SE507935C2 - Sätt och anordning för frammatning av valfria granater ur fallschaktsmagasin - Google Patents

Description

507 935 2 nater av olika typer med kort varsel är tillgängliga för skjutning. Genom att anordningen enligt uppfinningen dessutom gör det möjligt att lagra grana- terna långt framom artilleripjäsens laddöppning så kan man undvika att göra den kompletta pjäsen alltför baktung. Uppfinningen bygger nämligen på att magasinet delas upp i flera efter varandra anordnade grupper av fall- schaktrnagasin inom vilka granaterna lagras parallellt med varandra och parallellt med artilleripjäsens eldrör.

Sättet och anordningen enligt uppfinningen är sålunda speciellt väl anpas- sat för framtidens artilleripjäser.

För morgondagens artilleri gäller dessutom att tillgången till nya typer av specialgranater markant kommer att öka varför antalet granattyper som vid varje tidpunkt måste finnas snabbt tillgängliga kommer att bli väsentligt större än idag. Vissa kommande nya granattyper kan dessutom förväntas bli extremt långa eftersom extremt långa skottvidder kommer att kräva extra långa och slanka granater. De framtida kraven kommer alltså att innebära ett behov av att inte bara hantera många olika granattyper utan även att hantera granater av helt olika längder.

Föreliggande uppfinning ger som resultat en anordning som är väl lämpad att uppfylla samtliga dessa krav.

Ett problem som dessutom alltid tillkommer vid inkapslade system är att tillgängligt utrymme måste tillvaratas på bästa möjliga sätt. Vid en pansar- tornskyddad artilleripjäs gäller det alltså att tillse att de skrymmande grana- terna kan packas tätt utan onödigt spel dem emellan. Dessutom måste den för detta ändamål valda magasinstypen vara lätt och snabb att ladda om.

Sammanfattningsvis kan uppfinningen sålunda definieras som ett sätt och en anordning för att vid med företrädesvis hel- eller halvautomatiska ladd- system försedda artilleripjäser mata fram önskad granat från ett fallschakt- magasin med speciell utformning. Den typ av fallschaktmagasin som är aktuell i detta sammanhang kan nämligen bestå av flera grupper av efter varandra anordnade fallschakt, som visserligen ligger parallella med artil- leripjäsens eldrör men där en eller flera av grupperna mycket väl kan ligga långt framom eller bakom nämnda laddöppning. Problemet blir då att alltid kunna mata fram rätt granat från rätt fallschakt till artilleripjäsens laddpen- 3 507 935 del och detta på kortast möjliga tid och med minsta möjliga antal mellan- steg. Enligt uppfinningen görs detta genom att önskad granat avhämtas från respektive fallschakt från en vid dettas botten anordnad utmatningsöpp- ning varefter granaten i ett plan under samtliga fallschakt av en speciell granattransportör transporteras liniärt i såväl längs- som tvärsled framåt och/ eller bakåt och/eller tvärs tills den når ett speciellt överförings- eller hämtläge där den med en eventuell lyft som mellansteg överförs till pjä- sens laddpendel. Den senare kan sedan vara av helt konventionellt slag.

Genom att helt förelägga den i längs- och tvärsled förskjutbara granat- transportören under samtliga fallschaktsmagasin upptar denna endast ett begränsat utrymme samtidigt som den blir väl skyddad. Antalet rörliga delar blir dessutom begränsat. Om granattransporten mellan magasinet och granattransportören även kräver granatrörelser i vertíkalplanet vilket i de flesta fall torde vara fallet kan detta ordnas med t ex en i granattrans- portören inbyggd saxlyft.

