SE465621B - Foerfarande vid framstaellning av en glaskniv - Google Patents

Description

10 15 20 25 30 35 4-65 621 z vilken remsa uppdelas i mindre kvadratiska eller rombiska glas- plattor med i förväg bestämda mått. Lägesorienteringen sker genom att glasremsans ena ändkantyta förs till ingrepp med en anslagstapp och glasremsans ena längskantyta förs till ingrepp med en anslagsskena. Anslagstappen och anslagsskenan ligger på var sin sida om delningslinjen. Lägesorienteringen bibehålls under ritsningen och brytningen av glasplattan.

De sålunda erhållna mindre glasplattorna bryts därefter väsentligen utefter en diagonal för åstadkommande av triangulära glasknivar. Härvid lägesorienteras glasplattan genom att dess sidokantytor i anslutning till vardera av två motstående hörn, mellan vilka delningslinjen är avsedd att gå, bringas att sam- verka med inställbara, gaffelliknande hörnorienteringsorgan.

Ingreppet mellan dessa och glasplattan bibehålls under rits- ningen och brytningen av glasplattan.

Exempel på ovan redovisade teknik är beskrivna i till exempel det svenska patentet SE 310 768 och de amerikanska patenten US 3 207 398 och US 3 494 521. Apparater som utnyttjar tekniken i fråga har sedan länge tillverkats och sålts av LKB- -Produkter AB, Bromma, Sverige, under beteckningen KNIFEMAKER.

Ehuru den sålunda kända tekniken har befunnits fungera väl och ge glasknivar en hög kvalitet, får man räkna med att ett icke obetydligt antal erhållna glasplattor och glasknivar-icke uppfyller uppställda krav utan måste kasseras.

UPPEINNINGENS SYFTE Syftet med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en förbättring av det inledningsvis angivna förfarandet, varigenom man uppnår både en kvalitetsförbättring och ökad reproducerbar- het, det vill säga en minskning av det antal glasplattor och glasknivar som måste kasseras, och detta utan att förfarandet i sig kompliceras eller fördyras.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Ovannämnda syfte uppnås genom att förfarandet enligt upp- finningen uppvisar de i bifogade patentkrav angivna särdragen.

Uppfinningen bygger sålunda på att det överraskande befun- nits att det trots mycket högt ställda krav på dimensionspreci- eion hos mellanproduktsglasplattorna och slutproduktsknivarna är 10 ,15, 20 25 30 35 ÅÄE.

.W 621 möjligt att genomföra själva brytningen utan bibehållande av fullständig, särskild lägesorientering medelst lägesoriente- ringsorgan. Enligt uppfinningen bringar man med andra ord före brytningen av glasplattan nämnda lägesorienteringsorgan ät- ' minstone partiellt ur samverkan med glasplattan, så att denna under själva brytningen väsentligen enbart påverkas av krafter från de utnyttjade första och andra stödorganen. Det är att föredraga att fullständigt avlägsna lägesorienteringssamverkan för brytningen.

Det har visat sig att avlägsnande av lägesorienteringssam- verkan i enlighet med uppfinningen innebär att man undanröjer ett komplex av okontrollerad kraftpåverkan av glasplattan från de utnyttjade lägesorienteringsorganen. Härigenom blir delnings- brotten mera exakta och reproducerbara.

Avlägsnandet av lägeeorienteringssamverkan kan ske på oli- ka sätt i beroende av om det rör sig om slutproduktsbrytning eller mellanproduktsbrytning.

