SE513227C2 - Materialstruktur för användning i absorberande alster, och ett absorberande alster innefattande en sådan materialstruktur - Google Patents

Description

15 20 25 30 513 227 2 Efiersom deponering, och ibland kompostering, används för att omhändertaga absorberande engångsalster efter användning har man tidigare försökt hitta på kort sikt biologiskt nedbrytbara ersättningsmaterial för de syntetiska polymerema som normalt ingår i framsides- och baksidesmaterial hos absorberande strukturer och alster.

Sålunda beskriver den internationella patentansökningen nr. PCT/US90/07169 absorberande strukturer och absorberande alster för engångsbruk i vilka framsides- och/eller baksidesmaterialet innefattar en polyester som är baserad på mjölksyra eller glykolsyra. De använda polyestrama uppges vara utformade för att brytas ned genom enkel hydrolys, exempelvis vid avfallsdeponering.

Vidare beskriver den japanska patentskriften .TP 93-022109 en biologiskt nedbrytbar, termoplastisk polymer med högre smältpunkt än 100 °C . Polymeren uppges företrädesvis innefatta poly-3-hydroxipropionat (eller -butylat, -kapreolat, -heptanoat eller -oktanoat) och sampolymer därav, poly-gamma-butyrolakton, polyetylensuccinat, polybutylensuccinat, polyneopentylsuccinat (eller -oxalat), polyglykolid, polylaktid och sampolymerer eller blandningar därav. Stapelñbrer av den biologiskt nedbrytbara polymeren uppges vara användbara i ytmaterial för engångsblöj or eller sanitetsbindor, eller i andra material för hygienbruk. Den i JP 93-022109 beskrivna biologiskt nedbrytbara stapelfibern uppges vara motståndskraftig mot högre temperaturer än 80 °C, hydrofob, värmesvetsbar, och efter användning fullständigt biologiskt nedbrytbar genom påverkan av miljön.

Såsom tidigare har framkommit innefattar ett absorberande alster, exempelvis en blöja eller blöjbyxa för spädbarn eller vuxeninkontinenta, ett inkontinensskydd, en dambinda, ett trosskydd eller liknande, vanligen ett vätskegenomsläppligt höljesskikt på den sida av alstret som vida användning är avsett att vända mot en användare. På den sida av alstret som vid användning är avsett att vända bort från användaren är det absorberande alstret försett med ett vätsketätt höljesskikt, varvid det vätskegenomsläppliga höljesskiktet och det vätsketäta höljesskiktet tillsammans innesluter en absorberande struktur. Den absorberande strukturen innefattar en absorptionskärna vilken ofta består av 10 15 20 25 30 513- 227 3 cellulosafluffmassa med tillsats av höggradigt absorberande polymer, så kallad superabsorbent.

Mellan absorptionskärnan och det vätskegeriomsläppliga höljesskiktet tillhandahålls ofta ett vätskemottagningsskikt, vilket kan bestå av en porös, öppen vaddstruktur med hög vätbarhet. För att erhålla ett snabbt vätiskeinsläpp och en hög yttorrhet hos det utanpåliggande vätskegenomsläppliga höljesískiktet är det viktigt att det vätskemottagande skiktet uppvisar en hög hydrofilicitet, och således uppvisar en låg kontaktvinkel mot den vätska som skall absorberas. En hög hydrofilicitet kan erhållas genom att tillverka vätskemottagningsskiktet av hydroñla fibreif, exempelvis viskosfibrer eller lyocellfibrer.

Eftersom strukturer med sådana regenereradei cellulosafibrer har en tendens till att kollapsa vid vätning används eller inblandas ofta šñbrer baserade på syntetiska polymerer i vätskemottagningsskiktet, trots att sådana? syntetñbrer uppvisar en hög inneboende hydrofobicitet som egentligen är oönskad föfr ett vätskemottagningsskikt.

