SE460782B - Elektromekanisk bromsenhet - Google Patents

Description

460 782 fjäder (en skruvtryckfjäder), som avger bromskraft när så önskas, visas i US-A-87ü 219, US-A-Z 218 605, US-A-læ 033 435, US-A-læ 202 430, DE-A- 3 010 335, GB-A-Z 101 500 och EP-A-l66 156. - Det finns också exempel på lösningar där energin från den elektriska motorn lagras i en spiralfjäder eller klockfjäder, nämligen US-A-3 l3l 788, US-A-3 217 843 och US-A-3 280 9441. Vid dessa lösningar, härrörande från samma källa, regleras bromsens ansättning av motorn, som även utnyttjas för att spänna fjädern. Genom denna teknik är det praktiskt taget omöjligt att uppnå de svarstider och den reglernoggrannhet som är nödvändiga i moderna system.

Uppfinningen För att uppfylla alla därpå ställda krav kännetecknas en bromsenhet enligt uppfinningen av att kopplings- och reglerorgan är anordnade mellan drivhylsan och nämnda kulskruv eller motsvarande rörelseomvandlingsorgan för åstadkommande av en reglerad kraftöverföring från energilagringsanord- ningen till den kraftavgivande delen. Såsom nämnts ovan är energilagrings- anordningen företrädesvis en spiral- eller klockfjäder och organet för till- försel av energi därtill en motor (företrädesvis en elektrisk motor), som spänner fjädern. Denna motor utnyttjas sålunda blott för att hälla spiral- fjädern spänd oberoende av kraftavgivningen därifrån.

Kopplings- och reglerorganen kan som ett alternativ innefatta en yttre spärrfjäder mellan drivhylsan och enhetens hus för att tillåta villkorlig rotation av den förra i riktning för bromsansättning, vidare en inre spärr- fjäder för förbindning mellan drivhylsan och en drivring, vilken är koaxiell därmed och är förbunden med nämnda rörelseomvandlingsorgan, samt en reglerhylsa för att reglera den inre spärrfjäderns funktion att förbinda drivhylsan med drivringen blott vid drivhylsans rotation i bromsansättnings- riktningen men att tillåta drivringen att rotera i riktning för bromslossníng.

Vid en föredragen utföringsform är reglerhylsan, som är koncentrisk med drivhylsan och drivringen, förbunden med den ena änden av den inre spärrfjädern, varigenom reglerhylsans rotation i bromslossningsriktningen kommer att öppna spärrfjädern och låta drivringen rotera samma vinkel- sträd Vid en föredragen utföringsform är likaså den ena änden hos den yttre spärrfjädern, som normalt hindrar drivhylsan att rotera i bromsansättnings- riktningen och är anordnad axiellt utanför reglerhylsan, förbunden med reglerhylsan, varigenom rotation därav i bromsansättningsriktningen kommer c«-~>- - ~ e 460 782 att öppna den yttre spärrfjädern och låta drivhylsan rotera samma vinkel- sträcka som reglerhylsan i bromsansättningsriktningen.

För att uppfylla kravet på att reglera bromsenheten "by wire" kan reglerhylsan vara förbunden med en elektrisk reglermotor för dess rotation i endera riktningen för bromsansättning eller -lossning.

Som ett annat alternativ kan kopplings- och reglerorganen innefatta en yttre spärrfjäder mellan drivhylsan och enhetens hus för att tillåta Villkorlig rotation av den förra i bromsansättningsriktningen, vidare en inre spärrfjäder för förbindning mellan drivhylsan och en drivring, som är koaxiell därmed och är förbunden med nämnda rörelseomvandlingsorgan, samt en reglerdel, vilken är axiellt rörlig under inflytande av två elektromagneter för frigöring av änden hos endera spärrfjädern från huset respektive drivringen och sålunda för att tillåta rotation av drivhylsan i bromsansättningsriktningen respektive drivringen i bromslossningsriktningen.

Figurförtedcning Uppfinningen skall beskrivas närmare i det följande under hänvisning till de bifogade ritningarna, på vilka fig l och 2 är respektive sidovyer, delvis i sektion, av två utföringsformer av en elektromekanisk bromsenhet enligt uppfinningen.

Beskrivning av föredragna utföringsformer En elektromekanisk bromsenhet enligt fig l har ett hus l med ett fjäderlock 2 till vänster på ritningen och ett mekanismlock 3 till höger.

Locken 2 och 3 är fastskruvade vid huset l. Enheten är även försedd med en kraftöverförande del li, vilken såsom framgår nedan är axiellt rörlig i förhållande till huset i. Huset l och delen 4 är försedda med fästen 5 för enhetens montering, exempelvis i en konventionell skívbromstång hos ett rälsfordon. (Något sådant bromsarrangemang visas ej på ritningen men är välkänt för varje fackman.) På detta sätt kommer en rörelse av delen 4 åt vänster på ritningen att resultera i en bromsansättning.

