SE462667B - System foer aastadkommande av kommunikation mellan ett centralt staelle och utrustning annan aen en konventionell telefon, varvid saadan utrustning aer belaegen paa platserna foer abonnenter hoerande till ett telefonnaet - Google Patents

Description

15 20 40 462 667 2 ter ställer upp.

Andra sådana tidigare systemförslag inbegriper använd- ning av extrasignaler, som ligger ovanför området för hörbara frekvenser. Detta kräver emellertid elektrisk filtrering i själva systemet och eventuellt även i det konventionella tele- fonnätet, vilket är svårt att åstadkomma och även dyrbart i sådan grad att den ekonomiska accepterbarheten av systemet för- sämras.

Ytterligare systemförslag har, i ett försök att övervinna nackdelar av det slag som redovisats ovan, helt enkelt offrat vissa önskvärda systemfunktioner, såsom tillförlitlig övervak- ning av utrustningen på abonnentplatsen eller dylikt.

Ett huvudsyfte med föreliggande uppfinning är följaktli- gen att åstadkomma ett system, som samverkar med ett konventio- nellt telefonnät för att ge tillkommande funktioner, dock på ett förbättrat sätt jämfört med tidigare föreslagna system avsedda för samma allmänna ändamål.

Ett annat syfte med föreliggande uppfinning är att å- stadkomma ett dylikt system, som icke har en eller flera av bristerna hos de tidigare föreslagna systemen. Ännu ett syfte är att åstadkomma ett dylikt system, som icke använder extrasignaler, vilka är hörbara för abonnenten under normal användning av telefonen.

Ett annat syfte är att åstadkomma ett system, som icke förlitar sig på signaler ovanför området för hörbara frekvenser. Ännu ett syfte är att åstadkomma ett system, som icke kräver särskild elektrisk filtrering i det konventionella te- lefonnätet. Ännu ett syfte är att åstadkomma ett system, som ger hög- gradigt tillförlitlig övervakning av utrustningen på abonnent- platsen.

Dessa och andra syften, som kommer att framgå, uppnås i enlighet med föreliggande uppfinning genom ett system som upp- visar de i bifogade patentkrav angivna särdragen.

För ett system av här avsett slag gäller att på en punkt där en grupp abonnentslingor, som skall betjänas av systemet, är lätt åtkomliga en central styrenhet (i fortsättningen benämnd "avsökare") är ansluten över samtliga dessa abon- nentslingor. På varje abonnentplats är en individuell elektronisk enhet (i fortsättningen benämnd "abonnentterminal- 10 15 20 25 30 35 s 462 667 enhet" eller "STU") ansluten över ifrågavarande abonnent- slinga. _ Till varje STU är de olika utnßtnfiumrna anS1utna, Vilka skall moniteras medelst systemet, så att deras utsignaler är tillgängliga i elektrisk form i nämnda STU.

Avsökaren kan avfråga STU-enheterna vid lämpliga tidpunkter med hjälp av hörbara signaler inom det hörbara om- rådet. STU-enheterna svarar med hjälp av likartade signaler för att indikera status för utrustningarna på respektive abon- nentplats.

Detta normala mönster för förfrågan och svar därpå är begränsat till perioder, under vilka abonnentens telefon icke är upptagen, d.v.s. då abonnenten icke använder telefonen för vanliga ändamål, och upphör då abonnenten tar telefonen i bruk (d.v.s. åstadkommer ett upptagettillstånd).

En speciell signal vid en frekvens, som ligger väl under det hörbara området, alstras även av nämnda STU och sänds till avsökaren via telefonslingan, som naturligtvis även öve:för de andra konventionella telefonsignalerna: röstsignaler, upp- kopplingston, ringsignal, upptagetton, etc. Denna speciella signal (i fortsättningen benämnd "låg ton") föreligger före- trädesvis kontinuerligt såväl under icke upptaget som upptaget tillstånd, dock endast om samtliga utrustningarna på den särskilda abonnentplatsen är i sina i förväg bestämda normala, eller säkra, tillstånd.

Om någon eller flera av dessa utrustningar avviker från detta tillstånd, d.v.s. intar ett tillstånd som innebär fara eller larm, avbryts alstrandet av den låga tonen i tillhörande STU. Sådant avbrytande av den låga tonen avkänns av avsökaren och utlöser omedelbar avfrågning av den särskilda STU-enhet, som utgör källan för detta fenomen, även om den tillhörande telefonen är upptagen, så att denna STU-enhet normalt icke skulle avfrågas (eller ge ett svar) vid denna tidpunkt. Svaret på en dylik förfrågan, vilket därvid alstras av nämnda STU, ger information om skälet för det observerade fenomenet, d.v.s. vad som utgör orsaken till faran eller larmet.

