SE470544B - För en bitfelsövervakning i en väljarutrustning avsedd anordning - Google Patents

Description

- l Q: GW 42:-. p. _ 2 _ lavsnitt med en kontrollsumma, anpassat för att kunna upp- täcka uppträdande bitfel i nämnda första delavsnitt.

TEKNIKENS TIDIGARE STÅNDPUNKT Väljarutrustningar, i form av paketväljare, av ovan angiven generell beskaffenhet är tidigare kända i ett flertal olika utföringsexempel.

Det är således känt att inom paketväljare, för dess styrning, utnyttja den virtuella destinationsadressen utpekbar i data- cellens första adressbärande avsnitt, och för detta ändamål krävs en tabellslagning i ett minne, varje gång en informa- tion, avseende den önskade destinationsadressen, krävs för nämnda styrning via styrorganet.

Det har också anvisats paketväljare uppbyggda på ett ATM-sys- tem (Asynchronious Transfer Mode), till vilken typ förelig- gande uppfinning får en speciellt lämplig tillämpning.

Vid väljarutrustningar av ovan angiven beskaffenhet och som för sin styrning kräver dataceller med standardiserat format är det tidigare känt att, för enbart det första adressbärande delavsnittet, anvisa bildandet av en kontrollsumma, inplacer- bar i det andra delavsnittet, som genom en speciellt vald algoritm är anpassad för att kunna upptäcka uppträdande bitfel i nämnda första delavsnitt.

Fastställes ett bitfel i nämnda första delavsnitt utgör detta normalt ett så allvarligt fel att hela datacellen kastas, eftersom ett sådant bitfel normalt innebär att datacellens adressering är fel, och det är en allvarlig olägenhet att i en väljarutrustning, av ovan angiven beskaffenhet, tillåta feladresserade dataceller att få passera.

Vid kända system har det med rätta ansetts obehövligt att behöva kasta dataceller med enbart bitfel i det andra in- formationsbärande avsnittet, p.g.a. att sådana fel ger för _ 3 _ signalöverföringen obetydliga olägenheter. aEnoGönELsE FÖR FÖRELIGGANDE UPPFINNING TEKNISKT PROBLEM Under beaktande av teknikens tidigare ståndpunkt, såsom den beskrivits ovan, torde det framstå såsom ett tekniskt kvali- ficerat övervägande och ett tekniskt problem att kunna inse att fördelarna förknippade med att i en väljarutrustning av paketväljartyp utföra en bitfelsövervakning av jämväl det andra informationsbärande avsnittet överstiger olägenheterna med att införa till väljarutrustningen kompletterande bit- felsövervakande organ.

Under beaktande av teknikens tidigare ståndpunkt, såsom den beskrivits ovan, torde det få anses vara ett tekniskt problem att för en erforderlig intern signalstyrning inom väljarut- rustningen kunna inse de förenklingar och fördelar som är förknippade med att utföra en bitfelsövervakning även av det andra informationsbärande avsnittet och därjämte inse de val- möjligheter som kommer att erbjudas, i beroende av upptäckt bitfels struktur, vad avser val av möjliga tillgängliga åt- gärder.

Sålunda torde det få anses vara ett tekniskt problem att kunna inse den förenkling av väljarutrustningens styrfunktion som kan komma till stånd genom att vid bitfel i det andra bitfelsövervakande avsnittet välja en av följande möj- ligheter; att i beroende av bitfelets struktur kunna komplet- tera bitkonfigurationen i aktuellt andra avsnitt och/eller, att i beroende av bitfelets struktur kunna rätta uppträdande bitfel och/eller att i beroende av bitfelets struktur alternativt endast markera i en position i datacellen att det fš 5 f:- _ 4 _ andra informationsbärande avsnittet bär på ett bitfel.

Det måste också få anses vara ett tekniskt problem att kunna inse den förenkling av väljarutrustningens styrsystem som kan realiseras enbart genom att anvisa en mera fulltäckande över- vakning av eventuella uppträdande bitfel i hela datacellen.

Det är också ett tekniskt problem att kunna inse betydelsen utav att för nämnda andra informationsbärande avsnitt låta genomföra övervakningen avseende uppträdande bitfel med hjälp av en, av ett valt polynom bestämd, kontrollsumma alternativt utvärdera paritetsbitar och välja övervakningsmetod i be- roende av transportvägens längd.

Det måste även få anses vara ett tekniskt problem att kunna inse de fördelar som är förknippade med att jämväl utföra en bitkonfigurationsövervakning utav en, internt i väljarutrust- ningen utnyttjad, ytterligare information, skild ifrån men beroende av adressinformationen inom det första adressbärande avsnittet för den väljarexterna datacellen.

