SE466061B - Blekning av kemisk massa genom behandling med foerst ett komplexbildande aemne och sedan ett peroxidinnehaallande aemne - Google Patents

Description

l5 20 25 30 35 466 061 2 nieras som förblekningssteg. slutblekning.

Om ett alkaliskt ningen vid flerstegsblekning av exempelvis sulfatmassa, kan man reducera utsläppen till mer än hälften genom att icke Sekvensen D Ez D kallas syrgassteg används före förblek- klorhaltig syrgasavlut är återvinningsbar. Efter en syrgas- delignifiering återstår emellertid omkring hälften av det lignin, som finns kvar i massan efter uppslutningen vid kokningen, vilket sålunda åtminstone delvis måste lösas ut ur massan. Detta sker i den efterföljande blekningen.

Blekning av kemiska massor utföres huvudsakligen med hjälp av klorhaltiga blekmedel, såsom klor, klordioxid och hypoklorit, blekavlutar ganiska föreningar och klorider¿ Korrosionsbenägenheten hos vilka ger innehållande kloror- de senare, gör det svårt att 'sluta blekerièt “och de klor- organiska ' I strävar man därför efter att i största möjliga utsträckning klorfattiga eller klorfria blekmedel för att nedbringa utsläppen och kunna blekmedel såsom väteperoxid och ämnena innebär miljöskadliga utsläpp. Numera använda återvinna avlutarna. Exempel på sådana är peroxider, exempelvis oorganiska peroxider, natriumperoxid, samt organiska peroxider, såsom perättiksyra. miljöskadliga föreningar är speciellt stor i förblekningen Bildningen av där ligninhalten är hög. Därför är också effekten av byte till miljövänligare blekmedel såsom väteperoxid störst i förblekningen. Användning av väteperoxid i första steget i en bleksekvens för att uppnå en inledande ligninreducering och/eller ljushetshöjning tillämpas dock ej praktiskt i någon nämnvärd utsträckning p.g.a. de stora tillsatsmängder väteperoxid, som är erforderliga.

Vid alkalisk väteperoxidbehandling erfordras sålunda stora mängder tillsatt väteperoxid för att erhålla en tillfredsställande ligninutlösning, då högt sönderfall av väteperoxiden erhålles vid sådan behandling, vilket medför höga kemikaliekostnader. Vid sur väteperoxidbehandling kan _samma ligninutlösning som vid alkalisk behandling erhållas med en betydligt lägre förbrukning av väteperoxid, men vid den sura behandlingen erhålles en kraftig försämring av n fl 10 15 20 25 30 35 3 » massans viskositet, dvs väteperoxidens sönderíallsprdädkter angriper vid låga pH-värden inte bara ligninet utan även cellulosan så att kolhydraternas kedjelängd vilket medför en försämring av massans styrkeegenskaper.

Enligt SE-A 420,430 kan en dylik viskositetsförsäm- ring undvikas vid en sur väteperoxidbehandling genom att denna genomföres i närvaro av en komplexbildare, såsom DTPA (dietylentriaminpentaättiksyra) vid ett pH av 0,5 till 3,0.

Detta behandlingssteg åtföljs, utan mellanliggande tvätt- ett alkaliskt extraktionssteg för avlägsnande av reduceras, ning, av utlöst lignin.

Tekniskt problem Ändamålet med olika förbehandlingssteg är att minska ligninhalten före det_ första klorinnehållande steget och sålunda reducera klorbehovet och“ därmed minska halten av AOX, eller som det också anges TOCl (=totalmängd organiskt klor), i blekavluten. Exempel på metoder där kappatalet (som är ett mått på lignininnehållet) minskas, är genom modifiering av kokprocessen eller användning av en kombina- tion av syrgas och kväveföreningar enligt den s.k. PRENOX- metoden. Dessa förfaranden kräver dock investeringar. AOX-värdet jkan även sänkas genom utbyte av (C + D)-steget i en normal bleksekvens mot ett D-steg, varvid väsentligt mindre mängd skadliga utsläppsprodukter bildas. Detta gäller trots att det normalt behövs en större mängd klordioxid per ton massa, för att sänka ligninhalten till erforderlig låg nivå inför den fortsatta blekningen.

