SE463355B - Formar foer kontinuerlig gjutning av staal - Google Patents

Description

463 355 10 115 20 25 30 35 40 framgå av följande beskrivning.

Föreliggande uppfinning åstadkommer formar av koppar eller kopparlegeringar för kontinuerlig gjutning av stål omfattande en rå basyta, en ytbeläggning av nickel, kobolt eller legering därav bildad över basytan och en kromytbeläggníng bildad över den föregående ytbeläggningen. låt Våra försök visar att föregående ändamål åstadkommes genom att bilda specifika ytbeläggningsskikt över en rå basyta i kon- trast med vad som är känt inom teknikens ståndpunkt. Den konven- tionella åsikten har varit att den belagda ytan bör vara så jämn som möjligt, för att av ekonomiska skäl uppnå den lägsta friktionen mellan det smälta stålet eller de platta stålämnena och belagda ytan för att åstadkomma platta stålämnen med den jämnaste yta. Med andra ord man har trott att ju jämnare den belagda ytan är desto längre blir livslängden på formen och desto bättre blir ytan hos de platta stålämnena. Hittills har man använt till och med formar som har haft basyta och belagd yta med spegelfinish. Våra försök har emellertid avslöjat att följande problem uppstår av formar med en extremt jämn yta. (i) När den belagda ytan har en hög jämnhet flyttas smörj- medel med lätthet vid kontakt med de rörliga platta stålämnena och fördelas sålunda ojämnt över den belagda ytan. I extrema fall det smälta stålet och den belagda ytan över vissa delar av ytan. är lite eller inget smörjmedel alls närvarande mellan Dessa delar avslipas av det platta stålämnet och därigenom ökar friktionen mellan de avslipade delarna och det platta ämnet och motståndet mot utdragningen av det platta ämnet. Som ett resul- tat brytes ett tunt yttre skikt av stelnat stål så att det sker ett brott. (ii) närvaron av överskott av smörjmedel på vissa ställen av den be- Ojämn fördelning av smörjande material resulterar i lagda ytan. Vid sådana delar uppstår otillräcklig kylning-av det smälta stålet och det platta ämnet beroende på låg värmeled- ningsförmåga hos smörjmedlet. Därigenom bildas en extremt tunn film av stelnat stål, vilken är ansvarig för brottet. Detta feno- men sker troligen när en stor mängd av smörjmedel användes i ett försök att sprida det över hela den belagda ytan. (iii) Stora mängder av smörjmaterial tenderar att vara närvarande i hörndelar av gjutformen. Uverskottssmörjmedlet i hörnen är troligen orsaken till att framkalla brott däri och att 10 15 20 25 35 bd 465 555 fördröja bildningen av stelnat ytskikt i hörnen av det platta ämnet, vilket tenderar att skapa stjärnliknande sprickor. (iv) tillsammans med det platta ämnet som drages ut måste en ny till- Eftersom smörjmedlet är lätt att få bort från formen försel av smörjmedel ofta placeras i formen och till följd därav nödvändiggör besvärliga operationer och stora mängder av smörj- medel och därför är ekonomiskt ogynnsamt. (v) basytan är skillnaden i förlängning mellan de metalliska materia- När åtminstone två skyddande beläggningar bildas över len benägna att producera stora pákänningar och spänningar i den yttersta beläggningen, och därigenom bilda sprickor däri.

Bildningen av sprickor minskar formens livslängd och försämrar kvaliteten hos de platta ämnena.

Ur konventionell synpunkt kan det antagas att ytan hos de platta stâlämnena skulle bli försämrade när man använder formar enligt denna uppfinning med en ojämn belagd yta. Oväntat nog har det emellertid visat sig att föreliggande formar är«i stånd att gjuta platta stälämnen med kvalitet som är jämförbar eller till och med överlägsen den som man får hos de platta ämnena men medelst de konventionella formarna. Med de föreliggande formarna kvarhâlles smörjmedlet jämnt i de fina dalsänkorna hos den ojämna ytan. Denna kvarhållning förebygger väsentligen varje brott eller sprickbildning vid hörn från att ske beroende på brist eller överskott av smörjmedel. Eftersom det smörjande materialet som från början tillföres och för det mesta kvarhålles och bíbehålles i de fina dalsänkorna hos den icke plana ytan reduceras frekven- sen av tíllförseln av smörjmaterial och den totala mängden av smörjmedel som erfordras minskas skarpt. Enligt föreliggande uppfinning framkallas egentligen inga sprickor över legeringsyt- beläggningen, dess oxiderade skikt eller krombeläggningen bildat som toppbeläggning, så att formens livslängd förlängas och de platta stålämnena gjuts med förbättrad kvalitet. Speciellt för- hindras bildningen av sprickor i beläggningsskiktet enär skivor mellan basytan och pläteringsskiktet som är bildat över basytan eller mellan respektive skikt i värmespänningar och päkänningar är modererat av den förstorade ytarean som ett resultat av ojämn- heter i ytan. x 465 355 10 15 20 25 35 AU ”f "Japanese Industrial Standards B 0601" av 1976 hänför sig till ytràhet. Enligt denna standard är, när en del av en verklig profilkurva med referenslängd, här benämnd såsom "provningsdel", är innesluten mellan tva på avstånd fràn var- andra belägna, raka linjer, vilka är parallella med medellin- jen för provningsdelen, varvid den ena raka linjen just berör maximitoppen pà en sida av den förlängda medellinjen och den andra raka linjen just berör maximitoppen pà den andra sidan av medellinjen, det värde, som erhålles genom mätning av avståndet mellan de två raka linjerna (i ordinataaxelns riktning), uttryckt i gm, benämnd maximihöjden (R max) för provningsdelen.