En kraftfull spiral- eller klockfjäder 6 är anordnad i huset 1. Fjäderns 6 yttre ände är förankrad vid en roterbar motorhylsa 7 och dess inre ände vid en roterbar drivhylsa 8, som är lagrad i huset l.

En elektrisk motor 10 är fäst vid huset l. Den är drivförbunden med en kuggkrans 7' på motorhylsan 7. En envägskoppling, exempelvis en spärr- fjäder 12, gör att motorhylsan 7 blott kan rotera i riktning för spiralfjäderns 6 spänning.

Koaxiellt med drivhylsan 8 är en roterbar drivring 13 i-splínesingrepp med en spindelring 11+, som är fäst vid en roterbar spindel 15. 460 782 En roterande kraftöverföring mellan drivhylsan 8 och drivringen 13 (och sålunda spindeln 15 via spindelringen 14) sker med hjälp av ett arrangemang bestående av tre koncentriska delar, nämligen en yttre spärrfjäder 16, en reglerhylsa 17 samt en inre spärrfjäder 18.

Reglerhylsans 17 yttre ände, eller högra ände i fig 1, är försedd med en kuggring 17'i ingrepp med motsvarande kuggar på den roterande motoraxeln 19 hos en elektrisk reglermotor 20, som är fäst vid mekanismlocket 3. Axeln 19 hos motorn 20, somn företrädesvis kan vara av likströms- eller steg- motortyp, är försedd med en skiva 21 samverkande med ett fast ok 22. Skivan 21 har reglerorgan längs sin omkrets, exempelvis hål, vilka kan räknas av oket 22 och därigenom reglera reglermotorns 20 rotation, såsom framgår tydligare nedan.

En kraftöverförande hylsa 23 är fäst vid den kraftöverförande delen 4.

En kulmutter 25, som tillsammans med kulskruvspindeln 15 bildar en kulskruv, är icke roterbart fäst vid den kraftöverförande hylsan 23. Spindeln 15 är lagrad i den kraftöverförande hylsan 23 med hjälp av ett radialkullager 26 och i en kraftkännande kopp 27 med hjälp av ett kullager 28. Detta lager kan även överföra axiella krafter från spindeln 15 till koppen 27.

En elastisk *skiva 30 (av gummi eller liknande material) är inspänd mellan den kraftkännande koppen 27 och mekanismlocket 3. En kraftgivare 31 är anordnad i locket 3 i kontakt med den elastiska skivan 30. Genom konstruktionen med en mindre kraftmottagande yta hos givaren 31 än ytan hos den kraftkännande koppen 27 överförs blott en del av den totala kraften från spindeln 15 till givaren 31, som kan ha konventionell konstruktion och överför en elektrisk signal beroende på det tryck eller den kraft som utövas därpå.

Samverkan mellan de olika delarna, särskilt de två spärrfjädrarna 16 och 18 samt reglerhylsan 17, skall nu beskrivas.

Den yttre spärrfjädern 16, som även kan kallas en ansättningsfjäder av nedan angivna skäl, tjänar i första hand till att hindra drivhylsan 8 från att rotera relativt huset l i en riktning. Den är såsom visas axiellt instängd, och dess vänstra ände är fastlåst vid drivhylsan 8. Huvuddelen av fjädern 16 är anordnad med sin yttre yta i kontakt med koaxiella cylindriska innerytor hos hylsan 8 och huset 1. Ett fåtal varv av spärrfjädern 16 har mindre diameter och står med sin inneryta i ingrepp med den cylindriska reglerhylsan: 17 ytteryta. 460 782 Den inre spärrfjädern 18, som också kan kallas en lossningsfjäder, tjänar i första hand till att överföra rotationsrörelse i en riktning mellan driv- hylsan8 och drivringen 13 men utgör även ett organ för överföring av rotationsrörelse i den andra riktningen mellan reglerhylsan 17 och drivringen 13, såsom framgår nedan. Spärrfjäderns 18 inre yta står i kontakt med koaxiella cylindriska ytterytor hos drivhylsan 8 och drivringen 13. Fjäderns 18 högra ände är fastlåst vid drivringen 13, medan dess vänstra ände är försedd med en uppskjutande ände 18' i ingrepp med ett axiellt utskott 17" vid reglerhylsans 17 vänstra ände.