Vid slutproduktsbrytning, det vill säga brytning av en kvadratisk eller rombisk glasplatta till triangulära glasknivar, kan fullständigt avlägsnande av lägesorienteringssamverkan med fördel ske på så sätt att de pa vanligt sätt utnyttjade, in- ställbara hörnlägesorienteringsorganen före brytningen bringas att dras tillbaka på i förväg bestämt sätt från inställt samver- kansläge och efter brytningen, avlägsnande av erhållna glasplat- tedelar och införande av en ny, likadan glasplatta, som skall brytas, bringas att återgå till inställt samverkansläge för att bibringa den nya glasplattan samma i förväg bestämda delnings- läge som den föregäende glasplattan. Kända konventionella hörn- lägesoriengeringsorgan behöver sålunda endast modifieras för att möjliggöra denna styrda tillbakadragnings- och atergangsrörelse, vilket är tekniskt okomplicerat och lätt kan åstadkommas av fackmannen inom ifrågavarande område. Det har i praktiken befun- nits att utnyttjande av uppfinningen på detta sätt gör det möj- ligt att lata ritsningen ligga närmare den verkliga diagonallin- jen än vad som tidigare varit möjligt, med bibehållen säkerhet för att kniveggen skall bildas på önskad sida om glaeplattans hörnkant. Härvid kommer kniveggen att ligga närmare hörnkanten än tidigare, att ha en eggvinkel som ligger närmare den önskade (det vill säga halva härnvinkeln) samt att allmänt uppvisa för- 10 15 20 25 30 35 465 621 bättrade eggegenskaper.

Vid mellanproduktsbrytning, det vill säga brytning av en glasremsa, har det befunnits vara särskilt fördelaktigt att före brytningen avlägsna lägesorienteringssamverkan mellan glasrem- sans ändkantyta och för denna avsedda lägesorienteringsorgan.

Vad gäller lägesorienteringssamverkan med glasremsans längskant- yta har det befunnits vara fördelaktigt att denna sker pa tva atskilda ställen, som ligger pa vardera sidan om den avsedda delningslinjen. Det är fördelaktigast att samverkan med längs- kantytan också helt avlägsnas före brytningen. Detta kan lämpli- gen ske pa likartat sätt som redovisats ovan för hörnlägesorien- teringsorganen i samband med slutproduktsbrytningen, varvid ut- nyttjade anslagsorgan för samverkan med glasremsans längskantyta kan vara anordnade pa eller utgöra del av en skena eller dylikt, som lätt kan svängas eller sidledsförflyttas för att ge önskat avlägsnande av nämnda samverkan.

Det har dock befunnits att samverkan med glasremsans längskantyta, alltjämt med god uppfinningseffekt, kan få kvarstå atminstone i reducerad utsträckning om samverkan sker medelst anslagsorgan med avrundade samverkansytor med väsentligen linje- kontakt och lag adhesion och åtföljande små krafter mellan längskant- och samverkansytorna på nämnda anslagsorgan.

Mellanproduktsbrytningen sker oftast pa ettdera av tva föredragna olika sätt. Enligt ett första sätt avskiljer man från glasremsans ena ändsida successivt mindre, företrädesvis kvadra- tiska glasplattor i och för senare delning för astadkommande av triangulära glasknivar, varvid nämnda lägesorienteringsorgan saeom omnämnts bringas att samverka med ändkantytan pà nämnda ena ändsida och med en längskantyta pa glasremsan. Enligt upp- finningen sker lägesorienterande samverkan med längskantytan såsom nämnts pä ömse sidor om den avsedda delningslinjen, var- jämte glasremsans ändkantyta för lägesorientering förs till in- grepp med ett i motsvarighet till den avdelade glasplattans längd utvalt anslagsorgan, som företrädesvis manuellt bringas i och halls kvar i ett samverkansläge och företrädesvis fjädrande dras tillbaka därifrån före brytning.

Enligt ett andra föredraget sätt delas glasremsan pa mitten till bildande av kortare glasremsor avsedda att delas vidare på mitten respektive till bildande av mindre, företrädes- 10 15 20 25 30 35 465 621 vis kvadratiska glasplattor avsedda för senare slutproduktsbryt- ning för astadkommande av triangulära glasknivar, varvid nämnda lägesorienteringsorgan bringas att samverka med en ändkantyta pa ett i motsvarighet till glasremsans längd utvalt ställe och med en längskantyta pa glasremsan. Enligt uppfinningen förs härvid glasremsans ändkantyta till lägesorienteringssamverkan med ett utvalt anslagsorgan, som företrädesvis manuellt bringas i och hälls kvar i samverkansläge och företrädesvis fjädrande dras tillbaka därifrån före brytning.

