SE512243C2 - Förfarande och anordning för övervakning av vridtalssensorer, särskilt vridtalssensorer för bestämning av hjulvarvtal - Google Patents

Description

512 243 2 Ritningar Uppfinníngen kommer nu att beskrivas utgående frän den i ritningarna visade utförings- formen. Pig. 1 visar ett blockschema av anordnngen enligt uppfinningen och i ñg. 2 visas ett flödesdiagram för det uppñnningsmässiga förfarandet.

En styrenhet är betecknad 100, vilken bearbetar signaler från olika sensorer 101, 102, 103 och 104. Sensorerna 101-104 avkânner varvtalet för de enskilda hjulen till ett motorfordon. Sälundasavkänner sensorn 101 varvtalet för det bakre vänstra hjulet, sensorn 102 varvtalet för det högra bakhjulet, sensorn 103 varvtalet för det vänstra framhjulet och sensorn 104 varvtalet för det högra framhjulet.

Styrenheten 100 lägger en styrsignal pä ett inställningselement 110. Vidare bearbetar styrenheten 100 signaler från skilda ytterligare sensorer 120. Sensorsignalerna från sensorerna 101-104 sändes till en utvärderingsanordníng 130, som sedan lägger signaler på en styrsignalställare 140, vilken i beroende av dessa signaler styr inställningsorganet 110.

Företrädesvis handlar det beträffande styrenheten 100 om en antiblockerregleringsanord- ning respektive en drivslirreglering. Det beskrivna förfaringssättet är emellertid icke inskränkt till dylika styrenheter utan kan användas vid alla styrenheter, där varvtalen för de enskilda hjulen utvärderas.

Uppfinníngen beskrives i exempelform i ett motorfordon med fyra hjul. Den kan emel- lertid också utsträckas till motorfordon med ett annat antal hjul. Ur principiell synpunkt är uppfinningen även användbar vid fordon, där det bara finns två vaivtalssensorer.

Utvärderingsanordningen 130 utvärderar de skilda hjulvarvtalen och jämför dessa med en referenshastighet VR. Denna referenshastighet svarar mot fordonets fordonshastighet.

Referenshastigheten kan exempelvis bildas ur medeltalet för hjulvarvtalen för samtliga hjul. Utgående frán denna jämförelse beräknar styrsígnalinställaren 140 en signal fór matning till inställningselementet 110, som exempelvis vid en antiblockeringsregleríngs- anordning minskar bromstrycket i ett blockerande hjul. 512 243 3 Vid en drivslirreglering kan det beträffande inställningsorganet 110 även röra sig om gasspjället eller något annat effektbestämmande inställningselement.

För att undvika felfunktion hos styrenheten 100 och felaktig manövrering av inställ- ningselementet 110 mäste fel i området för sensorerna 101-104 kunna säkert igenkän- nas. Vid ett fel i området för sensorerna eller utvärderingen av sensorsignalerna måste motsvarande åtgärder inledas. Exempelvis måste fordonets förare underrättas att styrenheten ej fungerar riktigt. Detta är särskilt fallet, när en av sensorema arbetar felaktigt. I detta fall levererar sensorn en signal, som icke svarar mot det faktiska varvtalet. För att åstadkomma detta sker som visas i ñg. 2.

Sensorema 101-104 alstrar med hjälp av vid hjulen monterade pulshjul hastighets- beroende pulsserier.

Konüollen baserar sig pä jämförelsen mellan hjulhastigheterna för de olika hjulen inbördes. Dessa är identiska vid färd rakt framåt och med likadana däck. Vid ett utförande av uppñnningen kan även anordnas sä, att hjulhastigheterna icke järnftåres inbördes utan med referenshastigheten VR.

I ett första steg 200 ställes en räknare Z till 0. Innehållet i rälcnaren svarar mot ett summerat slirtal Z. Därpå, i steg 210, bestämmes hjulvarvtalen VHL för vänster bakhjul, VVR för högra framhjulet jämte skillnaden AVl mellan dessa båda hjulhastig- heter. På motsvarande sätt bestämmes skillnaden AV2 mellan hjulvarvtalen VHR för vänsua bakhjulet och VVL för det främre framhjulet.

