SE460813B - Kompaktlysroer och foerfarande foer dess framstaellning - Google Patents

Description

-fsi~~~ ~ - ~ ' r -~ ~--~-~--~~~ ~--~ -- ~- ., . , . _ _, I_F___Ä_W__V___HV__VVH _* _ __ l. . -__..lT.-t_.......__..-,. ., ...V ..,..-.=s..,,.,,.,.,,,.. ._,.._.....,....,-.. ms...

T 460 813 under drift hålla en önskad låg temperatur så att kvick- silverángan kan kondenseras. Kylzonerna i hörnen är dock ofta inte tillräckligt effektiva jämfört med de tornliknande av . utskott som bildas i den förstnämnda typen med ett särskilt 5 mellanrör. Slutresultatet har därför blivit att rörtyperna är ungefär likvärdiga vad gäller driftsegenskaperl De form- blasta rören är'dock mer besvärliga att tillverka på ett - \" rationellt sätt. De blir även ömtáliga att hantera såväl 'I maskinellt som manuellt, eftersom glaset ofta blir för tunt V tj . 10 i de utdragna hörnpartierna.

Ett ändamål med föreliggande uppfinning är därför att skapa ..;¿ttnkompaktlysrör, som har_bättre driftsegenskaper än de ¿_tidigare kända rören och som har större hållfasthet i saväl *l5> =tillverkning¿ transport som installation. Ett annat ändamål V :är att åstadkomma ett förfarande för tillverkning av form- blásta kompaktlysrör, vilket är mer rationellt än tidigare metoder och ger lysrör med högre styrka och jämnare glas- tjocklek. Ytterligare ändamål och fördelar med uppfinningen 20 framgår av den följande beskrivningen. De uppnås genom de kännetecken som anges i~efterfö1jande patentkrav.

Till grund för uppfinningen ligger insikten av att goda kyl- zoner mäste skapas utan hjälp av särskilda förträngningar 25 och att kylzonerna inte får utformas så att lampan blir öm- tålig att hantera vid tillverkning och användning. Enligt _ uppfinningen får därför skänklarna bibehålla sin rörliknande . ÄÉ grundform ända ut till huvuddelens avslutning eller topp. i 'Å Denna topp är formad till en helt plan ändyta, så att 30 åtminstone fyra markerade kylzoner bildas vid övergången mellan den cirkulära mantelytan och den plana ändytan. För- 'bindelseröret mellan skänklarna har ett rektangulärt tvär~ \ snitt med en av rörets sidor sammanfallande med nämnda plana ' ändyta. Därmed skapas förutsättningar för en hållbar och 35 lätthanterlig lampa. ,..,_.m-_.,.,_..,. ..._ 10 20 25 30. 35 1 'gp 460 813 3 En lämplig tillverkningsmetod bör innebära att tillräcklig kontroll kan ske över glastjocklek, spänningar, sprickbild- ning m'm, så att lamporna kan ges jämn hög kvalitet. Detta uppnås genom att lämpliga glasrör upphettas och backas kring en första formdel till en U-formad grundform och att en andra kompletterande formdel är anordnad för att utforma glasrörets yttre mantelyta inklusive förbindelsedelen. De tvâ fcrmdelarnapsammanföres så att den andra skálformade h'delen"omsluterjförbindelsedelen. Nedsmält flytande glas kan _därvid lfitt tas upp i denna Eormdel, så att tillräcklig iglasmängd finns tillgänglig vid den efterföljande formblàs- ningen.

Uppfinningen skallšnu närmare beskrivas under hänvisning «;Uà uiilibigogaae r¿tn1ngsb1aa,¿9å vilka Pig. I är en sidovy delvis i eektion på ett kompaktlysrör enligtluppfinningen.

Fig. 2 är en längdsektion enligt linjen 2-2 i fig. 1.

Pig. 3 är en perspektivvy pá överdelen av lysröret enligt fig. 1. ' Pig. 4-6 är schematiska sidovyer delvis i sektion på glasrör 'och formdelar för áskádliggörande av tillverkningsprocessen.

Pig. 7 är en ovanvy på en sammankopplad form.

