SE507498C2 - Separationsanordning försedd med transportspiral och silorgan - Google Patents

Description

l0 15 20 25 30 35 Kända utrustningar av ovan beskrivet slag är behäftade med många bris- ter. I statiska silar och roterande trumsilar sker enbart en silning av vätskan varför avvattning och ev tvättning mäste utföras i separata maskiner. Trumsilarna använder endast en ringa del av sin silyta för effektiv silning. De nyutvecklade kombinationsmaskinerna för tvätt- ning/silning/avvattning har liten silyta, fungerar osäkert t ex har problem med upptransport av silgods varjämte det ej gär att reglera torrsubstansen för det gods som matas ut ur maskinerna. Maskinerna är klumpiga, utrymmeskrävande och har hög energiförbrukning. Det galler- rens som lämnar maskinerna har dessutom oönskat stort vätskeinnehàll.

Ställda krav pá effektiv silning kombinerad med avvattning av uppfângat silgods och reglering av torrsubstansen hos från anordningen utmatat gods är ej möjlig i en och samma anordning enligt känd teknik. I den kännetecknande delen av det oberoende patentkravet definieras en teknik som tillgodoser uppställda önskemål och krav.

I de beroende kraven anges ändamålsenliga utföringsformer av uppfin- ningen även för att tillgodose önskad tvättfunktion.

Uppfinningen beskrivs närmare nedan med hänvisning till ett antal figu- rer som visar i fig 1 ett längdsnitt genom en första utföringsform av anordningen, fig la snittet A-A i fig 1, fig lb en alternativ utföringsform av anordningen i omrâdet för snit- tet A-A, fig 2 en andra utföringsform av uppfinningen där fixerad mekanisk axel saknas, fig 3 ett förstorat längdsnitt genom anordningen i dess övre ändom- ràde i utföringsformer enligt fig 1 och 2 samt iO 20 25 30 35 fig 4 ett snittat parti av ett borstförsett gängbiad.

Anordningen eniigt uppfinningen innefattar en första behâiiare 1 och en andra behàiiare 2, nedan ofta benämnda inre behàiiare 1 resp yttre be- háiiare 2. Den inre behàiiaren omsiuts åtminstone deivis av den yttre behàiiaren. I en utföringsform är den yttre beháiiaren anordnad för att omsiuta den första beháiiaren endast i anordningens undre dei 35. Mei- ian den yttre behâiiarens vägg 27 och den inre behàiiarens vägg 17 bii- das ett första utrymme 26. Den första behàiiarens inre utrymme har hän- visningssiffran 16. I den i figurerna visade utföringsformen är en drivanordning 30 föriagd tiii anordningens övre dei.

Minst ett iniopp 13 för vätska inneháiiande de kroppar och/eiier par- tikiar 41 som skaii aviägsnas ur vätskan är koppiat tiii den inre be- hàiiaren 1 och ett utiopp 24 för vätska från viiken kroppar och/eiier partikiar aviägsnats är ansiutet tiii sagda första utrymme 26. Utioppet är som regei försett med en avstängningsventii 25.

Den inre behàiiarens nedre dei är utförd som sii - i vissa utförings- former som sii med tvättdei. Den inre beháiiarens meiiandei kan betrak- tas som transport föravvattningszon - i vissa utföringsformer som sköijzon.

Den inre behàiiarens övre dei är utförd som ett organ för ackumuiering, komprimering och utmatning av upptransporterat siigods. Utmatning sker när önskad komprimeringsgrad uppnåtts för siigodset.

I figurerna visas utföringsformer av uppfinningen med tvâ iniopp 13 an- siutna tiii den första behàiiaren. Det nedre inioppet är avsett för ändamàiseniig tiiiedning av tvätt- eiier sköijvätska och det övre för tiiiedning av materiai som skaii siias eiier tvättas. Som regei erford- ras vid enbart siining endast ett iniopp 13 viiket då som regei ansiuts tiii den första behàiiarens nedre dei. I utföringsformer där tvättfunk- tion är pákaiiad, är inioppet 13 som regei ansiutet tiii den första be- háiiaren i ett område ovanför en förutbestämd högsta vätskenivâ 6a. Som regei är ett organ 53a anordnat för att avkänna den högsta tiiiàtna ni- l0 15 20 25 30 35 4-98 vån 6a för vätskan och ett organ 53b för att avkänna en förutbestämd lägsta nivå 6b för vätskan.