Vid bada sätten sker ocksa lägesorienteringssamverkan med glasremsans längskantyta såsom angivits tidigare.

Enligt uppfinningen är det särskilt föredraget att at- minstone lägesorienteringssamverkan med nämnda ändkantyta pa glasremsan avlägsnas efter det att nämnda andra stödorgan bringats i inledande ingrepp med glasremsan som bibehåller glas- remsans erhallna lägesorientering.

Det har befunnits att uppdelning av en glasremsa i kortare glasremsor respektive glasplattor enligt uppfinningen innebär att man far förbättrade delningsytor och ökad dimensionsnog- grannhet. Detta àterverkar i sin tur pä den efterföljande diago- naldelningen för astadkommande av knivar, i det att de härvid utnyttjade glasplattorna är synnerligen dimensionsexakta och följaktligen kan lägesorienteras pa ett noggrannare sätt.

Uppfinningen kommer i fortsättningen att beskrivas närmare genom utföringsexempel under hänvisning till bifogade ritning.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGEN Figur 1 är en schematisk perspektivvy av den övre delen av en till sin grunduppbyggnad konventionell apparat för delning av glasplattor, vilken apparat är modifierad för att möjliggöra delning av glasplattor i form av glasremsor i enlighet med före- liggande uppfinning.

Figur 2 är en schematiek, förstorad perspektivvy av en modifierad del av apparaten enligt figur 1.

Figur 3 är en schematisk planvy som ytterligare illustre- rar lägesorienteringen av en glasremsa i apparaten enligt figu- rerna 1 och 2.

Figurerna 4-6 är schematiska delsidovyer, delvis i sek- 10 15 20 25 30 35 465 621 tion, som ytterligare illustrerar lägesorienteringen av glasrem- san och glasremsans fasthallning mellan i apparaten ingaende stödorgan.

Figur 7 är en ytterligare förenklad delplanvy liknande den i figur 3, vilken illustrerar hur lägesorienteringssamverkan med glasremsans längskantyta kan avlägsnas helt före brytning.

Figur 8 är en schematisk delplanvy, som illustrerar hur lägesorienteringssamverkan enkelt kan avlägsnas i samband med slutproduktsbrytning av en kvadratisk glasplatta i en ytterli- gare modifierad apparat av det i figurerna 1-7 illustrerade sla- get.

BESKRIVEING AV UIEÖRIN§§FQEHEB Figur 1 visar schematiskt överdelen av en apparat för brytning av saväl glasremsor (mellanproduktsbrytning) som kvad- ratiska eller rombiska glasplattor (slutproduktsbrytning>. Appa- raten har helt konventionell grunduppbyggnad i det att den inne- fattar: en topp- eller grundplatta 1; ett pä topplattan fast anordnat fäste 3, som uppbär ett vertikalt rörligt fastspän- ninge- och ritsningshuvud 5; ett par inställbara hörnoriente- ringsorgan 7, 8 för glasplattor, som skall brytas längs en dia- gonal (se även figur 8); ett par första stödorgan, som i form av upptill avrundade stödtappar 9, 10 (se även figurerna 4-6) ät- skilt skjuter upp vinkelrätt fran topplattan 1 mellan nämnda organ 7, 8 i och för uppbärande av en glasremsa eller glasplat- ta, som skall delas genom brytning; samt en styrplatta 11 med tillhörande lägesorienteringsstyrskena 13 för en glasremsa 15, som skall uppdelas för astadkommande av mindre glasplattor av- sedda för slutproduktsbrytning. Styrplattan 11 är pa konven- tionellt sätt anordnad pa ena sidan om den avsedda delnings- linjen samt för att kunna läsas fast i olika vinkellägen pa topplattan 1, sa att glasremsan 15 kan brytas längs en del- ningslinje, som bildar önskad vinkel (vanligen 90°) med glas- remeans längdriktning. Styrplattan 11 med sin styrskena 13 är modifierad för anpassning till uppfinningen och illustreras när- mare i figurerna 2 och 3. Modifieringarna kommer att diskuteras närmare senare.