Såsom tidigare klargjorts sker avfrågningen och besva- randet därav inom det hörbara frekvensområdet och är därför överlagrat på varje annan användning av telefonen under uppta- l0 L5 20 462 667 4 get tillstånd, t.ex. på abonnentsamtal. Detta sker emellertid endast till svar på en indikering om fara eller larm. Detta betraktas därför icke vara något att invända emot, och det är icke heller förbjudet av telefonbestämmelser. Det har i själva verket den önskvärda aspekten att den som använder telefonen samtidigt görs uppmärksam på situationen.

I frånvaro av ett fenomen av det slag som beskrives ovan skulle avsökaren normalt avfråga de enskilda STU-enheterna i en i förväg bestämd, cyklisk sekvens. Andra avvikelser från denna sekvens är emellertid företrädesvis även inlagda. Exempelvis gäller att då en viss STU-enhet för första gången aktivers så- som del av systemet densamma företrädesvis avfrâgas omedelbart, även om detta skulle ligga utanför dess normala sekvens, detta i syfte att bestämma status för dess tillhörande utrustningar utan något dröjsmål. Vidare gäller att närhelst en abonnent avslutar ett samtal den tillhörande STU-enheten företrädesvis avfrågas omedelbart, även om låg ton icke hade indikerat ett tillstånd med fara eller larm.

W I enlighet med föreliggande uppfinning sker avfrågning på annat sätt. Härvid är lågtonsignalen den initiala informations- källan avseende tillstånden hos utrustningarna vid en STU-enhet.

I stället för att starta med utsändande av avfrågningssignaler och mottagande av svar därpå moniterar avsökaren närvaron eller frånvaron av lågtonsignalen såväl under icke upptaget som upp- taget tillstånd hos telefonen. Endast efter det att lågtonsig- nalen gått förlorad, vilket indikerar en förändring i tillståndet hos åtminstone en utrustning, sänder avsökaren en förfrågan till den motsvarande STU-enheten i och för bestämning av orsaken till att lågtonsignalen förlorats.

Kort beskrivning av ritningen Vad gäller ytterligare detaljer hänvisas till följande diskussion i anlustning till bifogade ritning, på vilken: fig. l är ett övergripande systemblockschema över ett system av här avsett slag; fig. 2 är ett blockschema över en avsökare som utgör del av systemet enligt fig. l; och fig 3. (eller STU) som utgör del av systemet enligt fig. l.

I de olika figurerna utmärker samma hänvisningssiffror är ett blockschema över en abonnentterminalenhet likartade element. 10 15 N 25 30 35 s 462 667 Med hänvisning till fig. l visas däri ett telefonnät 10, som i sig är helt konventionellt i alla avseenden. Det är i själva verket ett särdrag hos föreliggande system, att det kan utnyttjas praktiskt i samband med ett konventionellt tele- fonnät, utan att dettas drift störs på minsta sätt.

Detta nät lO, som visas i mycket förenklad form i fig. l, innefattar ett flertal abonnenttelefonapparater, vilka är ut- märkta genom hänvisningssiffrorna ll, 12 respektive 13. Vardera av dessa apparater är ansluten till sin egna lokala telefon- linje eller slinga. De senare är utmärkta medelst hänvisnings- siffrorna 14, 15 respektive 16. Dessa lokala linjer leder i sin tur samtliga till ett växelsystem 17, som normalt är pla- cerat vid en central telefonstation. Samtliga dessa i systemet ingående element kan ha i princip vilken som helst konventio- nell form. Abonnentapparaterna ll, 12, 13 kan vara av typen med fingerskiva eller av typen med tryckknappar. Den centrala stationsväxeln lf kan ha vridväljare eller koordinatväljare eller även vara helt elektronisk. De lokala linjerna 14, 15, 16 kan även vara av godtyckligt konventionellt utförande, in- kluderande överdrag, utjämnare, etc., allt efter vad som är lämpligt och under förutsättning att de har förmåga att släppa igenom lågtonssignalerna. innefattar syste- Såsom framgår av fig. 1 met vidare en avsökare 18. Denna avsökare är fö- reträdesvis fysiskt placerad på något ställe, där den kan på lämpligt och bekvämt sätt anslutas till de olika enskilda abonnentlinjerna. Detta kan vara vid den centrala stationen, där växelutrustningen 17 även är placerad. I fig. 1 visas an- slutningarna 19, 20 och 21 mellan avsökaren 18 och respektive linjer 14, 15 och 16. För systemet gäller vidare att det vid varje enskilt'abonnentställe finns en separat abonnentterminal- enhet, betecknad STU. Dessa enheter är utmärkta medelst hänvis- ningssiffrorna Z2, 23 respektive 24.

Det torde observeras att det i fig. l endast visas ut- rustning för tre abonnenter. Det torde naturligtvis inses att detta endast är för att förenkla framställningen. Systemet är avsedd att användas tillsammans med större antal abonnenter, 10 15 20 25 50 55 462 667 6 i vilket fall apparaterna, anslutningarna och STU-enheterna samtliga skulle förekomma i ett motsvarande ökat antal. Detta antyds symboliskt i fig.l genom överbryggningar medelst strecka- de linjer mellan samtliga föregående element i det totala systemet.

