SE462867B - Ramkonstruktion bestaaende av ramdelar och med dessa foerbundna skarvstycken - Google Patents

Description

4e2àe7 l0 15 20 25 30 35 2 Fig. 4 a-4 olika utföringsformer av ett skarvstycke för ram- konstruktionen enligt uppfinningen, och Fig. 5 en vy bakifrån av en rak sida på en ramkonstruktion en- ligt uppfinningen.

Fig. l visar en ramkonstruktion enligt uppfinningen. I detta fall är ramen en rörlig fönsterram. Ramens fyra sidor 10, 20, 30, 40, som uppvisar likformíga tvärsnitt, står i rät vinkel mot va- randra och bildar en rektangel. Ramkonstruktionens sidor är sam- manfogade medelst skarvstycken ll, 21, 31 och 41. På båda ändar av varje rak ramsida befinner sig ett skarvstycke, som i ramens till Ramsidorna är framställda hörn förbinder en rak sida med en annan, i rät vinkel den förstnämnda sidan stående sida. av långsträckta träprofildelar, vars tvärsnitt helt och hållet består av trämaterial.

En sträcka i sidan 30, som ligger mellan i båda ändar befintliga skarvstycken 21 och 31, är försedd med ett skarvstycke 33. Det- ta stycke förbinder två separata ramdelar 32 och 34 tillhörande samma sida 30 med varandra, genom att det bildar en likformig förlängning av dessa delar och ligger mellan dessa delar. På samma sätt är ett separat skarvstycke 43 anordnat i den rambit, som sträcker sig mellan de vid ändarna på sidan 40 liggande skarvstyckena 31 och 41. Detta skarvstycke 43 förbinder två se- parata ramdelar 42 och 44 hos sidan 40 med varandra.

I fig. 2 a, b och c är konstruktionen hos skarvstycket ll och de därmed i förbindelse stående ramdelarna 12 och 22 närmare vi- sade. Ramdelarna 12 och 22 har samma bredd sett i rät vinkel mot längdriktningarna A och B hos sidorna 10 respektive 20. Varje ramsida består i huvudsak av fyra ytor och uppvisar därvid fyra kanter, möjligtvis med rundade former och dessutom med fal- sar respektive spår. De separata ramdelarna har likformíga tvär- snitt och uppvisar fyra ytor 12 c, d, e, f och 22 c, d, e,f, som bildar ramkonstruktionens yttre ytor. Delarna uppvisar även falsar 12 g, h och 22 g, h, vilka bildar hela ramen runtomgåen- de falsar, och skjuter ut från de i ramens plan sett tvärgående sidorna parallellt med ramens plan. Skarvstycket ll, som för- lÜ 15 20 25 30 35 462 s67 3. binder delarna 12 och 22 med varandra, har formen av en kvadrat och det sammanfogar delarna 12 och 22 i rät vinkel, så att delar- na 12 och 22 vid sina kanter, som bildar ramens innerkant, berör varandra i ramens innerhörn eller åtminstone befinner sig i ome- delbar närhet med varandra.

Den främre ytan ll c på skarvstycket ll, som sträcker sig i rikt- ning av ramens plan och bildar ramens yttre yta, har formen av en kvadrat, som framgår av fig. 2 a. Skarvstycket har förbind- ningsytor ll a och ll b, som ligger i rät vinkel mot nämnda yta ll c. och med ramens plan och bildar på så sätt de i rät vinkel med va- Ytorna ll a och ll b bildar rät vinkel med varandra randra liggande sidorna hos kvadraten. Förbindningsytan ll a fastsätts vid sammanfogning vid ytan 12 a, som bildar ändytan på den ena ramdelen 12, och som i den sammansatta ramkonstruktionen förblir i ramens inre. Den andra förbindningsytan ll b kan på analogt sätt fastsättas på ändytan 22 b hos den andra ramdelen 22.

De nämnda ytorna 12 a och 22 b ligger därvid även i rät vinkel mot delens l2 längdriktning A respektive delens 22 längdriktning B Som framgår av fig. 2 a, b och c, ligger ytorna ll c, e och f i skarvstycket i samma plan som och sträcker sig i samma riktning som motsvarande med samma bokstäver betecknade ytor 12 c, d, e, f och 22 c, d, e, f i de på skarvstycket fastsatta delarna 12 och 22. Dessa ytor bildar de fyra yttre ytorna hos ramkonstruktionen.