Huvudet 5 har undertill nedatskjutande, andra stödorgan (icke visade i figur 1), som också har formen av tva åtskilda I» 10 15 20 25 30 35 7 465 621 avrundade stödtappar och som tillsammans med de första stödtap- parna 9, 10 bildar en symmetrisk och balanserad korsformig stöd- konfiguration omfattande fyra stödpunkter, sasom framgar av fi- gurerna 4-6 och 7-8. I dessa figurer är nämnda tva andra stöd- tappar (respektive deras angreppspunkter) betecknade 17, 18.

Huvudets 5 rörelse nedat till fasthallningsläge manövreras medelst en hävarm 19. Pa huvudets främre sida i figur 1 är en konventionell ritsningsenhet 21 anordnad. Med denna enhet kan en mellan nämnda första och andra stödtappar 9, 10j 17, 18 fasthal- len glasremsa eller glasplatta förses med en ritsningslinje 23, som ligger rakt över den symmetrilinje, vilken definieras av de första stödtapparnas 9, 10 stödpunkter. De andra stödtapparnas 17, 18 stödpunkter definierar en andra symmetrilinje, som är vinkelrät mot den förstnämnda symmetrilinjen.

Det konventionella sättet att utnyttja en apparat av det allämnt beskrivna slaget för brytning av en glasremsa innebär att glasremean placeras på de första stödtapparna 9, 10 och lägesorienteras med hjälp av styrskenan 13 och ett lämpligt änd- kantsanslagsorgan, vilket senare i den kända tekniken utgörs av en i topplattan 1 anordnad, uppskjutande anslagstapp till vänster om styrskenan 13 och huvudet 5 (sett i figur 1). Där- efter förs huvudet 5 vertikalt nedåt medelst hävarmen 19, så att de övre stödtapparna 17, 18 gär i ingrepp med glasremsans ovan- yta och laser fast glasremsan i det lägesorienterade läget.

Glasremsan ligger därvid fritt fran topplattan 1 och styrplattan 11 i övrigt. Med bibehållen lägesorienteringssamverkan mellan den fastspända glasremsan och de utnyttjade lägesorienterings- organen förs de undre stödtapparna 9,10 uppat (med hjälp av icke visade organ), tills glasremsan bryts utgäende fran ritsnings- linjen 23.

Föreliggande uppfinning innebär att modifikationer är vid- tagna för att säkerställa att glasremsan icke ogynnsamt påverkas av krafter fran lägesorienteringsorgan under brytningen. Sålunda finns det till att börja med icke någon anslagstapp för glasrem- sans vänstra ändkantyta (sett i figur 1), utan särskilda an- slagsorgan för glasremsans 15 motsatta ändkanyta är anordnad i anslutning till styrskenan 13, såsom kommer att beskrivas när- mare nedan.

Vidare är styrskenan 13 modifierad i tva väsentliga av- 10 15 20 25 30 35 465 621 seenden. För det första har styrskenan 13 en basförlängning 25 at vänster förbi delningslinjen, vilken förlängning vid sin fria ände har en uppatstaende anslagsdel 27 med en i längdled kort anslagsyta parallell med och av samma slag som styrskenans 13 anslagsyta i övrigt. Styrskenan kan med andra ord sägas vara f tvadelad, det vill säga den har anslags- eller samverkansytor i och för lägesorientering pä vardera sidan om den avsedda del- * ningslinjen. Detta ger väsentligt förbättrad lägesorienterings- effekt vad gäller längskanten särskilt vid kort glasremsa, sasom askadliggörs i figur 2. En dylik kort glasremsa delas i syfte att åstadkomma tva mindre glasplattor, vilka skall delas utefter en diagonal för framställning av triangulära glasknivar (jämför även figur 8).

