SE504492C2 - En backspegelenhet för ett fordon - Google Patents

Description

20 25 40 45 504 492 2 åtminstone en lins, vilken är direkt täckt med ett lämpligt högreflektivt material på ena sidan för att forma en reflekterande bakre gränsyta som fimgerar både som en lins och reflektor för att konvergera likaväl som att bryta ljusstrålar.

Enligt en annan utföringsform av uppfinningen finns en optisk spegelenhet för ett for- don, till vilket ytterligare optiska element kantillföras, innefattande åtminstone en re- frakterande prisma, företrädesvis ett kilforinat prisma med åtminstone en gränsyta som är plan, medan den andra gränsytan är antingen plan eller "positive off-axis parabolic". Prismat eller prismorna används för att böja ljuset mot den önskvärda banan för den optiska spegelenheten. l de föredragna utföringsformema kan det refrak- terande piismat eller de refrakterande prismorna placeras före eller efter åtminstone en av de konvergerande linserna i direkt beröring med den eller med ett avstånd mellan dem.

Det bör sägas att de olika konvergerande linsema som används i utföringsformerna är alla positiva liriser, där varje har åtminstone en enda lins och antingen en plan-konvex, bi-konvex eller miniskus-forrn. Linserna kan slipas till olika former som till exempel en rektangulär form. Den konvexa ytan hos de olika linsema kan vara sfärisk eller icke sfärisk, och den konvexa ytan hos den bi-konvexa linsen kan vara symmetrisk eller asymmetrisk. i Det bör även sägas att termen "konvergera" endast kan användas för de konvergerande optiska elementen, vilka kan fokusera det parallella ljuset till sin brännpunkt, kan skapa reella eller virtuella bilder, kan förminska och förstora bilderna, för att särskilja mellan deras distinkta optiska natur och det refrakterande prismat. För den senare har termen "avböja" använts.

Det bör ytterligare nämnas att beskrivningen av uppfinningen är inte avsedd att be- gränsa dess skyddsomfång. Olika ändringar kan göras utan att göra avsteg från upp- finningen skyddsomfång.

De olika utföringsformerna av uppfinningen förklaras härmed med hjälp av exempel illustrerade med ritningama nedan: Fig. 1 (a) är ett schematisk snitt genom den första utföringsformen enligt uppfin- ningen; Fig. I (b) är en schematisk sidovy av den första utföringsformen enligt Fig. 1 (a); Fig. 2 är en schematisk perspektivvy från utsidan av fordonet som ger som ex- empel det karaktäristiska hos uppfinningen enligt dess princip; Fig. 3 är en schematisk perspektivvy från insidan av fordonet som ger som ex- empel det karaktäristiska hos uppfinningen enligt dess princip; Fig. 4 till Fig. 10 är schematiska snitt genom ytterligare utföringsformer enligt uppfm- ningen.

Med hänvisning till den första utföringsformen som visas i Fig. 1 (a) och 1 (b), betecknas hela den optiska spegelenheten av en gränslinje med referensnummer 10.

Linjen 40 är ett fordons yttre konturlinje, i fortsättningen kallad kroppslinje, till höger 10 15 20 25 30 40 45 504 492 befinner sig den inre delen. Sidofönstret och det U-fonnade metallspåret som håller fönstret har referensnumrena 41 och 42. Pilen visar fordonet rörelseriktning.

Den optiska spegelenheten som visas in F ig. 1 (a) och 1 (b) innefattar i stort sett fem individuella optiska element: en objektivliris ll, en samlingslins 12, en transmitterande lins 13, en okulärlins 14,- och en reflektionsspegel 15.