På ramens yttre och inre kant är en fals anordnad. Falsen på yt- terkanten tjänar som fönsterbågens tätning mot den icke rörliga fönsterkarmen och är betecknad med 12 g och 22 g. Den inre fal- sen tjänar för insättning av ett fönsterglas och är betecknad med 12 h och 22 h. På hos den sammansatta ramen motsvarar ramens yttre kant, är en kant i skarvstycket ll, vilken kant en fals ll g anordnad och i det hörn hos skarvstycket, som grän- sar mot det inre hörnet i den sammansatta ramen, är genom en in- skärning en fals ll h utformad, så att förbindningsytorna ll b, 22 b och ll a, förblir oförändrat även vid förbindningsstället. 12 a exakt möter varandra och ramens tvärsnitt Skarvstycket kan på alternativt sätt även vara så utformat, att endast tre av dess ytor, vilka bildar ramens ytterytor, lig- 462 10 15 20 25 30 35 867 4 ger i samma plan vid motsvarande ytor hos de därtill anslutande 'delarna. T ex kan framsidan ll c i skarvstycket ll vara anordnad- i ett annat plan och möjligtvis även ha en annan ytutformning, i jämförelse med de motsvarande ytorna 12 c och 22 c i delar- na 12 respektive 22. De nämnda delarna kan t ex vara upphöjda över resten av ramkonstruktionen.

Fastsättningen av skarvstycket ll på delarna 12 och 22 visas i fig. 2 b och c. Den ena förbindningsytan ll a är försedd med två metalldubbar ll i, som skjuter ut i rät vinkel från ytan ll a.

Metalldubbarna 11 i är försedda med hullingar. Den vid förbind-7 ningsytan 11 a för fastsättning avsedda ytan 12 a hos-ramde- len 12 är försedd med två borrhål 12 i, vars djup motsvarar längden hos dubbarna, så att dubbarna är införbara i dessa och de mittemot varandra liggande ytorna ll a, 12 a kommer i tät kontakt med varandra. På analog sätt är likadana fastsättnings- delar ll j och 22 j anordnade på de andra förbindningsytorna hos skarvstycket och i ytan 22 b i den därtill anslutna delen 22.

Med dessa delar kan en särskilt fast och enkel säkring mellan skarvstycket och de båda ramdelarna åstadkommas, genom att dubbar- nas hullingar griper in i väggarna hos borrhålet. Hullingarna kan naturligtvis även vara annorlunda utformade och en tillräck- lig fastsättníng uppnås även utan hullingar. Dubbarna kan utöver av metall även vara framställda av ett annat lämpligt material såsom trä eller plast. Dubbarna kan vara fast insatta i delarna, eller också kan man utnyttja separata långsträckta dubbar, som vid ihopsättning av delarna införs i motsvarande borrhål såväl i skarvstycket som även i ramdelarna. Som hjälpmedel vid fast- sättningen kan även skruvar eller spikar tjäna.

Fig. 3 a, b och c visar en annan utföringsform av ramkonstruk- tionen enligt uppfinningen. Den ena förbindningsytan ll a på skarvstycket 11 och den därtill anslutna förbindníngsytan 12 a på ena ramdelen 12 samt den andra förbíndníngsytan 11 b och den därtill anslutna förbindningytan 22 b på den andra delen 22 täcker bara ett delområde av tvärsnittet på den ena och den an- dra delen 12 respektive 22 och ytorna befinner sig på samma ställe i riktning för ramens plan. Falsarna 12 g, 22 g och 12 h, 22 h på kanten av delarna 12 och 22 samt det däremellan liggande lD 15 20 25 30 35 462 867 5 området befinner sig utanför det ovannämnda delområdet och des- sa delar fortsätts av en kompletterande del 15 på skarvstyckets formen fast- att den bildar falsarna vid skarvstycket. Skarvstycket ll är i detta fall i ra- plats. Den kompletterande delen 15 är skivformig och har av en kvadrat i ramens plan. Den kompletterande delen 15 sätts på skarvstycket-ll, exempelvis genom klistring, så täcker den överblivna tvärsnittsytan, varvid dess kanter mens plan en kvadratisk del, vars till ramens inre gränsande hörn, är försedd med ett genomgående spår, vars ändar gränsar mot falsen på den inre kanten.

Fig. 4 a-d visar några utföringsformer av de i hörnen befintliga skarvstyckena enligt uppfinningen.

Skarvstycket i fig. 4 a är det kvadratiska skarvstycket i fig. 2.