Organen 53a,b är kopplade för att t ex via styr och reglerorgan (ej vi- sade i figurerna) reglera vätskeflödet genom inloppet 13 och/eller för att ställa om avstängningsventilen 25 för att reglera storleken på vätskeflödet ut ur anordningen. Med uttrycket "reglera vätskeflödet" avses även att helt öppna eller helt stänga vätskeflödet. I sin allra enklaste form är organet för att kontrollera att den högsta tillåtna vätskenivån 6a ej överskrids utformat som ett bräddavlopp vilket som regel anordnas på den andra behållaren 2.

Ett gängblad 33 (fig la) bildande en spiral 3 är anordnat i en bana 7 bildad av den inre behållaren 1. Ett drivorgan 30 är anordnat för att rotera spiralen kring dess geometriska centrumaxel 32. Banan 7 och spi- ralens geometriska centrumaxel 32 bildar en vinkel a mot horisontalpla- net 5. Som regel har den inre behàllaren i sin nedre och övre del en i huvudsak cylindrisk utformning. Dess tvärsnitt är anpassat mot den yttre radien hos spiralen därigenom att de partier av den inre behålla- rens vägg 17 mot vilka spiralen anligger vid sin rotation bildar en krökt yta med en krökningsradie som i omkretsriktningen överensstämmer med eller överstiger spiralens yttre radie.

Ordet gängblad i föregående stycke är använt utan någon begränsande in- nebörd och innefattar en spiralformad kropp vars tvärsnitt är t ex rek- tangulärt, koniskt, trapetsformat, innefattar stegvis förskjutna be- gränsningsytor etc. Med gängblad avses även en kropp som är sammansatt av två eller flera med varandra sammankopplade delspiraler.

Den inre behàllarens vägg 17 är försedd med passager 15 för vätska.

Passagernas dimensioner är anpassade efter storleken pà de fasta krop- par och/eller partiklar 41 som skall avskiljas ur vätska som tillförts den inre behållaren. Som regel är de passager 15 som är anordnade i den inre behâllarens undre del, dvs i det parti av behållaren där vätskan passerar genom passagerna, större än i behàllarens övre del där silgod- set förtjockas och komprimeras. När vätskan passerar genom passagerna l0 l5 20 25 30 35 kvarhålls mot den inre behållarens vägg 17 kroppar och/eller partiklar som ej kan förflyttas genom passagerna. Även i sin övre del 11 är den inre behållarens 1 vägg 17 som regel för- sedd med passager 15 för vätska. Utföringsformer av anordningen före- kommer där den inre behållarens vägg 17 har passager utefter behålla- rens hela längd. Ofta förläggs passagerna runt den inre behållaren hela cylindriska omkrets. Sådan förläggning av passagerna väljs som regel för den inre behållarens undre del 10 för att skapa så stor silyta som möjligt.

I den första behållarens 1 mellandel 12 är i vissa utföringsformer an- ordnat dysor 52 (jfr fig la) för att avge vätskestrálar med en riktning som medför att strålarna passerar genom området för spiralens centrala hålighet. Som regel är som visas i fig la dysorna 52 anordnade i två pà avstånd från varandra placerade rader. Samliga dysor är anordnade ovan- för anordningens högsta tillåtna vätskenivå. Genom vätskebegjutningen lossgörs på den roterande spiralen vidhäftande silgods varjämte det lossgjorda godset av vätskestrålarna förflyttas mot den första behålla- rens inre mantelyta varigenom transporten av silgods i anordningens axelriktning befrämjas. Vätskestrålarna sköljer även silgodset samti- digt som silgodset under sin förflyttning omtumlas.

I utföringsformer av uppfinningen där anordningen är försedd med organ (ej visade i figurena) som växlar rotationsriktning för spiralen 3 ingår som regel kontrollorgan som endast tillåter den ena raden av dysor att avge vätskestrålar, nämligen den rad vars dysor vid den aktu- ella rotationsriktningen riktar sina vätskestrålar mot drivsidan av den första behållarens vägg 17. Med "drivsidan" avses det område av väggen utefter vilken huvuddelen av det transporterade materialet lyfts upp vid spiralens rotation.