Det i fig. 1 visade kompaktlysröret innefattar endast en U- formad huvuddel 11, som på sedvanligt sätt är monterad i en sockel 12 och är försedd med katoder 13. Huvuddelen är bildad av två raka.skänk1ar 14 med cirkulärt tvärsnitt och ett förbindelserör 15 med rektangulärt tvärsnitt. Skänklar~ na 14 och förbindelseröret 15 bildar ett sammanhängande gas- urladdningsrum och är på insidan belagda med ett fluores- '""""" “'_' _ . lwsflflnnwnï|fu¶fwnwxwpawuwqnwfwnvøqnwmmrwwrmvnnißavrpw WMP" 4eo -s 13. i i 4 "censskikt för omvandling av den frigjorda UV-strålningen till synligtgljus; Förbindelseröret 15 är anslutet mot skänklarnas cirkulära mantelyta invid deras yttre fria ändar§'Ändytorna 16 är helt plana och vinkelrätt orientera- de mot skänklarnas längsriktning. Dessa ändytor och en av' förbindelserörets sidor 17 bildar därför tillsammans en plan sammanhängande ändyta eller torp 18 på lysröret. Förbindel- serörets längd är normalt endast ett fåtal millimeter och ii dess undersida utformas därför lämpligen med en lämplig 10 mig' 'få 15 20 25 30\ 35 krökning 20 mot skänklarnas 14 inre mantelyta. Den fria 'tvärsnittsarean i förbindelseröret bör vara lika med eller något större än den fria tvärsnittsarean i skänkelrören så att urladdningsströmmen mellan katoderna inte hindras av' ir* någon förträngning. I övrigtibör förbindelseröret vara ut- format så_att dess bredd b klart understiger rörens dia- meter a medan nöjdenfc följdaktligen mäste överstiga nämnda diameter. Lämpliga relationer kan vara att b=0,45-0,65 a och c=1,2-1,6 a. C Genom ovannämnda geometriska utformning av lysröret uppnås att effektiva kylzoner bildas i de övre cirkelsegmentformade delarna 21, som bildas mellan en tänkt förlängning av för- bindelseröret och rördelarna 14. Urladdningsströmmen kommer "således att i huvudsak följa den riktning~som anges av för- bindelseröret, vilket medför att hörnen vid nämnda cirkel- segment 21 kommer att få en lägre ytbelastning och därmed kunna fungera som kylzoner. På detta sätt skapas inte mindre än fyra kylzoner, vilket säkerställer lampans funktion vid olika yttre Eunktionsbetingelser, t ex beträffande läge i armaturen, temperatur m m. Vidare ger den geometriska utformningen en lampa, i vilken alla glasytor är belysnings- mässigt aktiva. sàieaaš är såväl förbxndelseföret 15 som ändytan 18 försedda med samma lysämnesskikt som lampan i\ övrigt och eftersom urladdningsströmmen passerar nära dessa ytor, blir lysämnet aktiverat pà vanligt sätt; Detta uppnås bl a genom att höjden c av Eörbindelseröret 15 begränsas o " "k" ' “www "* ' ~“~""«"“'-“"'r - v _. ~ ' , u - _ '10 15 20 25 30 35 f > . f 460 313 S till maximalt 1;6 gånger diametern a, så att urladdnings-A strömmen tvingas upp mot ändytan 18.

Förutom rent belysningstekniska fördelar har den visade grundformen med tvâ cirkulära rör förbundna med ett fyrkant~ rör även klara hàllfasthetstekniska och tillverkningsteknis- ka fördelar. Den cirkulärcylindriska formen ger således ett starkt och greppvänligt topparti på lampan jämfört med tidi- gare kända mer renodlade U-bocknihgar. Vidare ger fyrkant- röret en,betydligt mer hållbar förbindning än tidigare kända hopsmälta rördelar. Lampan saknar även skarpa utskjutande' hörnpartier, som kan skadas vid lampans hantering eller drift och den valda-utformningen ger en mycket liten risk förear; vissa glaafiärcier gkali BI: faiqvagaae aa grunå avewl för~tunt?glas eller ogynnsam spänningsfördelníng.