Då tidigare kända (klorkemikaliefria) förbehandlingsmetoder behandlingssteg eller innefattar flera ur återvinningssynpunkt oacceptabla tillsatskemi- kalier vid behandlingen är möjligheterna till ökad slut- blekeriet tämligen ringa. För övervinnande av därvid fördyrande oekonomiskt stora innefattar antingen sura ningsgrad i dessa processtekniska problem måste utrustning anordnas. Att på annat sätt modifiera en befint- lig bleksekvens så att så låga A0;-värden som möjligt kan uppnås med oförändrad eller t.o.m. förbättrad produkt- kvalitet är sålunda det problem, 'som avses löst genom föreliggande uppfinning. 1 10 15 20 25 30 35 466 061 4 Uppfinningen Enligt uppfinningen har nu åstadkommits en behand- lingsmetod, med vilken en inledande halogenfri delignifie- ring och blekning används för att ändra massans spårmetall- profil, effektivisera peroxidblekningen och reducera halten av AOX genomföres på så sätt att massans (=adsorberbar organisk halogen). Denna behandling spàrmetallprofil (posi- tion och halt av respektive närvarande metall) förändras genom behandling i ett första steg med komplexbildare vid ett pH av från 3,1 till 9,0, varefter i ett andra steg en alkaliska betingelser steg bakvatten från slutblekning med återföres till något av de peroxidbehandling genomföres under och i ett tredje halogeninnehållande kemikalier två första stegen i behandlingen, befintlig kombination av pH, temperatur och tid åstadkommer en betydande nedbrytning av i slutblekningen bildad AOX. varvid i dessa steg Denna metod medför väsentligt mindre utsläpp från befint- liga blekerier, kemikalier kan minskas med bibehållen massakvalitet vad genom att mängden halogeninnehållande avser ljushet, viskositet, kappatal och styrkeegenskaper.

Uppfinningen avser sålunda ett förfarande för behand- ling av lignocellulosahaltig massa med de i patentkraven angivna särdragen. Enligt uppfinningen avses ett förfarande vid blekning av kemisk massa för minskad bildning och utsläpp av halogenorganiska föreningar samtidigt som ljusheten och styrkan bevaras, genom att en konventionell förblekning med ett (C + D)- och ett E-steg ersätts med en inledande behandling med ett komplexbildande ämne, varvid man förändrar spårmetallprofilen i massan, vid ett pH inom intervallet från 3,1 upp till 9,0 och vid en temperatur inom intervallet från lO°C upp till l00°C, varefter i ett andra steg behandlingen med ett peroxidinnehållande ämne genomföras vid ett pH inom intervallet från 7 upp till 13 varefter bakvatten återföres från slutbleksteg med halogen- innehållande kemikalier till något av de tvâ första behand- lingsstegen. Återföringen sker direkt till den halogenfria behandlingen med komplexbildare eller peroxidinnehàllande ämne, varvid den redan låga mängden AOX ytterligare reduce- 10 15 20 25 30 35 5 466 061 ras på ett ekonomiskt fördelaktigt sätt. Det är fördelak- tigt att återföra bakvatten från det första slutbleksteget med halogeninnehâllande kemikalier till det första behand- lingssteget, eftersom processbetingelserna i de båda stegen i stor utsträckning stämmer överens. Detta gäller speciellt pH, men även t.ex. temperaturen. Det är därför speciellt föredraget att återföra bakvatten från det första blek- steget med halogeninnehållande kemikalier till det första behandlingssteget enligt uppfinningen.