För att förbättra vätbarheten, dvs. öka hydrqñliciteten, hos vätskemottagningsskikt som innefattar konventionella syntetiska fibrer behandlas därför ofta syntetfibrema, eller hela vätskemottagningsskiktet, med en lämplig tensíd. En nackdel som kan uppträda som en följd av sådan tensídbehandling är att vissa terlsider, i synnerhet vid höga tillsatsnivåer, kan ge upphov till hudinitation hos känsliga anvíändare. Ett annat tidigare känt problem med sådan tensídbehandling är att vätbarheten: försämras vid upprepade vätningar med kroppsvätska, dvs. att den genom tensidbehandlingen erhållna hydroñliciteten ej är pCfITlfiflCnl.

För att erhålla en maximal vätsketransport mellan de olika materialskikten i materialstrukturen hos ett absorberande alster bör materialskikten bringas i tätast möjliga kontakt med varandra. Sammanbindning av mpterialskikten med användning av ett adhesiv kan därvid resultera i en försämrad vätbarliet eftersom den aktuella typen av adhesiv vanligen är hydrofoba till sin karaktär. Terirnobindning av i materialskikten ingående tennoplastiska ñbrer är därför att föredraga iïstället för adhesiv sammanbindning. Något som vid terrnobindning av konventionella syritetfibrer kan upplevas som en nackdel är att de ingående polyrnerema kräver en förhållandevis hög temperatur, vanligen avsevärt högre 10 15 20 25 30 513* 227 4 än 100 °C, för att kunna termobindas. Sådana höga temperaturer kan vara svåra att uppnå vid tillverkning av materialstrukturer för absorberande alster, utan att försämra exempelvis vätbarheten hos i en absorptionskäma ingående cellulosafibrer.

Såsom tidigare har framkommit är en annan nackdel med konventionella syntetfibrer att de ej är biologiskt nedbrytbara på kort sikt, och dessutom är baserade på råvaror som ej är fömyelsebara på kort sikt.

Redogörelse för uppfinningen Föreliggande uppfinning har således som sitt första syfte att tillhandahålla en materialstruktur för användning i absorberande alster, vilken materialstruktur innefattar en absorberande struktur som har en hög, pennanent vätskemottagningsförrnåga redan vid ingen eller låg tensidtillsats.

Detta första syfte med uppfinningen uppnås, i enlighet med patentkrav l, genom att materialstrukturen innefattar ett vätskegenomsläppligt höljesskikt, ett vätsketätt höljesskikt, samt en mellan höljesskikten innesluten absorberande struktur, och att därvid den absorberande strukturen innefattar polylaktidfibrer eller -filament, vars egenskaper medverkar till ett snabbt insläpp av vätska genom det vätskegenomsläppliga höljesskiktet för absorption in i den absorberande strukturen även vid upprepade vätningar av materialstrukturen.

Ett andra syfte med föreliggande uppfinning är att tillhandahålla en materialstruktur för användning i absorberande alster, med ett vätskemottagande skikt som möjliggör att ett vätskegenomsläppli gt hölj esskikt, via det vätskemottagande skiktet, genom termobindning vid en förhållandevis låg temperatur och utan något separat adhesiv, sammanbinds med ett underliggande vätskespridande och/eller vätskelagrande skikt för att tillhandahålla en förbättrad kontakt och vätsketransport mellan de i materialstrukturen ingående skikten, och i vilken materialstruktur det vätskemottagande skiktet även tillhandahåller en hög grad av biologisk nedbrytbarhet på kort sikt. 10 15 20 25 30 513 227 5 Detta andra syfte med uppfinningen uppnåsí, i enlighet med patentkrav 2, genom att den absorberande strukturen innefattar ett vätslåemottagande skikt beläget närmast mot det vätskegenomsläppliga höljesskiktet, och åtminstone ett vätskespridande och/eller vätskelagrande skikt beläget närmast mot det vätsketäta höljesskiktet, samt att därvid det vätskemottagande skiktet huvudsakligen utgörs av polylaktidfibrer eller -fi1arnent.

Ett tredje syfie med föreliggande uppfinning är att tillhandahålla ett absorberande alster, vilket vid användning tillhandahåller en hög vätskeinsläppsforrnåga och, utan risk for att användaren drabbas av hudirrritation, dessutom tillhandahåller hög användarkomfort genom att det vätskegenomsläppliga höljesskiktet förblir torrt även vid upprepade vätningar.

