SE468549B - Foerskjutbart solskydd - Google Patents

Description

l0 15 20 25 30 35 468 549 2 lätt konvext krökt bankurva. Överlagringen av de båda styrkurvorna ger en direkt nedsvängning av solskyddskrop- pens främre kant och en efterföljande svängningsrörelse i riktning mot vindrutan. Det förskjutbara solskyddet enligt DE-PS 27 24 414 ger således en bländskyddsverkan på mycket kort tid och utan onödig fördröjning. Vid detta rörelseförlopp föreligger emellertid den nackdelen, att fordonsföraren, särskilt vid motordriven solskyddskropp - vilket redan föreslagits i DE-OS 32 12 807 - kan distra- heras och skrämmas då solskyddskroppens främre kant ned- fälles så rätlinjigt och jalusiliknande som möjligt.

Genom DE-OS 32 27 719 är vidare känt ett solskydd, vid vilket lagerställena i det främre och det bakre paret förflyttas i gemensamma styrkurvor, som har samma krökning och längd. En list, som vid sina fria ändar har lager- ställen, som löper i styrkurvorna, ingriper härvid i sol- skyddskroppens mittomràde. Särskilt vid en olycka visar sig denna fastsättning av solskyddskroppen i mittområdet ogynnsam, eftersom en avsevärd skaderisk, som inte kan elimineras genom en dämpning medelst solskyddsmaterialet, föreligger vid sammanstötning med huvudet. Ändamålet med uppfinningen är därför att åstadkomma ett förskjutbart solskydd, vars främre kant är snabbt förflyttbar till ett läge med stor bländskyddsverkan, varvid risken för att föraren ska distraheras och skräm- mas, särskilt vid motordrivet solskydd, är undanröjd.

Detta ändamål uppnås därigenom, att styrkurvan för lagerställena i det främre paret är en S-formig styrkurva, som består av ett bakre banavsnitt och ett främre banav- snitt, som vid solskyddskroppens utskjutningsrörelse an- sluter till det bakre banavsnittet, att det bakre banav- snittet av styrkurvan för lagerställena i det främre paret är konvext krökt, att det främre banavsnittet av styrkur- van för lagerställena i det främre paret är konkavt krökt, och att styrkurvan för lagerställena i det bakre paret är konvext krökt över hela kurvlängden och har sin kraftigas- te krökning i det banavsnitt som vid solskyddskroppens 10 15 20 25 30 35 468 549 3 genomlöpning av styrkurvorna passeras samtidigt som det främre, konkava banavsnittet.

Enligt uppfinningen består bankurvan för solskydds- kroppens främre kant av två avsnitt, av vilka det första avsnittet sträcker sig från utgångsläget för solskydds- kroppens främre kant till en vändpunkt och motsvarar den egentliga utskjutningsrörelsen, exempelvis ur en bekläd- nadsdel. Det andra bankurvavsnittet sträcker sig från vändpunkten till ändpunkten för solskyddskroppens främre kant och motsvarar svängning av solskyddet i riktning mot vindrutan. Enligt uppfinningen är det första banavsnittet, vilket sträcker sig till vändpunkten, konvext krökt. Här- vid föreligger den kraftigaste krökningen vid den främre kantens utgångsläge för att därefter övergå i en lättare, nedåt riktad, konvex krökning. Den kraftiga konvexa start- krökningen âstadkommes i huvudsak av det första S-formiga bågavsnittet av styrkurvan för lagerställena i det främre paret. Vid utskjutningen ser därmed föraren på ett fördel- aktigt sätt den främre kanten komma nedfarande först i riktning bort från föraren och därefter med ökande hastig- het i riktning nedåt. Intrycket av en på skräckutlösande vis nedfallande solskyddskropp elimineras således.

Därutöver möjliggör den i enlighet med uppfinningen åstadkomna bankurvsträckningen för solskyddskroppens främ- re kant en sådan placering av solskyddskroppen i en be- klädnadsdel att den är till största delen täckt. Utskjut- ningen av solskyddskroppen ur beklädnadsdelen är möjlig utan någon större utträdesöppning i beklädnadsdelen.

Genom styrkurvornas svängda utsträckning kan lager- ställena förflyttas utan snedställning och fastklämning i de enskilda bankurvavsnitten. Likaså kan solskydds- kroppen till följd av styrkurvornas ringa startstigning lätt sättas i rörelse från stillastående i icke-använd- ningsläget. Därför är styrkurvssträckningen enligt en vidareutveckling av uppfinningen särskilt väl lämpad för motorstyrd förflyttning av solskyddskroppen.

Vid en utföringsform av uppfinningen korsar kurv- 10 15 20 25 30 35 468 549 4 banorna för lagerställena varandra. Härvid sträcker sig styrkurvan för lagerställena i det främre paret från startpunkten till korsningspunkten ovanför styrkurvan för lagerställena i det bakre paret. I samverkan med den flacka kurvstigningen vid styrkurvans start erhålles för solskyddskroppens främre kant över en kort bansträcka en rörelse i riktning mot vindrutan. Först i området för korsningspunkten erhåller rörelseförloppet för solskydds- kroppens främre kant en markerad riktningsändring i enlig- het med det kraftigt konvext krökta banavsnittet, vilket följes av ett svagt krökt banavsnitt. Genom att styrkur- vorna korsar varandra förhindras i ökande grad det skräck- utlösande intryck som föraren kan få av att solskydds- kroppen kommer att träffa honom i ansiktet. Likaså före- ligger för föraren möjligheten att visuellt bedöma rikt- ningsändringen inom ramen för en harmonisk rörelse och att bättre förutbestämma riktningsändringen än då den främre kanten på väsentligen slagliknande sätt förflyttas vertikalt nedåt. Utöver de ovan beskrivna fördelarna ger sträckningarna för styrkurvorna för lagerställena i det främre och det bakre paret den fördelen, att kurvornas relativa läge liksom de enskilda krökningsavsnittens sträckning lätt kan ändras för att anpassa solskyddet till fordon med annan lutningsvinkel mellan tak och vindruta.

Föredragna utföringsformer av uppfinningen anges i underkraven.