I den i fig 1 visade utföringsformen är i den inre behållaren anordnat en central stillastående mekanisk axel 19, i fortsättningen benämnd centrumaxel 19, som är fixerad till anordningens undre vägg (bottenvägg 29). Axeln har en i rummet fixerad position och passerar genom spira- lens 3 centrala hålighet. Axelns dimensioner understiger diametern hos 10 20 25 30 35 507 ' .,Ö 490 spiralens inre hålighet. Axeln är i vissa utföringsformer utformad som ett orunt rör. Det förekommer även utföringsformer i vilka axeln är försedd med utanpåliggande ribbor eller har ett tvärsnitt med minst ett hörn. Gängbladets 33 bredd i radiell riktning och axelns radie är så valda att vid lutande axel bringar vid spiralens rotation tyngdkraften gängbladet till anliggning mot den inre behállarens vägg 17 och/eller mot material som befinner sig mellan gängbladet och den inre behålla- rens vägg 17. I området intill den andra mekaniska axeln 18 är spiralen frigående dvs det uppstår ingen anliggning mot behållarens vägg 17 el- ler mot den centrala mekaniska axeln 19.

Centrumaxeln bildar en stillastående friktionsyta som hindrar eller bromsar rotation av silgodset. Den hindrar även sildgods från att sköl- jas ned genom spiralens centrala hålighet därigenom att den hindrar ma- terialet (silgodset) från att passera över gängbladets inre kant. Häri- genom förbättras anordningens transportkapacitet.

I vissa utföringsformer används den centrala axeln 19 som tilledare för tvätt- eller sköljvätska. I dessa utföringsformer är den centrala axeln utformad som ett ihåligt rör vars mantelyta är försed med öppningar ge- nom vilka vätskan passerar.

Centrumaxelns längd är så anpassad att axeln möter den roterande drivaxeln 18 vid vilken spiralgängan är fixerad. Spiralgängan slutar på avstånd från utkastöppningen varigenom det bildas ett spiralfritt ut- rymme 23 mellan drivaxeln 18 och anordningens övre gavelvägg 28.

Drivaxeln är i området för utmatningsöppningen 14, som är anordnad i den inre behállarens vägg, försedd med organ 51 som påverkar i utkast- ningszonen ansamlat silgods i radiell led. Den i det cylindriska höl- jets sidovägg befintliga utkastöppningen är som regel försedd med en mekanisk tillslutningsanordning 50, t ex en lucka 50. Detaljer om utfö- randet ges längre fram.

I fig 2 visas en utföringsform där anordningen saknar mekanisk axel.

I fig 3 visas den övre delen av en utföringsform av uppfinningen där det framgår att den stillastående första mekaniska axeln 19 möter en 10 l5 20 25 30 35 507 498 roterande andra axel 18 som i sin övre ände är kopplad till en driven- het 30 och i sin nedre ände skjuter in åtminstone ett halvt spiralvarv i skruvgängan 3 med vilken den är fast förbunden. Av figuren framgår att spiralens fria ände 34 är belägen pá avstånd fràn utmatningsöpp- ningen 50 och det nedan beskrivna utmatningsorganet 51.

Det spiralfria utrymme 23 som bildas runt den andra axeln 18 från spi- ralgängans fria ände och fram till den första behàllarens övre ga- velände utgör ett uppsamlingsrum för upptransporterat silgods.

Den inre behàllarens mantelyta har i omrâdet nära behàllarens övre änd- gavel en utmatningsöppning 14 vilken som regel är försedd med den reg- lerbara luckan 50 för tillslutning resp öppning av utmatningsöppningen.

Den roterande andra axeln 18 är i omradet för utmatningsöppningen för- sedd med en med axeln fast förbunden utmatningsanordning 51 som påver- kar ansamlat silgods med en radiellt verkande kraft.

Den vid den roterbara andra axeln 18 förbunda spiralgängan slutar pá ett avstånd från utmatningsorganet 51. Längden i axiell led pà det spi- rallösa omrâdet runt axeln 18 fram till utmatningsorganet är företrä- desvis minst lika halva diametern av spiralgängan och sällan översti- gande längden av hela diametern.