När ytráheten specificeras såsom maximihöjd, bör klassi- ficeringsvärden, som angíves i följande tabell, användas.

Dessa klassificeringsvärden skall betyda den tillåtna högsta maximihöjden. En bokstav "S" är belägen efter klassificerings~ värdena för maximihöjden.

Klassificerinqsvärden för maximihöíd (0,05 S) 0,8 S 1235 S S0 S 200 S 0,1 S 1,6 S (18 S) (70 S) (280 S) 0,2 S 3,2 S 25 S 100 S 400 S Ojh S 6}3 S (35 S) (140 S) (560 S) Anm 1. Klassificeringsvärdena inom parentes i tabellen bör icke användas, såvida deras användning icke speciellt erfordras.

När det är nödvändigt att specificera gränsvärdena för maximihöjden inom ett visst intervall, som är uttryckt i_ klassificeringsvärdena, skall klassificeringsvärdena, som mot- svarar den undre gränsen (det angivna mindre värdet) resp den övre gränsen (det angivna större värdet), skrivas i kombina- tion. När ett specificerat intervall täcker ett större inter- vall än a um R max och icke större än b um R max, skall det sålunda betecknas såsom a S - b S, varvid värdena a och b er- hålles från klassificeringstabellen.

Formen enligt uppfinningen liknar beträffande baskonstruk- tionen de konventionella formarna av koppar eller kopparlegeríng för kontinuerlig gjutníng av stål. Föreliggande form har en 10 .15 20 ZS 30 35 ° 463 355 ytrâhet av cirka 20 till cirka 200 S, företrädesvis cirka 50 till cirka 150 S, enligt japanska industrella standardnormer BO 601. Med en ytråhet av nündrešh120S är det svårt att åstad- komma förbättrad smörjbarhet, såsom önskas och att förhindra bildning av sprickor i den yttersta ytbeläggningen i tillfreds- ställande utsträckning. Den ojämna ytan med en ytråhet av över 200.5 är ogynnsam enär gjutoperationerna märkbart sliter ut toppar av räfflorna i den oregelbundna ytan. Den önskade ojämna ytan kan vara sådan att oändligt små räfflor och dalgångar är regelbundet fördelade när man tittar míkroskopiskt och makrosko- piskt eller att de är nästan likformigt fördelade i mikrosko- piskt hänseende, ehuru oregelbundet fördelade i makroskopiskt hänseende. Även önskvärda är vågliknande arrangemang omfattande serier'av räfflor och vågdalar som löper parallellt. Med våglik- nande arrangemang är det mer föredraget att bringa i linje se- rierna av räfflor och vågdalar i riktningen av det smälta stålets flytriktning när det gjutes, ehuru riktningen av linjeinriktningen inte är särskilt begränsad. Den icke flata ytan kan framställas med vilken som helst lämplig metod såsom stålsandsblästring, meka- nisk bearbetning med en kipphyvel eller liknande, en metod omfat- tande formning av delvis maskade mindre delar och selektivt ets- ning av omaskade delar över basytan, en metod som omfattar för- flyttning över basytan av en vals med små utsprång eller mindre vågliknande mönster för att pressa basytan, etc. Vanligen är de ytbeläggningsskikt som skall beskrivas nedan bildade över den_ råa ytan som sålunda bildas. Vidare är det vid nya formar av koppar eller kopparlegering möjligt att utföra behandling för att ge en oregelbunden yta efter formníng av ett enda ytbelägg- níngsskikt, två ytbeläggningsskikt eller tre ytbeläggningsskikt direkt över basytan.

Föreliggande form kännetecknas därav, att den består av en inre yta med en ytràhet av 20-200 S av koppar eller koppar- legering med (A) en ytbeläggning av nickel, kobolt eller en legering därav med en tjocklek av ca 30 - 1900 pm, företrädes- 200 ringsytbeläggning över denna ytbeläggning (A) med en tjocklek vis ca - ca 1000 um, över den inre ytan och (B) en lege- av ca 10 - ca 100 um, företrädesvis ca 20 pm - ca 60 um och bestående av 3 till 20 viktprocent fosfor och/eller 2 till 15 viktprocent bor och nickel och/eller kobolt som rest, samt 465 10 15 20 25 30 35 40 355 eventuellt (C) en kromytbeläggning med en tjocklek av ca 5 - ca 100 um, företrädesvis ca 10 - ca 30 pm, eller ett oxiderat skikt pa ytbeläggningen (B) med en tjocklek av minst ca 0,001 um, företrädesvis upp till ca 0,5 um.

