SE460558B - Skottmagasin foer helautomatiska artilleripjaeser - Google Patents

Description

460 558 ningskanal vilket annars är vanligt vid kanonmagasin för stora skottmängder. Då är dessutom skottmagasinen oftast placerade i lavetten istället för direkt på pjäsen. Så snart man kommit upp något i kalibrar över de allra minsta kanonkalibrarna på omkring 20 mm är det mindre vanligt att de pjäshängda magasinen rymmer fler än 10-20 skott. Skottmagasinet enligt uppfinningen kan genom att det blir så kompakt byggas för 100 skott och däröver även i kalibrar på 40-57 mm.

Den tidigare nämnda samtidiga laddningen av skottfacken och tvär- matningskanalen sker genom att skottfacken fylls varvid tvärmat- ningskanalen automatiskt även den fylls. För att skotten i de v skottfack som ännu ej står i tur att tillföra tvärmatningskanalen ytterligare skott under själva eldgivningen, ej skall störa ' skottmatningen längs tvärmatningskanalen är samtliga skottfack försedda med skottlyftare vilka aktiveras sedan skottfacken fyllts. Skottlyftarna lyfter då samtliga skott, utom det första i varje skottfack, så att det bildas en fri kanal mellan de i tvär- matningskanalen befintliga första skotten och övriga skott. I höjd med varje skottfack finns vidare en avkännare som så snart den konstaterar att inget skott längre befinner sig i dess del av tvärmatningskanalen utlöser skottlyftaren i nästa fack i mat- ningsriktningen så att de i detta skottfack befintliga skotten får fri passage till tvärmatningskanalen. Det bortersta skottfacket, som alltså alltid skall börja att tillföra skott, har ingen skott- lyftare. Detta arrangemang medför att skottfack efter skottfack successivt töms i tvärmatningskanalen. Grundprincipen med inbördes parallella skottfack, en gemensam tvârmatningskanal som sammanfaller med skottfackens utmatningslägen samt skottlyftare som säkerställer att tvärmatningskanalen hålls fri från samtliga respektive skottfack utom'det som för tillfället förser tvärmatningskanalen med nya skott är förut känd genom t ex USA patentet 3,331,281 (SE-A-207 560). Någon detaljbeskrivning av hur skottlyftaren lämpligen skall vara konstruerad återfinns emeller- tid inte där.

Föreliggande uppfinning hänför sig nu till en specifik konstruk- v j» :__ c , 304% ä 460 ssai tion av dessa skottlyftare vilka i upplyft läge reglas av egna knäledsreglingar vars avregling aktiveras först då avkânningsorganet, vid det i tvärmatningskanalens matningsriktning närmast föregående skottfacket, konstaterat att detta skottfack helt tömts på skott. Enligt uppfinningen sker vidare utíösningen av de olika skottlyftarna genom att respektive avkänningsorgan förskju- ter speciella fackutlösningsklackar från ett första läge bortom den aktuella skottlyftarens knäledsregling till ett andra läge där fackutlösningsklacken överbryggar avståndet mellan en punkt på knäledsreglingen, som då den förskjutes i en viss riktning avreg- lar knäledsreglingen och ett i nämnda riktning rörligt anslag som vid pjäsens rekyl rör sig i nämnda riktning men själv ej når ända fram till knäledreglingen, Detta arrangemang innebär att av- kännarna endast förskjuter fackutlösningsklackarna som har liten egen massa medan urreglingen av knäledreglingarna ombesörjes av pjäsrekylen.

Aktiveringen eller uppregling av samtliga skottlyftare skall alltså göras sedan skottfacken fyllts. Det kan därför vara lämp- ligt att förse skottfacken med ett gemensamt lock sammankopplat med ett organ som aktiverar skottlyftarna då locket stängs.

Fig 1 visar i snedprojektion en Lv-pjäs med två pjäshängda skott- magasin ett på vardera sidan ' Pig 2 visar i större skala ett tvärsnitt genom ett av dessa skott- magasin. Figur 3 visar snittet III-III i fig 2. Figur 4 visar i ytterligare förstoring och med fler detaljer delar av snitten A-A och B-B i fig 3. Figur Sa och Sb visar i sama skala och detalj- rikedom som fig 4 delar av snittet C-C i fig 3. Fig Sa visar därvid ingående länksystem i utlöst läge och fig Sb samma lânksy- stem i upphakat läge. Figur 6a och 6b visar principen för utlösningsfunktionen för länksystemet från fig Sa och b. Figur 6a visar därvid upphakat läge och fig Ga utlöst läge.