Den inre behàllarens mantelyta är i området längs den spirallösa sträckan företrädesvis orund för att förhindra rotation av silgods som ansamlats i detta omrâde. Den inre behàllarens mantelyta har i omrâdet vid utkastöppningen 14 företrädesvis cylindrisk utformning med ett i huvudsak cirkulärt tvärsnitt.

Utmatningsöppningen 14 är som regel försedd med en utkastränna 80 (jfr fig 1a,b). Denna har en första vägg 81 som är anordnad på ena sidan av utmatningsöppningen 14 och riktad i tangentens riktning för den inre behàllarens tvärsnitt. Pä den motställda sidan av utmatningsöppningen är utkastrännan anordnad med en andra vägg 82 som är motställd den första. De båda väggarna är förbundna med tvärväggar så orienterade att utkastrännan får ett i huvudsak rektangulärt tvärsnitt. Som regel ökar l0 l5 20 25 30 35 avståndet mellan den första och andra väggen med ökande avstånd från utmatningsöppningen 14.

Utmatningsorganet 51 har formen av en vinge 51 som är fast fixerad vid drivaxeln 18. Tvärsnittet för vingen är företrädesvis koniskt med ko- nens spets riktad från drivaxelns centrumaxel. Vid drivaxelns rotation passerar konens spets med litet avstånd förbi innerytan hos den inre behållaren.

Utmatningsorganets 51 tvärsnitt medför att organet vid sin rotation förbi området för utmatningsöppningen 14 påverkar material som anligger mot organet med krafter med en riktning som i huvudsak överensstämmer med utkastrännans riktning. Härigenom befrämjas förflyttningen av mate- rial ut genom utmatningsöppningen 14.

Den andra mekaniska axeln 18 är i sin undre ände fixerad till spiralen 3 och i sin övre ände ansluten till drivorganet 30 (jfr fig 1). Drivor- ganet roterar den andra mekaniska axeln som i sin tur roterar spiralen 3 kring spiralens geometriska centrumaxel 32.

I fig 4 visas en utföringsform av ett gängblad 33 försett med ett av- strykningsorgan 36 som bildar en flexibel periferi hos spiralen 3. I den visade utföringsformen är avstrykningsorganet utformat som en spi- ralformad borste 36 som är fäst vid den kant av gängbladet vilken spi- ralen 3 vänder mot den inre behållarens vägg 17. Borsten 36 är i den visade utföringsformen fäst i en rännformad hållare 38 anordnad i gäng- bladets yttre kant. Hållaren och borsten är dimensionerade för att låta borstens borst 37 skjuta ut förbi gängbladets yttre kant varigenom borstens fria borständar bildar det närmast behàllarväggen 17 belägna partiet av spiralen. Vid spiralens rotation anligger borstens borst mot den inre behållarens vägg 17 åtminstone under en del av spiralens rota- tion.

Som regel är, som visas i fig 4 och som beskrivits i föregående stycke, spiralens gängblad 33 i samtliga utföringsformer försett med borstlik- nande organ 36 förlagda utefter spiralens från centrum vända kant. De borstliknande organen bildar avstrykningsorgan för material som häftar lO l5 20 25 30 35 07 CD *J ND CD fast vid insidan av väggen 17. Det är för fackmannen uppenbart att av- strykningsorganen även har andra utföringsformer t ex är utformade som eftergivliga plastremsor, skrapkanter av gummi etc.

Vätska innehållande kroppar och/eller partiklar (i fortsättningen även benämnda fasta ämnen) tillförs anordningens inre behållare 1 genom in- loppet 13. Vätskan passerar fràn den inre behållaren 1 ut till utrymmet 26 mellan den inre behállarens vägg 17 och den yttre behàllarens vägg 27. När vätskan flyter genom passagerna 15 filtreras fasta och/eller halvfasta kroppar bort ur vätskan därigenom att de kvarstannar mot den inre behàllarens vägg 17. Vid spiralens rotation förflyttas de ansam- lade fasta ämnena utefter anordningens bana 7 upp till den inre behål- larens övre del för att där matas ut ur anordningen genom utmat- ningsöppningen 14. Den vätska som befinner sig i utrymmet 26 mellan den första behàllarens och den andra behàllarens väggar lämnar utrymmet ge- nom utloppet 24.