Uppfinningen genomföras lämpligen sa, att över bas- ytan páföres ett första skikt av nickel, kobolt eller legering därav, över vilket bildas ett andra skikt av en legering omfattande 3 till 20 viktprocent fosfor och/eller 2 till 15 viktprooent bor och nickel och/eller kobolt som rest.

Vid lägre halter av fosfor och/eller bor har det andra skiktet en benägenhet att få lägre värmebeständighet och hårdhet. Men användningen därav i större mängder leder till ekonomiska nack- delar. Den andra legeringsytbeläggningen är, ehuru den är på- förbar genom elektroutfällning företrädesvis utbildad genom en icke elektrisk ytbeläggningsprocedur enär proceduren vanligen ger fina kristaller och lätt lämnar en ytbeläggning av líkformig tjocklek antingen över den plana eller böjda basytan eller över basytan av en form i form av en fyrsidig cylinder eller rör.

Tjockleken hos det första skiktet och det andra skiktet, vilket kan variera med gjuttemperaturen, stâlslag och dimension hos formen, etc är vanligen cirka 30 till cirka 1900 pm respektive cirka 10 till 100 Pm varvid den önskade totala tjockleken är cirka 40 till 2000 Pm och företrädesvis cirka 100 till cirka 1000 pm respektive cirka 20 till cirka 60 pm, varvid den kombi- nerade tjockleken är cirka 120 till cirka 1060 pm. Det första skiktet är anbringat mellan kopparmaterialet och det andra skiktet, vilket skiljer sig i egenskaper från koppar och kan uppbära det andra skiktet mot värmepåkänningar mekaniskt och andra olika pâkänningar och tjänar som ett buffrande skikt förs att tillåta det andra skiktet att göra en tillfredsställande funktion. Det första skiktet med mindre än 30 pm tjocklek räc- ker ej till för att möta dessa fordringar. Det första skiktet som är mer än 1900 pm tjockt producerar troligmisprickor när de mottar mycket värme och leder till otillräcklig kylning av formen vid'gjutningsoperationer med hög hastighet. Det andra skiktet som är mindre än 10 pm tjockt är sämre beträffande nöt- ningsbeständighet under det att ett över 100 Pm tjockt skikt troligen skapar sprickor och förorsakar förstörelse på formen enär otillräcklig kylning av formen blir resultatet av den låga värmeledningsförmågan av legeringen i det andra skiktet. 10 15 20 25 30 35 I ffofš 355 Alternativt kan ett oxiderat skikt bildas genom oxida- tion av ytan pà det andra skiktet. Detta skikt är även effek- tivt genom att förebygga adhesion av stänk av smält stal som äger rum vid början av gjutningen av smält stål. Det oxide- rade ytskiktet kan bildas genom konventionella oxide- ringsmetoder såsom de vid vilka det andra skiktet pa lege- ringen som anod oxideras genom elektrolys i en vattenhaltig lösning av natriumhydroxíd eller liknande alkaliskt material eller de i vilka ytan av legeringsskiktet upphettas i en atmos- fär med en gasbrännare (flamoxideringsmetod). Det oxiderade skiktet är åtminstone cirka 0,001 pm tjockt, företrädesvis upp till 0,5 pm tjockt.

Formen Gnligï föreliggande uppfinning har det kännetecknet i kombination med bildning av en oregelbunden basyta och páföå randet av de specifika skyddande skikten vilka kan uppnå upp- seendeväckande resultat: förlängning av formens livslängd, förbättring av kvaliteten av det platta stålämnet och minsk- ning HV mängden av smörjmedel som skall användas.

Följande exempel visar denna uppfinning mer i detalj.

Exemgel 1- fi) êilêaiassiflzfäliïäxfie En form (300 mm bredd X 1500 mm längd X S00 mm höjd) för kontinuerlig gjutning av platta ämnen av stål bearbetades med aikipphyvel över en del av basytan som skall bringas i kon- takt med den smälta ytan så att serien av de oändligt små âsaifna och dalarna hos den råa ytan löpte i samma riktning som flödet av det smälta stålet som gjutes. (ii) Iíëtëshëaêlias Basytan hos formen maskades med en vinvlkloridbelägg- ningskomposition över den delen därav som inte skulle vara i kontakt med smält stål. Formkroppen avfettades genom att doppas vid SOOC under 40 minuter i en vattenlösning innehållande 50 g/1 natriumhydroxid, 25 g/l natriumkarbonat och 5 g/l anjon~ vtaktivt medel. Formen tvättades med vatten och avfettades sedan elektrolytiskt i en vattenlösníng innehållande 30 g nat- riumhydroxid per liter, 150 g natriumortosilikat per liter och 10 g anjonytaktivt medel per liter och med en temperatur av 7 _ 60oC vid en katodströmtäthet av 10 A/dm" under 2 minuter. Form- 10 4 15 20 25 2 65 355 kroppen tvättades sedan igen med vatten och aktiverades genom att doppas i en S-procentig vattenlösning av svavelsyra med en ordinär temperatur under 10 minuter. (iii) êilëe;es_eY_§e_@i9kelXëëelëgseias Formkroppen som sålunda aktiverats tvättades med vatten och elektropläterades i ett bad innehållande 500 g O' O nickelsulfamàt per liter, 30. nickelklorid per liter, 10 g O' O borsyra per liter, och 5 natriumnaftalentrisulfonat per liter och med en temperatur av 45OC och ett pH av 4,8 vid en katod- strömtäthet av 1 A/dmz under 10 timmar under filtrering av badet för att bilda en 120 pm tjock nickelpläteríng. (iv) Bilëeins-er_§e_l§ae:iea§elëEe:iea.