Förfarandet enligt uppfinningen användes företrädes- vis vid sådan behandling av massan, där delignifieringen innefattar ett syrgassteg. Den position, som väljes för genomförandet av behandlingen med komplexbildare 'och peroxidinnehållande ämne enligt uppfinningen, kan vara antingen direkt efter uppslutningen av massan, eller efter ett syrgassteg. p Vid förfarandet enligt uppfinningen genomföres det första bleksteget företrädesvis vid ett pH av från 4 till 8, särskilt föredraget från 5 till 7, och det andra blek- steget företrädesvis vid ett pH av från 8 till 12.

Såsom komplexbildare användes främst kvävehaltiga polykarboxylsyror, företrädesvis dietylentriaminpentaättik- syra (DTPA) eller etylendiamintetraättiksyra (EDTA), eller fosfonsyror eller polyfosfater. Såsom peroxidinnehållande ämne användes företrädesvis väteperoxid eller väteperoxid + syrgas. I Behandlingen enligt uppfinningen genomföres företrä- desvis med ett tvättsteg mellan de båda förblekningsstegen, så att de komplexbundna metallerna avlägsnas från mas- sasuspensionen före peroxidsteget.

I halogeninnehållande blekkemikalier innefattas klor- haltiga föreningar, såsom klor, klordioxid, klorit av alkalimetaller eller alkaliska jordartsmetaller och hypo- klorit av alkalimetaller eller alkaliska jordartsmetaller, men även föreningar av fluor, brom och jod kan användas.

Med ihalogenorganiska substanser avses organiska molekyler från ved som frilagts och där halogen anlagrats i molekylen under behandling med halogeninnehållande blekkemikalier. 10 l5 20 25 30 35 466 061 6 Exempel på sådana organiska substanser är cellulosa, hemi- cellulosa och och alifatiska ligninrester.

Exempel på halogenorganiska substanser är klorerade lignin- aromatiska föreningarna är svår- aromatiska rester, där speciellt de nedbrytbara.

Slutblekning kan ske med klor och/eller klordioxid i ett eller flera steg, eventuellt med mellanliggande extrak- tionssteg. Lämpligt är användning av enbart teknisk klor- dioxid, då härvid endast en femtedel så mycket AOX bildas per kg blekmedel räknat som aktivt klor som vid användning av klor. Med teknisk klordioxid avses klordioxid framställt enligt konventionella metoder utan yttre tillsats. av klor.

I klordioxiden kan alltså ingå vid framställningen bildad och i absorptionsvattnet löst klor. Exempel på industriella processer där viss mängd klor bildas är reduktion av klorat med klorid. Andra kloratreduktionsmedel som till exempel svaveldioxid och metanol ger endast små mängder klor. Klor- dioxidvatten från sådana i stort sett klorfria processer, företrädesvis mindre än 0,5 g klor/l, är särskilt föredra- get.

Förfarandet enligt uppfinningen innefattar vidare återföring av bakvatten från ett eller flera av dessa slutblekningssteg till den halogenkemikaliefria förbleknin- gen enligt uppfinningen. Vidare är det lämpligt att åter- föra bakvatten från sura slutbleksteg, klorinnehàllande kemikalier, till behandlingen med komplex- bildare och bakvatten från alkaliska slutblekningen till peroxidbehandlingen. Kombinationen av pH, temperatur och uppehållstid vid behandling med komplex- bildare och peroxidinnehållande ämne, har visat sig synner- ligen lämplig för att halten av i bakvatten från slutblek- ningen befintliga halogenorganiska föreningar skall reduce- ras. Med förfarandet enligt uppfinningen uppnås alltså ett flertal miljömässiga fördelar, utan att stora investeringar t.ex. steg med extraktionssteg i behöver genomföras. _ Det är föredraget att blanda avloppsströmmarna från steg 1 och steg 2 innan utsläpp till recipienten. vid blandning bör strömmarna uppehàllas i minst 5 minuter, 10 15 20 25 30 35 7 se om företrädesvis i från 5 till 180 minuter, innan utsläpp till recipienten. Speciellt lämpligt är att avloppsström- marna möts så tidigt som möjligt, för att den höga tempera- turen i behandlingens peroxidinnehållande steg skall kunna tillgodogöras. Detta har en positiv effekt på AOX-reduk- tionen och förkortar uppehållstiden, som kan vara kritisk vid behandling av stora avloppsvolymer.