Detta tredje syñe med uppfinningen uppås, enli gt patentkrav 9, genom att det absorberande alstret innefattar ett vätskegenomsläppligt hbljesskikt, ett vätsketätt höljesskikt, samt en mellan höljesskikten innesluten absorberande struktur, och att därvid den absorberande strukturen innefattar polylaktidfibrer eller -íflamenh vars egenskaper medverkar till ett snabbt insläpp av vätska genom det vätskegeinomsläppli ga höljesskiktet for absorption in i den absorberande strukturen även vid upprepade vätningar av alstret.

Ytterligare syften med föreliggande uppfinning kommer att bli uppenbara i den efterföljande beskrivningen, varvid de bilagda underordnade patentkraven definierar hur dessa ytterligare syften uppnås.

Kortfattad ñgurbeskrivning Uppñnningen kommer i det följande att beskrivas med hänvisning till den bilagda ritningen, vari ñgl visar en schematisk tvärsnittsvy av en foredragen utföringsform av en materialstruktur enligt uppfinningen, och fig. 2 visar en schematisk perspektivvy av ett absorberande alster enligt en fbredragen utforingsfonn av uppfinningen, gi vilket alster den på fig l visade lO 15 20 25 30 513 227 6 materialstrukturen ingår, och vari det på fig.l visade tvärsnittet har indikerats med streckade linjer.

Exempel 1 - Mätning av kontaktvinkel på enkelfibrer För att illustrera uppfinningen utfördes, med användning av för fackmannen välkänd apparatur, en serie mätningar av kontaktvinkel på enkelñbrer från två olika nonwovenmaterial, avsedda för användning som vätskemottagningsskikt i en materialstruktur för användning i ett absorberande alster.

Mätningarna utfördes med användning av Wilhelmys metod, varvid kontaktvinklarna bestämdes med en balansvåg tillverkas av Cahn Instruments i Kalifornien, USA. Den använda balansvågens modellbeteckning är DCA-322, varvid DCA står för “Dynamic Contact Angie". En persondator, Compac 386/20 användes för styrning av instrumentet.

Persondatom användes även för registrering av mätdata och för utförande av de efterföljande beräkningarna.

Mätningama med den ovannämnda apparaturen tillgår så att en fiber bringas att hänga vertikalt i den ytterst känsliga balansvågen, varvid en vätskebehållare är placerad på ett rörligt bord rakt under fibem. Genom att höja bordet fås vätskeytan att närma sig och småningom komma i kontakt med fibern. Då fibem doppas ned i vätskan bildas en vätskemenisk omkring fibem, vilken kommer att på verka den delvis nedsänkta fibern med en vertikal kraft.

Den vertikala kraften verkar på fibern kan antingen vara positiv eller negativ beroende på ñberns och vätskans ytegenskaper. En attraktionskraft, dvs. en positiv kraft, uppstår då kontaktvinkeln mellan fiber och vätska är mindre än 90°. I det fall att ñber-vätskesystemet uppvisar en kontaktvinkel som är större än 90°, vilket är fallet exempel då en polypropenñber doppas i vatten, kommer däremot vätska och ñber att repellera varandra och kraften blir då negativ. Genom att registrera utslaget på balansvågen kan attraktions- eller repulsionskrafien bestämmas. lO 15 20 25 30 515 227 í 7 Den med hjälp av balansvågen bestämda attrfaktions- eller repulsionskrañen är relaterad till kontaktvinkeln enligt: F= yLpcosß +mg-p,_lgA;vari F = uppmätt kraft [N] yL = vätskans ytenergi [J/mZ] p = fiberns omkrets [m] l9= kontaktvinkel i gränsytan fiber-vätska-lufi [°] m = den monterade fibems massa [kg] g = gravitationskonstanten [rn/sz] p L = vätskans densitet [kg/m3] l = vätt ñberlängd [m] A = fibems tvärsnittsarea [m2] Kontaktvinkeln i ekvationen avser ett medelvärde beräknat på fibems hela omkrets. Den andra termen i ekvationen representerar den :monterade fiberns vikt medan ekvationens tredje term är den reducering av fibems vikt som uppstår på grund av undanträngd vätskevolym. I ett datorberäkningsprogram kontaktvinkelbestämning tages vanligen hänsyn till dessa båda termer, vilket leder tillíatt ekvationen förenklas till: F= yLpcosfi Värdet för den avancerande kontaktvinkeln Q bestäms då fibem sänks ned i vätskan, medan den återgående kontaktvinkeln 12 bestäms då fibem dras upp ur vätskan. Eftersom kontaktvinklarna 5,, 19, är beroende av vätsïlcefrontens hastighet är det viktigt att det tidigare nämnda rörliga bordet höjs och sänkstmed konstant hastighet, och att hastigheten är tillräckligt låg för att systemet skall hinnanå jämvikt i varje punkt under mätningen.