Det är också ett tekniskt problem att kunna inse var en be- räknad kontrollsumma eller uträknade paritetsbitar skall vara placerade, vid en väljarinternt utnyttjad datacell, försedd med nämnda ytterligare information.

Det ligger en tekniskt förborgad insikt i att kunna förstå betydelsen utav att låta den ytterligare informationen, adderad till den inkommande datacellen, få bilda en väljarin- ternt utnyttjad datacell, och låta det första adressbärande avsnittet för den väljarexternt utnyttjade datacellen vara övervakat vad avser bitfel med hjälp utav en kontrollsumma eller paritetsbitar och att dessutom kunna inse var nämnda kontrollsumma eller paritetsbitar skall vara placerade, alternativt inse vilket polynom som skall utnyttjas för en adekvat beräkning av nämnda kontrollsumma. its “då CU (få f. r» _ 5 _ Det måste också få anses vara ett tekniskt problem att kunna inse betydelsen utav att låta välja en udda paritet för att övervaka det första avsnittet och en jämn paritet för att ut- nyttja och övervaka den resterande delen av datacellen eller vice versa och dessutom kunna inse vilka delar eller avsnitt, inom den väljarutrustningen interna datacellen, som skall övervakas vad avser paritet av ett av nämnda slag.

Det ligger också ett tekniskt problem i att kunna inse de fördelar som är förknippade med att ett fastställt bitfel i det andra avsnittet skall kunna "rättas" enbart genom att låta isolera källan eller att förenkla en lokalisering och att inse de medel som står till buds för att göra en sådan komplettering i rättande syfte.

För den väljarinterna kopplingen är det också ett tekniskt problem att kunna inse de fördelar som ligger i att vid upptäckande av vissa bitfel i det andra avsnittet låta marke- ra att, den, väljarutrustningens interna datacell tillhöran- de, kontrollsumman eller dess paritetsbitar har ändrats så att dessa, trots ett kvarvarande fel, ändå inte direkt marke- rar bitfel.

LÖSNINGEN Uppfinningen utgår nu ifrån en för en bitfelsövervakning i en, i en telekommunikationsanläggning ingående, väljarut- rustning, av den typ som går under beteckningen paketväljare, avsedd anordning, varvid till nämnda utrustning är anslutna, via första väljarportar, ett antal utgående länkar och i nämnda väljarutrustning förefinns erforderliga styrorgan och kopplingsorgan för att sammankoppla inkommande länk med ut- pekad utgående länk.

Nämnda utpekning av utgående länk är initierad utav på en inkommande länk uppträdande signaler, i form av en eller flera dataceller, varvid nämnda datacell har en konstant längd, med ett första adressbärande avsnitt eller område och I s.

' NI] 'Û (_) I ...fffiw P5, _ 5 _ ett andra informationsbärande avsnitt eller område, där det adressbärande avsnittet uppvisar dels ett första delavsnitt, för identifiering av en destinationsadress, dels ett andra delavsnitt, med en bitkonfiguration anpassad för att via ett valt polynom kunna upptäcka uppträdande bitfel i nämnda första delavsnitt.

För att kunna lösa ett eller flera av de ovan angivna tek- niska problemen anvisar nu föreliggande uppfinning utnytt- jandet utav första medel, anordnade att inom väljarutrust- ningen kunna upptäcka uppträdande bitfel inom nämnda andra informationsbärande avsnitt. Vid uppträdande bitfel är andra medel anordnade att notera nämnda uppträdande bitfel i en bitfelsnoterande enhet. Nämnda första medel eller enhet är anordnad att kunna komplettera nämnda andra informations- bärande avsnitt och/eller att rätta uppträdande bitfel.

Föreslagna utföringsformer, fallande inom ramen för uppfin- ningstanken, anvisar att nämnda andra informationsbärande avsnitt är övervakat, med avseende på bitfel, med hjälp av en kontrollsumma och att beräknad kontrollsumma är placerad inom ett område efter det andra avsnittet.

Nämnda andra informationsbärande avsnitt kan också vara över- vakat, med avseende på bitfel, med hjälp utav ett antal pari- tetsbitar, varvid paritetsbitarna är antingen placerade direkt efter det andra avsnittet eller placerade längs det andra avsnittet.