Uppfinningen ska nu beskrivas närmare med hjälp av ett utföringsexempel och under hänvisning till bifogade ritningar.

Fig l är en tvärsektion och visar ett takområde för ett med ett solskydd försett motorfordon.

Fig 2A visar i enlighet med föreliggande uppfinning utformade styrkurvor för lagerställen samt rörelsebanan för det i fig l visade solskyddets spets.

Fig 2B visar en tabell för siffermässig förklaring av utföringsexemplet. 10 15 20 25 30 35 4:» CI\ CO (II 4:.

\D 5 Fig 3 är en planvy och visar takområdet med det i fig 1 visade solskyddet lagrat i en styrmekanism enligt uppfinningen.

Fig 4 är en sektion och visar styrmekanismen för en styrkurva A längs linjen X-X i fig 3.

Fig 5 är en sektion och visar styrmekanismen för en styrkurva B längs linjen Y-Y i fig 3.

I fig 1 visas en tvärsektion genom ett takområde på ett motorfordon, som är försett med ett solskydd 10. Sol- skyddet 10 är anordnat i det omrâde i vilket fordonstaket 18 medelst ett tätningsgummi 17 angränsar till vindrutan 16. Vindrutan 16 och fordonstaket 18 liksom en tvärbalk 11 visas i fig 1 med prickstreckade linjer. Solskyddet 10 befinner sig i icke-användningsläge och är såsom visas i fig l täckt av en beklädnadsdel 19. Beklädnadsdelen är vid sin främre ände 20 infäst i tätningsgummit 17. Be- klädnadsdelens främre ände 20 har för detta ändamål exem- pelvis en fläns, som ingriper i en slits i tätningsgummit 17. Beklädnadsdelen 19 är med sin bakre ände 21 - exempel- vis medelst skruvförbindningar - fäst i en annan taktvär- balk ll. Beklädnadsdelen 19 har i sitt främre område en utträdesöppning 22 för solskyddet 10. Solskyddet 10 upp- bäres av två lagerställen 12, 13, som är utformade vid solskyddets 10 bakre ände. Lagerstället 12 är anordnat framför lagerstället 13 och benämnes därför fortsättnings- vis det främre lagerstället, medan lagerstället 13 fort- sättningsvis benämnes det bakre lagerstället.

Om solskyddet 10 förflyttas från sitt icke-använd- ningsläge, utträder först dess spets 14 ur utträdesöpp- ningen 22 i beklädnadsdelens vägg. De enskilda styrkur- vorna, i vilka lagerställena 12, 13 löper, och styrbanan, på vilken solskyddets spets 14 rör sig, ska nu beskrivas närmare under hänvisning till fig 2A. Solskyddets 10 nedan beskrivna rörelseförlopp är likaväl lämpat för manuell drift som för automatisk motordrift. För manuell drift ut- nyttjas enligt fig 1 exempelvis ett handtag eller ett band 24, som är fäst vid solskyddets 10 bakre lager- 10 15 20 25 30 35 468 5lí9 6 ställe 13. En slits 25 är utformad i beklädnadsdelen 19 för att det därur utskjutande handtaget eller bandet 24 ska kunna förflyttas i beklädnadsdelens 19 vägg. Utöver ett stelt handtag 24 har ett böjligt band visat sig sär- skilt lämpligt, eftersom dragriktningen lättare kan an- passas till den bakre solskyddskroppens rörelse. Såsom vidare visas i fig 1, kan solskyddets 10 främre omrâde medelst en avsats 23 vara så avgränsad från solskyddets 10 invändigt belägna bakre område, att avsatsen 23 i solskyd- dets 10 icke-användningsläge anligger mot utträdesöpp- ningens 22 kant. Beklädnadsdelen 19 och solskyddets 10 i utträdesöppningen 22 belägna undersida kan därmed vara belägna i nivå med varandra. Beklädnadsdelens 19 främre ände kan också vara så utformad, att den i solskyddets 10 icke-användningsläge är belägen i nivå med spetsen 14.

Vidare kan solskyddets 10 utträdesöppningen 22 utfyllande undersida vara så anpassad till beklädnadsdelens 19 krök- ning, att en enhetlig yta optiskt erhålles till skilje- fogarna, då solskyddet 10 är beläget i icke-användnings- läget.

Gummibuffertar utnyttjas företrädesvis såsom anslag för att minska bullret då solskyddet 10 når ändlägena..

I fig l visas såsom exempel en gummibuffert 57, som kom- mer till användning då solskyddet 10 föres tillbaka från användningsläget till ändläget i icke-användningsläget.

Gummibuffertar 57 för ändläget vad avser förflyttning från icke-användningsläget till användningsläget visas av tydlighetsskäl icke närmare. Särskilt vid automatisk motordrift lämpar sig eftergivliga gummibuffertar 57 i samverkan med ändlägesströmställare såsom ersättning för slirkopplingar. En ändlägesströmställare 58, som i änd- läget kommer till ingrepp med en kam 59 på solskyddet 10, visas med streckade linjer i fig l. Då solskyddet 10 föres till ändläget, ger den eftergivliga gummibufferten 57 ett tillräckligt spel för att strömställaren 58 säkert ska öppnas av kammen 59. Gummibufferten 57 ger således ett mjukt anslag, och den vägsträcka som gummibufferten 57 10 15 20 25 30 35 42:.

C\ G3 01 .Fx v) 7 kan tryckas samman ger en enkel justering av strömstäl- larens 58 omkopplingspunkt. Utan gummibufferten 57 måste strömställarens 58 omkopplingspunkt bestämmas mycket exakt, varvid man dock inte kan förhindra att solskyddet 10 till följd av masströghet ljudligt träffar de delar som bestämmer ändläget. Samtidigt åstadkommer den sträcka som erhålles genom gummibuffertens 57 sammantryckning att motorn (icke visad i fig 1) kan stoppas med en mjuk över- gång.

I fig 2A visas fyra bankurvor. Den styrkurva enligt uppfinningen längs vilken solskyddets 10 främre lager- ställe 12 förflyttas betecknas med A. Styrkurvan B enligt uppfinningen betecknar rörelsebanan för det bakre lager- stället 13. Genom att avståndet mellan de båda lager- ställena 12 och 13 är fast kan för varje punkt på styr- kurvan A en motsvarande punkt på styrkurvan B bestämmas.