Objektivlinsen ll är placerad utanför fordonet som definieras av kroppslinjen 40, och har två gränsytor 21 och 22, med gränsytan 21 placerad utåt och bakåt med avseende på fordonet och tar emot ljus från föremål bakom fordonet, och gränsytan 22 placerad inåt och framåt med avseende på fordonet och vänd mot samlingslinsen 12. Samlings- linsen 12 är placerad delvis inom och delvis utom fordonet och har en främre gränsyta 23 och en bakre gränsyta 24 som är täckt med lämpliga reflekterande material för att bilda en reflekterande yta. Samlingslinsen 12 har en effektiv brärmvidd, som bestäms av den använda linsens brännvidd och den reflekterande ytans krökning. För en plan- konvex lins med en reflekterande beläggning på den plana sidan, är den effektiva brännvidden linsens halva brännvidd om dess reflekterande bakre gränsyta finns i lin- sens huvudplan eller lite mer än linsens halva brännvidd, om den reflekterande bakre gränsytan ligger bortom huvudplanet. För en bi-konvex lins måste den konvergerande effekten hos den reflekterande bakre gränsytan medräknas. Den föredragna samlings- linsen 12 med en reflektionsbeläggriing på ena sidan kan även separeras i en enkel lins som samlingslins och en enkel reflektor, och reflektorn kan placeras antingen före eller efter den enkla linsen. Satnlingslinsen 12 har multipla fimktioner. Den fimgerar både som en konvergerande lins och en reflektor och kan även användas till att justera syn- fältet, såsom kommer att visas senare.

Samlingslinsen 12 kan placeras med sin reflekterande bakre gränsyta 24 snett mot kroppslinjen 40, och även snett mot objektivlinsen 11 och den transmitterande linsen 13 så att de konvergerande strålarna från objektivlinsen 11 först faller på dess främre gränsyta 23, konvergerar mot dess reflekterande bakre gränsyta 24, på vilken strålarna reflekteras. konvergeras ytterligare i en motsatt riktning mot den transmitterande linsen 13. Den optiska axeln som passerar genom objektivlinsen 11 går framåt och inåt med avseende på fordonet med en spetsig vinkel (<45°) mot kroppslinjen 40. och den op- tiska axeln. efter att ha reflekterats av samlingslinsens 12 gränsyta 24. går bakåt och inåt med avseende på fordonet, även med en spetsig vinkel (<45°) mot kroppslinjen 40.

Summan av de två vinklarna är mindre än 90 grader. En inverterad, och även förmins- kad första bild av föremålet bakom fordonet bildas, efter genomgång genom objektiv- linsen l l, i ett fokalplan som åtminstone delvis sammanfaller med eller är i närheten av den reflekterande sarnlingslinsens 12 gränsyta 24. Ljusstrålarna som kommer genom den transmitterande linsens 13 bakre gränsyta 26 blir parallella eller nästan parallella, d.v.s. strålarna divergerar fortfarande svagt. eller konvergerar i ett fokalplan långt bakom den transmitterande linsen 13, med ett avstånd mellan fokalplanet och den transmitterande linsen 13, som är mycket längre än den transmitterande linsens 13 brännvidd. för att bilda en upprätt, korrekt lateralt orienterad, och även förstorad andra bild. Konstruktionen och placeringen av sarnlingslinsen 12 garanterar att den inte in- verkar mycket på proceduren för objektivlinsens 1 1 och den transmitterande linsens 13 10 15 40 45 504 492 bildalstring, men istället samlar fler ljusstrålar från objektivlinsen ll och leder dessa mot den transmitterande linsen 13 vilka annars inte skulle tas emot av den senare.