-Glastjockleken hör för övrigt inte understiga 0,6 mm på någon plats i den färdiga lampan. a _ _ I det följande skall en lämplig metod för framställning av ovannämnda och liknande kompaktlysrör beskrivas. Såsom framgår av fig. 4 utgår man härvid på sedvanligt sätt från raka glasrörfâfi, som tillkapas i lämpliga längder. Dessa förvärmes vid mfttpartiet med en brännare 25, varefter röret trycks ihop någon mm enligå pilarna F så att glaset för- tjockas i den uppvärmda zonen. Uppvärmningen fortsätter så att glaset när smältgränsen och börjar rinna mot rörets undersida. Röret bockas därefter kring en första formdel 26. som uppvisar en rännformad anliggningsyta 27 anpassad efter rörets form; Nämnda yta har således en halvcirkelformad tvärsektion i de längsgående delarna 29 medan änddelen 30 är -utformad för att ge lämpligt utseende på förbindelsedelen 15. Denna första formdel 26 utformar således glasrörets inre mellan skänklarna belägna mantelyta, dvs i huvudsak halva glasröret. Rörets yttre från U-bockningen vända mantelytav utformas med hjälp av en andra formdel 31. Även denna uppvisar längsgående rännformade anliggningsytor 32 av ~- f e--_.-...__..,......,,__ w ...a-e..,....,.,......._?_,:,_,__,___,,____T__v____v_h_v_m___W" Mp _' r lhalvcirkelform och en skàlformad bottendel 33 för utformning t'g 7 . fav de yttre delarna av_förbindelseröret 15.tFormdelarna orlenteras íflodlinjen så att smält glas koncentreras till _ bocknlngen 34 och fiormdelarna förflyttas mot.varandra i 5 m le¿pllarna Aås riktning till tättslutande anllggning motg varandra. Glasröret är nu fixerat i formen och rörens - ändpartier och'förbindelsedelen kan ges sin slutliga _ utformning genom formblàsning, som på vanligt sätt sker genom att tryckluft införs i glasröret, så att de mjuka rörå' 10 väggarna pressas ut mot formväggarna. För att underlätta V ¿glasrörets urtagning efter gjutningen är den första form- - delen 26 uppdelad i två första sektioner 36,É7 och den andra *.formdelen 31 1 tva andra_sektioner 38,39. Delningen kan “kf "ftAlm;";"§ Q§Ä§5{%skeQefter§1lnjenï4Q och i-Qilarna Bzs riktning» Röret :J5Vá g"»vidarebenandlasfsedan¿pà sedvanligt sätt till ett färdigt -np«Ükbmpaktlysrör enligt Elg, 1;¿ ;kV¿¿ Genom den beskrivna tillverkningsmetoden uppnås att tillräcklig glasmassa kan fördelas till rörets alla delar 20 utan risk för att andra delar skall bli alltför tjocka eller att besvärande tjooka gjntskarvar skall upostá. Detta uppnås genom att den smälta glasmassan 34 kan uppsamlas i den skål- formade underförmen 33. Därmed kan en större mängd glas :Ãillalees vara i flyeenae Aeivllecena. i fismrafíke med tidigare 25, kända metoder, där formdelarna anslöt mot varandra i U- { bockens plan. Enligt metoden kan således alltid tillses, att änddelen 18 får tillräcklig glastjocklek. Den för smältning tillgängliga glasmassan kan också enkelt regleras genom den l fi inledande axíella hoptryckníngen av röret. Gjutskarven för: ' 30 läggs till gränsomrádet mellan den inre och den yttre man- telytan pá det U-bockade röret, vilket innebär att den kommer att befinna sig i en del av röret som är betydligt ; mindre känslig än dess spets eller hörn. Metoden är ' specíellt lämplig för kompaktlysrör med plan topp 18, 35 eftersom glasmassan då kan fördelas över en stor plan bottenyta utan risk för att koncentreras till vissa fördjup- f ningar.

Claims (5)

dlameter (a) och är anslutet mot :ërskänklarnas cirkulära ~,-;,.,, x » .. 11.- I 460 815 Patentkrav

1. Kompaktlysrör innefattande en eller flera U-formade huvuddelar (Ill bildande ett slutet urladdningsrum med elektroder (13) 1 vardera änden av rummet-och invändigt - belagt med fluorescensmedel varvid varje huvuddel inneë fattar två raka rörskänklar (14) med cirkulärt tvärsnitt och ett Eörbíndelserör (IS) vid rörskänklarnas ena ände, kännetecknat av att Eörbindelseröret har ett rektangulärt tvärsnitt med en bredd (b) som nnderštiger skänklarnas mantelyta invid deras ändar och att ändarna uppvisar pla- na ändytor (lö) så att dessa och en slda (17) av förbin~ 9 delseröret bildar en sammanhängande plan ändyta (18) på den U-formade huvuddelen.