Formen med nickelpläteringen som var bildad över basytan tvättades med vatten och utsattes för en icke elekt~ risk pläteríngsprocedur genom att doppaS i ett bad innehållande 30 g 18 g natriumhydrofosfit per liter och med en temperatur av 90°C och ett pH nickelsulfat per liter, 180 g natriumcitrat per liter och av 12 under 8 timmar för att bilda en 23 pm tjock beläggning av nickel-fosforlegering innehållande S8 viktprocent nickel och 12 viktprocent fosfor. Formkroppen tvättades sedan med vatten och torkades. Beläggningskomposítionen avlägsnades från den maskade ytan.

Sex andra formar behandlades på samma sätt som ovan.

Formarna användes för kontinuerlig gjutning av medium-kol- stål vid en gjuthastighet av 0,8 m/min och provades för att inne hur den ojämna ytan hos formen påverkade bildningen av H1 sprickor och separation av legeringspläteringen, formlivsläng- den_och utseende av ytan av de platta ämnena. Tabell 1 visar resultaten. 465 355 smzofiumammopzfiw Qmpwcfl: eom mcpmwm mm pmww>a mww@fiHw>m :oo gozuflwøw Qaw wccflm www »pa æßæwxflwcfi fiøfimcøw kmflfiøswp mpwsæ fl suov m flfionmp H :mz umxhmz *** cvcofipmhwaommcfispøfiw www »m>m@n mwcfl øwmxmwwowmw :we wwwæwfifin hoxufihnm new ppm awwfi> fismwoc mo>flw Eow fimfifiøßmu wwwcw M :uov m Hfimßwu H :<: uoxhmï ** . p 02 u åäfi .Mä äfi Små ä wwfiz v, 4 :wëoz CS âwš t: m wâN ß wow QS _ šwš .åfla 32 Q pvfšš: QS âwš. .mmš m3 _ m _pxwmEw:. cmm :@m:H mw:H moow v . wow OS :mmš amš m3 m wê OS äwš i < m8 N . wo_ HmE»oz omm :mm:H «* < :m øwwcfiz F ^p@w>ccu cc_ køwçwv . cofipwuæmøw .aoxuflßmm pocšm wpwmfiß ^»mm»::u Hmpcßv pøsmæww .wz wow wo: cæpæ fiw:nHm>fiH « wmwhmsu oo~ >a powzommps . »Eßon ßøuwø mcficmwwflmnmmop >m øwcmwmps «HfianmH 04630355 w.- 10 15 f0 Såsom framgår av tabell 3 är formarna enligt uppfinningen utmärkta när det gäller hållbarheten och ger platta ämnen av stål med förbättrad kvalitet. Vidare minskar formarna enligt uppfinningen med de oregelbundna ytorna mängden glasigt pulver ungefär med 20 till 30 %, jämfört med mängden av 0,45 till 0,5 kg/t i konventionella formar. ' Exempel 2. En likartad kopparform som användes i exempel1 maskínbearbetades av en kippbyvel över basytan på samma sätt som i exempel 1 för att ge en rå yta med råheten 1008. Nio andra formar behandlades på samma sätt som ovan. Sedan bildades över basytorna av formarna de första lagren respektive de andra lag- ren med kompositíonerna och tjocklekarna som indikeras i tabell 4 nedan. Formarna med dessa ytor användes för kontinuerlig gjut- ning av medium-kolstål på samma sätt som i exempel 1.