Med hänvisning nu till fig. 2, som visar "innanmätet" i avsökaren 18, ingår första, andra och tredje multiplexor 25, 26 respektive 27. Dessa arbetar samtliga med tidsmultiplexe- ring. De utväljer sålunda på konventionellt sätt signalerna på de olika anslutningarna 19, 20 och 21 vid olika tidpunkter och överför de sålunda utvalda signalerna till sina respektive utgångar. Dessutom är multiplexorn 25 en tvåvägsanordning, som även har förmåga att selektivt vid olika tidpunkter distribue- ra signaler, som tillförs denna multiplexors 25 andra "ände", till de olika anslutningarna 19, 20 och 21. Sålunda kan multi- plexorns 25 båda ändar tjäna antingen som ingång eller som ut- gång, alltefter vad som är lämpligt. Multiplexorn 25 är anslu- ten till en sändnings/mottagningsomkopplare 28 (även kallad S/M-omkopplare). Den del av omkopplaren 28, som arbetar i mot- tagningsmod, matar i sin tur signaler från multiplexorn 25 till en demodulator 29 för FSK-signaler (frekvensskiftsmodule- rade signaler). Den del av omkopplaren 28, som arbetar i sänd- ningsmod, mottager sin insignal (som skall sändas ut) från en modulator 30 för FSK-signaler.

Demodulatorn 29 matar i sin tur sina utsignaler till en systemstyrenhet 31, och modulatorn 30 mottager sina insignaler från samma styrenhet 31.

Vad gäller multiplexorn 26 och multiplexorn 27 matar dessa sina respektive utsignaler till olika filter 32, 33. Filt- ret 32 matar i sin tur utsignaler till en detektor 34, under det att filtret 33 matar sina utsignaler till en detektor 35.

Båda dessa detektorer matar till slut sina utsignaler till den tidigare nämnda systemstyrenheten 31.

På grund av den inbördes läsningen mellan operationerna hos de olika elementen i avsökaren 10, vilka visas i fig. 2, och elementen i varje STU-enhet 22, 23 och 24 (se fig. 1) sy- nes det vara nödvändigt att beskriva de senare mera i detalj, innan respektive driftskarakteristika redovisas mera utförligt.

I detta syfte hänvisas nu till fig. 3, som visar "innanmätet" 10 15 20 25 30 35 7 462 667 i STU-enheten 22. Det torde inses att samtliga STU-enheter kan vara i huvudsak identiska till sin konstruktion, så att den givna beskrivningen av STU-enheten 22 gäller i lika hög grad för STU-enheterna 23 och 24, liksom för varje ytterligare STU- enhet som symboliseras av den streckade linjen mellan STU-en- heten Z3 och STU-enheten 24 i fig. l.

STU-enheten 22 (fig. 3) är ansluten till linjen 14, vil- ken även ansluter abonnentapparaten l4 till nätväxeln 17 och till avsökaren 18.

Signaler som mottages från linjen 14 matas i STU-enheten 22 till ett filter 36. Utsignalen från detta filter tillföres en demodulator 37 för FSK-signaler.

Till linjen 14 matas signaler från en modulator 38 för FSK-signaler.

Till linjen 14 matas även signaler från en signalgenera- tor 39.

'Utsignalerna från demodulatorn 37 matas i sin tur till en signalbehandlingskrets 40.

Signalkällorna 41, 42 och 43 i fig. 3 representerar elektriska utsignaler från motsvarande utrustningar (icke vi- sade), vilka är placerade på samma plats som STU-enheten 22 och apparaten ll och vilka är avsedda att stå under övervak- ning med utnyttjande av ifrågavarande system.

Exempelvis kan signalkällan 4l vara ett relä, som sluts och därigenom upprättar en elektrisk signalbana, närhelst en brandlarmsanordning på abonnentplatsen avkänner att larmtill- stånd. Signalkällan 42 kan likaså vara ett relä, som arbetar på likartat sätt, då ett inbrottslarm aktiveras, och signal- källan 43 kan fungera på likartat sätt i händelse av avbrott i ett temperaturstyrsystem.

Vad nu gäller driftsegenskaperna hos de ovan beskrivna elementen är det önskvärt att först understryka, att det finns vad som skulle kunna kallas ett förhållande med "sluten slinga" mellan avsökaren 18 och varje STU-enhet 22, 23 och 24.

Med andra ord gäller att avsökaren alstrar signaler, som sänds till STU-enheten, vilken svarar därpå med att sända signaler tillbaka till avsökaren, och sä vidare fram och tillbaka eller såsom i form av en sluten slinga.