Vidare utförs mätningen vid en definierad teniperatur och fuktighet i provkammaren, och med skyddande skärmar omkring det rörliga bordet som förhindrar att luftdrag, damm eller liknande kan störa mätningama. Det rörliga bordet är dessutom placerat på ett virbrationsskyddat fundament. lO 15 20 25 30 513 '227 8 Den vid mätningarna använda balansvågen har tre vågskålar, varav två erbjuder olika mätnoggrannhet och den tredje utnyttjas för tarering med motvikter. I de aktuella mätningarna användes vågskålen med den högsta mätnoggrannheten, nämligen l0'6 g.

Bordet på vilket vätskebehållaren är placerad höjs och sänks med hjälp av en elektrisk motor, varvid bordets hastighet kan styras via den tillkopplade datorn och visas på dataskärmen innan en mätning påbörjas. Innan mätning påbörjas måste den använda vätskans ytenergi och ñberns omkrets matas in i datoms beräkningsprograrn.

Vid mätning monteras den fiber för vilken kontaktvinklar skall bestämmas på en tejpbit, så att en del av fibem är fri, varefier tejpbiten med sin vidhängande fiber fästs i en metallklämma som hänger i vågskålen med högst mätnoggrannhet. Innan detta har balansvågen tarerats med endast metallklämman hängande i vågskålen med den högsta mätnoggrannheten. Den på det rörliga bordet placerade vätskebehållaren under ñbem fylls därefter med testvätska med känd ytenergi. Innan mätningen påbörjas måste fibern hänga vinkelrätt mot den nedanförliggande vätskeytan, och vara absolut orörli g så att vågen visar ett stabilt värde. När detta tillstånd har uppnåtts höjs bordet med vätskebehållaren tills vätskeytan befinner sig cirka l mm från den i vågskålen upphängda ñberns ände.

Vid mätningen avläser datom först en baslinje, vareñer bordet höjs med en konstant förutbestämd hastighet. Fibem måste därvid vara tillräckligt styv för att förbli vertikal även efter att den har penetrerat vätskeytan. Då någon eller några millimeter av fibern har doppats ned i vätskan kommenderas datom att stoppa bordet, varefter sänkning av bordet påbörjas. Under mätningen kan variationer i den via vågen uppmätta och i datom beräknade kraften avläsas på datorns bildskärm. Efter avslutad mätning väljs representativa delar av den avancerande respektive återgående kraftkurvan ut, varefter datoms beråkningsprogram räknar ut de eftersökta kontaktvinklarna med hjälp av den ovan diskuterade Wilhelmys ekvation.

Med hjälp av den ovan beskrivna metodiken jämfördes kontaktvinklar hos polyesterfibrer som konventionellt används i vätskemottagande skikt med kontaktvinklar hos polyesterfibrer baserade på polylaktid. lO 15 20 25 30 513 227š 9 Två av de utvärderade fibrerna (A, B) polyesterfibrer från ett konventionellt, kommersiellt tillgängligt, through-air-bunítiet vätskemottagande skikt. Ett sådant vätskemottagande skikt består av 35 vikt-% polyesterflbrer med benämningen UNITIKA 4080 (A) och 65 vikt-% polyesterñbrer med :benämningen Trevira T200 (B).