Utnyttjas en ytterligare information, innehållande bl.a. en väljarintern dirigerings- och adressinformation, kan den övervakas vad avser bitfel med hjälp av en kontrollsumma eller med hjälp av paritetsbitar, varvid en beräknad kon- trollsumma eller paritetsbitar är placerad inom ett område efter nämnda ytterligare information. _ 7 _ Speciellt anvisas att en ytterligare information och det första adressbärande avsnittet skall vara övervakade vad avser bitfel med hjälp utav en kontrollsumma och/eller pari- tetsbitar, varvid en beräknad kontrollsumma är placerad efter nämnda första adressbärande avsnittet inom det andra delav- snittet och att kontrollsumman beräknas med hjälp av ett polynom, med formeln xs + xz + x + 1.

Därjämte anvisas att bitfelsövervakningen sker genom att dels övervaka resp. datacell med paritetsbitar, vid en parallell- överföring av dataceller, dels övervaka resp. datacell via beräknade kontrollsummor vid serieöverföring.

Inom uppfinningens praktiska tillämpning faller att udda paritet skall utnyttjas för att övervaka ett bestämt avsnitt och jämn paritet skall utnyttjas för att övervaka den reste- rande del av datacellen eller vice versa, varvid udda paritet kan utnyttjas för att övervaka dels det första avsnittet dels den ytterligare informationen och jämn paritet kan utnyttjas för att övervaka resterande delen av datacellen eller vice VQJTSG..

Vid ett fastställt bitfel i det andra avsnittet rättas bit- felet så att felkällan isoleras eller fellokaliseringen förenklas. Detta kan ske genom att bitfelet kompletteras, genom att rätta den felaktiga datacellens kontrollsumma eller dess paritetsbitar, att en bit tillföres datacellen för att indikera att datacellens kontrollsumma eller dess paritets- bitar har ändrats, p.g.a. tidigare upptäckt bitfel i det andra avsnittet. p FÖRDELAR De fördelar som främst kan få anses vara kännetecknande för en, för en bitfelsövervakning i en väljarutrustning avsedd, anordning, i enlighet med föreliggande uppfinning, är att härigenom har det skapats förutsättningar för att förbättra övervakningen av förbindelsernas och väljarutrustningens _ 3 _ prestanda samt möjliggöra en felisolering och fellokali- sering.

Via en bitfelsövervakning av det andra, den väljarinterna datacellens, informationsbärande avsnittet kan styrfunktionen inom väljarutrustningen förenklas.

Därtill erbjudes en möjlighet att pá ett enkelt sätt kunna utföra en predektiv felövervakning genom att kunna utvärdera en eventuellt uppträdande degenerering av utrustningen.

Det som främst kan få anses vara kännetecknande för en anord- ning, i enlighet med föreliggande uppfinning, framgår av pa- tentkravets 1 kännetecknande del. _____________-_ KORT FIGURBESKRIVNING En för närvarande föreslagen väljarutrustning, med tillhöran- de bitfelsövervakande anordningar, kommer nu närmare, i ex- emplifierande syfte, att beskrivas med hänvisning till bifo- gad ritning där: figur 1 visar i en mycket stark generalisering en, i en telekommunikationsanläggning in- gående, väljarutrustning i form av en ATM- väljare, figur 2 visar i princip ett införande utav en ext- ra bitkonfiguration vid ingången till väl- jarutrustningen och ett borttagande utav denna extra bitkonfiguration vid utgången från väljarutrustningen, figur 3 figur 4 figur 5 figur 6 figur 7 figur 8 figur 9 ï* u ' f) _ 9 _ visar det principiella utseendet utav en tidigare känd och standardiserad väljar- extern datacell, en s.k. ATM-cell, visar en första utföringsform utav forma- tet för en väljarintern datacell, när en beräknad kontrollsumma, avseende det an- dra, informationsbärande, avsnittet place- rats bakom det andra informationsbärande avsnittet, visar en andra utföringsform utav formatet för en väljarintern datacell, där parite- tsbitar utnyttjas för att upptäcka bitfel inom det andra, informationsbärande, avsn- ittet, visar en tredje utföringsform utav forma- tet för en väljarintern datacell, där en kontrollsumma beräknats för bitkonfigu- rationen för en till en väljarextern da- tacell adderad ytterligare information och bitkonfiguration för en väljarextern da- tacells första adressbärande avsnitt, visar en fjärde utföringsform utav forma- tet för en väljarintern datacell, där en bitfelsövervakning kan ske med hjälp utav paritetsbitar för hela datacellen, visar en femte utföringsform utav formatet för en väljarintern datacell, där pari- tetstsbitar med udda eller jämn paritet utnyttjas, visar ett exempel på formatet för en väl- jarintern datacell, med en ytterligare in- r (fi .lim J* I v» H1 L.