Styrskenans 13 samverkansytor 29 är saväl pa den länga huvuddelen som pa tilläggsdelen 27 dessutom utförda konvexa för att ge i princip linjeformig kontakt med glasremsans 15 plana, raka längskantyta 16. Materialet i styrskenan är dessutom valt för att ge låg adhesion. Ett lämpligt material är aluminium, vars oxiderade ytskikt ger sadan läg adhesion. Den konvexa ut- formningen av samverkansytorna framgår av de schematiska figu- rerna 4-6, som visar tvärsektionsvyer (det vill säga vyer tagna tvärs glasremsans 15 längdriktning) i nivå med styrdelen 27 re- spektive ett av de nya anslagsorganen för ändkantytan i enlighet med uppfinningen, vilka senare nu kommer att beskrivas närmare.

I Sasom framgår av figurerna 1-3 har styrskenan 13 fyra an- slagsorgan 31, 32, 33, 34 för glasremsans 15 ändkantyta 35. Des- sa anslagsorgan är placerade pä styrskenan 13 i motsvarighet till fyra glasremslägen, som innebär en successiv halvering av en glasremsa. Figur 1 visar sålunda det första läget och figur 2 visar det fjärde och sista läget i samband med uppdelning av en glasremsa i sexton mindre, lika stora glasplattor. Varje an- slagsorgan 31-34 är sa utfört att det normalt ligger inne i själva styrskenan, det vill säga icke skjuter ut förbi styrske- nans samverkansläge (se figur 6). Anslagsorganen 31-34 utgörs av en väsentligen omvänt U-formig bladfjäder, vars ena ände är fäst på styrskenans 13 baksida. Fjäderns motsatta, utböjda fria ände ligger i ett motsvarande styrspar 37 pa styrskenans 13 samver- kanssida. Styrsparet 37 sträcker sig vinkelrätt mot styrskenans längdriktning och har en bredd i exakt motsvarighet till blad- 10 15 20 25 30 35 465 621 fjäderns bladbredd. Då en utvald fjäder 34 (figur 5) utsätts för manuell påverkan såsom antytts medelst pilen 39, bringa: fjädern att styrt av styrspåret 37 passera ut förbi styrskenans samver- kansyta 29 och därigenom utgöra ett väldefinierat stoppanslag för glasremsans ändkantyta 35. Efter det att önskad lägesorien- tering på detta sätt åstadkommits, kan fjädern 34 släppas, var- vid den automatiskt fjädrande återgår till sitt viloläge ur kon- takt med glasremsan 15.

I syfte att halla en lägesorienterad glasremsa 15 kvar i rätt läge är en långsträckt bladfjäder 41 fäst vid styrplattan 11, så att den sträcker sig väsentligen utefter glasremsan och samverkar med dennas fria längskantyta och därigenom pressar glasremsan mot etyrskenan 13. Denna fjäders 41 kontaktyta är ävenledes konvex, såsom visas i figur 4, av samma skäl som gäller för styrskenans 13 samverkansyta. Fjäderns 41 kontakt- tryck är icke större än att det som regel kan försummas vad gäller påverkan på brytningen. Det är dock också möjligt att avlägsna fjäderns 41 påverkan före brytning (se figur 7).