I de utföringsformer där dysor 52 sprutar vätskestrálar mot kroppar och/eller partiklar som förflyttas i banan 7 frigörs genom vätskebe- gjutningen föroreningar t ex biologiska sådana som häftar fast vid kropparna och/eller partiklarna och som är lösbara i vätskan. Vätskebe- gjutningen medför även att kropparna och/eller partiklarna förs mot den inre behâllarens vägg 17 varigenom effektiviteten i spiralgängans 3 transport av kropparna och/eller partiklarna förbättras, då deras rota- tion med spiralgängan förhindras.

Vid materialets förflyttningen mot utmatningsöppningen 14 sker vid stängd lucka 50 en ansamling av material och därigenom en komprimering av materialet under bildandet av en materialplugg i den inre behålla- rens övre del (dess spiralfria del) eftersom den stängda luckan 50 hindrar materialet från att passera utmatningsöppningen. Vid materia- lets komprimering reduceras mängden vätska som upptagits av materialet.

Vätskan lämnar den första behållaren genom de passager 15 som är anord- nade i den första behàllarens vägg i den del av behållaren där pluggen bildas. Komprimeringsgraden är bestämmande för storleken pá reduktionen av materialets vätskeinnehàll och därmed för torrhetsgraden hos det ma- terial som passerar genom utmatningsöppningen 14. Komprimeringsgraden 507 498 l0 20 25 30 35 10 styrs av den kraft som krävs för att öppna luckan. Anordningen är för- sedd med reglerorgan för inställning av erforderlig kraft.

Ju mer silgods som ansamlats desto större kraft ansätter spiralen mot det gods som trycks in i utrymmet och desto bättre är avvattningen för det gods som tillkommer. Den ökande komprimeringen av silgodset innebär att ett allt större vridmoment erfordras för att rotera den med driv- axeln 18 fast fixerade spiralen 3 och utmatningsorganet 51. En automa- tiskt fungerande reglering av luckans öppning eller stängning och där- med av silgodsets vätskeinneháll eller komprimering erhålls genom att utmatningsöppningens 14 lucka 50 förspänns t ex mekaniskt eller pneu- matiskt.

I en första utföringsform av anordningen inställs komprimeringsgraden för materialet genom inställning (t ex genom ändring av förspänningen hos en fjäder) av den totala kraft som materialet skall ansätta mot luckan för att denna skall öppnas eller stängas.

I en andra utföringsform inställs komprimeringsgraden därigenom att ett organ (t ex en hydraulkolv, en pneumatisk kolv, ett elektromekaniskt manöverdon etc) öppnar eller stänger luckan när driveffekten för att rotera spiralen passerar ett inställt värde (som regel mäts strömstyr- kan).

I samtliga utföringsformer är det enkelt att även under pågående drift av anordningen anpassa inställningarna och därmed komprimeringsgraden efter egenskaperna hos det material som skall komprimeras och den torr- hetsgrad som efterfrågas. Genom inställning av komprimeringsgraden upp- nås önskad torrsubstans hos materialet i den bildade pluggen och därmed i det material som matas ut genom utmatningsöppningen 14. Torrsubstans- halter överstigande 20% och som regel 25% uppnås för de flesta mate- rial. Vid normalt förekommande fibrösa silrens uppnås torrsubstanshal- ter överstigande 35%.

Den totala kraft som krävs för att förflytta pluggen mot utmatningsor- ganet bestämmer torrsubstansen hos det material som matas ut ur anord- 10 20 25 30 35 O°I CD “\'l \O OO Il ningen. Vid ökning av den totala kraften ökar kompressionsgraden och därmed torrsubstansen hos det material som matas ut ur anordningen.

I det spirallösa omrâdet mellan spiralgängans ände och fram till den roterande utmatningsanordningen 51 bildas en i huvudsak stationär mate- rialplugg, vilkens rotation företrädesvis förhindras genom orund ut- formning av omgivande mantelvägg t ex ett månghörnigt tvärsnitt för väggen. Den kant av den roterande utmatningsanordningen som möter den framkrypande materialpluggen skaver bort material från denna så att en ackumulerad ansamling av finfördelat roterande silgods bildas i området för utmatningsanordningen. Då luckan för utmatningsöppningen öppnas, förflyttas silgods snabbt ut ur området samtidigt som den stationära pluggen förblir intakt. Finfördelning av silgodset är till fördel då detta ofta bränns. Den snabba utmatningen av silgodset reducerar mar- kant storleken på den effekt som behöver tillföras drivmotorn. I vissa utföringsformer regleras luckans förflyttning baserat på den driveffekt som tillförs drivmotorn. Enklast sker detta genom att man mäter ström- styrkan.