Vid förfarandet enligt uppfinningen genomföres det första steget vid en temperatur av från 10 till l00°C, företrädesvis från 40 till 95°C, och en tid av från l till 360 minuter, företrädesvis från 5 till 60 minuter, samt det andra steget vid en temperatur av från 50 till l30°C, företrädesvis från 60 till 100°C, och en tid av från 5 till 960 minuter, företrädesvis från 60 till 360 minuter.

Massakoncentrationen kan vara från 1 till 50 %, företräde- svis från 3 till 30%. Vid föredragna utföringsformer med behandling med DTPA i det första steget och med väteperoxid i det andra steget genomföres det första steget med en DTPA-tillsats (l00%-ig vara) av från 0,1 till 10 kg/ton massa, företrädesvis från 0,5 till 2,5 kg/ton, samt det andra steget med en väteperoxidsatsning av från 1 till 100 kg/ton, företrädesvis från 5 till 40 kg/ton. Processbetin- gelserna i de båda behandlingsstegen anpassas härvid så att största möjliga blekningseffekt per kg satsat peroxidin- nehållande ämne erhålles. ' _ - Vid det första behandlingssteget justeras med svavelsyra eller med restsyra från klordioxid- reaktorn, medan pH i det andra steget justeras genom att massan försättes med alkali eller en alkaliinnehållande natriumvätekarbonat, kan pH-värdet vätska, exempelvis natriumkarbonat, natriumhydroxid eller oxiderad vitlut.

Vid den utföringsform av uppfinningen, där behand- lingen genomföres efter ett syrgassteg i bleksekvensen, uppnås sålunda en mycket god ligninutlösande effekt av be- handlingen, då en syrgasbehandlad _massa är mera mottaglig för en ligninreducerande-och/eller ljushetshöjande behand- ling med väteperoxid. Denna behandling, i kombination med ett komplexbildande ämne, genomförd efter ett syrgassteg, 10 15 20 25 30 35 466 061 8 ger sålunda så goda resultat att en betydande miljöförbätt- slutningsgrad för bleksekvensen kan uppnås. Man har även prövat att öka den klorfria delig- nifieringen genom att använda två syrgassteg efter varandra i början av en bleksekvens. Det har emellertid visat sig att efter en inledande genom förnyad behandling med syrgas avlägsna sådana lignin- mängder att de höga investeringskostnaderna för ett sådant ring med en ökad syrgasbehandling är det svårt att steg skulle motiveras.

En avsikt med föreliggande uppfinning är enligt ovan att minska utsläppen av AOX (=adsorberbar organisk halogen) och ändå behålla massakvaliteten, å peroxid och eventuellt syrgas istället för halogeninne- hållande blekmedel i förblekningen. För att kunna erhålla samma effekt med peroxid som med klorinnehàllande förenin- genom användning av gar med avseende på delignifiering, har det enligt uppfin- ningen visat sig att massan måste förbehandlas med ett intervallet från 3,1 Härigenom kan massans spårmetallprofil (position komplexbindande ämne vid ett pH inom till 9,0. och halt av respektive närvarande metall) sätt, selektivt bryter ned ligninet medan cellulosakedjorna i stort sätt lämnas orörda.