Den tredje utvärderade fibem (C) var en polylaktidfiber (PLA) med 99 vikt-% L-polylaktid och 1 vikt-% D-polylaktid. Vid ñbertillverkriing används i allmänhet en sådan hög andel av L-fonnen.

Fem mätningar utfördes på varje fibertyp (Aš-C) där fibrerna först doppades ned i vatten för bestämning av kontaktvinklarna 6,0 och 60. Efter slutförd mätning fick fibrerna hänga hänga kvar i mätutrustningen i 5 minuter i väïtt tillstånd i kontakt med omgivningslufien, varefter fibrerna återigen doppades ned i vatteh för bestämning av kontaktvinklama 6,5 och 6,5. De erhållna resultaten framgår ur nedansítående tabell: Fiber 6,0 ¿ 6,5 åß vs _15 fiber A, Unitika 4080 68° 77° 50° 50° fiber B, Trevira T200 7l° 79° 55° 54° fiber C, PLA 58° _ 73° 34° 37° Alla tre fibrerna var behandlade med en hydrofil tensid innan kontaktvinkelmätningama utfördes. Anledningen till att 6,5 är högre än 6,0 för samtliga tre fibrerna är att tensiden vid vätning åtminstone delvis tvättas bort från fiberytan så att 6,5 i huvudsak är representativ för själva polymerytan. Det faktum att de återgående kontaktvinklama 6,0 och 65 är ungefär lika stora för en viss fiber visar att det är väsentligen på identiska fiberytor som mätningen sker både vid 0 minuter och 5 minuter.

Såsom framgår ur de ovan redovisade ifesultaten i syrinerhet, de återgående kontaktvinklama 6,0 och 6,5 avsevärt lägrfe för polylaktidfibern (C) än för de två konventionella polyesterfibrerna (A och B). Éolylaktidfibern har således vid enstaka, och även vid upprepade vätningar, en merahydrofil karaktär än de konventionella 10 15 20 25 30 513 227 10 polyesterfibrema. Detta ger uppñnningsenli ga materialstrukturer med polylaktidfibrer eller -ñlarnent en hög, permanent vätskemottagningsförmåga även om ingen eller endast en låg tillsats av tensid utnyttjas.

Den i ovanstående Exempel I redovisade överraskande effekten, tillsammans med de tidigare redovisade fördelarna med polylaktidfibrer i jämförelse med konventionella syntetfibrer, utgör grundvalen för föreliggande nppñnníng.

Detaljerad beskrivning av föredragna utfóringsformer På den bilagda fig. 1 visas en schematisk tvärsnittsvy av en föredragen utföringsform av en materialstruktur enligt uppfinningen, vilken är avsedd för användning i absorberande alster, såsom blöjor eller byxblöjor för bam eller vuxeninkontinenta, inkontinensskydd, sanitetsbindor, trosskydd, eller liknande. Det bör noteras att de på fig. 1 visade skikttjocklekama endast är schematiska.

Materialstrukturen 1 innefattar ett vätskegenomsläppligt höljesskikt 2, ett vätsketätt höljesskikt 3, samt en mellan nämnda hölj esskikt 2, 3 innesluten absorberande struktur 4, 4', Det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 2 är i den beskrivna utföringsforrnen ett spunbondmaterial, men kan vara av vilken för tillämpningen lämplig typ som helst, exempelvis ett nonwovenmaterial, ett textilmaterial, ett nätmaterial, en perforerad plastfilrn, ett hålgj ort nonwovenmaterial, eller annat lämpligt genomsläppli gt material. Det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 2 är fördelaktigt baserat på polymerer med låg inneboende absorptionsförrnåga för kroppsvätskor, eftersom det är önskvärt att ett höljesskiktet 2 förblir så torrt som möjligt även vid upprepade vätningar av materialstrukturen.