Dessa tre element, nämligen objektivlinsen 11, sarnlingslinsen 12 och den transmitte- rande linsen 13, kan faktiskt anses vara förbild-delen av spegelenheten. Den sörjer för att ljusstrålama ytterligare konvergeras och reflekteras av en okulärlins 14 och en re- flekterande spegel 15, och till sist ses av en iakttagare. Deras placering, bland annat, beror på brärmvidden (om endast okulärlinsen 14 eller den reflekterande spegeln15 är konvergerande element) eller en kombination av brärmvidder (om både okulärlinsen 14 eller den reflekterande spegeln 15 är konvergerande element) hos okulärlinsen 14 och/eller den reflekterande spegeln 15, som alltid begränsas av det tillgängliga utrym- met inom ett fordon. Placeringen beror även på avståndet mellan det sista optiska ele- mentet, i detta fall den reflekterande spegeln 15, och iakttagarens ögon. 1 de föredragna utföringsforrnema, karaktäriseras de tre elementen på ett sådant sätt att sarnlingslinsens 12 effeknva brännvidd och den transmitterande linsens 13 brännvidd är båda lika med. eller kortare än objektivlinsens brärmvidd. De karaktäriseras även på ett sådant sätt att den transrnitterande linsens 13 främre brännpunkt och objektivlinsens 11 bakre bränn- punkt sammanfaller med eller ligger nära varandra. Avståndet mellan sarnlingslinsen 12 och objektivlinsen 11 är kortare än summan av de effektiva brärmviddema hos sarnlingslinsen 12 respektive objektivlinsen 11, och avståndet mellan den transmitte- rande linsen 13 och samlingslinsen 12 är kortare än summan av den transrriitterande linsens 13 brännvidd och sarnlingslinsens 12 effektiva brännvidd.

Objektívlinsen 11 är den minsta linsen i spegelenheten. Diarnetem eller dimensionen hos den transmitterande linsen 13 är större än de hos objektivlinsen 11. Eftersom sarn- lingslinsen 12 placeras snett, bör den ha en diameter eller dimension som är större än de hos både objektivlinsen 11 och den transrnitterande linsen 13.

Ljusstrålarna, efter att ha passerat genom den transrriitterande linsen 13, konvergeras och reflekteras av okulärlinsen 14 och av den reflekterande spegeln 15, och ses av iakt- tagaren. Den av den transmitterande linsen 13 förstorade bilden förstoras en andra gång av okulärlinsen 14 och av den reflekterande spegeln 15. Okulärlinsen 14 kan i detta fall ha en konstruktion som liknar sarnlingslinsen 12, som har en främre gränsyta 27 och en bakre gränsyta 28 vilken har en reflektionsbeläggning. F öreträdesvis har den reflekterande spegeln 15 en konkav reflekterande yta, även om även en spegel med plan eller konvex yta kan användas, vilken kan ha en beläggning antingen på sin främre eller bakre gränsyta. Okulärlinsen 14 har i detta fall en effektiv brännvidd som är lika med eller kortare än brärmvidden hos den konkava spegeln 15. Okulärlinsen 14 har även en diameter eller dimension som är större än de hos den transmitterande linsen 13. Uppställningen av okulärlinsen 14 och den reflekterande spegeln 15 karaktäriseras på ett sådant sätt, att avståndet mellan okulärlinsen 14 och den transmitterande linsen 13 är kortare än sunnnan av den transrnitterande linsens 13 brännvidd och okulärlin- sens 14 effektiva brännvidd, och avståndet mellan den reflekterande spegeln 15 och okulärlinsen 14 är kortare än summan av den effektiva brärmvidden hos okulärlinsen 14 och brärmvidden hos den reflekterande spegeln 15. Uppställningen karaktäriseras även av att den reflekterande bakre gränsytan 28 hos okulärlinsen 14 är sned både framåt och utåt med avseende på fordonet. och uppåt med avseende på det 10 15 20 '40 45 5 504 492 horisontella markplanet. Ljusstrålarna, efter att passerat genom den transmitterande linsen 13, faller först på okulärlinsens 14 gränsyta 27, konvergeras mot dess reflekterande gränsyta 28 på vilken strålarna reflekteras, och konvergeras ytterligare i motsatt riktning mot den reflekterande spegeln 15. Den optiska axeln, som lämnar okulärlinsens 14 gränsyta 27, går framåt med avseende på fordonet med en spetsig vinkel mot den optiska axeln som faller mot samma gränsyta 27.