Funktionen för det så långt beskrivna arrangemanget är följande: Om man antar att spiralfjädern 6 är spänd eller uppskruvad av den elektriska motorn 10 och att baklängesrotation av den senare förhindras av envägs- kopplingen 12, utsätts drivhylsan 8 för ett stort vridmoment i den ena rotationsriktningen. Hylsan 8 är emellertid normalt läst mot rotation i denna riktning av ansättningfjädern 16.

Genom vridning av reglerhylsan 17 (medelst reglermotorn 20) är det emellertid möjligt att "öppna" den yttre spärrfjädern eller ansättningsfjädern 16, dvs att vrida den i motsatt riktning mot spärriktningen, med hjälp av fjädervarven i ingrepp med reglerhylsan 17. Härigenom kommer drivhylsan 8 Uppfinningen har ovan beskrivits med hänvisning till sin användning som en bromsenhet. Den kan emellertid allmänt sett lika gärna utnyttjas i många andra användningar under den mera generiska termen "aktuator" för att avge en kraft eller för att uppnå ett visst läge för en extern last. att vara fri att vrida sig under inverkan av spiralfjädern 6 tills ansättnings- fjädern 16 åter låser hylsan 8 vid huset 1. Drivhylsans 8 vridrörelse motsvarar med andra ord den hos reglerhylsan 17. Under denna vridrörelse överförs den vridande rörelsen och vridmomentet till drivringen 13 av den inre spärr- fjädern 18 tack vare dennas spärriktning.

Det till drivringen 13 överförda vridmomentet omvandlas genom kul- skruvsspindeln 15 till en axiell kraft i kulmuttern 25, den kraftöverförande hylsan 23 och den kraftöverförande delen 4. Ansättningsslaget eller -rörelsen är åt vänster på ritningen.

Det bör noteras att drivhylsan 8 blott tillåts rotera (för överföring av dess vridmoment till drivringen 13 via den inre spärrfjädern 18) då och i den utsträckning som reglerhylsan 17 roteras av reglermotorn 20 i ansättníngs- fjäderns 16 frigöringsriktning. Det skall även noteras att reglerhylsan 17 själv ej utsätts för drivhylsans 8 vridmoment och att blott det ringa vridmoment 460 782 som behövs för att övervinna spärrfjäderns 16 förspänning krävs för regler- hylsan 17.

Lossningsslaget eller rörelsen hos den kraftöverförande delen 4 och hylsan 23 åt höger på ritningen (efter ett ovan beskrivet ansättningsslag) kan uppdelas i två steg: ett första steg, under vilket delen 4 och hylsan 23 är utsatta för en returkraft åt höger från bromsskivan (eller någon annan bromsad del) och hela bromstângen eller -rörelsen (i vilkcn bromscnheten är anordnad) avslutat med den situationen att bromsbeläggen just skall lämna bromsskivan så att returkraften gär ner till noll, och ett andra steg, under vilket bromsbeläggen avlägsnas från bromsskivan en önskad sträcka, i facket benämnd spelrum.

För âstadkommande av en rörelse i lossningsriktningen under det ovannämnda första steget roteras reglerhylsan 17 i motsatt riktning mot den under det ovan beskrivna ansättningsslaget. Denna rotation förhindras ej av den yttre spärrfjäderns 16 varv i ingrepp med reglerhylsan 17, eftersom denna nu roteras i riktning för frigöring av spärrfjäderns 16 grepp därpå.

Genom ingreppet mellan reglerhylsans 17 axiella utskott 17' och den inre spärrfjäderns eller lossningsfjäderns 13 uppskjutande ände 18' kommer den senare fjädern ej att hindra drivringen 13 från att vrida sig under inverkan av den kraft som överförts från en axiell sådan i muttern 25 till en vridkraft i spindeln 15, men blott så långt som reglerhylsan 17 roteras. Under denna rotation hindras drivhylsan 8 - som hela tiden är utsatt för vrid- momentet från spiralfjädern 6 - från att rotera av den yttre spärrfjädern 16 i ingrepp med huset 1.

Det skall åter noteras att drivringens 13 rotationsrörelse motsvarar den hos reglerhylsan 17 och att praktiskt inget vridmoment för vridning av den senare krävs från reglermotorn 10, nämligen blott det vridmoment som behövs för att övervinna den inre spärrfjäderns 18 förspänning.

Under det andra steget av lossningsslaget överförs inget vridmoment till drivringen 13 från bromsrörelsen via spindeln 15. För att upprätta det önskade spelrummet mellan bromsskivan och bromsbeläggen i bromsrörelsen är det därför nödvändigt att utsätta drivringen 13 för en annan rotationskraft för att dra tillbaka bromsbeläggen från bromskivan. Denna rotationskraft, som är relativt liten, härstammar från reglermotorn 20. Vid dennas ytter- 460 782 ligare rotation i lossningsriktningen överförs dess rotationsrörelse till driv- ringen 13 genom lossningsfjädern 18. Fortfarande hålls drivhylsan 8 mot rotation av den yttre spärrfjädern 16.