CT! F» f:- _ 10 _ formation införd enligt figur 7 och figur 10 visar i blockschemaform en bland flera möjligheter att utvärdera uppträdande bit- fel och i beroende av bitfelets art vid- taga en eller flera av tillgängliga åtgär- der.

BESKRIVNING övsn NU FöREsLAcEN uTFöRnzGsFoRr-x Med hänvisning till figur l visas där, i en stark förenkling, en, i en telekommunikationsanläggning l ingående, väljarut- rustning 2, av den typ som går under beteckningen ATM-väljare (Asynchronious Transfer Mode).

ATM-tekniken är tidigare känd, varför en noggrannare be- skrivning över denna teknik utelämnas i förenklande syfte.

Till nämnda väljarutrustning 2 är anslutna, via första väl- jarportar 3, ett antal inkommande länkar 4 och, via andra väljarportar 5, ett antal utgående länkar 6. I nämnda väl- jarutrustning 2 förefinns erforderliga styrorgan 10 och kopplingsorgan ll, för att sammankoppla en länk 4 med utpekad utgående länk 6, där nämnda utpekning av utgående länk 6 är initierad utav på den inkommande länken 4 uppträdande signa- ler, i form av en eller flera dataceller (30).

Dessa dataceller 30 har en CCITT-standard, med 5 oktetter i ett huvud (Header) eller adressbärande avsnitt 32, bl.a. in- nehållande en virtuell destinationsadress, och 48 oktetter i en informationsdel (Payload) eller informationsbärande av- snitt 33, innehållande själva informationen.

I en utföringsform bygger uppfinningen på att i nämnda första väljarport 3 skall tillföras, till nämnda väljarexterna data- cell 30, en ytterligare information, i form av en extra bitkonfiguration 31 och att dessa extra bitar är tilldelade Ir. -_~; F”.

»W 01 Ja. .u. . _ 11 _ en konfiguration, bl.a. beroende på uppträdande adressin- formation i datacellens huvud 32, som gör att dessa extra bitar utnyttjas enbart internt i väljarutrustningen, istället för bitkonfigurationen i datacellens huvud 32, för att styra valda funktioner. Nämnda extra bitar skall avlägsnas vid nämnda andra väljarport 5, vilket figur 2 närmare visar.

En närmare beskrivning över förutsättningarna för att bilda och kunna utnyttja denna ytterligare information 31 före- ligger i en svensk patentansökan nr. 92 03332-3, inlämnad den 9 november 1992, under benämningen "Särskiljande av förbin- delser".

Figur 2 avser att illustrera att till en inkommande väljar- extern datacell 30 tillföres i väljarporten 3 en extra in- formation i form av ett avsnitt eller område 31, för att bilda en väljarutrustningen internt utnyttjad datacell 30', och att enbart denna extra information eller område 31 av- lägsnas i väljarporten 5.

Figur 2 visar ävenledes att kopplingsorganen ll är dubblera- de, med två väljaruppsättningar, betecknade A och B väljar- plan, och att normalt endast ett plan väljes för erforderlig genomkoppling. Även om säkerheten blir hög med hjälp av två väljarplan bör noteras att den blir än högre med flera än två väljarplan.

Kan en lägre säkerhet accepteras krävs enbart ett väljarplan.

Figur 2 illustrerar att även inom väljarporten 5 förefinns medel 5a och 5b för att kontrollera datacellernas kvalité.

Dessa medel kan utföra kvalitetskontroll, göra beräkningar efter en given algoritm, styras av bitkonfigurationen i datacellen eller på annat sätt fastställa momentan kvalité och påverka en väljare 5c att välja ett av väljarplanen A eller B eller båda.

:M .Nå-g k_,__.ø åïl rf: .Pal _ 12 _ En enhet Sd är anordnad att avlägsna enbart den extra bitkon- figurationen 31.

Med hänvisning till figur 3 visas där i princip utseendet eller formatet utav en tidigare känd standardiserad ATM-cell, i ett förenklat utförande.

De fyra första oktetterna i fältet 32', inom området eller det första delavsnitet 32, betecknat "Header", upptager den virtuella destinationsadressen. En femte oktett inom det andra delavsnittet eller fältet 32" inom det första delavs- nittet eller huvudet 32 upptages utav en kontrollsumma, vilken användes för att upptäcka bitfel inom adresseringsavs- nittet eller fältet 32'. Kontrollsumman är benämnd "HEC“ (Header Error Control) och är föremål för en av CCITT gjord standardisering. De efterföljande 48 oktetterna inom det informationsbärande avsnittet eller omrâdet 33 innehåller an- vändardata och betecknas "Payload".