De i anordningen enligt uppfinningen ingående fallschaktmagasinen kan dessutom göras förhållandevis enkla eftersom de tack vare granaternas stora egentyngd inte kommer att behöva förses med några egentliga mat- ningsfjädrar eller andra matningsorgan. De enda rörliga delar som respek- tive fallschaktmagasín i princip behöver förses med är en nedre blocke- ringsanordning i höjd med respektive utmatningsöppning. Denna blocke- ringsanordning skall tillåta avhämtning av den underst i respektive fall- schakt befintliga granaten alternativt tillförsel av nya granater en och en från den därunder parkerade granattransportören. Samtidigt skall den även garantera att granattransportören vid avhämtningen endast tillförs just en granat i taget. Blockeringsanordningen kan mekaniskt utformas på ett stort antal olika sätt varför den i det följande närmast kommer att definieras av hur den skall fungera. I viloläget, dvs då varken granater avhämtas eller tillföres, så hålls alla granater kvar i sina respektive fallschakt genom att den nedersta granaten i respektive schakt är spärrad av ovan närrmda bloc- keringsanordning. Om en ny granat skall tillföras schaktet så avses denna enligt föreliggande uppfinning lyftas in underifrån. Den nya granaten skall alltså av granattransportören lyftas upp i schaktet. Skulle det då finnas gra- nater i schaktet så kommer granattransportören att lyfta samtliga dessa då den trycker den nya granaten uppåt i schaktet. Därvid avreglas eller fälls blockeringsanordningen åt sidan så snart dessa inte längre belastas av de 507 935 4 överliggande granaterna. Förutsatt att kommandot gäller att en ny granat skall tillföras så återaktiveras blockeringsanordningen så snart den nya gra- naten lyfts över aktuellt blockeringsläge. Om avsikten i stället är att avhäm- ta en granat från schaktet ifråga så avreglas eller fälls blockeringsanordning- en åt sidan på motsvarande sätt så snart granattransportörens vagga nått den understa granaten och lyft denna tillräckligt för att avlasta blockerings- anordningen. Denna hålls sedan fälld åt sidan tills den aktuella granatens tjockaste del passerat blockeringsläget varvid blockeringsanordníngen ånyo aktiveras för att fånga upp den därpå följande granaten. Så snart blocke- ringsanordningen deaktiveras skall nämligen granattransportören vända och börja röra sig nedåt varefter denna sedan den passerat magasinens lägsta punkt kan tvär- och/ eller längsförskjutas till önskad plats i form av ett av- hämtningsläge för pjäsens laddpendel eller ett annat magasinsläge. Bloc- keringsanordningen som sådan kan t ex bestå av fällbara klaffar eller vingar.

Som framgår av det ovan sagda måste granattransportören innefatta en lyftfunktion som åtminstone har en lyfthöjd motsvarande något mer än en granatdimension och som har tillräcklig lyftkraft för att lyfta samtliga gra- nater i ett fallschakt, dessutom får den inte ta för mycket plats och den måste vara synnerligen robust och pålitlig samt dessutom snabb. Samtliga dessa krav kan uppfyllas med en så kallad saxlyft.

Rent teoretiskt är det möjligt att ge granattransportörens inbyggda saxlyft en tillräcklig lyfthöjd för att direkt kunna överföra granaten till pjäsens ladd- pendel. I de flesta fall torde detta dock innebära att den blir allt för utrym- meskrävande varför det vanligtvis är lämpligare att komplettera granat- transportörens lyft med en andra lyftanordning som sköter granattranspor- ten upp till laddpendeln. Ett förslag till en dylik andra lyft finns beskriven tillsammans med bifogade figurer.

Uppfinningen finns närmare definierad i de efterföljande patentkraven och den skall nu något ytterligare beskrivas i samband med bifogade figurer av vilka Figur 1 visar en sprängskiss av en i ett pansartorn monterad artilleripjäs försedd med de för uppfinningen kännetecknande fallschakt- magasinen, medan UI 507 935 Figur 2 i större skala visar huvuddragen för anordningen enligt uppfin- ningen och Figur 3 visar principerna för granattransportören medan Figur 4 visar ett tvärsnitt genom ett fallschaktrnagasin av den för upp- finníngen utmärkande typen med vissa av de däri ingående de- taljerna och Figur 5 slutligen i större skala visar en med saxlyft försedd granat- transportör av den typ som föreslås ingå i anordningen enligt uppfinningen.