Vid behandling enligt tidigare metoder har man enbart strävat efter att reducera det totala metallinnehållet så långt som möjligt, medan man enligt uppfinningen har funnit att en förändrad spårmetallprofil genom en selektiv föränd- ring av koncentrationen och placeringen av metallerna har ändras på sådant att peroxiden en gynnsammare effekt på massans kvalitet. Det antages att behandlingen enligt uppfinningen, med ett första komplexbildare vid ett pH av från 3,1 till 9,0, innebär att i första hand de tyngre metallerna i närheten av steg med cellulosakedjorna komplexbinds medan motsvarande metaller i omedelbar närhet av ligninet förblir i stort sett opåver- kade. Vid den efterföljande blekningen kommer peroxiden att sönderdelas av dessa metaller och reagera med den substans som befinner sig närmast, d.v.s. ligninet. Selektiviteten i delignifieringen förbättras därigenom dramatiskt. Exempel på för cellulosanedbrytningen särsklit skadliga metaller är N 15 K 25 30 35 9 4 n %66 UÖ1 mangan, medan däremot t.ex. magnesium kan ha en gynnsam inverkan på bl.a. massans viskositet, varför det är för- delaktigt att bland annat denna metall inte borttages.

Användning av förfarandet enligt uppfinningen innebär vidare att kvaliteten hos den resulterande massan blir bättre eller oförändrad. Vid ett blekningsförfarande efter- strävas ett lågt kappatal, vilket innebär en låg halt outlöst lignin, vidare hög ljushet hos samt hög viskositet, vilket innebär att massan innehåller kolhydra- ter med hög kedjelängd och därmed ger en starkare produkt, samt låg väteperoxidförbrukning, vilket innebär lägre behandlingskostnader. vid förfarande enligt uppfinningen blir samtliga fyra mål uppfyllda, vilket framgår av Exempel 1. Vid behandling med komplexbildare inom pH-intervallet 3,1 och 9,0 och efterföljande alkalisk peroxidblekning uppnås således såväl lågt kappatal och väteperoxidförbruk- ning som hög ljushet och viskositet. Genom att dessutom bakvatten från bleksteg, uppnås kombinationen av hög massakvalitet och starkt begränsad effekt på vattendragen runt blekerierna. belyses närmare genom ITIaSSäIJ. återförs halogeninnehållande Uppfinningen och dess fördelar nedanstående exempel, vilka endast' avser att illustrera uppfinningen utan att begränsa denna. Q Exempel l Syrgasdelignifierad sulfatmassa före behandlingen hade kappatalet 16,9 och viskositeten 1040 dm3/kg, behandlades enligt uppfinningen i steg 1 med 2 kg komplexbildare (EDTA) per ton massa, vid 90°C och under Under försöken varierades pH i detta steg och 10,8. I steg 2 tillsattes 15 kg väteperoxid och uppehålls- av barrved, vilken 60 minuter. mellan 1,6 per ton massa. pH var ll, temperaturen 90°C tiden 240 minuter. Massakoncentrationen i steg 1 och 2 var 10% i båda fallen. Massans kappatal, viskositet och ljushet bestämdes enligt SCAN-standardmetoder samt väteperoxidför- brukningen medelst jodometrisk titrering. Resultaten av försöken framgår ay tabellen på nästa sida. 5 10 15 20 25 30 35 466 061 l° TABELL I pH Kappatal viskositet Ljushet VP-förbrukn. steg 1 steg 2 steg 2 steg 2 steg 2 (cm3/g) (% ISO) (kg/ton) 10,8 11,3 922 45,1 15,0 9,1 9,8 929 56,4 15,0 7,7 9,0 944 61,9 13,0 6,7 8,76 948 63,3 11,3 6,5 8,57 950 63,6 ll,l 6,1 8,26 944 « 66,1 8,8 5,75 8,53 942 64,0 11,0 4,9 8,52 954 64,0 10,4 3,8 8,97 959 61,7 12,2 2,3 10,83 947 46,2 15,0 1,8 10,58 939 47,0 15,0 1,6 10,40 ' 919 48,2 15,0 Av tabellen framgår att det är väsentligt att behand- lingen i steg 1 äger rum i närvaro av komplexbildare och att pH ligger inom det i föreliggande uppfinning angivna intervallet, för att kappatalsreduktionen, ljushetsökningen förbrukningen av väteperoxid skall bli maximal. Inom hela det studerade pH-intervallet är selektiviteten utryckt som viskositet vid visst kappatal högre med komplexbildare närvarande.