Med ett utseende och ett format av ATM-cellen enligt figur 3 kan ett bitfel inom adresseringsavsnittet eller fältet 32' upptäckas med hjälp av en kontrollsumma, uppträdande inom det andra delavsnittet eller fältet 32", vilken summa är en åtta bitars kontrollsumma, som kan genereras med polynomet xa + xz + x + 1.

Vid en detekteringen av bitfel i fältet 32' förs på känt sätt samtliga bitar i fältet igenom ett antal återkopplade skif- tregister. Med hjälp av dessa återkopplade skiftregister kan enkel- och dubbelfel detekteras samt rättning av enkelfel utföras på känt sätt.

Det är alltså tidigare känt att låta övervaka den standardi- serade ATM-cellen med avseende på bitfel inom det första delavsnitt eller fältet 32'.

Uppfinningen avser att skapa en förbättrad bitfelsövervakning f.. "x (is [M -ß _13.. internt i väljaren genom att utnyttja ytterligare en kon- trollfunktion, som baserar sig på informationsinnehâllet i det andra informationsbärande avsnittet eller området 33 och som skall tillföras resp. datacell. Denna kontrollsumma beräknas på cellernas informationsbärande område eller "Pay- load" med ett polynom, såsom xm + x9 + xö + xs + x + 1.

Detta polynom skall i vart fall skilja sig från det som an- vändes för att beräkna kontrollsumman i det andra delavsnit- tet eller fältet 32' på grund av att det informationsbärande avsnittet eller området 33 är betydligt större än fältet 32'.

Figur 4 visar ett exempel på hur en datacell kan struktureras med avseende pà formatet internt i väljaren, när en bitfels- övervakning via beräknad kontrollsumma jämväl sker av det in- formationsbärande avsnittet eller området 33. Detta gäller i första hand vid längre överförande sträckor.

Den kontrollsumma som använts för att övervaka bitfel i in- formationsområdet 33 är här placerad direkt efter nämnda område inom ett eget område. Kontrollsumman är i figur 4 be- tecknad PEC (Payload Error Control) och har som område och kontrollfält tilldelats hänvisningsbeteckningen 33'. Dess storlek är vald till tio bitar.

Det finns maskinvarumässiga fördelar med att låta placera kontrollsummans fält 33' efter informationsomrádet 33 enligt figur 4, men annars så skulle kontrollfältet 33' kunna place- ras framför informationsområdet 33. I det senare fallet måste en extra buffertering av datacellen göras vid genereringen utav kontrollfältet.

Med det polynom som angivits ovan kan kontrollsumman i kon- trollfältet detektera enkel-, dubbel- och trippelfel. Den kan dock inte användas för att korrigera fel. _ 14 _ Med hänvisning till figur 5 avses att illustrera ett alterna- tiv för datacellens format, när man bedömer att en kontroll- summa är för komplex att hantera och där den för överföring- valda sträckan är liten. Här visas att vanliga paritetsbitar tillförts det informationsbärande fältet eller området 33 inom ett område eller fält betecknat 33".

Hur många paritetsbitar som skall tillföras beror på den önskade noggrannheten i bitfelsdetekteringen.

Förutom att placera paritetsbitarna utspridda längs informa- tionsomrádet 33, på det sätt som figur 5 visar, går det att placera dessa direkt efter informationsområdet 33, i likhet med vad som visas i figur 4.

Figur 5 avser att exemplifiera att en paritetsbit har till- förts var åttonde bit i informationsområdet 33.

I en etikettdirigerad ATM-väljare kommer varje inkommande väljarextern ATM-cell att tillföras en väljarinternt anpassad dirigeringsinformation, som har en beskaffenhet och en funk- tion som närmare beskrives i den tidigare angivna svenska patentansökan.

Denna information utgöres av ett antal bitar i en bitkon- figuration, som skall placeras i ett område "Predata" 31 framför varje datacell, vilket figur 6 avser att illustrera.

Varje datacell kommer nu inom väljarutrustningen att medföra en information om till vilken utgång den skall matas.

Det är inte enbart dirigeringsinformation som kommer att tillföras datacellerna utan även en del annan information.

Eftersom de nämnda extra bitarna eller "Predata" inom området 31 har med datacellernas dirigering att göra är det av stor vikt att de är korrekta. Bitkonfigurationen i området 31 bör därför också övervakas noggrant med avseende på bitfel. ,,,ï l 9 f. 1- L - .w ' f. - = n _ . ff: new _15...