Tabell Z visar resultaten. ' *x // ...Û FÛ Yu _10 /O lä: N fifionc w ficcícz cow om Q c om co ooow GN cæ cr .:=.:..z CE Cm C - i CC CCS CN CC C fizcioz soc om 1 m ß om com om oæ w H:=CoZ com cm 1 w NC om com ow oo ß HCECOZ omv ON m 1 ßa 1 oom oof 1 o Hflšhoz com om 1 m Ca 1 com oof 1 m ficcßoz som om 1 m mm 1 com oow 1 w CCC . CCC CC C 1 - .CC CCCP 1 CC. C 100 com om 1. vw 1 oæ com 1 oop N wo: cca oo 1 m 1 mw osm 1 cow C . så C C 5 ...z cå 8 E ñ>@mp:;%@xïw w%%w«§ ^aow>m:u Hæpc=u xøfixuofiæ ~p:ouoCmux«>Q cofiwfiwosëox xofizuofiæ ^u:@uo»mpxfi>V cofipfiwomëox »Z 1 465 555 UI 10 15 20 35 li (1) §ilêai9s_ey_ee_:å_r:ë I en form gjord av kopparlegering innehållande 1 % krom (200 mm bred X 1300 mm lång X ?00 mm hög) för kontinuerlig gjutning av stål bearbetades maskinellt på samma sätt som i exempel 5 för att åstadkomma en icke jämn yta. (ii) Eëxëeëeeëlias “ Samma förbehandling som i exempel 1 utfördes. (iii) Bilëeiee_ër_§a_k§ë9lE:X§ë@läggning ' Efter aktivering tvättades formkroppen med vatten och elektropläterades genom att doppas vid 7000 under 15 timmar i ett bad innehållande 250 g koboltklorid per liter och 30 g borsyra per liter och med ett pH av 4,5 vid en katodströmtäthet av 1 A/dmz för att bilda en 170 pm tjock kobolt-ytbeläggning. (iv) êiiëeias_er_ea_le°e:ies§z§ë§lëgseies Formen med koboltytbeläggningen bildad över basvtan tvättades med vatten och utsattes för en icke elektrisk plâterings- procedur genom att doppas i ett bad innehållande 30 g nickelsulfat 140 g natriumcitrat per liter, 18 g natriumhypofosfit per liter och vid en temperatur av 90oC och ett pH av 10 under 10 timmar för att bilda en 30 pm tjock ytbeläggning av en nickel- fosforlegering bestående av 93 viktprocent nickel och 7 viktpro- cent fosfor. (v) per liter, §iiëeies_§r_e9_kr9@ë@lëgseias Formkroppen med den bildade legeringsbeläggningen tvät- tades med vatten och elektropläterades över legeringspläteringen genom doppning i ett bad innehållande 320 g vattenfri kflmwïídïßï liter, 0,8 g svavelsyra per liter och 5 g kaliumsilikofluorid per liter och vid en temperatur av 50°C och vid en katodströmtäthet av 25 A/dmz under 60 minuter för att bilda en 15 pm tjock krom- beläggning. _ Formen tvättades med vatten och torkades. Beläggningskomposi- tionen avlägsnades från den maskade ytan. Sedan användes formen för att kontinuerligt gjuta rostfritt stål vid en gjutningshastig- het av 0,8 m/min. “ Sex andra formar utsattes för samma procedur som ovan och användes för samma gjutningsoperation. Tabell 3 visar resultaten. 465 355 Q omw u @w»m:u »vn Hmpw pfiwsw « fic=§c2 cam :owcH m womw N wow cow :@wcH @m:H wooN o fi__,..f..__n= 08 âwš w m5. m3, _ m pzßm=s: cow :øwcH æw:H wccfl w wow Qom :ÜWQH < mom m wow cam =@mcH < wow N fiaëpoz acw :@wcH < cm øwfimfiz _ cofiywpmamw fioxuflßmw pw:m>u> ßz ñ>om>c:u cc? >ø~%@v uofiafl æppæfia pa: mm :max wo: uæwcøowan ñgowkßzu Hæucæv wmcmHw>fi~E>ou . _ * +@w@@:U Q@_ @@~@@ cewcficmwmflosnaou >w pøwcoøwpb w Hfloßææ 10 20 25 463 555 .ytbeläggning innehållande 15 viktprocent nickel ÅW Formarna som användes i detta exempel befanns vara anmärk- ningsvärda vad beträffar hâllbarheten och gav platta ämnen av stål med förbättrad kvalitet. Mängderna av glaspulver som an- vändes minskades med 20 till 30 % jämfört med mängderna i kon- ventionella formar.

Exemvel 4. (i) ëil§aies_er_§9_:š_r§ë m, En kopparform liknande den som beskrives i exempel 1 maskinbearbetades av en kípphyvel för att åstadkomma en ojämn basyta. (ii) Eërësëëaëliaa Samma procedur som i exempel 1 upprepades. (iii) §il§aies_ër_§a_ai9Esl:ëeëeiërëëelëasaias Efter aktiveringen tvättades formkroppen med vatten och elektropläterades genom att doppas i ett bad innehållande 300 g koboltklorid per liter, 40 g nickelklorid 20 g borsyra per liter och vid en temperatur av av 4,5 vid en katodströmtäthet av 1 A/dmz under kontinuerlig filtrering av badet, varigenom en per liter och 7o°c och ett pH 10 timmar under 130 pm tjock och 85 viktpro- cent kobolt bildades. (iv) ëilëeias_er_sa_leasïiaaëzëësiësaeiaa Formkroppen med nickel-koboltytbeläggníngen över bas- ytan tvättades med vatten och utsattes för en icke elektrisk plätering genom att doppas vid 85OC under 7 timmar i ett bad innehàllande'28 g nickelklorid per liter, 30g natriumcitrat per liter och 3 g natriumborohydrid per liter med ett pH av 9 för att bilda en 32 pm tjock legeringsplätering bestående av 97 vikt- procent nickel och 3 viktprocent bor.

(V) êilëaiaa_ër_ea_k:9@rtë§läggning En 20 pm tjock kromytbeläggning bildades på liknande sätt som i exempel 1.

Formen tvättades med vatten och torkades. Sedan avlägsnades beläggningskompositionen från den maskade ytan varigenom man er- höll formen enligt uppfinningen.