Låtoss därför i beskrivningssyfte inledningsvis gå in i 10 15 20 25 30 35 462 667 s den slutna slingan vid den utgång från systemstyrenheten 31, vilken är ansluten till FSK-modulatorn 30 (fig. 2). Denna sys- temstyrenhet är konstruerad för att på nämnda utgång återkom- mande alstra FSK-moduleringssignaler i ett i förväg bestämt mönster. Detta mönster är sådant att STU-enheterna 22, 23, 24 som utgör del av det totala systemet reagerar därpå för att i sin tur åstadkomma vissa utsignaler, såsom beskrivs i fortsätt- ningen. FSK-modulatorn 30 svarar genom att alstra en FSK-modu- lerad ekvivalent till signalerna från styrenheten 31. De två bärvågsfrekvenser som används ligger företrädesvis i närheten av 2700 och 2900 Hz, d.v.s. nära den övre änden på det band av frekvenser, som släpps igenom av en typisk lokal telefon- linje.

Dessa FSK-modulerade signaler från modulatorn 30 passe- rar därefter genom S/M-omkopplaren 28 till multiplexorn ZS.

Där tillförs även styrsignaler från systemstyrenheten 31 i sådan tidskoordination med signalerna från FSK-modulatorn 30, att de senare kanaliseras till någon av anslutningarna 19, 20 och 21 i beroende av vilken av STU-enheterna 22, 23 och 24 som är den avsedda destinationen för dessa signaler från FSK-mo- dulatorn 30 vid ifrågavarande tidpunkt.

Under antagande av att den avsedda destinationen för ett visst signaltåg är STU-enheten 22 matar multiplexorn 25 detta tåg till anslutningen 19, varpå detsamma når STU-enheten 22 via telefonlinjen 14. Det torde noteras att samma signaltåg även når apparaten ll via linjen 14. Mera uppgifter härom kom- mer att ges senare.

Med hänvisning nu till fig. 3 gäller att det ovan be- skrivna signaltåget efter att ha nått STU-enheten 22 demodule- ras i FSK-demodulatorn 37, efter att ha passerat genom filtret 36, vilket företrädesvis är ett bandpassfilter konstruerat för att selektivt överföra det band av frekvenser som upptas av de två FSK-bärvågsfrekvenserna (t.ex. bandet från 2700 till 2900 Hz). På utgången från demodulatorn 37 återfås sålunda de moduleringssignaler, som ursprungligen gavs av styrenheten 31 (fíg. 3). Dessa rekonstruerade signaler matas till signalbe- handlíngskretsen 40 i STU-enheten 22.

Denna behandlingskrets eller processor 40 är konstruerad för att till svar på ovannämnda signaler alstra ett tåg av mo- 10 15 20 25 30 35 9 462 667 duleringssignaler, vilka i sin tur matas till FSK-modulatorn 38, där de åstadkommer ett motsvarande tåg av FSK-modulerade signaler, företrädesvis vid samma bärvågsfrekvenser som de som mottogs av avsökaren 18. Detta tåg av FSK-modulerade signaler återgår till avsökaren via linjen l4 och anslutningen 19. Det kan här noteras att detta svarssignaltåg naturligtvis även når apparaten ll.

I avsökaren aktiveras multiplexorn 25 av styrenheten 31 tidskoordinerat med det förväntade anländandet av detta svars- signaltåg från STU-enheten 22 i syfte att överföra signalerna på anslutningen l9 till FSK-demodulatorn 29 via S/M-omkoppla- rens 28 mottagningsdel. Demodulatorn 29 återvinner de signaler, vilka hade utnyttjats för att modulera FSK-signalerna i STU- enheten 22 samt matar desamma till systemstyrenheten 31. Återgående nu till STU-enheten 22 (fig. 3) gäller att moduleringssignalerna som alstras av signalbehandlingskretsen 40 ger information om tillståndet hos signalkällorna 41, 42 och 43. Om det vid STU-enheten 22 exempelvis icke föreligger någon reläslutning, som skulle ange larmtillstånd hos de olika utrustningar, som står under övervakning, alstras ett visst, i förväg bestämt mönster av moduleringssignaler av behand- lingskretsen 40. Om en eller flera reläslutningar föreligger, alstras i motsvarande grad avvikande mönster, och de (demodu- lerade) signaler som slutligen når styrenheten 31 från STU- enheten 22 är även annorlunda. Systemstyrenheten 31 reagerar på ett särskilt sätt för det särskilda mottagna signalmönst- ret. Om exempelvis ett signalmönster mottages, som indikerar att det föreligger larmtillstånd vid signalkällan 41 i STU- enheten 22 (fig. 3), ger systemstyrenheten 31 en motsvarande larmsignal till en godtycklig önskad indikator. Det kan t.ex. vara en indikator hos den brandstation, som har ansvaret för den abonnentplats, där STU-enheten 22 är placerad. Dylika an- vändningar av signalmönster som mottages från varje STU-enhet är i sig själva konventionella och kan ta vilken som helst av ett stort antal former utan att påverka de aspekter på det totala systemet, som utgör föreliggande uppfinning. Medlen för åstadkommande av dessa användningar är därför icke ytter- ligare beskrivna eller illustrerade i föreliggande beskriv- ning. 10 15 20 25 30 462 667 10 Uppmärksamhet skall nu ånyo fästas på det faktum (tidi- gare noterat) att FSK-sígnalerna som passerar fram och till- baka mellan avsökaren 18 och en godtycklig STU-enhet även når den telefonapparat, varmed STU-enheten är associerad. Detta är icke något problem, så länge telefonapparaten icke är upp- tagen, eftersom dessa FSK-signaler förblir oobserverade av abonnenten under sådant icke upptaget tillstånd. Detta är icke fallet då upptaget tillstånd råder. FSK-signalerna ligger inom det hörbara frekvensområdet. De uppfattas därför av abon- nenten, då denna försöker använda telefonen för normala samtals- ändamäl, Detta är klart störande, i synnerhet som dessa FSK- signaler avsiktligt bringas att upprepas med korta intervall, detta i syfte att ge indikationer på tillståndet hos de under övervakning stående utrustningarna, vilka är relativt färska. Även om de hörbara effekterna av dessa FSK-signaler skulle antas vara acceptabla för abonnenten, skulle de dessutom i många fall stå i strid med av telefonföretag och/eller myndig- heter utfärdade bestämmelser, som förbjuder införande av dy- lika främmande hörbara signaler i nätet under upptaget till- stånd.