En sådan övervakning kan tänkas bli utförd på ett av ett flertal tillgängliga sätt.

Ett sätt är att övervaka dessa extra bitar inom området 31 med hjälp av en kontrollsumma och låta den summan beräknas över området 31 på samma sätt som fältet 32" i figur 3 ut- räknades över fältet 32'. I figur 6 har den tilldelats hän- visningsbeteckningen 32"' och betecknats "IHEC".

En annan variant är att avkänna området 31 via paritetsbitar 31', på det sätt som visas i figur 7.

I det fall det finns behov av att hålla nere antalet bitar som tillförs cellerna kan en ytterligare variant vara att övervaka området 31 och slå samman bitfelsövervakningen av avsnittet 32' med övervakningen av området 31. I stället för att låta en kontrollsumma beräkna området 31 och en kontroll- summa beräkna ett annat område 32 kan man låta en gemensam kontrollsumma beräknas över båda områdena.

Figur 6 avser att illustrera hur en datacell, internt i väl- jaren, kan se ut om kontrollsummorna beräknas över båda om- rådena 31 och 32. Kontrollsumman betecknas IHEC (Internal Header Error Control) och har placerats på samma plats som ATM-cellens fält HEC (32"). Intet hindrar att låta “IHEC"f fältet 32"' utgöras av paritetsbitar istället för en kon- trollsumma.

Vid överföring av internrelaterade dataceller mellan två näraliggande maskinvarufunktioner inuti växelutrustning kan det vara onödigt att beräkna kontrollsummor, såsom för fältet 32", fältet 32"' samt fältet 33'. Vid korta överföringar, som med fördel göres i parallellformat, kan bitfelsövervak- ningen istället göras med vanlig paritet, vilket figur 7 avser att visa. Såväl figur 7 som figur 8 illustrerar hur paritetsbitar kan tillföras celler i parallellformat. Trots att ett antal kontrollsummor finns i cellerna användes pari- »J C., “ (N _! _l'- _16- tetsbitar för bitfelsövervakning.

Vid omvandling från serie- till parallellformat tillföres paritetsbitar. En fördel med att använda både fältet 32"' och fältet 33' samtidigt är att en överlappning av bitfel- skontrollerna kan erhållas. Vid de tillfällen då fälten 32"' och 33' skall räknas om, upprätthålles bitfelsövervakningen av paritetsbitarna.

Vidare anvisas att kontrollsumman i fältet 32"' kommer att kunna användas för att hitta cellgränser. För att inte behöva beräkna detta fält 32"' vid varje delfunktion på ett krets- kort är det fördelaktigare att låta en signal följa med cellen, vilken indikerar början pà en cell. I det fall det finns intresse av att hålla nedre bredden på cellens paral- lellformat kan paritetsbitarna och cellsynk-signalen kom- bineras. Genom att använda udda paritet 31" på det första delavsnittet 32' och jämn paritet på resterande delen av datacellen erhålles både en cellsynkroniseringssignal och en bitfelsövervakning medelst paritet, vilket närmare framgår ifrån utföringsformen enligt figur 8.

Med hänvisning till figur 9 visas ett exempel på en bitkon- figuration i områdena 31, 32 och 33 för en väljarutrustnings intern datacell.

Som grundregel gällar att vid upptäckt av ett bitfel i cell- huvudet 32 eller predataområdet 31 bör den felaktiga cellen kastas. Detta sker eftersom bitfel i något av dessa fält kan förorsaka att cellen dirigeras fel. Vid bitfel i informa- tionsområdet 33 bör däremot cellen tillåtas att passera vidare. Det bedöms vara bättre för en användare att den får dataceller med bitfel i informationsavsnittet hellre än att den inte får några celler alls.

Med hänvisning till figur 10 visas där i blockschemaform en bland flera möjligheter att utvärdera uppträdande bitfel, I \J CD 01 .m.

J> _17.. konstatera var bitfelet föreligger och vidtaga på förhand bestämda åtgärder i beroende av bitfelets art och belägenhet.

Sålunda illustrerar figur 10 att en intern datacell 30' skall testas för att kontrollera eventuella biftel.

För detta ändamål utnyttjas en felupptäckande enhet 100 av i princip tidigare känt slag. Denna har i sig inbyggda funktio- ner. Valet av aktuell funktion överlåtes àt fackmän att bestämma bl.a. med ledning av de egenheter som är visade och beskrivna i publikationen "Error-Correcting-Code" Second Edition, 1972, av W. Wesley Peterson och J.E. Weldon Jn. publicerad av The Mill Press, Cambridge, Mass. USA and Lon- don, GB.