Sex andra formar behandlades på samma sätt såsom ovan.

Formarna användes för kontinuerlig gjutning av 1âg-kolhal- tiga stål vid en gjutningshastighet av 1,0 m/min.

Tabell 4 nedan visar resultaten.

S' 465 555 Q omw u owßmzu »oz Hmuw pfiwsw owcmï * pooæov :co>wo~Efi ^>ow»w:o Hwussv « womhæso co? poumo æupcfia cow >æ poocoowub wwcmHm>«HEHom comcfizmwmfionmßop >w owcoowpn wow com cowcfi m womw N wow ooß comcfi m woow o fivås: så , såå q wš m3. _ m ux>m=D: cow cowcfi owcH mao? Q . wow ooo cowcfi omcH mom m wow cow . comcfi < _ wøw N . _ m2 fizšhoz omm :owcH < cm mßmcflë P ~>ww»@:u ocf cofipfiæxmow koxofiham uo:m>o> .az a Hfioßoß 10 20 25 40 463 355 /ä var formàrna som användes i det- gällde hållbarheten och gav platta ämnen av stål med förbättrad kvalitet. Mängden av glas- Såsom framgår av tabell 4 ta exempel framstående när det aktigt pulver som användes reducerades med 20 till 30 procent i medeltal.

Exempel 5. fil ëiiëeias_§y_ea_:ë_r:a En kopparform (400 mm bredd X 1500 mm längd x 700 mm höjd) för kontinuerlig gjutning av platta ämnen av stål ma- skinbearbetades på samma sätt som i exempel 1 för att åstadkom- ma en ojämn basyta. (ii) Eëtëeäaeëiins En liknande procedur som i exempel 1 upprepades. (iii) ëiiëeiea_ër_ea_aie¥elrEäeiësseies Efter aktiveríngen tvättades formkroppen med vatten och elektropläterades genom att doppas i ett bad innehållande 450 g nickelsulfamat per liter och 25 g borsyra per liter och med en temperatur av SSOC och ett pH av 3,1 vid en katodström- täthet av 2 A/dmz under 26 timmar för att bilda en 500 pm tjock nickelytbeläggning. (iv) Eilêeišë_er_§a_i§s§:ins§Plëtetias Formkroppen med nickelytbeläggningen bildad över den råa ytan tvättades med vatten och utsattes sedan för en icke elektrisk plätering genom att doppas i ett bad innehållande 20 g nickelsulfat per liter, 10 g koboltklorid per liter, 60 g natriumcitrat per liter och 20 g natriumhypofosfit per liter vid en temperatur av 8SOC och ett pH av 4,8 under 20 timmar för att bilda en 67 pm tjock legeringsplätering innehållande 62 vikt- procent nickel, 26 viktprocent kobolt och 12 viktprocent fosfor.

(V1 ëilêeiae_er_ea_k:9@z§ë§lëasaieg En 25 pm tjock kromytbeläggning bildades på liknande sätt som i exempel 1.

Formkroppen tvättades med vatten och torkades. Den täckan- de kompositionen avlägsnades från den maskade ytan varigenom man erhöll formen enligt uppfinningen.

Sex andra formar behandlades på liknande sätt såsom ovan.

Dessa formar användes till kontinuerlig gjutning av hög- kolhaltiga stål med en gjutningshastighet av 1,5 m/min.

Tabell 5 visar hållbarheten av formarna och utseendet av de platta ämnenas yta. f? U omm u øwoosu man Hopw pfimëm wmcnz m ooo omm _ oomom m womo o oomoooo omo oomom omnm mooo m pvvzofino: oow oöwcH små mom o m mtïofiop: ooo möwfi. mwcH woo o o ooo P omm oooom < mom m . Hmoäoz omm _ oöwcm < wow N .ooåëuämm mmwwmoošpøßo . m9 .Zoofloz omN wwšfi. :øccsm m :m Powämz o Éømšomou ooo .oomroooo :ooppfiooaøw .mozuoräow obsfiwß» få pocomo :mšæfim Éomšwomu Éïëo h, .öwëosu ooo .ëpwe po: få :så >o uowcoømoz wmšäwäflmomoom :owcocwmmoøomooomow Em obwcomwd: Nzmmoooo '463 355 10 /Sf Formarna som användes i detta exembel gav märkbara resul- tat såsom visas i tabell 5. Mängden glaspulver minskade med 20 till 30 % jämfört med de som var vanliga i konventionella formar.

Exemgel 6. formen som användes i exempel 2 maskinbearbetades av en kipp- En kopparform som dimensionellt var identisk med hyvel över en del av basytan som skall bringas i kontakt med det smälta stålet för att ge en ytrâhet av 705 så att räfflor och dalsänkor hos den oregelbundna ytan sträcker sig i flödes- riktníngen av det smälta stålet. Nio andra formar behandlades på samma sätt som ovan för att ge liknande ytråhet. Det bilda- des först skikt över basvtorna och andra skikt över de första skikten, varvid varje skikt hade sammansättningar och tjock~ lekar som visas i tabell Ga Över varje andra skikt påfördes ett 10 pm tjockt kromskikt.