Exempel 2 En syrgasdelignifierad tallsulfatmassa med kappatal 16,9 före behandling enligt uppfinningen, har behandlats i följande bleksekvens: Stegl steg2 DO EP Dl. Stegl betecknar härvid behandling med komplexbildare, steg2 alkalisk peroxidblekning, DO och Dl en första respektive andra behandling med teknisk klordioxid samt EP ett peroxid- förstärkt extraktionssteg. Satsningen av klordioxid och väteperoxid var totalt 35 kg/ton massa respektive 4 kg/ton massa. Slutljusheten och slutviskositeten var 89% ISO respektive 978 dm3/kg. Bakvatten “fràn detta försök, inne- hållande 0,35 kg AOX/ton massa, har härvid återförts från tvättfiltret efter Do till inflödet till steg 1. Tempe- raturen i steg 1 har varierats mellan 50 och 90°C. Dessutom "41 10 15 20 25 30 35 ll 4 6 061 har reningseffekten på en blandning av bakvatten från steg 1 och steg 2 studerats. Uppehållstiden i steg 1 var genom- gående 30 minuter. I försöket med blandning av bakvatten från steg 1 och 2 förlängdes uppehållstiden ca 15 minuter efter blandning, vilket är en konventionell tid i ett neutralisationstorn. Halten av halogenorganiska substanser mätt som AOX (=adsorbable organic halogens), bestämdes enligt SCAN-W 9:89. Provet surgörs härvid med salpetersyra och dess organiska beståndsdelar adsorberas satsvis på aktivt kol. Oorganiska klorhaltiga joner förträngs med nitratjoner. Kolet förbränns med syrgas i ett kvartsrör vid ca 1000°C. Bildad saltsyra absorberas i en elektrolytlös- ning och bestäms genom mikrocoulometrisk titrering.

Eftersom AOX-innehållet i myndigheternas föreskrifter anges som kg AOX/ton massa, har de experimentella värdena omräknats genom att multiplicera mg AOX/liter avloppsvatten med liter avloppsvatten/ton massa.

Resultaten framgår av tabellen nedan.

TABELL II Temperatur i AOX-innehåll pH i steg 1, °C kg/ton % reduktion bak- I vatten Efter DO -- 0,35 ---- ca 3 Efter steg 1 50 0,24 31,4 ca 5-6 Efter steg 1 70 0,09 74,3 ca 5-6 Efter steg 1 90 0,05 85,7 ca 5-6 Efter steg 1 + steg 2 (9o°c) 90 0,03 91,4 ca io Försök i fabrik med samma massa och bleksekvens, gav följande resultat: TABELL III Temperatur i AOX-innehåll steg 1, °C kg/ton massa % reduktion Efter D0 -- 0,383 ---- Efter steg 1 55 _0,l83 47,9 Som framgår av tabell II reduceras AOX-innehållet i avloppsvattnet med över 50% vid temperaturer över 60°C i steg 1. Eftersom nivån redan från början är mycket låg- 1 10 15 20 25 30 35 466 061 12 0,35 kg/ton massa efter DO - blir resultatet en i det närmaste sluten fabrik vad avser AOX-utsläpp. Detta gäller speciellt om avloppen från steg 1 och steg 2 blandas, varvid en ytterligare 40% reduktion uppnås jämfört med resultatet vid 90°C i steg 1. Genom att befintlig blekeri- utrustning kan användas för behandlingen, blir den dessutom mycket ekonomisk. Dessutom är pH på avloppsvattnet från steg 1 och/eller 2 högre än bakvattnet från DO, varigenom pH-justeringen före utsläpp till recipienten helt eller delvis kan uteslutas.