Ett annat särdrag hos uppfinningen, jämfört med andra liknande beskrivningar, är att ett armat synfalt bakom fordonet kan erhållas med små justeringar av det optiska ele- mentet eller de optiska elementen. För en spegelenhet med optiska element med givna brärmvidder, kan syrifaltet ändras på många sätt: För det första genom att endast minska okulärlinsens 11 brärmvidd, eller öka den transmitterande linsens 13 brärmvidd för att öka synfältet; eller genom att endast öka objektivlinsens 11 brännvidd, eller minska den transmitterande linsens 13 brärmvidd for att minska synfältet. För det andra genom att endast minska avståndet mellan objektivlinsen 11 och sarnlingslinsen 12 på så sätt att avståndet är kortare än objektivlinsens 11 brännvidd för att öka synfaltet, eller genom att endast minska avståndet mellan den transmitterande linsen 13 och samlingslinsen 12, så att avståndet är kortare än den transmitterande linsens 13 bränn- vidd för att minska synfältet. För det tredje genom att öka brännvidden (igen om endast okulärlinsen 14 och den reflekterande spegeln 15 är konvergerande element) eller kombinationen av brännviddema (igen om både okulärlinsen 14 och den reflekterande spegeln 15 är konvergerande element) hos okulärlinsen och/eller den reflekterande spegeln 15, och på samma gång öka avståndet mellan okulärlinsen 14 och den reflekte- rande spegeln 15, eller öka avståndet mellan okulärlinsen 14 och den transmitterande linsen 13, var för sig eller på samma gång, för att minska synfältet; eller på motsatt sätt för att öka synfältet.

Hela spegelenheten kan konstrueras som en enda del med alla optiska element, elemen- ten utan den reflekterande spegeln 15 i en sluten del för att undvika föroreningar uti- från. UtIymmena inom den slutna delen kan fyllas med luft eller gaser skilda från luft eller vätskor. Konturen av spegelenheten har ett "huvud" innefattande objektivlinsen 11, en "hals" innefattande samlingslinsen 12, och en "kropp" innefattande de andra optiska elementen. "Huvudet" placeras utanför fordonet, "halsen" delvis irmariför och delvis utanför, medan "kroppen" helt inuti fordonet som definieras av kroppslinjen 40.

Som kan ses i Fig. l(b) är företrädesvis den reflekterande spegeln 15 i detta fall place- rad utanför den stängda delen, ungefär ovanför den transmitterande linsens 13 nivå och justeras medelst en kulledskonstruktion 50 som firms bakom den. Den reflekterande spegeln 15 kan även placeras bredvid den stängda delen istället för ovanför. Hela spegelenheten kan ha ett hölje som bildar det ytne skyddet av den slutna delen. och höljet kan kontinuerligt förlängas uppåt för att bilda ett klockfonnat hölje med dess - smala bas som innefattar den reflekterande spegeln 15, och dess vida öppning pekan- des i riktning mot iakttagaren. En transparent skärm 60 kan placeras ovanför utrymmet mellan okulärlinsen 14 och den transmitterande linsen 13; den bör inte påverka de konvergerande strålarna från okulärlinsen 14 till den reflekterande spegeln 15. En transparent skärm kan även monteras på det klockfonnade skalets öppning. Den Uans- parenta skärmen eller de transparenta skärmarna kan formges att vara löstagbara, och 10 15 40 45 504 492 6 elementen innanför den stängda delen kan rengöras periodiskt. En uppvärmnings- anordning kan även inkluderas i spegelenheten, och den kan karaktäriseras av att spår är gjorda runt mitten av kanterna hos de olika optiska elementen, varvid eleknisk upp- värrnningsledning sedan kan lindas i spåren, Medelst energitillförsel kan de optiska elementen värmas upp. Alternativt eller simultant kan uppvärmning erhållas genom att skicka ren varmluft genom den stängda delen' genom spegelenhetens skal. Luften kan skickas tillbaka ut ur spegelenheten via ett annat rör.