Motsvarande detaljer har givits samma hänvisningsbeteckningar i samtliga figurer. 460 558 Den på figur 1 visade Lv-pjäsen l har två pjäshängda skottmagasin 2 respektive 3. Mellan skottmagasinen sitter en vertikal pjäsmat- ningskanal 4 som kan ta emot skott från endera av magasinen 2 eller 3 och mata dessa in i pjâsens patronlåge. Magasinen kan fyllas med olika typer av ammunition och valet av magasin kan medelst separata styrorgan göras avhängigt av aktuellt mål. Skott- magasinen är försedda med öppningsbara lock för påfyllning av nya skott ovanifrån. Locket 5 vid magasinet 2 är visat i halvöppet läge.

Det på figur 2 snittade skottmagasinet 2 innehåller sex skottfack I-VI innehållande sammanlagt S4 skott numrerade i den ordning de matas vidare mot pjäsen. Skotten l och 2 saknas i figurens nummer- serie eftersom dessa skott laddas direkt i pjäsmatningskanalen 4.

De olika skottfacken I-VI har var sitt utmatningsläge vilka till- sammans bildar skottmagasinets tvärmatningskanal 6. I denna tvär- matningskanal befinner sig skotten 3-8. Längs tvärmatningskanalens 6 botten löper en tvärmatningsanordning 7 av stegmatningstyp. Den- na kommer ej att diskuteras i detalj i text och figurer då den egentligen ej ingår i uppfinningen. Konstruktivt kan den även ut- formas på flera olika sätt. Dess allmänna funktion bygger på att den för varje skott som avfyras från pjäsen matar de längs mat- ningskanalen 6 befintliga skotten ett steg närmare och in i pjä- sens matningskanal 4.

Vid laddning av pjäsen 1 öppnas locket 5 vid respektive skottmaga- sin varefter respektive skottfack fylles med minst ett skott så att samtliga utmatningslägen längs tvärmatningskanalen 6 fylls.

Varje skottfack utom facket I, som alltså är det skottfack som ligger längst bort från pjäsen i tvärmatningskanalens 6 matnings- riktning räknat, är försett med en skottlyftare generellt betecknad 8. Då skottfacken fylls skall dessa skottlyftare 8 befinna sig i utlöst läge, d v s de skall lämna skottfacken helt fria så att dessa kan fyllas helt och hållet ända ner t o m respektive utmatningsläge. Varje skottfack är vidare försett med en vertikalmatare som garanterar en ostörd matning av skotten 9,, > . =gigáš¿'šï.____fl,aff'gy,ï. _55 V-škhàøyušëf! šxïf ,í¿ '_ a ' v f, 3,. .,.¿1_;,:\..-. ._,.__. t-.ffgll _ S l 5. 460 558 p längs respektive skottfack oavsett pjäsens elevation. Dessa vertikalmatare är ej utritade på figurerna då de ej ingår i upp- finningen och dessutom är av konventionell konstruktion. Vertikal- matarna kan t ex bestå av hydrauliskt eller fjäderbelastade mat- ningsarmar som påverkar de översta skotten i varje skottfack. Då skottfacken fyllts med önskat antal skott placeras skotten 1 och 2 i pjäsmatningskanalen 4 varefter vertikalmatarna aktiveras.

Därefter stängs skottmagasinets lock 5. Locket är antingen direkt sammankopplat med en speciell manöverfunktion eller också aktiveras denna funktion separat. Då manöverfunktionen aktiveras förs skott- lyftarna 8, som då skottfacken fyllts alltså befunnit sig i utlöst läge till det på figur 2 och 4 visade läget där de lyfter samtliga skott i varje skottfack utom de i utmatningslägena befintliga skotten, en tillräcklig höjd av för att det mellan skotten längs tvärmatningskanalen 6 och övriga skott i skottfacken skall bildas en fri kanal. Som tidigare påpekats har skottfacket I ingen skott- lyftare. Skotten i detta skottfack har alltså fritt tillträde tills fackets utmatningsläge.