Om exempelvis det främre lagerstället 12 befinner sig i punkten A3 på styrkurvan A, intar det bakre lagerstället 13 på styrkurvan B läget i kurvpunkten B3. På samma sätt har sju ytterligare kurvpunkter från A0 till A6 resp från BO till B6 markerats i fig 2A. Vid styrkurvorna A och B är det fråga om s k öppna styrkurvor, eftersom lagerstäl- lena inte är återförbara till utgångsläget A0 resp BO i en cyklisk rörelse. För att överföra lagerställena 12, 13 från läget (A0 resp BO) för solskyddets 10 icke-använd- ningsläge till ändläget (A6 resp B6) för användningsläget måste kurvbanpunkterna A0 till A6 genomlöpas. Vid åter- föring av solskyddet 10 måste alla kurvpunkter genomlöpas omvänt i förhållande till utskjutningsrörelsen från A6 till AO resp B6 till BO.

Solskyddets 10 spets 14 förflyttas längs en rörelse- bana C (tredje bankurva). Rörelsebanan C utgör summan av överlagringen av de båda styrkurvorna A och B. Förutom av överlagringen av de båda styrkurvorna A och B bestämmes bankurvan C av avståndet mellan spetsen 14 och lagerstäl- lena 12 och 13, dvs även detta avstånd bestämmer den to- tala vägsträcka som spetsen 14 tillryggalägger på ban- 10 15 20 25 30 35 468 549 8 kurvan C. Samtidigt är i fig 2A de bankurvpunkter CO till C6 som motsvarar banpunkterna A0 till A6 resp BO till B6 markerade med motsvarande lägen för solskyddets 10 spets 14. Såsom fjärde bankurva P visas i fig 2A banan för spet- sen 14 om spetsen låg på den tänkta förlängningen av den räta linjen mellan lagerställena AO-BO. Såsom framgår av fig 2A, åstadkommer nedsänkningen av spetsen 14 med av- seende på de båda bärande lagerställena AO, BO att ban- kurvan CO-C3 krökes avsevärt mer än det jämförbara ban- kurvavsnittet P0-P3. Krökningsgraden för spetsens 14 rörelsebana bestämmes särskilt för det första banavsnittet (0-3) också av den vinkel som spetsen avviker uppåt eller nedåt från den tänkta linjen (A0-BO). Därför ger också spetsens läge i förhållande till den tänkta linjen ett stort antal möjligheter att anpassa solskyddets bana till olika takkonstruktioner.

Om solskyddet l0 förskjutes från icke-användnings- läget till användningsläget, så att det främre lagerstäl- let 12 når bankurvpunkten Al, förflyttas spetsen 14 till bankurvpunkten Cl i en lätt nedåt krökt bana. Följaktligen förflyttas spetsen 14 till bankurvpunkten Cl i det när- maste parallellt med fordonets framruta 16 (jfr fig l).

Spetsens 14 nedsänkningsrörelse är mindre än dess rörelse framåt. Fordonsföraren vänjer sig vid solskyddets 10 ut- skjutningsrörelse genom att spetsen 14 först förflyttas bort från honom. Bankurvavsnittets CO till Cl lätta krök- ning bestämmes väsentligen av bankurvans A0 till Al lätta konvexa krökning. Det bakre lagerstället 13 förflyttas i det närmaste linjärt stigande längs styrkurvan B till kurvpunkten Bl. Genom styrkurvornas A och B lätta stig- ning och ringa krökning möjliggöres en förflyttning av solskyddet 10 från viloläget utan större kraftinsats.

Styrkurvan A har i sin helhet en S-formig sträckning, varvid det konvexa bankurvavsnittet A0 till A2 följes av ett kraftigare krökt, konkavt avsnitt A2 till A6. Styr- kurvan A korsar styrkurvan B i punkten Al. Från korsnings- punkten Al förflyttas spetsen 14 i motsvarighet till styr- 10 15 20 25 30 35 .II s G\ Ci) 01 .Fas VD 9 kurvans A kraftigare konvexa krökning brantare nedåt från bankurvpunkten Cl. Denna förflyttning nedåt fortsätter bågformigt nedåt i motsvarighet till styrkurvans A krök- ning i kurvavsnittet Al-A3. Fram till bankurvpunkten C3 förflyttas solskyddets 10 spets 14 något mot föraren.

Likaså bibehåller styrkurvan B fram till kurvpunkten B3 den lätta stigningen utan stark krökning. På motsvarande sätt förflyttas solskyddets 10 spets 14 inte rätlinjigt från utgångspunkten CO till bankurvpunkten C3 utan via mellanpunkterna Cl och C2 i en konvex bana, såsom visas i fig 2A. ' _ Bankurvpunkten C3 på rörelsebanan C motsvarar en vändpunkt. Vändpunkten C3 indelar bankurvan C i två funktionsavsnitt. Bankurvavsnittet CO till C3 har till funktion att snabbast möjligt åstadkomma ett bländskydd utan att skrämma föraren. Samtidigt anger rörelsebanans C första bankurvavsnitt (CO till C3) solskyddets 10 ut- skjutningsrörelse ur beklädnadsdelen 19. Särskilt genom den konvext krökta rörelsebanan CO till C3 med den in- ledande rörelsen framåt CO till Cl erhålles utöver den fördelen att föraren inte skrämmes även den fördelen att utträdesöppningens 22 öppningsyta kan hållas liten. Detta innebär att avståndet mellan den främre kanten 20 och den kant på beklädnadsdelen som solskyddets 10 avsats 23 kan träffa kan vara avsevärt kortare än om solskyddets 10 spets 14 förflyttas rätlinjigt direkt till vändpunkten C3 från utgångspunkten CO. Z I förarens synriktning erhålles den största bländ- verkan då solskyddet är nedfällt i största möjliga ut- sträckning och spetsen 14 således befinner sig i vänd- punkten C3. Följaktligen ger solskyddet lO i det mot vänd- punkten C3 svarande läget den med avseende på förarens synriktning största möjliga verksamma inställningsytan.