Vid delning genom brytning av en glasremsa 15 i enlighet med det föredragna utförandet av föreliggande uppfinning place- ras glasremsan på stödtapparna 9, 10 med sin ena längskantyta anliggande mot styrskenans 13 samverkansytor och med fjädern 41 i kontakt med den andra längskantytan. I beroende av glasremsans 15 längd väljer man ut den för denna längd anpassadde anslags- fjädern (34 i figur 1) och pressar med ett finger ut fjädern från styrskenan 13 samt längsförskjuter glasremsan 15, till dess att dess ändkantyta 35 är i ingrepp med fjädern 34, allt under bibehållen kontakt med styrskenans samverkansytor. Då nu glas- remsan 15 är lägesorienterad, kan huvudet 5 medelst hävarmen 9 släppas ned, så att huvudets stödtappar 17, 18 vilar på glasrem- sans ovanyta. Huvudets 5 tyngd och fjädern 41 gör att läges- orienteringen bibehålls, när man nu släpper fjädern 34, så att denna fjädrande drar sig tillbaka ur ingreppet med ändkantytan 35. I detta tillstånd påverkas hävarmen 19 ytterligare, så att huvudet 5 bringas och låses i sitt fasthållningsläge, varvid glasremsan 15 fixerat fasthålls mellan de undre stödtapparna 9, 10 och de övre stödtapparna 17, 18. Glasremsan hålls härvid i övrigt helt fritt med undantag för den linjekontakt, som före- ligger mellan glasremsans längskantytor och styrskenan 13 re- 10 15 10 465 621 spektive fjädern 41. Denna linjekontakt har dock befunnits i regel icke ge någon ogynnsam kraftpåverkan, varken vid den slut- liga fastspänningen av glasremsan, eller vid den senare bryt- ningen av glasremsan.

Den på ovannämnda sätt "fritt" fixerade glasremsan ritsas nu på sedvanligt sätt medelst ritninglenheten 21, varefter bryt- ning sker likaledes på sedvanligt sätt.

Om man trots allt även önskar avlägsna lägesorienteringen av glasremsans längskantyta före slutlig fastspänning, ritsning och brytning, kan detta ske enkelt i enlighet med den princip, som schematiskt illustreras i figur 7. Härvid anordnas styrplat- tan 11 på topplattan 1, så att den efter utförd lägesorientering tillfälligt kan svängas åt sidan bort från glasremsan, varvid ett stift 45 kan vara anordnat i topplattan för samverkan med fjädern 41, så att denna samtidigt svänga ur ingrepp med glas- remsan åt motsatt håll. Den erforderliga svängningsaxeln för styrplattan kan vara anordnad vid styrskenans 13 högra ände, såsom är antytt i figur 7. I stället för en svängningsrörelse kan man naturligtvis tänka sig en ren translationsrörelse i sid- led. Det väsentliga är att styrplattans 11 utgångsläge, vari lägesorientering av glasremsan sker, är mycket väldefinierat och att efter brytning av glasremsan återgång alltid sker exakt till utgångsläget. Fackmannen inser lätt hur en modifiering av detta slag kan genomföras i praktiken.

Delning av en glasremsa i enlighet med det tidigare om- nämnda, andra utförandet av föreliggande uppfinning kan ske medelst den beskrivna apparaten såsom sohematiskt illustreras i figur 3. Härvid placeras glasremsan 15 såsom tidigare på stöd- tapparna 9, 10 samt lägesorienteras med hjälp av styrskenan 13, 27 och det första anslagsorganet 31 på styrskenan på motsvarande sätt som beskrivits ovan. Glasremsans inledningsvis långa, ostyrda del sträcker sig härvid fritt ut åt vänster såsom är 5 antytt i figur 3. Efter bortbrytning av en kvadratisk glasplatta I förs resterande del av glasremsan 15 åt höger i figur 3 för för- nyad lägesorientering och delning enligt ovan och så vidare.

Inför sista delningen har glasremsan den längd som framgår av figur 7. Det inses att styrskenans 13 tilläggsdel 27 icke bör ligga längre från delningslinjsn än att tilläggsdelen kan sam- verka med glasremsan, då denna är som kortast, det vill säga har 10 15 20 25 30 11 465 621 en längd motsvarande den sammanlagda längden av tva bortbrutna glasplattor. Sasom inses gäller detta sistnämnda även i samband med den sista delningen av en glasremsa i enlighet med det tidigare beskrivna föredragna utförandet av uppfinningen.