Alla motsvarande detaljer har givits samma hänvisningsbeteckningar på de olika figurerna oavsett skala och projektion.

Den på figurerna med 1 betecknade artilleripjäsen vars eldrör 2 endast del- vis finns med på figurerna har en laddöppning 3. Dess lagring och organ för elevation rn m har för tydlighets vinnande uteslutits på figurerna. Som framgår av figur 1 är artilleripjäsen 1 monterad i ett pansartorn 4 vars ytter- konturer antytts med streckprickade linjer. Pansartornets 4 motsatta sida har lämnats tom. Här skall i realiteten ett helautomatiskt system för frammat- ning och iordningställande av drivkrutladdningar vara placerat. Då detta inte har något med föreliggande uppfinning att göra har det utelämnats. l tornets 4 högra sida är granatrnagasinet placerat. Detta består av tio fall- schaktrnagasin av beroende av tornformen något olika höjd. De tio fall- schaktrnagasinen är ordnade i tre efter varandra anordnade grupper 5-7 bestående av tre, tre och fyra med varandra och med artilleripjäsens 1 eldrör 2 parallella fallschakt. Den bakersta av dessa grupper 7 har kunnat ges fyra fallschakt 8-11 medan de bägge övriga grupperna 5 respektive 6 måste ge plats för pjäsens lagring respektive dess laddpendel och därför har dessa endast fått tre fallschakt vardera. I fallschakten 8-11 finns vid fullt magasin i det visade exemplet sex, fem, fyra respektive tre granater.

I figurerna 1 och 4 visas samtliga fallschakti grupp 7 fyllda med granater medan figur 2 visar fem granater i fallschaktet 8 medan de övriga fallschak- ten 9, 10 och 11 är tomma. Dessutom har fallschaktsmagasinsgrupperna 5 507 955 6 och 6 uteslutits på figur 2. Detta senare har gjorts för att det i ett plan under magasinen anordnade transportsystemet skall framträda åtminstone till sina huvuddelar.

Transportsystemet syns bäst på figur 3 medan dess placering under samtliga fallschaktmagasin framgår av figur 4.

På figur 1 har de delar av längs- och tvärmatningssystemet, som borde ha kunnat observeras, utelämnats för att förtydliga figuren.

Transportsystemet innefattar två parallellt med artilleripjäsens eldrör och under fallschaktsmagasinen anordnade gejdrar 12 respektive 13. Området mellan gejdrarna täcker hela området under fallschaktsmagasinen samt något mera. Längs gejdrarna 12 och 13 är granattransportör 14 maskinellt förskjutbar. För förskjutning av granattransportören 14 längs gejdrarna 12 respektive 13 finns en elektrisk motor 15. Granattransportörens 14 huvud- delar är två parallella styrskenor 16, 17 som i den dubbla pilens 33 bägge riktningar är förskjutbart anordnade längs med gejdrarna 12, 13. Styrskenor- na 16, 17 är i sin tur förenade medelst två rörformiga tvärbalkar 18, 19 och längs dessa, dvs alltid tvärs gejdrarnas 12, 13, är den egentliga granatvaggan 20 förskjutbart anordnad. I granatvaggan ingår granatskålen 35 vilken i sin tur är höj- och sänkbar medelst den på Fig. 5 visade saxliften 37. I de figurer där grantvaggan finns utritad på plats ligger en granat 21 i granatvaggans granatskål 35. Den senare finns dock inte utritad på alla figurer. För förskjut- ning av granatvaggan längs tvärbalkama 18, 19 finns en elmotor 22 som via en första drivrem 23 en inbyggd vinkelväxel 24 och en andra drivrem 25 kan förskjuta granatvaggan 20 i dubbelpilens 26 bägge riktning. Tillsam- mans med den förskjutning längs gejdrarna 12, 13 som motorn 15 svarar för kan sålunda granatvaggan anta vilket läge som helst mellan gejdrarna 12 och 13, dvs den kan parkeras under vilken som helst av fallschakten inom grupperna 5-7. Dessutom har den ett speciellt utmatningsläge 31 vid insidan om fallschaktsmagasingruppen 6. Detta kommer nu att beskrivas mer i detalj tillsammans med figur 4.

