SE463620B - Anordning foer drivkraftreglering vid motorfordon - Google Patents

Description

463 620 10 15 20 25 30 35 en anordning som kan skydda ett fordon från att överskrida stabila körtillstånd och därvid skadas eller förstöras.

Detta uppnås enligt uppfinningen i huvudsak genom dels en räkneenhet, vilken som ingångsstorheter tillförs styr- vinkeln (B) och körhastigheten (VF) och därur alstrar en utsignal för ett bör-värde eller för toleransgränsvärden för är-värdet ( nv; ay4'f), och en komparatorenhet, vilken som insignaler tillförs utsignalerna från räkneenheten och den är-värdet ( nv; ay; W ) bestämmande anordningen och därur bildar regleringssignalerna (S).

Medelst dessa åtgärder kan man emellertid icke uppnå det önskade syftet för fordon med allhjuls- drift om samtidigt en drivslirningsreglering är verk- sam, då skillnaden mellan framhjulens varvtal icke ger några praktiskt bearbetbara signaler. En sådan fordons- konstruktion kan emellertid ändå stabiliseras och detta med hjälp av de i de efterföljande patentkraven 2 och 3 angivna åtgärderna, då i dessa fall man kan bortse från hjulvarvtalen som ingångsstorheter och i stället utnytt- ja tväraccelerationen eller girhastigheten.

Fördelen med anordningen enligt uppfinningen gentemot den kända anordningen ligger i att man med få lätt åtkomliga ingångsstorheter kan uppnå en regle- ring av fordonet med avseende på dess körstabilitet.

Detta sker genom att ur de uppmätta storheterna styrvin- kel och körhastighet beräknas efter toleransintervall kring värdet för varvtalsskillnaden mellan framhjulen eller tväraccelerationen eller girhastigheten enligt kända formler och jämförs sedan med de uppmätta storhe- terna. Jâmförelseresultatet, dvs det belopp med vilket det uppmätta värdet överstiger det beräknade värdet el- ler ligger utanför toleransintervallet, är ett mått på 10 15 20 25 30 35 3 465 620 ingreppet i bromssystemet eller på effektregleringsorga- net för förbränningsmotorn.

Uppfinningen beskrivs närmare nedan under hän- visning till bifogade ritning, på vilken fig. 1 schematiskt visar ett första utförings- exempel på en regleringsanordning arbetande på grundval av varvtalsskillnad och fig. 2 visar schematiskt ett andra utförings- exempel med en regleringsanordning arbetande på grundval av tväracceleration eller girhastighet.

I fig. 1 visas ett blockschema över en anord- ning för stabilisering av ett fordon. Det förutsättes därvid att det rör sig om ett fordon med en eller två drivande axlar och styrbar framaxel varvid ingen driv- kraftsreglering skall inverka på framaxeln. Från i och för sig kända men icke närmare visade givare förs signaler beträffande varvtalen nHL; nHR; nVL; nvR för det vänstra och högra bakhjulet och det vänstra och högra framhjulet samt styrvinkeln 6 som insignaler till en adaptiv an- passningselektronik 1. I denna anpassningselektronik av- passas dessa signaler så att vid färd rakt framåt med fordonet är alla hjulvarvtalssignalerna lika stora, även vid olika däckdiametrar, och styrvinkelssignalen indi- kerar 00. De anpassade signalerna och de övriga för be- stämning av bör-värdet erforderliga parametrarna som in- ställes på det stabila området av fordonets egenstyr- ningsförhållanden men icke återgivits på ritningen bil- dar utsignaler från anpassningselektroniken 1 och har försetts med en index i form av en stjärna.

Vid detta utföringsexempel utvinns körhastig- heten VF i anordningen 2 ur bakhjulens varvtal enligt formeln 'k * _nHL+nHR n_____2____ på i och för sig känt sätt. 463 10 15 20 25 30 35 628 4 Styrvinkelssignalen B* och körhastighetssig- nalen VF förs till en räkneenhet 3, som ur dessa bägge storheter med hjälp av en känd formel som beskriver fordonets kördynamik beräknar det tillhörande värdet för varvtalsskillnaden An för framhjulen.

V Vidare förs signalerna n* och n* för de uppmätta framhjulsvarvtalen till envåätenhetvâ, som detekterar skillnaden mellan dessa bägge varvtal och avger den såsom ett är-värde vid sin utgång.

Under förutsättning att den använda formeln exakt motsvarar de faktiska förhållandena måste det be- räknadebör-värdetoch det uppmätta är-värdet stämma överens med varandra. Då detta emellertid icke är fal- let i praktiken förutbestäms i stället för det beräk- nade värdet för varvtalsskillnaden toleransintervall, inom vilka är-värdet måste ligga för att ingen regle- ring av vridmomentet eller påverkan av bromsarna skall ske. Därvid har man anordnat så att toleransgränsvärde- na ändrar sig med stigande körhastighet och ökande styr- vinkel vilket man kan ta hänsyn till medelst förutbe- stämda faktorer eller kurvor vid den formelmässiga be- räkningen i räkneenheten utan att ytterligare ingångs- storheter behöver utnyttjas.