Skarvstycket i fig. 4 b är en variant av det kvadratiska skarv- stycket. De mot varandra i rät vinkel stående förbindningsytor- na ll a och b möts inte i ramens inre hörn, utan de är båda be- lägna på ett visst avstånd från detta hörn i riktning mot mitten av respektive ramsida, varvid skarvstycket uppvisar formen av ett L. I utföringsformen enligt fig. 4 b är L-skänklarnas längd ca l,5 x bredden av delarna 12 och 22, men även andra dimensio- ner kan komma till användning, varvid de nämnda längd-/breddför- hållandena kan variera mellan l och 5.

I fig. 4 c visas ett skarvstycke, som i ramkonstruktionens plan har formen av en triangel. Den ena förbindningsytan ll a och den andra förbindningsytan ll b på skarvstycket ll ligger i det- ta fall i samma plan och löper i rät vinkel mot ramkonstruktio- nens plan. De nämnda ytorna bildar tillsammans triangelns längst: sida. De till skarvstycket anslutna ytorna 12 a och 22 b är sneti utformade på motsvarande delar 12 och 22, t ex i en vinkel av 45( mot ramdelens längdriktning, så att delarna fastsätts i rät vin- kel mot varandra på skarvstycket.

I fig. 4 d visas några möjligheter att variera utseendet på ra- men medelst skarvstycket. Skarvstycket kan vara så framställt, att årsringarna på trämaterialet får en dekorativ effekt. 462 l0 15 20 25 30 35 867 6 På ytan av skårvstycket kan även ett ornament anbringas, som t ex ett rutmönster. Den dekorativa delen kan även fogas till skarvstycket som en kompletterande del, t ex den kompletterande delen 15 enligt fig. 3. kommas, genom att skarvstycket framställs av ett avvikande ma- Ett avvikande utseende kan även åstad- terial i förhållande till resten av ramkonstruktionen.

En särskild fördel med skarvstycket är möjligheten att lätt kun- na ansluta flera olika tekniska detaljer till ramkonstruktionen, som t ex gångjärn, lås, reglar, ventilationsöppningar, fläktar, ventiler eller liknande. Dessa kan sättas fast i skarvsfyckena på förhand, varvid de separata arbetsmomenten för fastsättning av dessa olika delar på den färdiga ramen inte mer erfordras.

I fönsterramen enligt fig. l föreligger olika möjligheter.

Skarvstycket 43 på den övre ramsidan 40 kan innefatta en ventil- öppning eller en fläkt. Skarvstycket 33 på den ena vertikala si- dan 30 kan innefatta en fönsterregel och skarvstyckena 41 och ll i båda ändar av den andra vertikala sidan 10 kan vara försed- da med gångjärn. Det är naturligtvis möjligt att anordna gång- järn på den vertikala sidan 30 tillsammans med skarvstycken mel-_ lan ändarna på den vertikala sidan. Analogt med rörliga fönster- ramar kan uppfinningstanken även användas vid fasta fönsterkar- mar och vid dess delar. De kännetecknande därdragen hos skarv- stycket i ramens hörn kan även på analogt sätt komma till använd ning vid konstruktion av skarvstycken, som ligger mellan delar av samma sida och förbinder dessa med varandra. Dessa skarvstyc- ken uppvisar även plana ytor, som framställs genom rätlinjig av- skärning av konstruktionsdelar. Vid dessa skarvstycken kan de som förbindningsytor tjänande snittytorna ligga i rät vinkel mot sidans längdriktning (delen 43 i fig. l) eller också kan snitt- ytorna ligga snett (skarvstycket 33 i fig. 1). Sammanfogningen kan även ske på analogt sätt, d v s medelst dubbar och borrhål, vilket redan beskrivits ovan.

Fig. 5 visar skarvstycket 43 sett bakifrån i större skala och mera detaljerat. Skarvstycket samt de därtill anslutna ramde- larna 42 och 44 innehåller liknande delar som skarvstyckena ll, 21, 31 och 41 och de är även betecknade med samma hänvisnings- 10 15 20 462,86? 7 bokstäver. Ett skarvstycke i en vertikal ramsida kan ha en lik- nande konstruktion.

Skarvstycket kan även förbinda mer än två ramdelar med varandra, at ex vid gallerkonstruktioner. Det är även möjligt att förbinda ramkonstruktionens delar med varandra i andra vinklar än i rät vinkel. I alla dessa fall kan skarvstycket enkelt utformas på så sätt, att ramkonstruktionens tvärsnitt med dess falsar, urtag och spår inte förändras vid skarvstället. Det är inte nödvändigt, att skarvstycket helt åtskiljer ramens delar från varandra, utan skarvstycket kan befinna sig mellan ramdelarna på så'sätt, att ramdelarna på några ställen, som t ex i.ramens inre hörn, anlígger mot varandra.