En ytterligare lins 17 med mycket mindre diameter eller dimensioner än de andra ovan nänmda optiska elementen, kan strukturellt integreras in i, eller fästas direkt på ytan av ett av de konvergerande elementen, företrädesvis den konkava reflekterande spegeln 15 eller den okulära linsen 14. Den lilla linsen 17 kan ha en uppbyggnad som liknar sam- lingslinsen 12 eller okulärlirisen 14, och företrädesvis har den lilla linsen 17 en effektiv brännvidd som är kortare än brärmvidden eller den effektiva brännvidden hos det op- tiska element till vilken den är fäst. Två slutgiltiga bilder med olika storlekar kan erhål- las på sanuna gång, varvid den delen som upptas av den mindre linsen 17 har en mindre bildstorlek men bredare synfält för att eliminera den döda vinkeln vid sidan om fordonet, medan den andra delen av-det sagda konvergerande elementet har den öns- kade bildstorleken och synfältet för att avgöra avståndet mellan föremålen bakom ett fordon och själva fordonet. Den lilla linsen kan användas som ett extra element som kan tas bort från ytan av det sagda konvergerande optiska elementet.

De yttre särdragen bildade i enlighet med uppfinningens principer visas i Fig. 2 och Fig. 3. Företrädesvis installeras spegelenheten via triangelonirådet av metall på fordo- nets sidodörr som visas i figurema, men den kan även installeras via andra komponen- ter på sidan av fordonet, som t. ex. via området på sidodörren nedanför triangelområdet av metall, eller området vid sidan frarnför sidodörren. Ett skydd 51 har en klockforrnad öppning med en smal bas, som omger kanten av objektivlinsen 11 och pekar mot den bakre delen av fordonet. Den yttersta punkten av gränsytan 21 hos objektivlinsen 11 är fortfarande inom kanalen hos skyddets 51 klockformade öppning, och är formgivet för att undvika regn, darnrn och andra föroreningar på objektívlinsens 11 gränsyta 21.

Spegelenhetens "huvud" kan sträckas ut ur fordonet genom att göra ett hålrum via tri- angelomrâdet, utan att påverka metallspåret 42 som håller sidofönstret 41. I det fall som metallspåret 42 måste tas bort, kan den yttre delen av spegelenheten byggas med ett spår för att hålla sidofönstret 41.

Den optiska axeln, efter att ha passerat genom objektivlinsen 11, sarnlingslinsen 12 och den transmitterande linsen 13 och efter att ha reflekterats av sarnlingslinsens 12 gräns- yta 24, är avsedd att peka mot eller nästan i riktning mot en iakttagare. Men i vissa fall kan denna avsikt inte uppfyllas och i syrmerhet då iakttagaren är för nära kroppslinjen 40. För att övervinna detta problem kan ett refrakterande prisma eller refrakterande prismor behövas för att avböja strålama. Antalet och styrkan på prismoma beror på den önskade avböjningsvinkeln för ljusstrålarna. För en iakttagare vars position är långt ifrån kroppslinjen 40, kan endast ett prisma behövas eller så behövs inget prisma. och prismat eller prismoma kan behöva vara mindre starka. Prismat eller prismoma kan sättas före eller efter åtminstone en av spegelenhetens konvergerande element. i 10 15 20 '40 45 7 504 492 omedelbar beröring med det eller separerade av ett utrymme mellan dem. I de före- dragna utföringsfonnerna tillfogas prismat eller prismoma före eller efter objektivlin- sen 1l och/eller den Uansmitterande linsen 13.

Prismat eller prismoma har en "häl" och ett "spets" och även en fiämre gränsyta och en bakre gränsyta. I det fall att ett prisma ~l 11 (se fig. 4) sätts före eller efter objektivlinsen 1 1, är "hälen" inåt och "spetsen" utåt med avseende på fordonet.

Ljusstrålarrra fiån föremål bakom fordonet, efter att ha passerat genom objektivlinsen ll, infaller på prismats lll främre gränsyta och går i riktning med den optiska axelns riktning framåt och inåt med avseende på fordonet och med en spetsig vinkel mot kroppslinjen 40, och vinkeln blir större efter att ha kommit ut från prismats bakre gränsyta.