Rörelsebanans C andra avsnitt, vilket sträcker sig från vändpunkten C3 till ändpunkten C6, har därför till funktion att under reducering av den största möjliga bländverkan anpassa solskyddet 10 till den nödvändiga 10 15 20 25 30 468 549 10 synfältsinskränkningen. För detta ändamål svänges sol- skyddets 10 spets 14 från den lägsta punkten C3 i rikt- ning mot vindrutan 16 längs en cirkelbana. Vändpunkten C3 uppnås väsentligen därigenom, att styrkurvan A från ban- kurvpunkten A3 övergår i en kraftigare krökt, konkav ban- n kurva och att styrkurvan B från bankurvpunkten B3 övergår i en mycket kraftigt konvext krökt bankurva. Det andra bankurvavsnittet (C3-C6) ges således av_överlagringen av styrkurvornas A och B krökningar från bankurvpunkterna A3 och B3.

I tabellen i fig 2B anges de enskilda bankurvavsnit- ten med små bokstäver a-f. Talvärdena i de med stora bok- stäver A, B och C betecknade tabellspalterna motsvarar de enskilda sträckavsnitten för styrkurvorna A, B och bankurvan C i cm. Vidare anger raden g i tabellen den totala sträckan för de enskilda bankurvavsnitten från utgångspunkten 0 till kurvpunkten 3. Den totala sträckan från kurvpunkten 3 till kurvpunkten 6 anges i raden h.

På raden i anges den totala sträckan för styrkurvorna A, B samt bankurvan C i cm. För styrkurvan A faller ca 2/3 av den totala sträckan på det kurvavsnitt som sträcker sig från utgångspunkten 0 till kurvpunkten 3,_ vilken motsvarar bankurvans C vändpunkt. Följaktligen återstår för styrkurvan A från kurvpunkten 3 till kurv- punkten 6 ca l/3 av den totala sträckan. Till skillnad härifrån faller för styrkurvan B ca 3/4 av lagerställets 13 totala vägsträcka på kurvavsnittet (0-3) och ca 1/4 därav på kurvavsnittet (3-6). Vidare delar vändpunkten C3 bankurvan C ungefär på mitten, varvid det andra bankurv- avsnittet (3-6) i det valda utföringsexemplet är endast 2 cm kortare. _ För beskrivning av spetsens 14 hastighetsförlopp i de enskilda bankurvavsnitten (a-f; C) hänvisas till nedan- stående formler I-V: 10 15 20 25 30 35 JC: Ö\ CC) C11 -b \Ö ll SB VB = KE; (I) VB = 1 cm/s (III) .SB AtB = v; (II) AtA = AtB = Atc (IV) S C VC ~ KE; (V) Spetsens 14 hastighetsförlopp studeras under det an- tagandet att drivningen sker vid lagerstället 13 och med en konstant hastighet av VB = l cm/sek (III).

Löptiderna för styrkurvans B enskilda vägavsnitt (a-f) beräknas med den antagna drivhastigheten VB = l cm/ sek enligt formlerna (I) och (II). Lagerställets 13 löp- tider sammanfattas i tabellen i spalt tB.

Av de i tabellen angivna talvärdena (rad g) framgår, att solskyddets 10 lagerställen 12 och 13 förflyttas med ungefär samma hastighet till kurvpunkten 3. Från kurv- punkten 3 skiljer sig emellertid styrkurvornas A och B_ vägsträckor (rad h) avsevärt från varandra, varvid styr- kurvans A vägavsnitt (3-6) är i det närmaste dubbelt så stort som styrkurvans B tillhörande bankurvavsnitt för det bakre lagerstället 13. Eftersom avståndet mellan det främre lagerstället 12 och det bakre lagerstället 13 är fast, kan det främre lagerstället 12 endast genomlöpa tillhörande längre banavsnitt (3-6) på styrkurvan A snab- bare om dess linjärrörelse är överlagrad en hastighets- komponent, som vrider det främre lagerstället 12 kring en bestämd punkt. Om det bakre lagerstället 13 förflyttas längs en rätlinjig bana, bildar det detta vridcentrum för det främre lagerstället 12. Såsom framgår av fig 2A, för- flyttas det bakre lagerstället 13 fram till kurvpunkten B3 i det närmaste rätlinjigt längs styrkurvan B, varigenom det bakre lagerstället 13 i detta bankurvavsnitt bildar 10 15 20 25 30 35 12 vridcentrum för det främre lagerstället 12. Från styr- kurvans B kurvpunkt B3 genomlöper det bakre lagerstället 13 det kraftigt konvext krökta banavsnittet (3-6), varför vridcentrum förflyttas i riktning mot det främre lager- stället 12. Vridcentrum förskjutes ständigt i motsvarig- het till styrkurvornas A och B krökning och indelar av- ståndet mellan de båda lagerställena 12, 13 i tvâ häv- armar, kring vilka lagerställena 12, 13 vrides. Genom den fasta kopplingen av solskyddets 10 spets 14 till lager- ställena 12, 13 överföres denna vridrörelse i motsvarig- het till spetsens 14 avstånd till lagerställena 12, 13 till solskyddets 10 främre kant. Följaktligen utgör krök- ningsförloppet för bankurvans C första bankurvavsnitt (0-3) vid den antagna bakre drivningen resultatet av längsförskjutningen av lagerstället 13 tillsammans med lagerstället 12 och det främre lagerställets 12 vrid- rörelse kring det bakre lagerstället 13. Lagerställenas 12, 13 vrid- och svängrörelse bestämmes av styrkurvans A krökningsförlopp till kurvpunkten 3.

Utan den konvexa krökningen av bankurvan B i avsnit- tet (3-6) skulle den lägsta punkten för det främre lager- stället 12 och därmed spetsen 14 ligga vid kurvpunkten A4, eftersom kurvpunkten A3 ligger högre än kurvpunkten A4.