Figur 8 illustrerar schematiskt ett exempel pà hur före- liggande uppfinning kan tillämpas i samband med slutprodukts- brytning av en kvadratisk glasplatta 51 med utnyttjande av en modifierad apparat enligt figur 1. Glasplattan 51 lägeeoriente- ras pa sedvanligt sätt medelst hörnorienteringsorganen 7, 8.

Dessa är dock modifierade pa ett sadant sätt att de som helhet tillfälligt kan dras tillbaka i riktning bort från varandra från ett väldefinierat utgångsläge. I utgångsläget kan organen 7, 8 inställas på sedvanligt sätt för lägesorientering av glasplattan 51. Därefter fastlases glasplattan medelst stödtapparna 9, 10, 17, 18 sasom beskrivits tidigare, varefter organen 7, 8 som hel- het dras tillbaka frän utgångsläget pa i förväg bestämt sätt, varvid lägesorienteringsingreppet med glasplattan upphör. I figur B visas det inställda lägesorienteringstillstandet med streckade linjer och det tillbakadragna tillståndet, som medger brytning utan någon ogynnsam kraftpaverkan pa glasplattan, med heldragna linjer. Efter brytningen av glasplattan aterförs lägesorienteringsorganen 7, 8 till sitt väldefinierade utgångs- läge för exakt, direkt lägesorientering av en införd ny glas- platta, utan att det krävs nagon ny inställning av lägesorien- teringsorganan under förutsättning att den nya glasplattan har exakt samma dimensioner som den förra. Den modifiering av appa- raten som krävs för àstadkommande av lägesorienteringeorganens styrda och väldefinierade tillbakadragnings- och atergangsrö- relse kan utan vidare genomföras av en fackman inom ifrågavaran- de omrade, varför en beskrivning därav icke kan anses erforder- lig.

Claims (10)

10 15 20 25 30 35 12 465 621 samman:

1. Förfarande vid framställning av en glaskniv, särskilt för användning inom mikrotomi och ultramikrotomi, innefattande att en glasplatta av planglas, som skall delas genom brytning utgående fran en genom ritsning pa glasplattan bestämd delnings- linje, placeras med sin ena planyta på första stödorgan, som ger åtminstone tva ätskilda stödpunkter symmetriskt anordnade med avseende pa den avsedda delningslinjen, och medelst lägesorien- teringsorgan, som samverkar med glasplattans sidokantytor, bi- bringas ett i förväg bestämt delningsläge; att glasplattan för- ses med den delningslinjen bestämmande ritsningen, varvid glas- plattan under ritsningen fixeras genom att fixeringsorgan pres- sas mot glasplattan; att tva andra stödorgan, som likaledes är symmetriskt anordnade med avseende på den avsedda delningslinjen och som har en symmetrilinje vinkelrätt mot nämnda första stöd- organs symmetrilinje, anbringas mot glasplattans nämnda andra planyta, varvid den ena av nämnda symmetrilinjer ligger i det avsedda delningsplanet på glasplattans oritsade sida; samt att glasplattan bryts genom att nämnda första respektive andra stöd- organ bringas att närma sig varandra i riktning vinkelrätt mot glasplattans plan, šännetecknst av att man före brytningen av glasplattan åtminstone partiellt bringar nämnda lägesoriente- ringsorgan ur samverkan med glasplattan, sa att glasplattan under själva brytningen väsentligen enbart påverkas av krafter fran nämnda första och andra stödorgan.

2. Förfarande enligt krav 1, kännetecknat av att man före brytningen av glasplattan fullständigt bringar nämnda lägesorienteringsorgan ur samverkan med glasplattan.

3. Förfarande enligt krav 1 eller 2, kinnetecknat av att man sasom nämnda fixeringsorgan utnyttjar nämnda andra stöd- organ.