I det fall ett prisma 113 (se fig 5) sätts före eller efter den transmitterande linsen 13 är det med "hälen" utåt och "spetsen" inåt med avseende på fordonet. Ljusstrålarna infaller, efter att ha reflekterats av sarnlingslinsens 12 gränsyta 24 och efter att ha passerat genom den transrnitterande linsen 13, mot prismats främre gränsyta , och går i riktning med den optiska axelns riktning bakåt och inåt med avseende på fordonet och även med en spetsig vinkel mot kroppslinjen 40, och vinkeln blir mindre efter att ha kommit ut från prismats bakre gränsyta I det fall att prismat är i direkt beröring med den konvergerande linsen är det med en parallell gränsyta medan den andra är sned mot den konvergerande linsens huvudplan, linsens kanttjocklek kan minskas, så att den gränsyta hos prismat som berör linsen lig- ger vid eller i närheten av linsens huvudplan. I det fall prismat är separerad från den konvergerande linsen är det med en gränsyta sned mot den konvergerande linsen me- dan den andra är sned mot de infallande strålarna eller till ett annat konvergerande element i närheten av den.

Olika utföringsformer som exemplifierar den optiska spegelenheten som innefattar ett eller flera prismor visas i Fig. 4 till Fig. 8.

Utföringsformerna som visas i Fig. 4, Fig. 5 och Fig. 6 liknar den i Fig. 1, och samma referensnummer har använts for motsvarande element. Skillnaden mellan utförings- formerna i Fig. 1 och Fig. 4 är att det fmns ett prisma lll i den senare och att detta är placerat efter objektivlinsen ll i direkt beröring med denna. Skillnaden mellan utfö- ringsforrnerna i Fig. 1 och Fig. 5 att det även finns ett prisma 113 i den senare, och att prismat är placerat före den transmitterande linsen 13 i direkt beröring med denna.

Skillnaden mellan utföringsformernai Fig. 1 och F ig. 6 är att det firms två prismor lll' och 113' i den senare och att prismoma är placerade den ena lll' efter objektivlinsen ll och den andra 113' före den transmitterande linsen 13 och bådai omedelbar beröring med dessa.

I dessa fall, är prismat eller vart och ett av prismoma konstruerade tillsammans med objektivlinsen ll eller den transmitterande linsen 13 för att bilda två individuella op- tiska element, som har funktionen av både en lins och prisma att konvergera och av- böja ljusstrålama. Det refrakterande prismats optiska material kan var skilt från det hos 10 40 45 504 492 linsen. I det fall samma typ av optiskt material har använts både för prismat och linsen, kan objektivlinsen 11 och/eller den transmitterande linsen 13 byggas som en enda del utan några sammanbindande gränsytor mellan linsema och prismoma.

Utföringsfonnerna i Fig. 7 och Fig. 8 liknar även de den i Fig. 1, och samma referens- nummer har använts för motsvarande element- Skillnaden mellan utföringsformerna i Fig. I och Fig. 7 är att det fums ett prisma 16 i den senare och att prismat 16 är placerat före objektivlinsen ll och separerat från denna genom ett kort avstånd.

Skillnaden mellan utföringsformema i Fig. 1 och Fig. 8 är att det även finns ett prisma 116 i den senare och att prismat är placerat efter den transmitterande linsen 13 och separerat från denna genom ett kort avstånd.

Prismat 16 resp 116 i dessa båda fall har en diameter eller dimensioner som är lika med eller större än de hos den motsvarande konvergerande linsen 11 resp 13.

Det är klart att den ovan närnnda beskrivningen av de olika utföringsformerna som in- nefattar ett prisma eller prismor endast är att se som exempel. Olika ändringar kan gö- ras utan att överskrida uppfinningen skyddsomfång. Som exempel, genom motsatta eller kombinerade uppställningar av det som visas i Fig. 4 till Fig. 8 mellan prismoma och de motsvarande linsema, kan flera andra utföringsformer bildas som faller inom uppfinningens Skyddsområde.

Den reflekterande spegeln 15 i de ovan beskrivna utföringsformema har en konkav reflekterande yta. Företrädesvis är brärmvidden hos den konkava spegeln 15 lika med eller längre än okulårlinsens 14 effektiva brärmvidd, för att minimera onödigt från ax- eln avvikande sekundär reflektion och annan distortion.