Till följd av den konvexa krökningen av bankurvan B är spetsens 14 lägsta punkt (C3) belägen vid det ställe vid vilket det främre lagerstället 12 befinner sig i kurv- punkten A3. Kurvpunkten C3 bildar därmed vad avser spet- sens 14 nedsänkningsrörelse en vändpunkt. Då spetsen 14 närmar sig vändpunkten C3 från kurvpunkten C2, sänkes den, och vid förflyttning bort från kurvpunkten C3 i riktning mot kurvpunkten C4 lyftes spetsen 14 åter. Utöver spetsens 14 höjdrörelse med avseende på förarens synriktning bildar kurvpunkten C3 samtidigt en vändpunkt för längdförskjut- ningen av solskyddets 10 spets 14. Om spetsen 14 åter för- flyttas från kurvpunkten C2 mot vändpunkten C3, förflyttas den i riktning mot fordonsföraren. Å andra sidan förflyt- tas spetsen 14 vid passage av vändpunkten C3 bort från 10 15 20 25 30 35 .Ca C\ C-D (fl 43. \ :> 13 föraren. I vändpunkten C3 sker således en riktningsomkast- ning för spetsens 14 rörelse i höjdled och i längdled.

Vändpunkten C3 bildar därmed en dödpunkt, i vilken spet- sen 14 står stilla under ett kort ögonblick.

Det är visserligen möjligt att vid förflyttning av det bakre lagerstället 13 förflytta det främre lagerstäl- let 12 längs en längre styrbana och därmed med en högre kurvhastighet, men då det bakre lagerstället 13 stoppas måste också det främre lagerstället 12 stoppas. Om det främre lagerstället 12 förflyttas, då det bakre lager- stället 13 stoppats, kan detta endast ske genom att det främre lagerstället 12 beskriver en cirkelbana kring det bakre lagerstället 13. Denna cirkelbanerörelse för det främre lagerstället 12 skulle emellertid leda till att spetsen 14 fladdrar. Syftet med kurvbanorna A och B enligt uppfinningen är emellertid att åstadkomma en spelfri för- skjutning av solskyddet 10 utan att spetsen 14 fladdrar eller skramlar. Detta kan endast uppnås om lagerställena 12, 13 stoppas samtidigt i de båda vilopunkterna (0, 6).

Till följd av den erforderliga drivningen av det bakre lagerstället 13 och kurvbanornas A och B olika längd är det därför likaledes nödvändigt att det främre lagerstäl- let 12 när ändläget A6 samtidigt som det bakre lagerstäl- let 13 når tillhörande ändläge B6. Då lagerställena 12, 13 gemensamt når ändpunkterna A6, B6 - vilket motsvarar att solskyddet 10 stoppas - måste även spetsen 14 stoppas.

Följaktligen är de totala löptiderna för de båda lager- ställena 12, 13 och solskyddets 10 spets 14 lika långa.

Om lagerstället 13 sättes i rörelse med den antagna hastigheten 1 cm/sek, skjuter det via den fasta kopplingen medelst solskyddets 10 solskyddskropp det främre lager- stället 12 framför sig. Genom tvångsstyrningen av de båda lagerställena 12, 13 längs kurvbanorna A och B och den fasta kopplingen av de båda lagerställena behöver det främre lagerstället 12 samma tid för att nå de enskilda bankurvpunkterna A0-A6 som det bakre lagerstället 13 be- höver för att nå tillhörande bankurvpunkter BO-B6. Då de 10 15 20 25 30 35 468 549 14 båda lagerställena 12, 13 stoppas, stoppas tvångsmässigt också spetsen 14. Om spetsen 14 stoppas - såsom i vänd- punkten C3 - leder detta omvänt icke tvångsmässigt till att lagerställena 12, 13 behöver stoppas. Lagerställena 12, 13 och spetsen 14 behöver exempelvis för att genom- löpa bankurvsträckan (4-5) - rad e - i detta utförings- exempel en tid av 0,8 sekunder. Följaktligen har spetsen 14 för att genomlöpa sträckan 7,5 cm på 0,8 sekunder en hastighet VC = 9,4 cm/sek. På samma sätt anges de enskilda .hastigheterna för de andra bankurvavsnitten a till fl i spalten VC. Utgående från den antagna förskjutnings- hastigheten av l cm/sek för det bakre lagerstället 13 framgår att spetsens 14 rörelsehastighet i bankurvavsnit- tet (0-3), vilket sträcker sig till vändpunkten C3, är väsentligt mindre än spetsens 14 rörelsehastighet från vändpunkten C3 till ändpunkten C6.

De i tabellen i fig 2B i spalten VC angivna hastig- heterna är ungefärliga hastigheter, eftersom man utgått från en rätlinjig rörelse. Hastighetsangivelsernas nog- grannhet mellan de enskilda bankurvavsnitten kan ökas ge- nom att bankurvavsnitten väljes avsevärt kortare än såsom beskrivits. I tabellen i fig 2B anges i de under s belägna spalterna exemplifierande talvärden för ett utföringsexem- pel. Vidare anges i de under s' belägna spalterna normera- de bankurvvärden. Sålunda hänför sig bankurvorna A', B', C' till tillhörande första bankurvavsnitt (rad a, spalter- na A, B, C). Talvärdena i spalten B' har därför beräknats på följande sätt ur talvärdena i spalten B: 3,8/3,8 = 1; 4,1/3,8; 3,9/3,8; 1,2/3,8; 0,8/3,8; 0,5/3,9 = 0,131.

Likaså motsvarar bankurvavsnittet (5-6) t ex 2,4 gånger värdet för bankurvavsnittet (0-l) för bankurvan C.

Vidare anger den fjärde s'-spalten bankurvan B och den femte s'-spalten bankurvan C med avseende på bankur- van A. Bankurvans A bankurvavsnitt e är exempelvis dubbelt så långt som kurvans B tillhörande bankurvavsnitt. Detta anges i den fjärde s'-spalten med faktorn 2.