Detta förhållande kan hanteras på följande sätt.

Generatorn 39, som är anordnad vid varje STU-enhet (fig. 3), är konstruerad för att åstadkomma en signal vid en frek- vens som ligger väsentligt under det hörbara frekvensområdet.

Denna generator 39 kan t.ex. ha förmåga att åstadkomma en signal med en frekvens av approximativt 25 Hz. Det är på grund av att generatorn arbetar vid en så låg frekvens, som genera- torn 39 betecknas "lågtonsgenerator".

Generatorn 39 arbetar inte kontinuerligt. Den är i stäl- let styrd av signalbehandlingskretsen 40 för att vara i det ena eller det andra av två tillstånd. Så länge signalkällorna 41, 42 och 43 samtliga är i sitt tillstånd utan larm, bringar signalbehandlingskretsen 40 lågtonsgeneratorn 39 att alstra sin lågfrekventa utsignal, vilken därpå når avsökaren 18 via telefonlinjen 14 och anslutningen 19. I motsats härtill gäller att närhelst en eller flera av signalkällorna 41, 42 och 43 befinner sig i larmstíllstând signalbehandlingskretsen 40 bringar lågtonsgeneratorn 39 att stoppa alstrandet av dess 10 15 20 25 30 35 462 667 ll lågfrekventa utsignal. Denna lågfrekventa signal upphör där- för även att nå avsökaren l8.Såsom tidigare angetts är varje STU-enhet utrustad på i huvudsak liknande sätt som den STU- enhet 22, vilken visats särskilt i fig. 3, samt arbetar på i huvudsak samma sätt.

I avsökaren 18 aktiveras normalt multiplexorerna 26 och 27 av systemstyrenheten 31 för att sekvensiellt sampla signa- lerna som uppträder på anslutningarna 19, 20 respektive 21.

Från multiplexorn 26 härleds, via filtret 32 och detek- torn 34, en signal representerande, i regelbundet återkommande sekvens, tillståndet (upptaget eller icke upptaget) hos de oli- ka apparaterna ll, 12 och 13. Denna signal matas till system- styrenheten 31.

Från multiplexorn 27 härleds via filtret 33 en signal representerande, ävenledes í regelbundet återkommande sekvens, närvaron eller frånvaron av lågfrekvenssignalerna från de oli- ka lågtonsgeneratorerna i STU-enheterna 22, 23 och 24. Denna signal matas till systemstyrenheten 31.

Det torde nu observeras vad som händer under var och en av de fyra möjliga situationer som kan råda vid var och en av STU-enheterna, t.ex. STU-enheten 22 i fig. 3.

En möjlig situation är att telefonapparaten ll, som är associerad med STU-enheten 22, icke är upptagen och att något larmtillstånd icke råder vid STU-enheten 22. Det icke upptagna tillståndet avkänns i avsökaren 18, och utsignalen från FSK- modulatorn 30 matas periodiskt till ifrågavarande STU-enhet 22, vilken svarar med en "icke larm"-utsignal från sin FSK-modu- lator: 38. Denna detekteras av FSK-demodulatorn 29, och system- styrenheten 31 vidtager icke någon larmåtgärd utan fortsätter helt enkelt att periodiskt sampla anslutningen till denna STU- enhet såväl vad gäller fortsatt "icke upptagen"-signal och fortsatt "icke larm"-FSK-signaler.

En andra möjlig situation är att telefonapparaten ll alltjämnt icke är upptagen, men att ett larmtillstånd råder vid STU-enheten 22. Det icke upptagna tillståndet avkänns fortfarande i avsökaren 18, och utsignalen från FSK-modulatorn 30 matas fortfarande periodiskt till ifrågavarande STU-enhet 22. STU-enheten svarar emellertid nu med en larmsignal från sin FSK-modulator 38. Denna signal detekteras av FSK-demodu- 10 15 20 462 667 12 latorn 29, och systemstyrenheten 31 vidtager lämplig larmåt- gärd, såsom tidigare beskrivits.

