 resp. 23,24,25,26) är elastiska i en eller flera riktningar och även utnyttjas för förformning av det absorberande alstret.

17. Absorberande alster enligt kravet 16, kännetecknat av, att de elastiska vätsketäta partierna (5,6 resp. 23,24,25,26) är utformade av plastfilmer, vilka krymper och blir elastiska efter värmebehandling.

18. Absorberande alster enligt något av kraven 3,4,5,10 eller 11, kånnetecknat av, att de mot det vätskeupptagande området (1) vända ändarna av' vätskelagringsområdena (2,3) är täckta av delar av de vätsketäta partierna (4,5) så, att vätska från det vätskeupptagande området (1) i grenpartiet endast kan nå vätskelagringsområdena via spridningsskíkten.