Den kompletta funktionskedjan för anordningen enligt uppfinningen blir således att man väljer ut det fallschakt ur vilket en granat skall avhämtas varefter granattransportören längs gejdrarna 12, 13 och tvärbalkarna 18, 19 medelst drivmotorerna 15 respektive 22 förskjutes så att den ligger direkt 7 507 935 under det aktuella fallschaktet varefter den nedersta granaten i schaktet av- hämtas på redan beskrivet sätt. Från laddpendel 32 vidarebefodras granaten till pjäsens laddöppning 3 t ex genom kastansättning. Så snart granat- transportören 20 avlämnat en granat förskjutes den till nästa avhämtnings- ställe.

Påfyllningen av de olika fallschaktsmagasinen med nya granater görs före- trädesvis genom en därför avsedd påfyllnings-/plundringslucka via vilken man utifrån har direktkontakt med ett av granattransportörens många olika alternativa stopplägen och till vilken det direkt går att ansluta granathante- ringsorgan tillhörande en därtill avpassad laddvagn.

Figur 4 visar snittet IV-IV genom främst fallschaktsmagasinsgruppen 6 i figur 1. Eftersom gejdrarna 12, 13 uteslutits på figur 1 och granattransportö- ren endast antytts där hänvisas även till snittmarkeringen i figur 2.

I figur 4 återfinnes fallschaktsmagasinsgruppen 6 med dess tre fallschakt 27, 28 och 29 med i visat läge fyra, fyra respektive tre granater på plats. I respek- tive fallschakts nedre del är två varandra motstående rörliga och komman- dostyrda spärrorgan 30 anordnade. Dessa har till uppgift att hålla kvar gra- naterna i respektive fallschakt.

På figuren återfinnes vidare de bägge gejdrarna 12 och 13, granattransportö- ren 14 med dess tvärbalkar 18 och 19 och granatvaggan 20. Samtliga granater i magasinet har beteckningen 34 medan granaten på granattransportören 14 precis som på figur 1 och 2 heter 21.

Som bäst framgår av figur 5 består granatvaggan 20 av en övre granatskål 35 och en undre bärdel 36. Dessa är i sin tur förenade medelst en saxlyft 37 bestående av två par saxade bärlinjaler och ett i bärdelen 36 inbyggt icke utritat förskjutningsdon som kan bestå av en hydraulkolv, en skruv med mutter och elmotor eller annan i och för sig känd mekanisk anordning som vid behov förskjuter saxbenens undre ändra mot eller från varandra för höjning eller sänkning av granatskålen 35.

Som framgår av figur 4 befinner sig granattransportören 14 under fallschak- tet 27. I det visade exemplet är avsikten att tillföra granaten 21 till magasi- net. Saxlyften 37 har börjat lyfta granaten 21 in i fallschaktet 27. Eftersom 507 935 s saxlyften 37 förskjuter granaten 21 i pilen 38 riktning kommer den samtidigt att lyfta samtliga granater 34 i schaktet. Så snart spärrorganen 30 avlastas fälls dess in till på figuren visat läge som de bibehåller tills granaten 21 är helt inne i schaktet. Därefter återföres de till sina låslägen varefter saxlyften 37 sänker granatskålen 35 som alltså kan passera mellan spärrorganen som alltså egentligen är fyra per fallschakt.

Om istället en granat skulle avhämtas ur fallschaktet så höjs granatskålen tills den understa granaten lyfts fri från spärrorganen 30 varefter dessa öpp- nas precis den tid det tar för den aktuella granatens tjockaste del att passera varefter de återföres till spärrläge och stoppar de övriga granaterna. Därefter förs den nu avhämtade granaten till det streckmarkerade läget till vänster.