Man kan även bestämma skillnaderna mellan andra hjulpar. Företrädesvis bildas emellertid skillnaden mellan hjulpar pá en driven och en icke driven axel.

Därefter, i steg 220, bestämmes den till beloppet största skillnaden såsom AVMAX. ~ Denna skillnad AVMAX utvisar en faktisk eller förmodad (på grund av ett fel) sliming som ett hjul är behäftat med. Det därpå följande frágesteget 230 prövar om beloppet av AVMAX är större än ett tröskelvärde AVS. Detta tröskelvärde AVS tar hänsyn till att vid kurvfärd vänster- och högerhjul rör sig olika fort. Om frägesteget 230 finner att den ' 512 243 4 fastställda skillnaden AVMAX är mindre än gränsvärdet AVS, så utgås från att kurvfärd föreligger. I detta fall fortsätter programmet med steg 210.

Om skillnaden AVMAX däremot är större än tröskelvärdet AVS, så bestämmes i steg 240 ett s.k. aktuellt slirtal ZN. Detta aktuella slirtal ZN är ett mått på den fysikaliska slimingen. Företrådesvis användes såsom aktuellt slirtal ZN den nonnerade hastighets- skillnaden AVMAX. Detta betyder att det aktuella slirtalet ZN svarar mot den med fordonshastigheten VR riktade maximala skillnaden AVMAX. Företrädesvis är det aktuella slirtalet ZN vid det lägre hastighetsintervallet direkt proportionellt mot AVMAX, vilket betyder att man använder den absoluta storleken av AVMAX som slirtal. Vid det övre varvtalsområdet är det aktuella slirtalet ZN proportionellt mot AVMAX/VR. Beträffande fordonshastigheten handlar det exempelvis om medelvärdet mellan alla hjulvarvtalen.

I steget 250 reduceras det aktuella slirtalet ZN med den tillåtna avvikelsen mellan hjulvarvtalen ZZ. Detta värde, med vilket slirtalet korrigeras, tar hänsyn till toleranser på grund av skiljaktiga diametrar hos enskilda hjul. Värdet är exempelvis beroende av om fordonet har ett s.k. nödhjul. Om ett nödhjul föreligger, som har mindre diameter, så väljes värdet ZZ större än vid ett fordon utan nödhjul. Med detta arbetssätt är ett mycket snabbt igenkännande av fel möjligt. Genom val av lämpligt korrekturvärde ZZ i steget 250 kan användningen av ett nödhjul i fordonet tagas hänsyn till.

Det anslutande begränsningssteget 260 begränsar det aktuella slirtalet ZN till ett högsta tillåtet värde.

Beroende av hur högt gränsvärdet väljes får man skiljaktiga tider, inom vilka ett fel igenkännes. Med högt tröskelvärde igenkännes fel relativt snabbt, med mindre tröskel- värde tar feligenkännandet motsvarande längre tid.

Frågesteget 270 undersöker om ett hjul vrider igenom, d.v.s. om det föreligger ett faktiskt slirande hjul. Detta sker därigenom, att det prövas om accelerationen V för ett hjul är större än ett tröskelvärde VS. Om så är fallet, så igenkännes en genomvridning av hjulet, och det aktuella slirtalet ZN ställes i steget 280 till ett värde ZB. 512 243 Medelst frågesteget 270 och steget 280 dämpas starkt hastighetsslcíllnader på grund av genomvridande hjul genom reduktion av det aktuella slirtalet ZN. En genomvridning av ett hjul igenkännes därigenom, att hjulet under en bestämd tid accelereras.