Dessa formar användes till kontinuerlig gjutning av hög- kolhaltigt stål på samma sätt som i exempel 2.

Tabell 6 nedan visar resultaten. 465 355 Hmæpoz oom om N of mm om oom ow oo o_ wow oow co 1 o Q oo ooow w mo o . üïoapo oow om 1 .o w oo ooofi w. mo w wow ooß om 1 PF m om ooow m mo ß mm ozßmæus oow .om m 1 w. Po oom om oo o wow ooo om 1 fw w mo oom om oß m ~:=Eoz oom om 1 wF om No oom om oo w woø _ ooß om m 1 w _ fo ooN m om m wxznzäz cow om . 1 w m mæ com m ma N oow om _ 1 o mo oom m mo P oío m m 8 .E šo 8 E ñoompzzu cow ßøpooo xoñxuofiæ ~pc@uo>o~¥fi>o wcfiappmwfiäcšæw xøfizuofiæ fipc@ucßapxH>o mcficupmwcmcæëw »z fikomhosu ficpczo :px muufišñ coucaz osv >= oovzøomos . Ü@CfiHm>fiH=§OL Müwåfiåw ü%ÜC< Qöuåflxw GPWHO, ..f w Hfiosäæ 10 25 465 555 Exempel ¶. fil §iiê9ies_et_en_:à_zta En form tillverkad av kopparlegering innehållande 1 viktprocent silver (280 mm bredd X 1000 mm längd X 700 mm höjd) maskinbearbetades på samma sätt som i exempel 1 för att åstadkomma en ojämn yta. (iii Eëïëeäeaëëies _ Samma procedur som i exempel 1 upprepades. (iii) ëiiëaiae_ët_ea_aiskeiXtë§lëasaies Efter aktiveringen tvättades formkroppen med vatten och elektropläterades genom att doppas vid 550C under 11 tim- mar i ett bad innehållande 450 25 g borsyra per liter och med ett pH av 3,1 vid en katodström- täthet av Z A/dmz för att bilda en 200 pm tjock nickelplätering. (iv) g nickelsulfamat per liter och ëilëai9s_eï_e9_ieee:iee§zEëe1ëßß“i§§ Daielektropläterade formkroppen_tvättades med vat- ten och nedsänktes i ett icke elektriskt pläteringsbad innehål- lande 40 g koboltkloríd per liter, 15 cms etylendiamin per liter, 10 g natriumcitrat per liter, 15 g natriumhypofosfit per liter och 3 g natriumborohydrid per liter vid en temperatur av SOOC och ett pH av 12,0 under 10 timmar för att bilda en 37 pm tjock legeringsytbeläggning bestående av 86 viktprocent kobolt, 9 vikt- procent fosfor och 5 viktprocent bor. Elektrolysen fortsattes under 10 minuter vid rumstemperatur och en anod-strömtäthet av 20 A/dmz passerade genom en vattenlösning innehållande 100 g natriumhydrokid per liter för att bilda cirka 0,1 pm tjockt oxiderat skikt. _ Sedan tvättades formkroppen med vatten och torkades. Den belagda kompositionen avlägsnadesfrân den maskade ytan. Den yttre ytan av formen kyldes med vatten under det att den inre ytan av formen likformigt uppvärmdes under cirka 40 minuter ge- nom oxi-propan-brännareflamma. Sex andra formar behandlades på samma sätt som ovan. Formen användes vid kontinuerlig gjutning av medel-kolhaltigt stål vid en gjuthastighet av 1,2 m/min.

Tabell 7 nedan indikerar hållbarheten av försöksformarna och utseendet av de platta ämnenas yta. 5,1/ 465 555 Q omw u øwßønu Ren Hmwm pfimëw wwcmz « flæsäoz ooo ~ömCH m momm ß wow own :øw:H cm:H , moow Q wzæmzfis cow :@w:H ww:H wom~ m ~zßm=s: omß cmwsfi æwcH woo~ w wow acw :@m:H mw:H mom m Hc=Eoz omm cwwnfi < wo~ N ñ:=§oz omN :øm:H < cm wwwfiaz _ ñ>owL@:u oc? ßowuøv . :oHpæ>æmøw poxufiæam pozmwpæ .ßz cpx wpøfšfi cupzfiz wow >: pøficoompb mæøwßscu Hmpcmv 1w:mHw>«HEæom « pmwwæsu cor amumø msfifiüwmfioamaop >m øwcwmwwsí .ß Såtffi 10 20 25 "30 35 Åfácmrššä (il ëilëains_ër_§n_:ê_XEë En kopparform (320 mm bredd x 1500 mm längd x ?00 mm höjd) för kontinuerlig gjutning av platta ämnen av stål maskinbearbetades på samma sätt som i exempel 1 för att åstadkomma en ojämn yta. , (ii) Eërbeheaëlias Samma procedur som i exempel 1 upprepades. (iii) ä;lëains-erftaaàeäelrëëelësaaias Efter aktiveringen tvättades formkroppen med vatten och elektropläterades genom att doppas i ett bad innehållande 320 g nickelsulfat per liter, 30 g nickelklorid per liter, 10 g borsyra per liter och 3 g natriumnaftalentrisulfonat per liter vid en temperatur av SSOC och ett pH av 4,5 vid en katod- strömtäthet av 2 A/dmz under kontinuerlig filtrering av badet, varigenom en 210 pm tjock nickelytbeläggning bildades. (iv) êilëeiaa_er_§a_leaeIies§zEë§lëaaaiasW Formen som sålunda pläterats tvättades med vatten och utsattes för en plätering utan elektricitet genom att doppas vid 720C under 9 timmar i ett bad innehållande 30 g nickelklorid per liter, 15 g koboltsulfat per liter, 10 g natriumhypofosfit per liter, 5 g natriumborohydrid per liter och 65 g natriumcitrat per liter vid ett pH av 10, varigenom över det första skiktet bildades en 23 pm tjock legeringsbeläggning bestående av 84 vikt- procent nickel, 11 viktprocent kobolt, 3 viktprocent fosfor och Z viktprocent bor. Sedan páfördes ett oxiderat skikt över lege- ringsytbeläggningen på samma sätt som i exempel 7, Formen tvättades med vatten och torkades. Beläggningskompo- sitionen avlägsnades från den maskade ytan.