I fig 3 visas ett parti av fordonets takomráde med 10 15 20 25 30 35 468 549 15 solskyddet 10 enligt fig 1, vilket är lagrat i en styr- mekanism enligt uppfinningen. I fig 3 visas solskyddet 10 i planvy i riktning mot fordonets inre. Förstyvningsrib- bor 53 är utformade vid solskyddets 10 sidokanter. För- styvningsribborna 53 sträcker sig från området för den främre kanten eller spetsen 14 vid solskyddets 10 ovan- sida till det område av solskyddskroppen där lagerställena 12, 13 är utformade. De främre lagerställenas axeltappar består av lagerstift 45 och styrrullar 37. Lagerstiften 45 är inpassade i stifthållare 46, som är utformade pá för- styvningsribborna 53 och riktade utåt. Distansskivor 34 är anordnade mellan stifthàllarna 46 och styrrullarna 37.

Styrrullarna 37 är roterbart lagrade på lagerstiften 45.

De bakre lagerställena 13 är utformade genom att för- styvningsribborna 53 försetts med lagerborrningar 38. La- gerborrningarna 38, stifthàllarna 46, förstyvningsribborna 53 och solskyddet 10 är exempelvis utformade i ett stycke av plast. Lagerborrningarna 38 och stifthàllarna 46 ut- formas härvid på enkelt sätt med hjälp av materialför- tjockningar vid förstyvningsribbornas 53 utsida. I motsats till stifthàllarna 46 är lagerborrningarna 38 så dimen- sionerade, att en insatt drivaxel 30 lätt kan roteras däri. Drivaxeln 30 ingriper med sina fria ändar i de var- andra motstående lagerborrningarna 38, varvid den sträcker sig parallellt med solskyddets 10 främre kant eller spets 14. De framför drivaxeln 30 lagrade lagerstiften 45 består visserligen av enkelstift men är så riktade, att de är be- lägna på en gemensam tänkt linje, som också sträcker sig parallellt med drivaxeln 30. De vid solskyddets 10 sido- kanter anordnade båda främre lagerställena 12 och de båda bakre lagerställena 13 bildar således ett främre par av lagerställen på en gemensam axel och ett bakre par av lagerställen på en gemensam axel. Solskyddet 10 är därmed lagrat på vagnsliknande sätt i fyra punkter.

Det främre paret av lagerställen 12 löper med styr- rullarna 37 i en kulissbana eller spårkurva 44, som i sidovy bildar styrkurvan A. I fig 3 är spârkurvorna 44 10 15 20 25 30 35 468 549 16 utformade i en höger-karosseri-vägg 42 och en vänster- karosseri-vägg 43. I fig 4 visas en sektion längs linjen X-X i fig 3 längs den vänstra karosseriväggen 43. I fig 4 visas styrkurvorna A och B med prickstreckade linjer, varvid styrkurvan B endast visas för att förtydliga läget i förhållande till styrkurvan A. Spårkurvans 44 bredd är anpassad till styrrullens 37 diameter och sträcker sig symmetriskt i förhållande till styrkurvans'A krökning. I det i fig 4 visade läget befinner sig styrrullen 37 i startläget, vilket motsvarar kurvpunkten A0. Det bakre lagerställets 13 startläge BO och styrrullens 37 ändläge A6 visas ocksâ.

Spárkurvan 44 utformas i karosseriväggen 42, 43 exem- pelvis genom djupdragning. Spárkurvan 44 avslutas vid än- den med ett cirkelbågsformigt väggavsnitt, vars krökning och diameter är anpassade till styrrullens 37 diameter.

Styrkurvorna 44 har för införing av styrrullarna 37 däri en inloppsöppning 60, som i fig 4 exempelvis är riktad uppåt. Solskyddet 10 kan därmed medelst styrrullarna 37, vilka bildar det främre paret av lagerställen 12, infästas i spårkurvorna 44 utan att svängas och tippas. I andra fall kan införingsöppningen 60 mynna i spàrkurvan 44 rik- tad på annat sätt än det visade. En förstyvningsribba 62, som ungefär vid styrbanans A halva längd ingriper med spàrkurvans 44 vägg, är anordnad för att åstadkomma stabi- litet och förhindra vridning av styrkurvan 44.

Det är exempelvis möjligt att vid undersidan av spår- kurvans 44 vägg i området för lämpliga bankurvpunkter ut- forma en genomgång 61. Genomgången 61 är till för att upp- taga den kam (jfr fig 1), som ingriper med strömställaren 58. Förutom att uppbära strömställaren 58 för detektering av styrrullens 37 start- och ändlägen lämpar sig spàrkur- vans 44 vägg också för att detektera styrrullarnas 37 läge i bankurvan. Det i fig 4 visade läget för genomgången 61 motsvarar exempelvis bankurvpunkten A3 och därmed vändpunkten C3 för solskyddets 10 spets 14. Om styrrullen 37 förflyttas förbi kammen 59, verksamgöres strömställa- 10 15 20 25 30 35 468 549 17 ren 58. Strömställarens 58 verksamgöring kan utnyttjas för att öka eller minska hastigheten för en nedan närmare beskriven drivning med elektromotor. Med hjälp av ström- ställaren 58 är det således möjligt att inte bara för- flytta solskyddet 10 med konstant hastighet i spàrkurvan 44 utan också ge solskyddet 10 olika förskjutnings- eller återföringshastigheter i de enskilda banavsnitten. Det i fig 4 visade läget för strömställaren 58 kan exempelvis utnyttjas för att åstadkomma en svängningsrörelse för sol- skyddets 10 spets 14 från vändpunkten C3 med en hastighet som är lägre än hastigheten för utskjutningen till vänd- punkten C3.

Ett vänster-axelkugghjul 32 och ett höger-axelkugg- hjul 33 är vridfast förbundna med den genomgående driv- axeln 30 vid dennas ändomràden (fig 3). Solskyddets 10 bakre kant 54 slutar i området för det främre paret av lagerställen. Drivaxeln 30 uppbäres således av förstyv- ningsribbornas 53 fria ändar. För att förhindra nedböjning av drivaxeln 30, vilken väsentligen sträcker sig över solskyddets 10 hela bredd, utnyttjas ett stödlager 29, som sträcker sig från solskyddets mittparti över den bakre kanten 54 till drivaxeln 30. I det fria utrymmet mellan drivaxeln 30 och solskyddets 10 bakre kant 54 är anordnad en drivmotor 26, som är fäst i tvà motorhâllare 28, som är likadana som stödlagret 29. Motorhållarna 28 sträcker sig över den bakre kanten 54 till drivaxeln 30, och deras fria ändar har lagerborrningar 40, 41 för upptagning av drivaxeln 30. Den relativt tunga motorn 26 är således upphängd i det fria utrymmet vid den bakre kanten 54 och uppbäres av axeln 30 och solskyddet 10 via de tvärgående motorhállarna 28. _ Ett drivkugghjul 31 är fäst på motorns 26 axel. Driv- kugghjulet 31 ingriper med det vänstra axelkugghjulet 32.