4. Förfarande enligt nagot av föregående krav, varvid glasplattan är kvadratisk eller rombisk och varvid ett par lägesorienteringsorgan för astadkommande av glasplattans del- ningsläge bringas att samverka med glasplattans sidokantytor i anslutning till vardera av tva varandra motstaende hörn, mellan vilka delningslinjen är avsedd att ga, kínneteqknat av att nämnda lägesorienteringsorgan före brytningen bringas att dras tillbaka pa i förväg bestämt sätt och efter brytningen, avlägs- v (I 10 15 20 25 30 35 13 465 621 nande av erhållna glasplattedelar och införande av en ny, lika- dan glasplatta, som skall brytas, bringas att aterga till in- ställt samverkansläge för att bibringa den nya glasplattan samma i förväg bestämda delningsläge som den föregående glasplattan.

5. Förfarande enligt nagot av kraven 1-3, varvid glas- plattan är en glasremsa, fran vars ena ändsida mindre, företrä- desvis kvadratiska glasplattor successivt avskiljs i och för senare delning för àstadkommande av triangulära glasknivar, och varvid nämnda lägesorienteringsorgan bringas att samverka med ändkantytan pa nämnda ena ändsida och med en längskantyta på glasremsan, kännetecknat av att lägesorienteringssamverkan med glasremsans längskantyta sker pa tva ställen, som ligger pa var- dera sidan om den avsedda delningslinjen, och att glasremsans ändkantyta för lägesorientering förs till ingrepp med ett i mot- evarighet till glasplattans längd utvalt anslagsorgan, som före- trädesvis manuellt bringas i och halls kvar i ett samverkansläge och företrädesvis fjädrande dras tillbaka därifrån före brytning.

6. Pörfarande enligt nagot av kraven 1-3, varvid glas- plattan är en glasremsa, som delas pa mitten till bildande av kortare glasremsor avsedda att delas vidare pa mitten respektive till bildande av mindre, företrädesvis kvadratiska glasplattor avsedda för senare delning för astadkommande av triangulära glasknivar, och varvid nämnda lägesorienteringsorgan bringas att samverka med en ändkantyta pa ett i motsvarighet till glasrem- sans längd utvalt ställe och med en längskantyta pà glasremsan, kännetacknat av att glasremsans ändkantyta förs till oriente- ringssamverkan med ett utvalt anslagsorgan, som företrädesvis manuellt bringas i och hålls kvar i samverkansläge och företrä- desvis fjädrande dras tillbaka därifran vid frisläppande före brytning, och att lägesorienteringssamverkan med glasremsans längskantyta sker på tva åtskilda ställen som ligger pa vardera sidan om den avsedda delningslinjen.

7. Förfarande enligt nagot av kraven S-6, šinnetecknat av att åtminstone lägesorienteringssamverkan med nämnda ändkant- yta pa glasremsan avlägsnas efter det att nämnda andra stödorgan bringats i inledande ingrepp med glasremsan som bibehåller glas- remsans lägesorientering. l

8. Förfarande enligt nagot av kraven 5-7, kianateclnat 10 14 465 621 av att lägeeorienteringeeamverkan med glaeremlane längekantyta eker medelst avrundade eamverkaneytor med lag adheeion och at- följande laga krafter mellan längekant- och eamverkaneytorna.

9. Förfarande enligt nagot av kraven 5-7, kinneteclnet av att även lägeeorienteringesamverkan med glasremeans längs- kantyta avlägenae före brytningen, företrädeevide efter det att nämnda andra etödorgan bringate i inledande ingrepp med glas- remean som bibehåller glaeremeans lägeeorientering.

10. Förfarande enligt krav 9, linneteclnet av att för lâgeeorienteringen av längekantytan utnyttjade organ före bryt- ningen tillfälligt före at sidan och efter brytningen före till- baka till inställt eamverkaneläge.