Sex andra formar behandlades på liknande sätt.

Dessa formar testades för egenskaperna och hållbarheten och utseendet av ytan på de platta ämnena genom kontinuerlig gjutning av stål med hög kolhalt vid en gjuthastighet av 1,2 m/min.

Tabell 8 visar resultaten.

M 463 355 Q cmw n wmpwzu pm; Hmpw uflmëw >æ vwcmz * .Ešoz 25 :äš m, wâN ß Éw Qi ämfi år: 22 ø päwaa: 03 ääH. å: m9: m äzfiefiw Sa små; å: m2: q wow 03 âmš < me... m än âm âwš < m8 N .m mår... OZ O O w CO wSH < . Cm Ffvfifl 2 _. ñ>@w»::u cc? >øpw@v .cofipæpmmøm woxuflæaw uecën mppæfia »av ma cup; >c pøwcøøwpb ñwømamzu fimpcæv wm:mHw>fiH=Eow Müßmhw? ...flz * wøwpmsu oo? ßmpwo wcficwwæfløßmmou >@ owcømwus w fifiaßmß ~ 'Åres 355 i” ExemEel 9' . Åtta formar liknande de som användes i exempel 10 maskínbearbetades och förbehandlades på samma sätt som i detta exempel. Det formades över basytorna ett första skikt och sedan ett andra skikt med sammansättningar och tjocklekar som fram- går av tabell 9 . Över varje andra skikt bildades ett oxiderat skikt cirka 0,1 tum tjockt genom elektrolys. _» Dessa formar användes för kontinuerlig gjutning av stål med hög kolhalt på samma sätt som i exempel 8. i Tabell 9 nedan indikerar resultaten. 463 355 ~o=Coz ooo oo N o+ mm mm oom _ oo oo o Mm . ficšhoz omv om N or mm mm oom om oo ß flocfioz oom oo f ow ßw No oom _ om oo o Ho=:oz omm om m o BN No oom_ om oo m ~z=:oz ooß om 1 _? »N No ooov - oo? v oss . omß om m | w _ Po oom 1 oofi m px»m=G: ooo om F 1 w _ mo oom | ooP N oxßmapo omß om _ 1 _~ w mo ooN I . oo? P oío m o 8 E oío 8 flz ñgowpozu oow Aopwuo xmfixuooæ ^p:@oo»a@xm>o m:fi:~@mmcæ=Eom. xøfixuofiæ ^w:@uo@mpxfi>o wflflcppmwcmšzwm .hz ñgowgcsu fioucao _ poS5W.5psHß »un om pmoxfixm æHoc< pøuxflxm ouwamu :aux >o uoficøowpo ww:mHw>«~E»oa m Hfioßcæ

Claims (2)

463 355 10 20 Patentkrav

1. Form av koppar eller kopparlegering för kontinuerlig gjutning företrädesvis av stål, k ä n n e t e c k n a d där- av, att den bestàr av en inre yta med en ytrahet av 20-200 S av koppar eller kopparlegering med (A) en ytbeläggning av nickel, kobolt eller en legering därav med en tjocklek av ca 30 - 1900 pm, företrädesvis ca 200 ~ ca 1000 um, över den inre ytan och (B) en legeringsytbeläggning över denna ytbeläggning (A) med en tjocklek av ca 10 - ca 100 pm, företrädesvis ca 20 pm - ca 60 pm och bestående av 3 till 20 viktprocent fosfor och/eller 2 till 15 viktprocent bor och nickel och/eller ko- bolt som rest, samt eventuellt (C) en kromytbeläggning med en tjocklek av ca 5 - ca 100 um, företrädesvis ca 10 - ca 30 pm, eller ett oxiderat skikt pà ytbeläggningen (B) med en tjocklek av minst ca 0,001 um, företrädesvis upp till ca 0,5 um.

2. Form enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att den inre ytan har en ytràhet av ca 50 till 150 S.