En tredje situation är att telefonapparaten ll är uppta- gen och att det icke föreligger något larmtillstând vid STU- enheten 22. Detta upptagna tillstånd avkänns nu i avsökaren 18, som därpå icke matar utsignaler från FSK-modulatorn 30 till STU-enheten 22 så länge denna tredje situation råder, förutsatt att avkännaren 18 också avkänner en lågtonssignal mottagen från samma STU-enhet. Såsom tidigare omnämnts avges en låg ton från generatorn 39, då något larmtillstånd icke råder.

Den fjärde situationen innebär att telefonapparaten ånyo är upptagen, men att det råder åtminstone ett larmtill- stånd vid STU-enheten 22. Det upptagna tillståndet vid STU- enheten ZZ avkänns även nu av avsökaren 18, men detsamma gäl- ler för frånvaron av lågtonssignalen från ifrågavarande STU- enhet. Under dessa omständigheter matar avsökaren 18 likväl utsignaler från FSK-modulatorn 30 till STU-enheten 22, vilka signaler är av samma typ som skulle ha matats om apparaten ll icke hade varit upptagen (d.v.s. om telefonluren hade varit pålagd i stället för att vara avlyft). Detta kommer naturligt- vis att orsaka ett svar från STU-enheten 22 i form av FSK-mo- dulerade signaler från dess modulator 38, vilka signaler i sin tur kommer att detekteras i avsökaren 18 och användas för åstadkommande av det önskade larmsvaret.

Det torde nu inses att så länge det icke råder något larmtillstånd vid STU-enheten det icke kommer att föreligga någon signal inom det hörbara området då tillhörande appa- rat utnyttjas av abonnenten. Detta tillfredsställer abonnen- tens önskningar och är också i enlighet med regler och bestäm- melser. Å andra sidan gäller att vid förekomst av ett larm- tillstånd det kommer att föreligga sådana hörbara signaler, även då apparaten används, nämligen i form av de FSK-module- rade signalerna som går fram och tillbaka mellan stället för avsökaren och abonnentplatsen. Då larmtillstånd råder är emel- lertid förekomsten av dylika hörbara signaler icke endast tillåten av regler och bestämmelser, utan det är även verkligt önskvärt sett ur abonnentens synpunkt, eftersom det ger en 10 15 20 25 30 35 462 667 13 snabb varning till abonnenten om att det har uppstått ett larmtillstånd.

Det torde även inses att tack vare multiplexorerna 25, 26 och 27 i avsökaren 18 (fig. 2) samma behandling som gavs STU-enheten 22 även ges till STU-enheterna 23 och 24 i regel- bundet återkommande sekvens. Med andra ord gäller att först ansluts avsökaren 18, så att den samverkar med STU-enheten 22 på det ovan beskrivna sättet, varefter avsökaren ansluts till STU-enheten 23 för motsvarande ändamål samt därpå till STU- enheten 24 och så vidare på ett regelbundet återkommande sätt.

Om det finns fler än tre STU-enheter, vilket normalt kommer att vara fallet i varje praktisk tillämpning, kommer dessa dessutom samtliga att i regelbundet återkommande sek- vens behandlas på det sätt som beskrivits ovan med avseende på den enda STU-enheten 22.

Ett antal ytterligare observationer torde vara på sin plats i samband med det enligt ovan arbetande systemet.

En särskilt "lycklig" kombination av samverkande sär- drag synes åstadkommas därigenom, att man primärt använder den högfrekventa änddelen av det hörbara området för att rapportera larm vid icke upptaget tillstånd, under det att man använder en signal som ligger under det hörbara området för initial larmrapport i samband med upptaget tillstånd.

Användning av den högfrekventa änddelen möjliggör en relativt hög datahastighet, vilket innebär att relativt de- taljerad information om utrustningen som står under övervakning kan erhållas, liksom att detta kan upprepas ofta samt att re- lativt många STU-enheter kan ingå i systemet. Användning av signaler under det hörbara området gör det möjligt att föra samtal utan att bli störd under den (antagligen överväldigan- de) majoriteten av tillfällen, då något larm icke föreligger.

Genom att byta från frekvenser under det hörbara området till höga frekvenser kan man likväl erhålla önskade detaljerad in- formation då så krävs, t.ex. då ett larmtillstånd uppträder, detta även under perioder med upptagen apparat.

Det torde även noteras att den låga tonen ger tillför- litlighet åt systemets larmfunktion i samband med icke uppta- get tillstånd. Under sådant tillstånd fortsätter överföringen av låg ton från varje STU-enhet till avsökaren, så länge som 10 15 20 25 30 35 462 667 14 något larm icke föreligger vid STU-enheten. Varje avbrott av den låga tonen under icke upptaget tillstånd avkänns ävenle- des av avsökaren och ger vad som skulle kunna kallas en "grov" stödlarmindikering före den mera detaljerade indikering, som normalt ges av det FSK-modulerade svaret från STU-enheten.