Nämnda enhet 100 kan vara konstruerad för att utvärdera bitfel vid en paritetsbitskontroll eller bitfel med hjälp av en beräkning medelst ett entydigt bestämt polynom.

Enheten 100 är så konstruerad att vid bitfel i områdena 31 och 32 kastas datacellen 30' via en ledning 101.

Upptäckes ett bitfel i området 33 är enheten konstruerad för att ändra det digitala värdet inom fältet 33c, PEI (Payload Erros Identification), beläget inom området 33.

Denna upptäckt registreras i en hàrdvaruräknare 102 och över- föres till en processorenhet 103.

Hårdvaruräknaren 102 kan vara sammankopplad med en minnes- och tidsregistrerande enhet 104, varigenom det blir möjligt att utföra en predektiv bitfelsövervakning via processoren- heten l03. Kontinuerliga uppgifter om antalet bitfel i om- rådet 33 per tidsenhet kan ge ett besked om utrustningens momentana standard och om tendenser till degenerering.

Processorenheten 103 kan även vara konstruerad för att, i be- _ 13 _ roende av bitfelets art, kunna överföra upptäckt bitfel. till en överordnad processor, via en ledning 105.

Skall bitfelet korrigeras för att ge rätt bitkonfiguration, är enheten 100 anpassad att så göra.

Den felupptäckande enheten 100 är också anordnad för att avkänna fältet 33c (PEI) och vid ett konstaterande utav att detta fält 33c (PEI-fältet) indikerar att bitfel förekommer inom området 33 sker ingen signalgivning till räknaren 102 eller processorenheten 103.

Sålunda kan man konstatera att via enheten 100 kan ett bitfel inom området 33 behandlas sålunda: a) bitfelet beräknas så att den rättade data- cellen blir korrekt, b) bitfelet rättas så att datacellens kon- trollsumma och/eller paritetbitskontroll blir korrekt, c) bitfelet rättas ej, och fältet 33c sättes i ett tillstànd som indikerar att bitfel förekommer, d) bitfelet rättas ej, och bitfelsövervak- ningen sättes ur spel på annat sätt.

Om en rättning av bitfelet skulle anses som alltför krävande kan istället fältet 33' räknas om så att dess innehåll stäm- mer med det felaktiga området 33.

Varje rättning av eller åtgärd vidtagen på grund av bitfel skall ha till uppgift att varje efterföljande bitfelsdetekte- rande enhet inte skall indikera dataceller med felaktiga fält 33' och därför inte heller utvärdera eller sända någon fel- m 12: »ef-W tia/Vi: .. <5: 4» 4s _ 19 _ rapport till överordnad processorenheten.

Felet kan därmed isoleras och felkällan kan enklare utpekas, eftersom överordnad processorenhet endast erhåller en enda felrapport.

Det är som tidigare angivits även möjligt att låta en bit 33c i datacellen få indikera om fältet 33 eller 33' har ändrats på grund av att bitfel har upptäckts. Denna bits information kan vara av intresse ifall väljaren har redundanta väljar- plan, enligt figur 2. Vid ihoptagningen av oellströmmarna från de redundanta väljarplanen väljs vilka dataceller som skall passera vidare. Den enhet som skall utföra datacellva- let kan ta hänsyn till om bitfel har uppträtt i "Payload" eller området 33.

Genom att välja udda paritet och jämn paritet för olika avsnitt kan gränssnittet mellan dessa olika avsnitt få tjänstgöra som referens för synkroniseringspulser och lik- nande.

Uppfinningen är givetvis inte begränsad till den ovan såsom exempel angivna utföringsformen utan kan genomgå modifikal tioner inom ramen för uppfinningstanken illustrerad i efter- följande patentkrav.

Claims (19)