Dä man öppnar eld med pjäsen matas alltså skotten av tvärmatningen 7 successivt fram längs tvärmatningskanalen 6 i pilens b riktning samtidigt fylls tvärmatningskanalen på med nya skott till att börja med från skottfacket I. Samtliga skottfack utom skottfacket VI är vidare försedda med avkännare generellt betecknade 9 se (fig 4 samt 6a och 6b). Då det skottfack som för tillfället matar tvär- matningskanalen 6 med nya skott tömts utlöser avkånnarna för det tömda skottfacket skottlyftaren i det i matningsriktningen därpå följande skottfacket som alltså får överta uppgiften att tillföra tvärmatningskanalen nya skott. Avkännarna 9 är placerade i tvär- matningskanalens 6 botten där de påverkas av de längs denna fram- matade skotten. Avkännarnas 9 närmare funktion kommer att disku- teras mer i detalj i det följande tillsamans med övriga meka- niska lösningar. Uppfinningen är dock ej begränsad till de på figurerna illustrerade lösningarna. Dessa är fastmer att anses som föredragna utföringsexempel.

Skottlyftarnas 8 och avkännarnas 9 funktion framgår i första hand av figurerna 4-6.

Då skottfacken I-VI fyllts aktiveras den tidigare omnämnda ma- növerfunktionen för aktivering av skottlyftarna.

Denna manöverfunktion kan t ex bestå av ett antal med varandra och med locket sammankopplade länkarmar t ex enligt följande.

Locket 5 förskjuter då det stängs en första länk 10 från läget 10a till l0b därvid fälles armen ll ned samma sträcka omkring sin vridningsaxel 15. På armen ll är en spärr 12 och en fjäderbuffert 13 anordnade. Då armen ll förskjutes tar spärren 12 med sig armen 14. Då armen ll når bottenlâget 10b utlöser emellertid ett fast stopp 16 fjäderbufferten 13 som i sin tur utlöser spärren 12 som släpper sitt grepp i armen 14 som därvid återgår till ursprungsläget under inverkan av en längre fram i kopplingskedjan anordnad returbuffert 17. Dessförinnan har emellertid en del hunnit ske. Armen 14 har ett bakre överhâng 18 vid vilket en länk 19 är fäst. Länken 19 förskjutes i pilens riktning och förskjuter i sin tur länkarna 20-24 i pilarnas riktning. Länkarna 20, 21 och 22 är-fästa på samma axel och vrider sig som en enhet.

Länken 24 är i sin tur fäst på samma axel som länken 25 på figur Sa och b. Länken 25 är i sin tur samankopplad med länkarna 26 och 27.

Den vid varje skottfack utom facket I anordnade skottlyftaren är nu uppbyggd på identiskt samma sätt varför de ingående delarna får samma hänvisningssiffror. * Då länksystemet 24-27 påverkas i pilarnas riktning förskjutes sam- tidigt den vinklade armen 28 som i sin tur påverkar länken 29 som i sin tur påverkar en vinklad låslänk 30 vilken är lagrad omkring en axel 31 och är vridbart förbunden med länken 29 vid sin ena arm 32 och med en andra låslänk 34 vid sin andra arm 33. Den andra låslänken 34 är i sin tur i sin andra ände förbunden med svängar- men 33 som är fäst på samma axel som den tidigare nämnda skott- lyftaren 8. Då hela länkarmsystemet nu rör sig i pilarnas riktning 460 558 i och med att den aktuella manöverfunktionen aktiveras så kommer den vinklade låslänkens 30,andra arm 33 och den andra làslänken 34 att föras över till sitt upphakade på fig Sb och 6a visade knäledslåsta läge. Därvid inta: skottlyftaren 8 det på figurerna 2, 4 och 6a visade läget där övriga skotten lyfts så att de i tvärmatningskanalen befintliga skotten får fri passage. Att obser- vera är att länken 29 är förbunden med den vinklade armen 28 via ett slitsat spår 29a som tillåter länksystemet 24-26 att återgå till ursprungsläget då spärren 12 utlöses. Det slitsade spåret 29a tillåter även en uppregling av knäledslâsningen 31-33-34 utan att länksystemet 24-28 påverkas.

Den successiva utlösningen av skottfackens skottlyftare 8 allt- eftersom skottfacken töms framgår av figurerna 6a och 6b där vissa andra detaljer uteslutits. Som framgår av figur 6a belastas skotten i varje skottfacks utmatningsläge (utom i det sista skottfacket) den fjäderbelastade avkänningsarmen 9 (fjädern = 36).