Larmindikeringen under perioder med upptagen apparat är dessutom absolut säker, eftersom det är försvinnandet av låg- tonssignaler, som indikerar ett larmtillstånd. Fel i utrust- ningen i STU-enheten kommer sålunda att ge en pseudo-larmindi- keríng som bidrar till omedelbar korrektion.

I ett föredraget utförande av det beskrivnasysumætiinnsdet ett ytterligare fall, utöver det som beskrivits ovan, då en viss STU-enhet får sig tillsänd det FSK-modulerade signaltå- get från avsökaren 18, även om denna STU-enhet icke står på tur i den regelbundet återkommande sekvensen.

Detta föreligger då STU-enhetens associerade telefon- apparat återgår från upptaget tillstànd till icke upptaget tillstånd.

Såsom tidigare angivits detekteras apparatens tillstånd (luren avlyft eller pålagd) för varje STU-enhet i avsökaren 18. Då en ändring från upptaget tillstånd till icke upptaget tillstånd detekteras, ställs företrädesvis STU-enheten på ifrågavarande abonnentplats näst i tur att mottaga den FSK- modulerade signalen från avsökaren, varför den också blir nästa enhet som skall ge sitt FSK-modulerade svar. Anled- ningen härtill är att endast icke närmare detaljerad informa- tion om status för utrustningarna på denna plats har varit tillgänglig under den föregående perioden med upptaget till- stånd, och det bedöms vara önskvärt att åstadkomma uppdate- ring utan dröjsmål, så snart det upptagna tillståndet icke längre råder.

Ett i hög grad önskvärt särdrag hos systemet är att de enskilda komponenterna kan ha vilken som helst av ett antal kända utföranden.

Sålunda kan samtliga element som ingår i avsökaren 18 (fig. 2) vara av känt utförande, vilket även gäller för ele- menten i STU-enheten 22 (fig. 3). _ Om vi först betraktar avsökaren 18, torde det inses att multiplexorerna 25, 26 och 27 kan vara av känd konstruktion. 10 15 20 25 30 35 462 667 15 Filtren 32 och 33 kan vara av känt utförande, lämpat för se- lektering av de särskilda frekvenser, som man önskar släppa igenom till upptagetdetektorn 34 respektive lågtonsdetektorn 35. Dessa detektorer kan i sig också vara av känt utförande.

Detektorn 34 är sålunda en konventionell del i telefonsystem, och lågtonsdetektorn 35 är en detektor för att detektera när- varo eller frånvaro av en 25 Hz lågtonssignal. S/M-omkopplaren 28 kan vara av känt utförande, och systemstyrenheten 31 kan in- nefatta godtyckliga kretsar med förmåga att ge de okomplicera- de avkännings- och svarsstyrfunktioner som har beskrivits.

Systemstyrenheten 31 kan sålunda innefatta en konventionell källa för tidstyrningssignaler, varifrån de sekvensiella styr- signalerna för multiplexorerna 25, 26 och 27 härleds. Från tidstyrningssignalerna härledda signaler kan även driva käl- lor, såsom skiftregister, för tågen av moduleringssignaler för FSK-modulatorn 30. OCH-gríndkretsar kan utnyttjas för att detektera den samtidiga' förekomsten av detekterade upptaget- signaler och lågtonssignaler. Sådan detektering utnyttjas av konventionella kretsar för att inhibera signaler till FSK- modulatorn 30. Omvänt gäller att utebliven detektering av dessa samtidiga signaler medför sändning av sådana signaler till FSK-modulatorn.

Vad gäller STU-enheten 22 kan FSK-demodulatorn 37 och FSK-modulatorn 38 också vara av godtyckligt känt utförande, liksom även filtret 36, som föregår demodulatorn 37. Lågtons- generatorn kan också vara av godtyckligt känt utförande med förmåga att alstra den önskade 25 Hz-signalen, då den aktive- ras. Signalkällorna kan vara enkla reläkretsar, som påverkas av respektive larm, och signalbehandlingskretsen eller pro- cessorn kan vara i form av godtycklig känd digital logik el- ler av mikroprocessorkretsar programmerade på konventionellt sätt för att frambringa de lämpliga, tidstyrda signalsvaren, såsom beskrivits i det föregående.

Själva telefonsystemet är fullständigt .opåverkat.

Ingen ytterligare filtrering krävs i telefon- systemet. I synnerhet finns det inte något läckage av lågtons- signaler från den ena sidan till den andra av nätväxeln 17, på grund av att nätväxèln inrymmer adekvat filtrering av and- ra skäl, nämligen för att isolera olika likspänningsnivåer på 10 15 20 25 30 462 667 16 motsatta sidor av växeln från varandra.