Om motorn 26 tillföres ström via anslutningsledningarna 27, driver drivkugghjulet 31 det vänstra axelkugghjulet 32 och därmed drivaxeln 30. Eftersom drivaxeln 30 är genom- gående, roterar det högra axelkugghjulet 33 tillsammans 10 15 20 25 30 35 468 549 18 med det vänstra axelkugghjulet 32. De báda axelkugghjulen 32, 33 har vidare en kugghjulstapp 49, som har mindre diameter än axelkugghjulen 32, 33. Kugghjulstapparna 49 är via distansskivor 34 riktade mot lagerborrningarna 38, i vilka drivaxeln 30 roterar. Kugghjulstapparna 49 anlig- ger mot en kulissbana eller spårkurva 47, vilken såsom en stavformig del 56 av beklädnadsdelen 19 sträcker sig från drivaxeln 30 i riktning mot solskyddet 10.

Den stavformiga delen 56 visas i fig 5 i sektion längs linjen Y-Y i fig 3. I fig 5 visas styrkurvorna A och B med prickstreckade linjer. Spârkurvan 47 sträcker sig längs styrkurvan B, och dess bredd motsvarar kugg- hjulstappens 49 diameter. Spàrkurvan 47 bildar en slits i den stavformiga delens 56 vägg för att drivaxeln 30 ska kunna sträcka sig till lagerborrningarna 38. Ett infö- ringsavsnitt med en införingsöppning 48, som är likadan som öppningen 60 (jfr fig 4), är anordnat vid spårkurvans 47 startläge för att möjliggöra införing av kugghjuls- tapparna 49. Spårkurvan 47 är i ändläget anpassad till kugghjulstapparnas 49 avrundning.

För insättning av beklädnadsdelen 19 páskjutes de båda stavformiga delarna 56, vilka också anordnas i sol- skyddets 10 sidoomràde, med sina fria ändar främst på solskyddet via det mellan drivaxeln 30 och den bakre kan- ten 54 belägna fria utrymmet. Härvid pâhänges först be- klädnadsdelen 19 med införingsöppningarna 48 på kugghjuls- tapparna 49. Sammansättningen kan i avvikelse härifrån också utföras så, att drivaxeln 30 efter insättningen av beklädnadsdelen inskjutes i borrningar 63 i karosseri- väggarna 42, 43 och fästes. Efter införing och positione- ring av delarna fästes beklädnadsdelen 19 medelst fäst- skruvar 35 (fig 3) på karosseriväggen.

Så långt beskrivet är solskyddet 10 förskjutbart lagrat i spårkurvorna 44, 47. I motsvarighet härtill bil- dar styrrullen 37 tillsammans med spârkurvan 44 det främre lagerstället 12 och bildar kugghjulstappen 49 tillsammans med spârkurvan 47 det bakre lagerstället 13. Vid den vägg 10 15 20 25 30 43 O\ C D LH -l \O 19 som bildar spàrkurvan 47 är en övre och en nedre vägg 51 och 52 utformade, vilka griper över de båda kugghjulen 32, 33. Den övre väggen 51 har en kuggning 50, som står i ingrepp med axelkugghjulen 32, 33. Kuggningen 50 har en krökning, som är anpassad till styrkurvan B eller spår- kurvan 47. Om axelkugghjulen 32, 33 sättes i rörelse av motorn 31, ingriper deras kuggning i kuggningen 50, vilket vid motsvarande rotationsriktning leder till att solskyd- det 10 skjutes framåt eller bakåt i spårkurvorna. Genom att kuggningens krökning är anpassad till styrkurvan B föreligger i alla punkter på bankurvan samma avstånd till kuggningen, så att ingreppet mellan kuggningen 50 och axelkugghjulens 32, 33 kuggning inte kan gå förlorat. Den stavformiga delens 56 nedre vägg 52 saknar kuggning men utgör en förstyvning av de stavformiga delarna 56 och an- sluter därför i bankurvans B ändområde B6 på trågliknande vis till den övre väggen 51. Såsom icke framgår av sek- tionen i fig 3, är det för att ytterligare öka de stav- formiga delarnas 56 stabilitet möjligt att förbinda deras fria ändar med varandra medelst en tvärribba. Då de stav- formiga delarna 56, stödlagret 29 och motorn 26 med motor- hållarna 28 är anordnade vid ovansidan i solskyddets 10 bakre område, täckes dessa delar från förarutrymmets in- sida sett av beklädnadsdelen 19 och är icke synliga. Lika- så täckes drivaxeln 30 och motorn 26, vilken förflyttas med solskyddet 10, av beklädnadsdelen 19. Genom att av- ståndet mellan kugghjulstapparna 49 vid de båda axelkugg- hjulen 32, 33 är kortare än avståndet mellan de båda utan- för belägna styrrullarna 37 och genom att spårkurvorna 47 med kuggningen 50 är anordnade mellan de yttre spårkur- vorna 44 är det möjligt att välja korsande styrkurvor A och B enligt fig 2A.