Dà avkänningsarmen 9-ej längre belastas av något skott, d v s då facket tömts förskjuter avkänningsarmen länken 37 i pilens rikt- ning. Därvid förskjutes en fackutlösningsklack 38 från ett första läge bortom knäledslásningen 31-33-34 till ett andra läge där fackutlösningsklacken 38 Överbryggar avståndet mellan knäledslàs- ningens utlösningspunkt, d v s den punkt som utlöser läsningen om den påverkas i rätt riktning, och ett utlösningsanslag 39(endast medtaget på fig Ga och 6b)som är sammankopplat med pjäsrekylen och för varje skottrekyl passerar nämnda punkt men själv ej när ända fram till den kritiska punkten på knäledslásningen. Resultatet blir alltså att skottlyftaren 8 utlöses vid första rekyl efter det att fackutlösningsklacken 38 förskjutits till sitt andra läge. För att ytterligare snabba upp fackutlösningsfunktionen kan skott- lyftaren 8 förses med en utlösningsfjäder (35 ej på figurer- na) som påverkar den i utlösningsriktningen.

Skottlyftarna i samtliga fack fungerar på ovan beskrivet sätt och systemet garanterar sålunda en säker matningsfunktion fram tills samtliga skottfack tömts.

Claims (3)

460 558 PATENTKRAV

1. Extremt kompakt företrädesvis pjäshängt skottmagasin (2) för helautomatiska artilleripjäser främst lv-pjäser inne- fattande ett flertal företrädesvis vertikala bredvid varandra anordnade inbördes parallella skottfack (I-VI), vardera ryman- de ett flertal parallellt över varandra anordnade skott, vilka successivt kan matas ned mot ett för varje skottfack specifikt utmatningsläge från vilket skotten matas vidare mot pjåsens in- matningsläge av ett separat för samtliga skottfack gemensamt tvär- matningssystem (7) via en tvårmatningskanal (6) som sammanfaller med de parallellt bredvid varandra anordnade utmatningslägena för de olika skottfacken och varvid samtliga skottfack utom det i tvärmatningens matningsriktning längst bort från pjäsen belägna skottfacket (1) är försedda med skottlyftare (8) vilka i aktive- rat läge lyfter samtliga skott i respektive fack, utom det som ligger i respektive utmatningsläge, över tvärmatningskanalen (6) så att skotten i denna går fria från övriga skott tills skott- facket närmast bortom facket ifråga tömts då skottlyftaren (8) i detta fack avreglas så skotten i facket får fri tillgång till tvärmatningskanalen (6) och varvid skottlyftarna (8) vid respek- tive skottfack är sammankopplade med var sitt avkänningsorgan (9) anordnat i höjd med utmatningsläget för det skottfack som i tvär- matningskanalens matningsriktning ligger omedelbart före det skottfack till vilket skottlvftaren (8) hänför sig och varvid avkänningsorganen påverkas till ett första läge av eventuella i respektive utmatningsläge befintliga skott för att då avkënnings- organen ej längre belastas av något skott medelst inbyggd fjäder- kraft (36) förskjutas till ett andra läge där de i sin tur aktive- rar avreglingen av därmed sammankopplad skottlyftare k ä n n e - t e c k n a t därav att respektive skottlyftare (8) reglas i upp- lyft läge medelst egna knäledsreglingar (31-33-34) vars avregling i: .m 460 558 aktiveras först då avkänningsorganet (9) vid närmast föregående skottfack, genom att det inte längre be- lastas konstaterat att detta skottfack helt tömts och därvid förskjuter en_fackutlösningsklack (38) från ett första läge bortom den aktuella skottlyftarens (8) knä- ledsregling till ett andra läge där fackutlösnings- klacken (38) överbryggar avståndet mellan en punkt på denna knäledsregling som då den förskjutes i en viss rikt- ning avreglar knäledsreglingen (31-33-34) och ett i nämnda riktning rörligt utlösningsanslag (39) som vid pjäsens rekyl rör sig i nämn- da riktníng men själv ej när ända fram till knäledsreglingen.

2. Skottmagasin enligt kraæ 1 k ä n n e t e c k - n a t därav att skottlyftarna (8) i samtliga skottfack är sam- mankopplade med ett.fër skottfacken gemensamt lock (S) på sådant sätt att skottlyftarna förs till reglat upplyft läge då locket stängs. I

3. Skottmagasin (2, 3) enligt krav 1 k ä n n e t e c k - n a t därav att de monteras narvis på vardera sidan om pjäsen som uppvisar en egen vertikal matningskanal (4) för skotten som kan ta emot skott från endera av skottmagasinens tvärmatningskana- ler (6) och som mynnar i pjäsens inmatningsläge. sm.-