I en första utföringsform av anordningen inställs komprimeringsgraden för materialet genom inställning (t ex genom ändring av förspänningen hos en fjäder) av den den totala kraft som materialet skall ansätta mot luckan för att denna skall öppnas. I en andra utföringsform inställs komprimeringsgraden därigenom att ett organ (t ex en hydraulkolv, en pneumatisk kolv, etc) är anordnad för att öppna luckan när driveffekten för att rotera spiralen överstiger ett inställt värde (som regel mäts strömstyrkan). Styrningen av luckans position, t ex baserad på uppmätt strömstyrka är tillämpbar därför att vid ökad mängd ansamlat material i den spiralfria delen av den första behållaren krävs högre vridmoment och därmed högre vridmoment för att rotera spiralen. När material har passerat ut genom luckan och materialets tryck mot luckan minskar för- flyttas luckan mot sitt utgångsläge av fjäderkraften eller av de nyss nämnda kolvarna. I samtliga utföringsformer är det enkelt att även un- der pågående drift av anordningen anpassa inställningarna och därmed komprimeringsgraden efter egenskaperna hos det material som skall komp- rimeras. Genom inställning av komprimeringsgraden uppnås också önskad 10 l5 20 25 30 35 LH CD \J J» \O OO 12 torrsubstans hos materialet i den bildade pluggen och därmed i materia- let som matas ut genom utmatningsöppningen 14.

Som redan beskrivits ovan byggs det, vid förflyttning av ansamlat mate- rial mot banans 7 övre del och vid stängd lucka 50, successivt upp en plugg av material i det spiralfria utrymmet 23. Pluggen har som regel en längd överstigande en fjärdedel av den yttre spiralradien och tilläts ofta ha en längd motsvarande ca halva yttre spiralradien. Hu- vuddelen av vätskeutpressningen sker när spiralen trycker material mot pluggen. Detta sker i ett relativt begränsat parti av den första be- hàllaren beläget på båda sidor om spiralens 3 övre ände 34. Partiet har en längd av minst ca halva yttre diametern hos spiralen 3. Kompres- sionsgraden och därmed torrheten hos det material som passerar utmat- ningsöppningen 14 bestäms av storleken pà den kraft som luckan 50 ut- övar på materialet innan den öppnas.

Nedan beskrivs funktionen hos anordningen i en utföringsform där denna används för tvättning/sköljning av tillfört silgods.

Avtappningsventilen 25 är stängd och vätska tillförs anordningen till en förutbestämd maximinivà. Silgods inleds genom inlastningsöppningen 13 som företrädesvis är belägen strax ovan omtalad maximinivà. Spiralen reverseras så att silgodset förs omväxlande ned och upp i vätskan i an- ordningens nedre del och där omtumlas och knädas. Efter en förutbestämd tid avbryts spiralens rotation varefter ventilen 25 öppnas och vätskan uttöms. Om så krävs upprepas proceduren ett antal gånger. Därefter töms anordningen pá vätskan och material som ansamlats mot den inre behålla- rens vägg förflyttas av spiralen mot anordningens övre del. Som regel sker en sköljning med sköljvätska som tillförs medelst dysorna 52. I anordningens övre del komprimeras och utlastas materialet på tidigare beskrivet sätt.

Ovanstående detaljbeskrivning har endast refererat till ett begränsat antal utföringsformer av uppfinningen, men det inses lätt av fackmannen att uppfinningen inrymmer ett stort antal utföringsformer inom ramen för de efterföljande patentkraven.