Det vätsketäta hölj esskiktet 3 är i den beskrivna utföringsforrnen en polyetenfilm, men kan vara av vilken för ändamålet lämplig typ som helst, exempelvis en plastfilm eller en annan vätsketät film. 10 15 20 25 30 513 227 ll Enligt uppfinningen och den föredragna utföringsforinen innefattar den i den uppñnningsenliga materialstrukturen ingående absorberande strukturen 4, 4' polylaktidfibrer eller -filament Vid vätning av materialstrukturen l kommer polylaktidñbremas (PLA) eller ñlarnentens egenskaper att medverka till ett snabbt insläpp av vätska genom det vätskegenomsläppligëa höljesskiktet 2 för absorption in i den absorberande strukturen 4, 4', även om materïialstrtikturen utsätts för upprepade vätningar.

Anledningen till detta är att PLA-fibrema eller -filamenten vid vätning, till skillnad från exempelvis cellulosabaserade fibrer eller ffilament och i likhet med konventionella syntetfibrer, bibehåller sin styvhet och därigenom också den önskvärda, vid tillverkningen avpassade strukturen hos den absorberande strukturen 4, 4', och att PLA-ñbrerna dessutom uppvisar vätningsegenskaper som överraskande nog är betydligt bättre än för de konventionella syntetfibrema baserade på råolj a. PLA-ñbrernas goda vätbarhetsegenskaper ger därför den absorberande strukturen 4, 4' en hög, permanent vätskemottagningsförrnåga redan vid ingen eller låg tensidtillsats.

Enligt den föredragna utföringsforrnen av matlerialstrulcturen enligt uppfinningen innefattar den absorberande strukturen ett vätskemottagande skikt 4' och ett eller flera vätskespridande och/eller vätskelagrande skikt 4. Det vätskemottagande skiktet 4' är beläget närmast mot det vätskegenorpsläppliga höljesskiktet 2 medan det vätskespridande/vätskelagrande skiktet 4 är beläget närmast mot det vätsketäta hölj esskiktet 3.

Det vätskemottagande skiktet 4' utgörs i den; föredragna utföringsforinen huvudsakligen av polylaktidfibrer eller -filament medan vätskespridande/vätskelagrande skiktet 4 i huvudsak innehåller cellulosafluffmassa med en tillsats av högabsorberande syntetiska polymerer, så kallade superabsorbenter. Det vätskemottagande skiktets 4' uppgift är att effektivt kunna ta emot stora mängder vätska som transporteras igenom det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 2 och snabbt vidarebefordra vätskan till det underliggande vätskespridande och/eller vätikelagrande skiktet 4. Det vätskemottagande skiktet 4' är i den beskrivna utföringsforrneti ett luñigt nonwovenmaterial med en öppen porstruktur och utgörs huvudsakligen av polylaktidñbrer eller filarnent. Enligt en 10 15 20 25 30 513 227 12 föredragen utiöringsform är det vätskemottagande skiktet 4' sammanbundet medelst mekanisk nålning, men även andra bindningstekniker, såsom through-air-bindning eller bindning med hjälp av vattenstrålar kan med fördel användas.

Det vätskemottagande skiktet 4' kan med fördel bindas genom termobindníng för att kompaktera skiktet så lite som möjligt, särskilt fördelaktigt genom varmluftsgenomblåsning i en through-air-bindningsprocess. Man kan, såsom tidigare har framkommit, dock även tänka sig utforingsfoirner av materialstrukturen enligt uppfinningen som utnyttjar ett vätskemottagande skikt 4' som är bundet genom en annan lämplig process.

Man kan naturligtvis även tänka sig utfóringsforrner av mateiialstrukturen enligt uppfinningen där även fibrer eller filament av annan polymer än polylaktid ingår i det vätskemottagande skiktet 4'.

Det vätskemottagande skiktet 4' kan antingen vara ett bundet nonwovenskikt eller en obunden, porös fibervadd. Man kan både tänka sig utiöringsfonner av uppfinningen med skurna PLA-stapelfibrer och/eller kontinuerliga PLA-filament (s.k. tow).