Då det beskrivna systemet utnyttjas icke för att signalera ett larmtillstånd som sådant utan i stället andra tillstånd hos utrustning på platsen för en telefonabonnent, såsom mätaravläs- ningar, meterologiska mätvärden, etc. kan den låga tonen använ- das för att indikera att samtliga mätinstrument arbetar kontinu- erligt, även under det att telefonapparaten är upptagen. Då appa- raten icke är upptagen, kan signalerna från en godtycklig STU-en- het ge mera detaljerade data som önskas beträffande utrustningen.

Det system som sålunda illustreras i fig. 1, 2 och 3 arbe- tar i enlighet med uppfinningen på ett speciellt sätt. I stället för att starta övervakningsproceduren genom utsändning av avfråg- ningssignaler och mottagande avsvardärpå är avsökaren 18 anordnad att avkänna närvaron eller frånvaron av lågtonsignalerna och att endast vid förlust av lågtonsignalen från en viss STU-enhet av- fråga densamma för bestämning av anledningen till att lågton- signalen gått förlorad. Vid detta arbetssätt ger lågtonsignaler- na initiala indikeringar om tillståndet hos utrustningarna. Så länge lågtonsignalen mottages av avsökanmlfrån en viss STU-enhet, avfrågar avsökaren icke denna STU-enhet, eftersom närvaron av lågtonsignalen är en indikering på att STU-enheten icke behöver avfrågas (dvs. samtliga de utrustningar som är anslutna till den- na STU-enhet är i "icke larm"-tillstånd). Vid förlust av lågton- signalen noterar avsökaren en förändring och sänder avfrågnings- signaler till den särskilda STU-enheten i syfte att bestämma skä- let till förlusten av lågtonsignalen, vilket skäl anges av svars- signalerna som sänds från STU-enheten.

Det torde inses att olika modifikationer framstår som möjliga för fackmannen inom ramen för uppfinningen, såsom denna definieras av efterföljande patentkrav. lb*

Claims (7)

10 15 20 25 30 35 40 ß ' 462 667 17 PATENTKRAV

1. System för åstadkommande av kommunikation mellan ett centralt ställe och utrustning annan än en konventionell telefon, varvid sådan utrustning är belägen på platserna för abonnenter hörande till ett telefonnät, vilket system inne- fattar organ på nämnda platser anslutna till telefonerna i nämn- da nät för att till det centrala stället sända en signal med en frekvens under det hörbara området från var och en av nämnda platser, då respektive plats utrustning är i ett i för- väg bestämt tillstånd; organ på nämnda platser anordnade att till svar på att åtminstone en utrustning är i ett annat, i förväg bestämt tillstånd avbryta utsändandet av nämnda signal med en frekvens under det hörbara området från resp. abonnentplats, då ät- minstone en utrustning på ifrågavarande plats övergår till nämnda andra, i förväg bestämda tillstånd; organ på det centrala stället för att avkänna avbrytan- det av sändandet av nämnda signal med en frekvens under det hörbara området från någon abonnentplats; organ på det centrala stället reagerande på nämnda avkän- ningsorgan för utsändande av avfrågningssignaler i området för hörbara telefonfrekvenser till nämnda abonnentplats, då nämnda avkänningsorgan avkänner ett avbrytande av nämnda signal med en frekvens under det hörbara området, som utsänds från nämnda abonnentplats; och organ på nämnda platser reagerande på en dylik avfrågningssignal för att till det centrala stället återsända svarssignaler i området för hörbara telefonfrekvenser och med karakteristika indikerande status för respektive plats utrustning, k ä n n e t e c k n a t av att nämnda organ för att sända en signal med en frekvens under det hörbara området är anordnade att sända signalen oberoende av om till- hörande telefon är upptagen eller inte; att nämnda organ på det centrala stället för att avkänna avbrytandet av sändandet av nämnda signal med en frekvens sunder det hörbara området är anordnade att avkänna sådant avbrytande oberoende av om tillhörande telefoner är upptagna eller icke; 18 462 667 10 15 20 25 30 35 40 samt att nämnda organ på det centrala stället för utsändande av frågesignaler är anordnade att utsända frågesig- naler enbart vid avkännande av avbrytande av sändandet av nämnda signal med en frekvens under det hörbara området från någon abonnentplats. ß

2. Z. System enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att avfrågningssignalen är FSK-modulerade signaler i den övre a delen av det hörbara omrâdet.

3. System enligt krav 2, att svarssígnalerna även är FSK-modulerade signaler 1 den ovre k ä n n e t e c k n a t av delen av det hörbara området.

4. System enligt krav 3, att FSK-bärvågsfrekvenserna är i närheten av 2700 och 2900 Hz. k ä n n e t e c k n a t av

5. System enligt något av föregående krav, k ä n ne _ t e c k n a t av att signalen med en frekvens under det hör- bara området har en frekvens som ligger väsentligt under de hörbara frekvenserna.

6. System enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a t av att signalen med en frekvens under det hörbara området har en frekvens av approximativt 25 Hz.

7. System enligt något av föregående krav, av att ett flertal utrustningar är anordnade k ä n n e - t e c k n a t på platsen för en telefon och är anslutna till tillhörande telefons organ. (9 :n