Ramkonstruktionen enligt uppfinningen är huvudsakligen lämpad för ramar framställda av trämaterial. Skarvstycken och ramdelar av trä är lätta att förse med dubbar och borrhål, och med metall- dubbar, som företrädesvis uppvisar hullingar, kan man garantera en fast förbindning mellan de separata delarna. Även andra mate- ríal, t ex plast och metall, kan åtminstone på några ställen förekomma i ramen, t ex kan skarvstyckena bestå av från de övri- ga ramdelarna avvikande material.

Claims (5)

46,2) 867 a ' ß 10 15 20 25 30 35. P A T E N T K R A V

1. l. Ramkonstruktion för fönster eller dörrar, som t ex en fast ram, en rörlig ram eller en ram för en glasskiva, vilken ram- konstruktion huvudsakligen uppvisar i samma plan i vinkel mot varandra stående sidor, varvid åtminstone en sida (10, 20, 30, 40) består av åtminstone två delar, av vilka åtminstone en del är ett skarvstycke (ll), vars ramkonstruktionens yttre ytor bildande ytor (ll c, d, e, f) vid åtminstone tre ytor löper i samma plan samt parallellt med motsvarande ytor (12 c, d, e, f; 22 c, d, e, f) på de till ram- stycket (ll) anslutna ramdelarna (12, 22), varvid ramstycket (ll) vid sin ena förbindningsyta (ll a) är fastsatt på en förbindnings- yta (12 a) på en ramdel (12), så att dessa ytor förblir i det in- re av den sammansatta ramkonstruktionen och skarvstycket vidare vid sin andra förbindningsyta (ll b) är fastsatt på en yta (22 b) hos den andra ramdelen (22), så att även dessa ytor förblir i det inre av den sammansatta ramkonstruktionen, ytorna (ll a, ll b, 12 a, 22 b) vardera består som framställdes genom rätlinjig avskärning av varvid-de nämnda av en plan yta, konstruktionsde- len i fråga och är försedd med delar för förbindning av delarna med varandra ' t e c k n a d k ä n n e - a t t skarvstycket (43) är anordnat i en rak ramsida, så att det ligger mellan två ramdelar (42, 44) hos samma sida (40) och förbinder dessa med varandra, varvid skarvstycket (43) är försett med en teknisk detalj, såsom ett gångjärn, en regel, ett lås, en ventilationsöppning, en fläkt, en ventil eller liknande. d ä r a v ,

2. Ramkonstruktion enligt patentkravet 1, a t t delarna för förbindning av delarna . med varandra utgörs av en dubb (ll i) på den ena ytan och en dub- k ä n n e t e c k - n a d d ä r a v , ben motsvarande fördjupning (12 i) i den andra ytan. e l0 15 20 9. _

3. Ramkonstruktion enligt patentkravet l eller 2, a t t skarvstyckets (lll k ä n n e t e c k n a.d d ä r a v , ena förbindningsyta (ll a) och den därtill anslutna förbindníngs- ytan (12 a) hos en ramdel (12) samt den andra förbindnings- ytan (ll b) och den därtill anslutna Förbindningsytan (22 b) hos den andra ramdelen (22) täcker hela området för ramdelarnas (10, 20) tvärsnittsyta i rät vinkel mot deras respektive längdrikt- ning (A, B) vid såväl den ena som även den andra ramdelen (12, ZZ).

4. Ramkonstruktion enligt patentkravet l eller 2, k ä n n e t e c k n a d a t t bindningsyta (ll a) och den därtill anslutna Förbindnings- d ä r a v , skarvstyckets (llÜ ena för- ytan (l2 a) hos en ramdel (12) samt den andra förbindnings- ytan (ll b) och den därtill anslutna förbindningsytan (22 b) hos den andra ramdelen (22) endast täcker ett delområde av det mot ramsidorna (10, 20) tvärsnittsyta i rät vinkel mot deras respek- tive längdriktning (A, B) vid såväl den ena som även den andra ramdelen (12, 22), varvid det kvarblivande området hos tvär- snittsytan utanför nämnda ytor är täckt av en kompletterande del (15), såsom t ex en del, som bildar en Fals eller liknande vid kanten på ramkonstruktionen och som möjligtvis uppvisar ett Från övriga delar avvikande utseende.

5. Ramkonstruktion enligt patentkravet 2, k ä n n e t e c k- n a d d ä r a v, a t t den på förbindningsytorna (ll a, b) anordnade förbindningsdelen utgörs av en med hullingar försedd metalldubb (ll i, j).