Claims (13)

10 15 20 25 30 35 549 20 PATENTKRAV
1. l. Förskjutbart solskydd, vilket består av en sol- skyddskropp, som medelst ett bakre par av lagerställen, som är utformade mittför varandra vid sidokanterna i om- rådet för solskyddskroppens bakre kant, och ett främre par av lagerställen, som är utformade mittför varandra vid sidokanterna mellan det bakre paret av lagerställen och solskyddskroppens främre kant, är på vagnsliknande vis lagrad i styrkurvor vid sidokanterna, varvid de båda lika- dana styrkurvorna för lagerställena i det främre paret skiljer sig fràn de báda likadana styrkurvorna för lager- ställena i det bakre paret vad avser krökningsförlopp och längd och varvid styrkurvorna för lagerställena i det främre paret är längre än styrkurvorna för lagerställena i det bakre paret, k ä n n e t e c k n a t därav, att styrkurvan (A) för lagerställena (12) i det främre paret är en S-formig styrkurva (A), som består av ett bakre ban- avsnitt och ett främre banavsnitt, som vid solskyddskrop- pens utskjutningsrörelse ansluter till det bakre ban- avsnittet, att det bakre banavsnittet (AO, A1, A2) av styrkurvan (A) för lagerställena (12) i det främre paret är konvext krökt, att det främre banavsnittet (A3, A4, A5, A6) av styrkurvan (A) för lagerställena (12) i det främre paret är konkavt krökt, och att styrkurvan (B) för lager- ställena (13) i det bakre paret är konvext krökt över hela kurvlängden och har sin kraftigaste krökning i det ban- avsnitt (B3, B4, B5, B6) som vid solskyddskroppens genom- löpning av styrkurvorna (A, B) passeras samtidigt som det främre, konkava banavsnittet (A3, A4, A5, A6).
2. 2. Solskydd enligt patentkravet l, k ä n n e - t e c k n a t därav, att kurvlängden för det främre ban- avsnittet (A3, A4, A5, A6) av styrkurvan (A) för lager- ställena (12) i det främre paret är större än kurvlängden för det kraftigast krökta banavsnittet (B3, B4, B5, B6) av styrkurvan (B) för lagerställena (13) i det bakre paret. .If 10 15 20 25 30 35 468 549 21
3. 3. Solskydd enligt patentkrav l och 2, t e c k n a t därav, att styrkurvan (A) för lagerställena (12) i det främre paret korsar styrkurvan (B) för lager- ställena (13) i det bakre paret.
4. 4. Solskydd enligt något eller några av de föregående k ä n n e - patentkraven, k ä n n e t e c k n a t därav, att en elektromotor (26) är anordnad i solskyddskroppen, vilken motor via ett kuggdrev (31, 32, 33) är förbunden med en kuggning (50), som är utformad på en av styrkurvorna (A och B) för lagerställena (12 resp 13) i det främre och det bakre paret och är anpassad till styrkurvans krökning.
5. 5. Solskydd enligt patentkravet 4, k ä n n e - t e c k n a t därav, att en drivaxel (30) är anordnad, vilken uppbär kugghjul (32, 33) och bildar lagerställena (13) i det bakre paret.
6. 6. Solskydd enligt patentkravet 5, k ä n n e - t e c k n a t därav, att drivaxeln (30) är lagrad i lagerborrningar (38), som är utformade på solskyddskroppen (ll).
7. 7. Solskydd enligt patentkravet 6, t e c k n a t därav, att lagerborrningarna (38) och lager (45), som bildar lagerställena (12) i det främre paret, är utformade på förstyvningsribbor (53) i området för sol- skyddskroppens (ll) bakre kant (54).
8. 8. Solskydd enligt patentkravet 4, t e c k n a t därav, att sensorelement är anordnade för att detektera solskyddskroppens (ll) start- och ändlägen (A0, BD, A6 och B6).
9. 9. Solskydd enligt patentkravet 8, t e c k n a t därav, att anslagsdämpare, särskilt gummi- buffertar, är anordnade för solskyddskroppens (ll) start- och ändlägen.
10. 10. Solskydd enligt något eller några av de föregåen- de patentkraven, k ä n n e t e c k n a t därav, att styrkurvorna (A) för lagerställena (12) i det främre paret är belägna på större avstånd från varandra än styrkurvorna (B) för lagerställena (l3) i det bakre paret och att styr- k ä n n e - k ä n n e - k ä n n e - 10 15 20 25 30 35 -läs O\ CI) U1 .IJ a. 22 kurvorna (B) för lagerställena (13) i det bakre paret är anordnade mellan styrkurvorna (A) för lagerställena (12) i det främre paret.
11. ll. Solskydd enligt patentkravet 10, k ä n n e - t e c k n a t därav, att styrkurvorna (A) för lagerstäl- lena (12) i det främre paret är utformade i karosseriväg- gen (43) och att styrkurvorna (B) för lagerställena (13) i det bakre paret är utformade i en beklädnadsdels (19) sidovägg (56).
12. 12. Solskydd enligt något eller några av de föregåen- de patentkraven, k ä n n e t e c k n a t därav, att styrkurvan (A) för lagerställena (12) i det främre paret består av sex delfaktorer, varvid den första delfaktorn har värdet 1 och de övriga delfaktorerna har värdena 1,15; 0,89; 0,368; 0,42; 0,47, att delfaktorerna med värdena 1 och 1,15 hänför sig till det bakre banavsnittet (A0, A1, _A2) av styrkurvan (A) för lagerställena (12) i det främre paret och delfaktorerna med värdena 0,89; 0,368: 0,42 och 0,47 hänför sig till det främre banavsnittet (A3, A4, A5, A6) av styrkurvan (A) för lagerställena (12) i det främre paret, att styrkurvan (B) för lagerställena (13) i det bakre paret består av sex delfaktorer, varvid den första delfaktorn har värdet 1 och de övriga delfaktorerna har värdena 1,07; 1,026; 0,315; 0,21; 0,131, samt att del- faktorerna med värdena 1,07; 0,315; 0,21 och 0,131 hänför sig till det kraftigast krökta banavsnittet (B3, B4, B5, B6) av styrkurvan (B) för lagerställena (13) i det bakre paret.
13. 13. Solskydd enligt något eller några av de föregåen- k ä n n e t e c k n a t därav, att rö- relsebanan (C) för solskyddskroppens spets (14) har sex de patentkraven, delavsnitt, som motsvarar de sex delavsnitten hos styr- kurvan (A) för lagerställena (12) i det främre paret och står i följande förhållande till denna styrkurvas (A) tillhörande banavsnitt: l:0,95; l:0,48; 1:0,37; l:0,48; 1:0,2l; l:0,18.