Detta betyder att det aktuella slirtalet ZN summeras vid föreliggandet av bestämda villkor. Sålunda summeras slirtalet bara när avvikelsen mellan hjulvarvtalet är större än ett tröskelvärde AVS, och inget hjul genomvrides. Vidare normeras slirtalet till fordons- hastigheten VR, begränsas och sänkes med en tillåten avvikelse ZZ.

Därefter prövar frågesteget 290 om det aktuella slirtalet ZN är mindre än ett tröskel- värde ZS. Om så är fallet, så minskas i räknaren med det summerade slirtalet Z med ett bestämt belopp X. Om så ej är fallet, så kommer i steget 310 räknaren med det summe- rade slirtalet Z att höjas med värdet på det aktuella slirtalet ZN.

Om slirtalet är större än ett tröskelvärde ZS, så summeras slirtalet. Så snart detta slirtal överstiger ett tröskelvärde ZN, så fastställes ett fel. Om slirtalet är mindre än tröskel- värdet ZS, så minskas det summerade slirtalet med ett bestämt belopp. Detta medför att om under en viss tid ingen avvikelse uppträder, slirrälcrtaren Z antar värdet noll.

Frågesteget 320 prövar om innehållet i räknaren är större än ett tröskelvärde ZF. Om så ej är fallet, fortsätter programmet med steget 210. Om så är fallet, så fastställes fel i steg 330.

Det beskrivna förfaringssättet år användbart i hela hastighetsintervallet. Fel i godtyck- liga hjul kan igenkännas. På grund av jämförelsen mellan ett hjul på en driven axel och ett hjul på en icke driven axel kan likartade fel pâ båda icke drivna respektive på båda drivna hjulen ígenkännas. Särskilt fördelaktigt är det att igenkänningstiden är beroende av felets storlek. Detta betyder att fel av mycket stor betydelse, som leder till stor hastighetsslcillnad, relativt snabbt igenkânnes, medan däremot sådana fel, som bara åstadkommer liten hastíghetsskillnad, igenkännes först med en ßrdröjning. 512 243 6 Vid en särskilt fördelaktíg utformning kan anordnas så att en storhet från drivslírregle- ringen och/eller antíblockeringsrcgleringsanordningen, som svarar mot slirtalet, användes som aktuellt slirtal ZN.

Claims (5)

512 243 7 Patentkrav

1. l. Förfarande för övervakning av vridtalssensorer, särskilt vridtalssensorer för bestämning av 5 hjulvarvtal, kännetecknat av att utgående från ett första och ett andra hjulvarvtal bestämmes ett aktuellt slirtal, och att vid föreliggande av bestämda villkor det aktuella slirtalet (ZN), som är en normerad skillnad mellan två hjulvarvtal, summeras successivt och ett fel igenkännes, när det summerade slirtalet (Z) överstiger ett första tröskelvärde (ZF). 1 O

2. Förfarande enligt krav 1, kännetecknat av att det aktuella slirtalet (ZN) summeras när skillnaden mellan hjulvawtalen är större än ett andra tröskelvärde (AVS, ZS), och intet av hjulen genomvrider.

3. Förfarande enligt krav l eller 2, kännetecknat av att det aktuella slirtalet (ZN) begränsas l 5 och reduceras med en tillåten avvikelse (ZZ).

4. Förfarande enligt något av föregående krav, kännetecknat av att det uppsummerade slirtalet (Z) minskas med ett bestämt belopp (X), när slirtalet är mindre än ett tredje tröskelvärde (ZS). 2 O

5. Anordning för övervakning av varvtalssensorer, särskilt av varvtalssensorer för bestämning av hjulvarvtal, kännetecknad av att medel är anordnade, vilka utgående från ett första och ett andra hjulvarvtal bestämmer ett aktuellt slirtal, och att medel är anordnade, vilka vid föreliggande av bestämda villkor summerar successivt aktuella slirtal (ZN), som är 2 5 en nonnerad skillnad mellan två hjulvarvtal, och igenkärmer ett fel, när det summerade slirtalet (Z) överstiger ett första tröskelvärde (ZF).