En högre temperatur i steg 1 har även en positiv in- verkan på lignininnehållet i massan efter steg 2. Med en sulfatmassa med kappatal 21,0 före blekning, uppnås 12,3 efter steg 2 vid 50°C i steg 1. Vid 90°C i det första steget blir resultatet 12,0) d.v.s. en icke ringa ökning av effektiviteten i delignifieringen från ca 41 till ca 43%.

Exempel 3 Som jämförelse blektes samma massa som i exempel 2 enligt känd teknik. Bleksekvensen enligt känd teknik var 0 (C + D) EP D EP D och bleksekvensen enligt uppfinningen var 0 Stegl stegz D EP D. Andelen klordioxid i (C + D)- steget var 50 respektive 100% räknat som aktivt klor. I båda fallen blektes massan till en slutljushet av 90% ISO.

I tabell IV visas de erhållna resultaten.

TABELL Iv Förbehandling med steg 1 Nej Nej Ja % D i (C + D) 50 100 - Klor (kg/ton): 14 0 0 cloz* (kg/ton)= 33 vs as s1utvisk.(dm3/kg)= ssz sei sve Tot. Aox (kg/ton): 2,3 0,95 0,03 * Total C102 i bleksekvensen (som aktivt klor) Som framgår av tabellen kan man vid förfarandet enligt uppfinningen erhålla en massa med samma slutljushet som vid konventionell blekning med halogeninnehållande kemika- lier, men med en AOX-halt i avloppsvattnet som endast uppgår till 3% av AOX-halten jämfört med konventionell W) '1 13 44 A1 miljövänlig biekieknik med enberi teknisk kinàáfnxidï Den totala AOX-halten på 0,03 kg/ton massa erhölls vid bland- ning av bakvatten från steg 1 och steg 2 vid 90°C (se tabell III i exempel 2).

Claims (10)

10 15 20 25 30 35 466 061 14 Patentkrav

1. Förfarande för reducering av mängden halogen- organisk substans i avloppsvatten från delignifiering och blekning av kemiskt uppsluten lignocellulosahaltig massa , k ä n n e t e c k n a t därav, att spårmetallprofilen i massan i ett första steg förändras genom behandling med ett komplexbildande ämne vid ett pH inom intervallet från 3,1 upp till 9 och vid en temperatur inom intervallet från 10°C upp till 100°C, att massan i ett andra steg behandlas med ett peroxidinnehållande ämne vid ett pH inom intervallet från 7 upp till 13, att massan därefter blekes med halogen- innehållande förening och att bakvatten från detta blek- steg återföres till något av de föregående stegen, varvid totala v I avloppsvatten reduceras. _ _ . ,

2. Förfarande enligt krav 1, k'ä n n e t e c k n a t därav, att bakvatten från halogeninnehàllande bleksteg mängden_ halogenorganisk' Substans' i .blekeriets återföres till första behandlingssteget.

3. Förfarande enligt krav 1 och 2, k ä n n e t e c- k n a t därav, att blekkemikalier innehållande halogen innefattar teknisk klordioxid.

4. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att nämnda behandling genomföres efter ett syr- gassteg.

5. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att det första behandlingssteget genomföres vid ett pH av från 4 till 8.

6. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att massan tvättas efter behandling med komplexbil- dare.

7. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att det komplexbildande ämnet är dietylentriamin- pentaättiksyra (DTPA) eller etylendiamintetraättiksyra (EDTA) .

8. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att det peroxidinnehâllande ämnet är väteperoxid eller en blandning av väteperoxid och syrgas.

9. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t lO 15 466 061 därav, att bakvatten från första och andra behandlings- steget blandas och uppehålles i från 5 till 180 minuter innan utsläpp till recipienten.

10. Förfarande enligt krav 1-13, k ä n n e t e c k- n a t att det första temperatur av 40-95°C och under en tid av l-360 min samt att det andra steget genømföres vid en temperatur av 50- därav, steget genomföres vid en l30°C och under en tid av 5-960 min, varvid den behandlade massan har en koncentration av 1-40 vikt%.