2. Kompaktlysrör enligt patentkravet l, kännetecknat av att den fria tvärsnittsarean i Eörbindelseröret (l5l är lika stor eller större än den fria cvärsníttsarean i nä- e got av skänkelrören (|4l.

3. Kompaktlysrör enligt patentkravet l eller 2, känne- tecknat av att förbindelseröret har en höjd (c) längs rörskänklarna som överstiger skänklarnas diameter (al.

4. Kompaktlysrör enligt putcntkravct 3, kännetccknat av att förhållandet mellan nämnda höjd (cl och diameter (al ligger inom intervallet l,2-l,6.

5. Kompaktlysrör enligt patentkravet 3 eller 4, känne- tecknnt av att förhållandet mellan nämnda bredd (hl och diameter (al liggex inom intfixvallel 0,45~0,65. r; rg e n f;ttar npph ttn g och*b kning av :akÅ~g1ààrör tqrmadç huvpddetn;n;äNgJ)}qcb“ .fsrbinae;;erörè: (is) mgllßå g *Ä ïr=¿# H =ëf'ëhvšänvfé¥w§flIiörß Všëtçtšfyttgeïfgån'Ufbockninåçntvänd¿tmÅnté1ytÅ,'kÉnne§> .}:F°G¥9°fiïëflïštšfèqïtelëtivš4 V>š3(2É;32) §Ä”štt”§§nܧndÉÅ §ótmdçIènt§tin§as att röra sig» ítmótådenffötštnßfornåelén Å däašllånfiàríktning till ett Slutläye i vilket iošmdelarnalanåluter tätt mot varandra, ,àtt den.andšn/fqrndelen (31) uppvisar en skàlformad bottendel (33) för uppsamlíng av smält glasmassa (34!. att tryckgas infört i glasröret för att pressa röret mot formväggarna (27,30f32. 33) så att huvuddelarna ges sin ¿ slutliga utfórmning, varvid formdelarna (26,31) ger. y rörskänklarna plana ändytoi (16) och förbindelseröret (15) ett rektangulärt tvärsnitt med en bredd (b) understigandetrörskänklarnas diameter (a) och en anslutning mot nämnda skänklars cirkulära mantelyta t nvandisfivttvbépséššflneàf:ï vid vënie,huvuàa§1H;nnš§:$;§ï§q¿J;åk¿«“ ¶ 14) meg =i=gt;§ic tvsggnigt och gif :örb;n; ~' aelsegai (15) vgä';§r¿kx§fi1¿¿¿a§]en¿Ûsna¿;fvi;xgé¿göèfa;_f ïššiä-ëäßæßffl-flsttv lnrna' ,t_. t _ šë“än1i99+VJ': tt _ __ _A tf fat Öçmn_ Q avff§1åštötštsf§nr§fméllánÉt]1 sk§nkiárna>belägn_>m§nt§1yt§Äf§óhÄvarviäven_§ndtá?kqmpë§nt *1ettéfandeQEótnqé1”(3i)1med7;äng§gà§n§§_rännfótmade andra, Aánliggnjngsytbij(32) ä;&an§fânád"fö§f§ttflnttqtnaïålàá-¿~ f§;ëL§Ä?§g§fÄmel1ánuformdelàrna" f *äfi§lh§äšñgQt¿I1f§§h§:ël'somÅ* ¶ ßv<=fö=e“=% f <ïiï1AAs.>'A«1íAf =:f=Ašëfier uååmm=nvfflgz ,, V lillimétpàr ïfaxiell:1éd”fö:?att"skapà:en,an-V , I Q, .f ' _. I > ï V, _ '1'*§“,Û-'íï, - 1 hopn;pg av g;asmassa i namnda dqå och att upphettn1ng I ltpunkten och av fi§ngd- .fortgåffààfäEt§glasfiassan när sm Akrafçen koncentrçšas till röretSNundersida.f .fß ifiåfißf a§ pqt§ntkfÅQé;V7Q9,,känhe+ï_vW V, ÄtiódefÅ(36}37;“38;39)HSóm átskiljes eftér forñblásningemy ¿å*¶'-nfn=»¶f”väf:l¿4§°F'“¿?V1V'13? nèsdelïaå .i minst uvàßsek- V