De ovan nämnda optiska defekterna kan ytterligare minimeras eller minskas genom att byta ut den reflekterande spegeln 15 mot en konvergerande lins 115 som har en konstruktion som liknar den hos okulärlinsen 14, eller genom att sinsemellan byta ut okulärlinsen 14 och den reflekterande spegeln 15. Sådana utrföiingsforrner visas i Fig. 9 och Fig. 10.

Utföringsformen i Fig. 9 liknar den i Fig. 1 och samma referensnummer har använts för motsvarande element. Skillnaden mellan utföringsforrnen i F ig. 1 och Fig. 9 är att den reflekterande spegeln 15 iFig. 1 har bytts ut mot en konvergerande lins 115 som verkar som ett ögonsikte. Ögonsiktet 115 har en konstruktion och funktionsmekanism som liknar den hos okulärlinsen 14, och som har en främre gränsyta 129 och bakre gränsyta 130 vilken senare har en reflekterande beläggning. Ögonsiktets 115 effektiva brännvidd i Fig. 9 är lika med brärmvidden hos den reflekterande spegeln som den ersatte. Ljusstrålama från okulärlinsen 14 infaller först mot Ögonsiktets 115 gränsyta 129, konvergeras mot dess reflekterande gränsyta 130 på vilken strålarna reflekteras, konvergeras ytterligare i en motsatt riktning, bakåt med avseende på fordonet, mot iakttagarens ögon. 9 504 492 Utföringsforrnen i Fig. 10 liknar den i Fig. 1 och samma referensnummer har använts för motsvarande element. Skillnaden mellan utföringsformemai Fig. 1 och Fig. 10 är att okulärlinsen 14 och den reflekterande spegeln 15 i Fig. 1 i fig. 10 har bytts ut mot varandra, så att linsen 151 är placerad på spegelns 15 plats och spegeln 114 är placerad på spegelns 14 plats.

Den reflckterande spegeln i Fig. 10 betecknas med nummer 114 medan okulärlinsen betecknas med 151 som har en främre gränsyta 127 och en reflekterande bakre gränsyta 128. Okulärlinsen 151 har också i detta fall en effektiv brännvidd som är lika med eller kortare än den reflekterande spegehis 114 brärmvidd. I detta fall är det den reflckterande spegeln 114 med dess reflckterande gränsyta snedställd både framåt och utåt med avseende på fordonet, och uppåt med avseende på det horisontella markplanet. Ljusstrålaina från den transmitterande linsen 13 infaller först på den reflekterande spegelns 114 reflekterande gränsyta, reflekteras och konvergeras i motsatt riktning mot okulärlinsen 151. Den optiska axeln, efter att ha reflekterats av den reflckterande spegelns 114 reflekterande gränsyta, infaller med en spetsig vinkel mot den optiska axeln på samma gränsyta hos den reflckterande spegeln 114, framåt med avseende på fordonet, mot okulärlinsen 151. Ljusstrålama från den reflckterande spegeln 114 infaller först mot okulärlinsens 151 gränsyta 127, konvergerar mot dess reflckterande gränsyta 128 på vilken strålarna reflekteras, konvergeras ytterligare i en motsatt riktning, bakåt och inåt med avseende på fordonet, mot iakttagarens ögon. I fig. 10 visas även att en lins 171 kan vara placerad på spegeln 114.

Claims (18)

20 25 35 40 45 504 492 Patentkrav 10

1. Optisk backspegelenhet för motorfordon, innefattande ett flertal kon- vergerande optiska element (1 l, 12, 13, 14, 15) som är separerade från varandra, varvid var och en av de konvergerande optiska elementen (11, 12, 13, 14, 15) innefattar minst en optisk komponent, vilken är en konvergerande lins eller en konkav spegel, kännetecknad av att ett forsta av de optiska konvengerande elementen (ll) bildar en inverterad bild vid ett fokalplan i eller i närheten av ett andra ( 12) av de optiska konvengerande elementen, vilket fokalplan åtminstone delvis sammanfaller med eller ligger nära ett reflekterande gränssnitt (24) hos det andra konvergerande optiska elementet.