Utsignalerna från räkneenheten 3, alltså to- leransgränsvärdena T+ och T- för varvtalsskillnaden mellan framhjulen förs såsom bör-värde tillsammans med utsignalerna från mätenheten 4 som är-värde till en kom- paratorenhet 5, som ur dessa värden likaså beräknar skillnaden. Vid enhetens utgång uppträder en reglerings- signal S som är desto större ju mer är-värdet över- eller underskrider bör-värdet. Denna regleringssignal verkar på fordonets bromssystem eller på ett effektreg- leringsorgan för reglering av motorns vridmoment på så- dant sätt att fordonets hastighet eller dess framdriv- ningskraft minskas för att fordonet icke skall hamna utanför det stabila körtillståndet. w, 10 15 20 25 30 35 Såsom redan nämnts kan denna typ av reglering därvid icke användas om en drivslirningsreglering ver- kar på de drivande hjulen på framaxeln emedan man då icke kan utnyttja signalen för varvtalsskillnaden. I detta fall kan regleringen åstadkommas om man i stäl- let för varvtalsskillnaden mellan framhjulen bestämmer tväraccelerationen eller girhastigheten, såsom schema- tiskt visas i fig. 2. Därvid härleds körhastigheten såsom i exemplet enligt fig. 1 ur bakhjulens varvtal.

Den kan emellertid också detekteras medelst en separat hastighetsgivare.

Från redan kända givare, som icke visats, förs signaler för varvtalen nHL och nHR för det vänst- ra och högra bakhjulet samt styrvinkeln B som insigna- ler till den adaptiva anpassningselektroniken 1, som redan har beskrivits och som också inställer de övriga parametrarna. Körhastigheten erhålls såsom redan nämnts ur de anpassade bakaxelvarvtalen i anordningen 2.

Styrvinkelssignalen B* och körhastighetssig- nalen VF förs till en räkneenhet 3, som av dessa bägge storheter och med hjälp av en likaså känd formel fram- räknar det tillhörande värdet för tväraccelerationen eller girhastigheten hos fordonet. Såsom redan beskri- vits beräknas också i detta fall toleransgränsvärdena T+ och T- och förs som utsignaler från räkneenheten såsom bör-värden till en komparatorenhet 5,i vilken de jämförs med det av en tväraccelerationsgivare eller girhastighetsgivare direkt detekterade är-värdet. Kompa- ratorenheten 5 bildar, såsom redan förklarats, också här en regleringssignal S, som är desto större ju mer är-värdet överskridder det övre gränsvärdet T+ eller underskrider det undre gränsvärdet T- och som åstadkom- mer en påverkan på fordonets bromssystem eller på det effektregleringsorgan som inverkar på motorns vridmo- ment.

Claims (8)

<5. (_24 P a t e n t k r a v

1. Anordning för drivkraftreglering vid motorfordon i ändamål NHR), som detekterar fordonshjulens rörelsetillstånd, en detekterings- anordning (2) (VF), en styrvinkeln (ß) en är-värdesmätanordning för en för att upprätthålla stabila körtillstånd och med givare (NHL, för körhastigheten detekterande anordning, fordonets körstabilitet karaktäristisk storhet samt en elektro- nikenhet, givarna och anordningarna till regleringssignaler för hjulbrom- vilken är avsedd att bearbeta utsignalerna från sarna och/eller för ett effektregleringsorgan till fordons- a v dels en räkneenhet (3), ingångsstorheter tillförs styrvinkeln (ß) körhastigheten (VF) och därur alstrar en utsignal för ett bör- motorn, k ä n n e t e c k n a d vilken som och värde eller för toleransgränsvärden för är-värdet ( nv; ay;¶/), (5). utsignalerna från räkneenheten (3) och den är-värdet ( nv; och en komparatorenhet vilken som insignaler tillförs a F W) bestämmande anordningen och därur bildar regleringssignalerša (S).

2. Anordning enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d a v att en mätenhet (4) är anordnad, vilken som ingângsstor- heter tillförs varvtalssignalerna från framhjulen och vilken är anordnad att därur bestämma en utsignal för är-värdet för skillnaden Mlnv) mellan framhjulens varvtal, vilken utsignal förs till komparatorn (5) och att räkneenheten (3) är anordnad att alstra en utsignal för ett bör-värde eller för tolerans- gränsvärden för skillnaden hos framhjulsvarvtalen.

3. Anordning enligt patenkravet 1, k ä n n e t e c k n a d a v att räkneenheten (3) är anordnad att alstra en utsignal för ett börvärde eller för toleransgränsvärden för tväracce- lerationen (ay) och att denna utsignal förs till komparatoren- heten (5) liksom också utsignalen från den är-värdet för tvär- accelerationen bestämmande anordningen. w, n* ' 7 463 620

4. Anordning enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d a v att räkneenheten (3) är avsedd att alstra en utsígnal för ett bör-värde eller för toleransgränsvärden för girhastigheter (V) och att denna utsígnal är anordnad att föras till kompara torenheten (5) liksom utsignalen från den är-värdet för girhas- tigheten bestämmande anordningen.

5. Anordning enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d a v att de i komparatorenheten (5) bildade reglersignalerna (S) är avsedda att tillordnas det belopp med vilket ingångsär- värdet överstiger ingångsbör-värdet eller ligger utanför tole- ransintervallet.

6. Anordning enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d a V att i elektronikenheten är anordnad en adaptivt arbetande anpassningselektronikkrets (1) vilken är anordnad att inställa den för bestämning av bör-värdet erforderliga parametern i det stabila området för fordonets egenstyrningsförhållande.

7. Anordning enligt patentkravet 2, k ä n n e t e c k n a d a v att räkneenheten (3) är så utförd att det medelst tolerans- gränsvärdena bestämda toleransintervallet görs snävare med ökande körhastighet (VF) och ökande styrvinkel (ß).

8. Anordning enligt patentkravet 3 eller 4, k ä n n e - t e c k 11 a d a v att räkneenheten (3) är så utförd att toleransintervallet varieras i beroende av den uppmätta tvär- accelerationen eller girhastigheten.