I en altemativ utiöringsform av materialstrukturen enligt uppfinningen innefattar även det vätskespridande och/eller vätskelagrande skiktet 4 polylaktidfibrer eller -filament I denna utforingsforrn kan polylaktidfibrema fungera som fórstärkningsñbrer och därigenom minska risken för vâtkollaps hos det vätskespridande/vätskelagrande skiktet 4. l en annan utföringsfonn av uppfinningen fungerar polylaktidfibrerna eller -ñlamenten som bindefibrer i den absorberande strukturen 4, 4'. I denna utforingsforrn tillhandahåller polylaktidfibrema terrnobindningar mellan fibrema inuti det vätskemottagande skiktet 4' och/eller inuti det vätskespridande/vätskelagrande skiktet 4. Vidare fungerar polylaktidñbrerna som bindeñbrer då två olika skikt sammanbinds genom terrnobindning.

Detta möjliggör exempelvis att det vätskemottagande skiktet 4' samrnanbinds med det vätskespridande/vätskelagrande skiktet 4 och/eller att det vätskemottagande skiktet 4' eller det vätskespridande/vätskelagrande skiktet 4 sammanbinds med sitt utanpåliggande 10 15 20 25 30 513 227 13 höljesskikt, 2, 3. Vid sarnrnanbindning av den absorberande strukturen 4, 4' med utanpåliggande hölj esskikt är det fördelakti om även hölj esskikten 2,3 innefattar en viss andel poiylaktiafibref. i I utfóringsfonner där polylaktidfibrema utnyttjas som bindeñbrer för att sammanbinda ett skikt eller flera olika skikt kan de olika skikten exempelvis innehålla bikomponentfibrer formade av två olika laktider med olika smälttemperatur, fibrer innehållande sampolymerer av polylaktid, eller blandningår av två olika typer av laktidfibrer med olika egenskaper.

I det följande kommer med hänvisning till den bilagda fig. 2, och när tillämpligt till figur 1, en föredragen utföringsforrn av ett absorberande alster enligt uppfinningen att beskrivas.

Därvid bör noteras att det på fig. 2 visade alstret endast är en schematisk framställning, och att man naturligtvis kan tänka sig utföriiligsforrner av uppfinningen där alstret har en annan form eller ett annat utseende än vad sbm visas på figuren.

I det absorberande alstret 5 ingår en materialstruktur l innefattande ett vätskegenomsläppligt höljesskikt 2, ett vätsketätt höljesskikt 3, samt en mellan nämnda hölj esskikt innesluten absorberande struktur: 4, 4'.

Enligt uppfinningen och den föredragna utföringsforinen innefattar därvid den absorberande strukturen 4, 4' polylaktidfibret eller -filament, vars egenskaper medverkar till ett snabbt insläpp av vätska genom det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 2 för absorption in i den absorberande strukturen 4, 4' även vid upprepade vätningar av alstret.

Tack vare ovannämnda särdrag tillhandahåller det absorberande alstret 5 vid användning en hög vätskeinsläppsförrnâga och, utan för att användaren drabbas av hudirritation, dessutom en hög användarkomfort genom att det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 2 förblir torrt även vid upprepade vätningar. Anšvändningen av polylaktidfibrer ger dessutom det absorberande alstret 5 en högre andel míateiial som är biologisk nedbrytbart på kort sikt, och är även fördelaktig på grund av? att polylaktidfibrerna eller -filamenten är baserade på förnyelsebara råvaror. 10 15 513 227' 14 Det absorberande alstret 5 enligt uppfinningen innefattar således en uppñnningsenlig materialstruktur 1 enligt vad som beskrivits ovan, och är särskilt fördelaktigt utformat som en bamblöja, en barnblöjbyxa, en inkontinensblöja, en inkontinensblöjbyxa, ett inkontinensskydd, en dambinda eller ett trosskydd för engångsanvändning.

Föreliggande uppfinning skall på intet sätt ses som begränsad till vad som har beskrivits ovan i samband med de olika utfïiringsfonnema eller till vad som visas på de bilagda ritningama, utan uppñnningens räckvidd definieras av de efterföljande patentkraven.