:i LR ~ tf: .in .[:.~.. _2Q.. PATENTKRBV

1. anläggning (1) ingående, väljarutrustning (2), av den typ som För en bitfelsövervakning i en, i en telekommunikations- går under beteckningen paketväljare, avsedd anordning, varvid till nämnda utrustning (2) är anslutna, via första väljarpor- tar (3), ett antal inkommande länkar (4) och, via andra väl- jarportar (5), ett antal utgáende länkar (6) och i nämnda väljarutrustning (2) förefinns erforderliga styrorgan (10) och kopplingsorgan (11) för att sammankoppla inkommande länk (4) med utpekad utgående länk (6), där nämnda utpekning av utgående länk (6) är initierad utav på en inkommande länk (4) uppträdande signaler, i form av en eller flera dataceller (30), varvid nämnda datacell har en konstant längd, med ett första adressbärande avsnitt eller område och ett andra in- formationsbärande avsnitt eller område, där det adressbärande avsnittet uppvisar dels ett första delavsnitt, för identifie- ring av en destinationsadress, dels ett andra delavsnitt, med en bitkonfiguration anpassad för att kunna upptäcka uppträ- dande bitfel i nämnda första delavsnitt, k ä n n e t e c k - n a d därav, att första medel (100) är anordnade för att inom väljarutrustningen kunna upptäcka uppträdande bitfel inom nämnda andra informationsbärande avsnitt (33), att vid uppträdande bitfel är andra medel (102,l03) anordnade att notera nämnda uppträdande bitfel i en bitfelsnoterande enhet (102) och att en enhet är anordnad att med tredje medel (100) kunna komplettera nämnda andra informationsbärande avsnitt (33) och/eller rätta uppträdande bitfel.

2. k ä n n e t e c k - n a d därav, att nämnda andra informationsbärande avsnitt är Anordning enligt patentkravet 1, övervakat med avseende på bitfel med hjälp av en kontrollsum- mal

3. därav, att en beräknad kontrollsumma är placerad efter andra Anordning enligt patentkravet 2, k ä n n e t e c k n a d avsnittet. 1.- f; r: f» . ." f" .I ' i *w b. Lä. 1./ l ...._.z_ ..-v -M

4. Anordning enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda andra informationsbärande avsnitt är över- vakat, med avseende på bitfel, med hjälp utav ett antal pari- tetsbitar.

5. Anordning enligt patentkravet 4, k ä n n e t e c k n a d därav, att paritetsbitarna är placerade direkt efter det andra avsnittet.

6. Anordning enligt patentkravet 4, k ä n n e t e c k n a d därav, att paritetsbitarna är placerade längs det andra av- snittet.

7. Anordning enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att en ytterligare information, innehållande bl.a. en väljarintern dirigerings- och adressinformation, är övervakad vad avser bitfel med hjälp av en kontrollsumma eller pari- tetsbitar.

8. Anordning enligt patentkravet 7, k ä n n e t e c k n a d därav, att en beräknad kontrollsumma eller paritetsbitar är placerad efter nämnda ytterligare information.

9. Anordning enligt patentkravet 1 eller 7, k ä n n e - t e c k n a d därav, att en ytterligare information och det första adressbärande avsnittet är övervakade vad avser bitfel med hjälp utav en kontrollsumma eller paritetsbitar.

10. Anordning enligt patentkravet 9, k ä n n e t e c k n a d därav, att en beräknad kontrollsumma är placerad efter nämnda första adressbärande avsnittet.

11. ll. Anordning enligt patentkravet 10, k ä n n e t e c k n a d därav, att kontrollsumma beräknas med ett polynom, med for- meln xs + xz + x + 1.

12. .l2. Anordning enligt patentkravet l, k ä n n e t e c k n a d L fu _ 22 _ därav, att bitfelsövervakningen sker genom att dels övervaka resp. datacell med paritetsbitar, vid en parallellöverföring av dataceller, dels övervaka resp. datacell via beräknade kontrollsummor.

13. Anordning enligt patentkravet 12, k ä n n e t e c k n a d därav, att udda paritet utnyttjas för att övervaka ett utvalt avsnitt och jämn paritet utnyttjas för att övervaka en reste- rande del av datacellen eller vice versa.

14. Anordning enligt patentkravet 1 eller 12, k ä n n e - t e c k n a d därav, att udda paritet utnyttjas för att övervaka dels det första avsnittet dels en ytterligare in- formation och jämn paritet utnyttjas för att övervaka reste- rande delen av datacellen eller vice versa.

15. Anordning enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att vid ett fastställt bitfel inom en datacells första avsnitt och/eller inom en ytterligare information kastas en sådan felaktig datacell.

16. Anordning enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att vid ett fastställt bitfel i det andra avsnittet rättas bitfelet så att felkällan isoleras eller fellokalise- ringen förenklas.

17. Anordning enligt patentkravet 16, k ä n n e t e c k n a d därav, att bitfelet rättas genom att rätta den felaktiga datacellens kontrollsumma eller dess paritetsbitar.

18. Anordning enligt patentkravet 17, k ä n n e t e c k n a d därav, att en bit tillföres datacellen för att indikera att datacellens kontrollsumma eller dess paritetsbitar har änd- rats, p.g.a. tidigare upptäckt bitfel i det andra avsnittet.

19. Anordning enligt patentkravet 18, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda bit placeras efter det andra avsnittet. 11