2. Optisk backspegelenhet enligt krav 1, kännetecknad av att fokallängden eller den effektiva fokallängden hos det andra konvergerande optiska elementet (12) är lika med eller kortare än det första konvergerande optiska elementets (l I) fokallängd.

3. Optisk backspegelenhet enligt krav 1 eller 2, kännetecknad av att ett nämnt konvergerande optiskt element (1 1, 12, 13, 14, 15) är utformat som en positiv konvergerande lins.

4. Optisk backspegelenhet enligt något av föregående krav, kännetecknad av att ett nämnt konvergerande optiskt element (1 l, 12, 13, 14, 15) är utformat som en uppsättning linser.

5. Optisk backspegelenhet enligt något av föregående krav, kännetecknad av att ett nämnt konvergerande optiskt element (1 l, 12, 13, 14, 15) är utformat som en konkav spegel.

6. Optisk backspegelenhet enligt något av föregående krav, kännetecknad av att det första konvergerande optiska elementet (11) är placerat utanför den yttre konturlinjen (40) hos fordonet och bildar den första inverterade bilden.

7. Optisk backspegelenhet enligt något av föregående krav, kännetecknad av att det andra konvergerande optiska elementet (12) innefattar en positiv lins, som antingen har en reflekterande beläggning på ena sidan (24) för att bilda ett reflekterande gränssnitt eller är försedd med en separat reflektor för att samtidigt verka som konvergerande lins och reflektor.

8. Optisk backspegelenhet enligt krav 7, kännetecknad av att den positiva linsen (12) är utformad som en plan-konvex lins med en plan yta och en motstående sfärisk eller asfärisk yta, varvid den plana ytan har en reflekterande beläggning (24) eller linsen är försedd med en separat reflektor.

9. Optisk backspegelenhet enligt något av föregående krav, kännetecknad av att det andra konvergerande optiska elementet (12) innefattar en konkav spegel. 15 25 30 35 504 492

10. Optisk backspegelenhet enligt något av föregående krav, kännetecknad av att den innefattar ett tredje konvergerande optiskt element (13). 11

11. Optisk backspegelenhet enligt krav 10, kännetecknad av att det tredje konvergerande optiska elementet (13) är placerat på insidan av fordonets yttre konturlinje och bildar ett upprätt andra bild.

12. Optisk backspegelenhet enligt krav 10 eller 11, kännetecknad av att fokallängden eller den effektiva fokallängden hos det andra och det tredje konvergerande optiska elementet (12, 13) båda är lika med eller kortare än det första konvergerande optiska elementets (1 1) fokallängd.

13. Optisk backspegelenhet enligt något av föregående krav , kännetecknad av att den upprätta andra bilden är bildad vid ett bildplan långt bortom det tredje konvergerande optiska elementet (13), varvid avståndet mellan bildplanet och det tredje konvergerande optiska elementet (13) är längre än det tredje konvergerande optiska elementets (13) fokallängd.

14. Optisk backspegelenhet enligt något av föregående krav, kännetecknad av att den optiska axeln hos det ljus, som passerar genom backspegelenheten innan det reflekteras vid det andra konvergerande optiska elementet (12) först sträcker sig framåt och inåt mot fordonets yttre konturlinje och efter reflektion i det andra konvergerande optiska elementet (12) sträcker sig bakåt och innanför fordonets yttre konturlinje (40), varvid vinkeln mellan den optiska axeln före och efter reflektionen i det andra konvergerande optiska elementet (12) är mindre än 90° .

15. Optisk backspegelenhet enligt något av föregående krav , kännetecknad av att den vidare innefattar minst ett extra konvergerande optiskt element (14, 15).

16. Optisk backspegelenhet enligt något av föregående krav, kännetecknad av att den innefattar en transparant skärm (60).

17. Optisk backspegelenhet enligt något av föregående krav, kännetecknad av att den innefattar ett prisma.

18. Optisk backspegelenhet enligt något av föregående krav , kännetecknad av att den innefattar en lins, som är integrerad med eller fäst vid ytan på en närnnt optiskt konvengerande element (11, 12, 13, 14, 15).