Claims (1)

1. lO l5 20 25 30 35 507 498 13 PÅTENTKRAV Anordning för avlägsnande av fasta och/eller halvfasta kroppar (41) ur en vätska (40) där anordningen innefattar en av ett gängblad 4_(33) bildad spiral (3) som är roterbar kring sin geometriska axel (32) och förlagd i en bana (7) som bildar en vinkel (a) med hori- sontalplanet och där anordningen innefattar ett drivorgan (30) för rotering av spiralen kring dess axel, k ä n n e t e c k n a d därav, att i anordningen ingår en första behållare (1) innefattande sagda bana (7) och en andra behållare (2) som i anordningens undre del (35) omsluter den första behållaren (1) under bildandet av ett i förhållande till omgivningen i huvudsak avskild hålighet, att i håligheten ingår ett första utrymme (26) anordnat mellan den första behållarens vägg (17) och den andra behållarens vägg (27), att den första behållaren (1) är anordnad med ett inlopp (13) för tillfö- rande av vätskan innehållande de fasta och/eller halvfasta krop- parna (41), att den första behållarens (1) vägg (17) är försedd med passager (15) genom vilka vätska passerar från den första behålla- ren (1) till utrymmet (26) mellan den första behållaren (1) och den andra behållaren (2), att sagda passager (15) är dimensionerade för att vid vätskans flöde genom dessa avskilja av vätskan transporte- rade fasta och/eller halvfasta kroppar (41) mot insidan av den första behållarens vägg (17), att spiralen (3) är anordnad för att vid sin rotation förflytta de avskilda fasta och halvfasta krop- parna i banans längdriktning, att utrymmet (26) mellan den första och andra behållarens väggar (17,27) är anslutet till ett utlopp (24) för vätska och att en utmatningsöppning (14) för från vätskan avskilda kroppar är anordnad i den första behållarens (1) övre del (11). Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att spi- ralen (3) omsluter en i huvudsak stillastående mekanisk axel (19). Anordning enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att spiralen är anordnad med avstrykningsorgan (36) för att vid sin rotation lossgöra mot den första behållarens vägg (17) ansamlat ma- terial. lO 15 20 25 30 35 (fl C) \J -!~\- WD OJ 14 Anordning enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d därav, att i anslutning till utmatningsöppningen (14) är anordnat ett mekaniskt mothåll (50) för styrd öppning och stängning av ut- matningsöppningen, att transportspiralen (3) slutar på ett avstånd från utmatningsöppningen (14) för bildandet av en spiralfri zon (16) mellan transportspiralens (3) ände (34) och den inre behålla- rens övre gavel och att den spiralfria zonen innefattar ett parti beläget mellan transportspiralens ände och utmatningsöppningen (14) i vilket parti höljet är anordnat med öppningar (15) för passage av vätska. Anordning enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a d därav, att det mekaniska mothállet (50) innefattar minst en lucka (50) som är an- ordnad i utmatningsöppningen (14), att ett organ är anordnat för avkänning av den kraft som inifrån utövas mot luckan av i det spi- ralfria omrâdet ansamlat material eller mätning av den strömstyrka eller effekt som tillförs drivmotorn (30) och att drivorgan är an- ordnade för att förflyttar luckan frán eller till stängt läge base- rat pà storleken av den kraft, strömstyrka eller effekt som upp- mäts. Anordning enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d därav, att avståndet mellan spiralens (3) övre ände (34) och utmat- ningsöppningen (14) minst uppgår till halva den yttre diametern hos spiralen. Anordning enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d därav, att i den första behållarens övre del (11) är anordnat en till drivorganet (30) kopplad mekanisk drivaxel (18) för rotation av spiralen (3) och att den mekaniska axeln (18) sträcker sig åt- minstone ett halvt spiralvarv in i spiralens (3) övre ände (34). Anordning enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d därav, att en vinge (51) är fäst vid den mekaniska drivaxeln (18) i omrâdet för utmatningsöppningen (14) och att vingen bildar ett från den meka- niska drivaxeln i huvudsak radiellt utskjutande organ. 10 15 20 25 30 35 10. 11. 507 498 15 Anordning enïigt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d därav, att den första behà11aren_(1) i ett omrâde ovanför högsta beräknad vätskenivá (6) är anordnad med dysor (52) för avgivande av vätskestràïar mot insidan av den första behåïïarens vägg (17). Anordning enïigt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d därav, att drivorganet (30) är anordnat för att med styrda inter- va11 rotera spiralen (3) motsatt den riktning i viiken ansamïade kroppar förfïyttas mot utmatningsöppningen (14). Anordning enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d därav, att en nivàkännare (53) är anordnad för att vid förutbe- stämda vätskenivàer öppna och stänga tappventiïen (25).