Där finns ett híssystem 39 bestående av själva lyftdelen 40 som kan bestå av skruvar, stela kedjor eller motsvarande. Längs själva lyftdelen kan två lyft- arrnar 41 (42), av vilka bara 41 syns å figuren, förskjutas i pilens 43 riktning.

I sitt nedre yttersta på figuren med streckmarkering visade sidoläge befinner sig den avhämtade granaten som visas på figuren omedelbart över lyft- armarna (41, 42) och då lyftdelen 40 aktiveras kommer dessa att lyfta grana- ten och förflytta den till lyftdelens översta läge där den genom den med pilen 43 markerade tippfunktionen tippas över i pjäsens med 32 markerade laddpendel av vilken den överförs till pjäsens laddöppning 3 och ansättes t. ex. på tidigare antytt sätt medelst en kastansättare.

Claims (5)

9 507 935 PATENTKRAV

1. Sätt av vid, med företrädesvis hel- eller halvautomatiska laddsystem för- sedda artilleripjäser (1) från ett av flera parallellt med varandra och artilleri- pjäsens (1) längsriktning samt även i flera grupper efter varandra anordna- de artilleripjäsen tillhörande fallschaktmagasin (5-7), på kommando till en artilleripjäsens laddsystem tillhörande laddpendel (32) eller motsvarande mata fram önskad granat (21) ur valt fallschaktrnagasin (5-7, 8-11) k ä n n e - t e c k n a t d ä r a v att önskad granat (21) avhämtas från en vid respektive fallschaktmagasins undersida anordnad utmatningsöppning för att därefter, i ett plan under samtliga fallschaktmagasin (5-7), efter behov transporteras såväl linjärt i fallschaktmagasinens längsrikming (33) som tvärs dessa (26) tills den når en utmatningsöppning (31) som står i förbindelse med artil- leripjäsens laddpendel (32) eller en med denna samverkande transport- eller lyftanordning för att där överföras till denna.

2. Anordning för att i enlighet med sättet enligt krav 1, vid med företrädes- vis hel- eller halvautomatiska laddsystem försedda artilleripjäser (1) från ett av flera parallellt med varandra och artilleripjäsens längsriktning samt även i flera grupper efter varandra anordnade, artilleripjäsen tillhörande, fallschaktmagasin (5-7, 8-11) till en artilleripjäsens laddsystem tillhörande laddpendel (32) eller motsvarande mata fram önskad granat (21) ur valt fall- schaktmagasin (5-7, 8-11), k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att denna inne- fattar en i ett plan under samtliga fallschaktmagasin anordnad (5-7, 8-11), i såväl dessas längsriktning (33) som tvärs densamma (26) linjärt till valfritt läge förskjutbar granattransportör (14) och varvid respektive fallschakt- magasin uppvisar en i dess botten anordnad utmatningsöppning i normal- fallet spärrad av låsorgan (30) vilka på kommando kan öppnas då granat- transportören (14) befinner sig omedelbart under fallschaktmagasinets ut- matningsöppning. 507 935 10

3. Anordning enligt krav 2 k ä n n e te c k n a d d ä r a v att granattrans- portören (14) har ett separat stoppläge (31) där den står i omedelbar kontakt med artilleripjäsens laddpendel (32) eller med denna samverkande separat transport eller lyftanordning (39-42).

4. Anordning enligt endera av kraven 2 eller 3 k ä n n e t e c k n a d d ä r - a v att respektive fallschaktmagasin (5-7, 8-11) i sin utrnatningsöppning är försedd med minst en uppsättning öppningsbara klaffar (30) eller motsvar- ande för att hålla den nedersta granaten i magasinet på plats och vilka kan deaktiveras vid avhämtning av granater från magasinet eller tillförsel av granater dit.

5. Anordning enligt endera av kraven 2-4 k ä n n e te c k n a d d ä r a v att granattranportören (14) innefattar en saxlyft med vilken granater (21) lyfts in i respektive ut ur magasinen.