Vidare är de enligt uppfinningen utnyttjade polylaktidfibrema eller -filarnenten nedbrytbara på kort sikt och baserade på en på kort sikt förnyelsebar och lättillgänglig råvara, dvs. mjölksyra. För att underlätta termobindning är den utnyttjade polylaktidpolyrneren fördelaktigt av en typ med förhållandevis låg smälttemperatur.

Fibergrovlek, ñberlängd och ñbertvärsnitt hos PLA-fibrema eller -ñlamenten måste anpassas till den aktuella applikationen.

Claims (10)

10 l5 20 25 30 513 227 1 5 5 Patentkrav

1. . En materialstruktur for användning i absorberande alster, såsom blöjor, byxblöj or, inkontinensskydd, sanitetsbindor, trosskydd, eller liknande, nämnda materialstniktur (l) innefattande ett vätskegenomsläppligt höljesslïtikt (2), ett vätsketätt höljesskikt (3), samt en mellan nämnda höljesskikt (2, 3) innesluteri absorberande struktur (4, 4'), k ä n n e t e c k n a d a v att den absorberande strukturen (4, 4') innefattar polylaktidfibrer eller -filament, vars egenskaper medverkar till ett snabbt insläpp av vätska genom det vätskegenomsläppliga hölj esskiktet (2) for absorption in i den absorberande strukturen (4, 4') även vid upprepade vätningar av materialstiukturen (1).

2. , En materialstruktur enligt patentkrav Él, k ä n n e t e c k n a d a v att den absorberande strukturen (4, 4') innefattar ett vätskemottagande skikt (4') beläget närmast mot det vätskegenomsläppliga höljesskiktet (2), och åtminstone ett vätskespridande och/eller vätskelagrande skikt (4) beläget närmast mot det vätsketäta höljesskiktet (3), samt attldärvid det vätskemottagande skiktet (4') huvudsakligen utgörs av polylaktidñbrer eller gñlanient.

3. En materialstruktur enligt patentkrav 2, k ä n n e t e c k n a d a v att det vätskemottagande skiktet (4') innefattar ett nonwovenskikt eller en porös fibervadd.

4. En materialstruktur enligt patentkrav 2 eller 3, k ä n n e t e c k n a d a v att det vätskerriottagande skiktet (4') är bundet genom termobindning.

5. En materialstruktur enligt något av pagtentkraven 2 till 4, k ä n n e t e c k n a d a v att det vätskemottafgande skiktet (4') är tennobundet genom varmluftsgenomblåsning i en through-air-bindningsprocess. 10 15 20 25 30 513 227 16

6. En materialstruktur enligt patentkrav 2 eller 3, k ä n n e t e c k n a d a v att det vätskemottagande skiktet (4') är bundet genom mekanisk nålning, eller genom målning med vattenstrålar i en hydroentanglingsprocess.

7. En materialstruktur enligt något av patentkraven 2 till 6, k ä n n et e c k n a d a v att även det vätskespridande och/eller vätskelagrande skiktet (4) innefattar polylaktidñbrer eller -ñlament

8. En materialstruktur enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a d a v att en andel av polylaktidñbrema eller -filamenten fungerar som bindeflbrer i den absorberande strukturen (4, 4').

9. Ett absorberande alster, i vilket absorberande alster (5) ingår en rnaterialstruktur (1) innefattande ett vätskegenomsläppligt höljesskikt (2), ett vätsketätt höljesskikt (3), samt en mellan närnnda höljesskikt innesluten absorberande struktur (4, 4'), k ä n n et e c k n at a v att den absorberande strukturen (4, 4') innefattar polylaktidñbrer eller -filarnenp vars egenskaper medverkar till ett snabbt insläpp av vätska genom det vätskegenomsläppliga hölj esskiktet (2) för absorption in i den absorberande strukturen (4, 4') även vid upprepade vätningar av alstret (5).

10. Ett absorberande alster enligt patentkrav 9, k ä n n e t e c k n at a v att det absorberande alstret (5) innefattar en materialstruktur (l) enligt något av patentkraven 2-8 och är utformat som en bamblöj a, en bamblöjbyxa, en inkontinensblöja, en inkontinensblöjbyxa, ett inkontinensskydd, en dambinda eller ett trosskydd för engångsanvändning.