Det hittills beskrivna mekaniska arrangemanget är förbundet med ett elektriskt och elektroniskt system. Detta system, som ej visas på ritningen, har den allmänna funktionen att förse den elektriska motorn 10 och regler- motorn 20 med elektrisk energi och att reglera deras funktioner på följande sätt: Såsom framgår av beskrivningen ovan, har den elektriska motorn 10 den enda funktionen att förse ackumulatorn i form av spiralfjädern 6 med energi g eller med andra ord att hålla fjädern 6 spänd. Motorn arbetar intermittent.

Systemet är så konstruerat att motorn 10 startas 1) då systemet har varit spänningslöst av något skäl och 2) när reglermotorn 20 har startat.

Motorn 10 stängs å andra sidan av då motorströmmen når ett förut- bestämt värde, som indikerar en spänd spiralfjäder 6.

Allmänt sett fungerar reglermotorn 20 (och den därmed förbundna reglerhylsan 17) som ett servo för spindeln 15. Den fungerar på följande sätt under olika förhållanden: Såsom beskrivits ovan åstadkommes ansättningsslaget genom rotation av reglerhylsan 17 av reglermotorn 20 i en viss riktning - ansättningsrikt- ningen.

Då tryckgivaren 31 indikerar att en önskad bromskraft, eller med andra ord en motkraft i spindeln 15 överförd till givaren 31 via spindelringen 114, kullagret 28, den kraftkännande koppen 27 och den elastiska skivan 31, har nåtts stängs reglermotorn 20 av. Detta betyder att ingen ytterligare rota- tionsrörelse överförs till drivringen 13 från drivhylsan 8 via den inre spärrfjädern 18.

Efter exempelvis två varv av reglermotorn 20 i ansättningsriktningen, såsom bestäms av skivan 21 och oket 22, startar den elektriska motorn 10 efter att tidigare ha varit avstängd.

Lossningsslaget å andra sidan åstadkommes genom rotation av regler- motorn 20 i motsatt riktning, lossningsriktningen.

Denna rotation av reglermotorn 20 sker tills givaren 31 indikerar en mycket låg motkraft i spindeln 15, exempelvis 2 kN. Från denna indikation får reglermotorn 20 rotera ett fåtal extra varv, såsom bestäms av skivan 21 460 782 och oket 22, för att upprätta det önskade spelrummet mellan bromsbeläggen och bromsskivan i bromsrörelsen.

Många modifikationer är möjliga av den utföringsform som visas i fig 1 och beskrivits ovan under hänvisning därtill.

Den elektriska motorn 10 kan allmänt sett ha ett annat läge, om man exempelvis önskar en kortare enhet, och kan t o m ersättas med något annat organ för att tillföra energi till spiralfjädern 6, exempelvis en luftmotor eller en fluidummanövrerad cylinder med funktionen att alltid hålla spiralfjädern 6 under tillräcklig spänning. Spiralfjädern 6 kan även ersättas med någon annan typ av fjäder eller med något annat organ för energilagring.

De olika mekaniska komponenterna hos arrangemanget, exempelvis lagringen av de roterande delarna och typen av den använda kulskruven, kan variera i hög grad, såsom inses av varje fackman på området.

Mera speciellt kan emellertid den vänstra änden hos den inre spärr- fjädern 18 som ett alternativ till det visade och beskrivna arrangemanget ha samma utformning som den högra änden hos den yttre spärrfjädern 16.

Vidare kan, som ett alternativ till arrangemanget för att avge en signal beroende på den axiella kraften i den kraftöverförande delen 1: eller spindeln l5, dvs den kraftkännande koppen 27, den elastiska skivan 30 och tryck- givaren 31, andra organ användas, exempelvis lämpligt anordnade trådtöj- ningsgivare. Denna signal kan även hämtas från andra delar av bromsrörelsen.

En andra utföringsform av uppfinningen visas i fig 2. Denna utförings- form har många likheter med den första, som visas i fig I och beskrivits ovan, men huvudskillnaden ligger i bromsenhetens reglersystem, vilket alltså kommer att beskrivas till fullo.

Konstruktionen och funktionen hos följande delar är praktiskt taget desamma som vid den första utföringsformen, och hänvisning görs alltså till beskrivningen ovan därav: ett hus 140, ett fjäderlock 1:1, en kraftöverförande del 42, fästen 1:3, en spiral- eller klockfjäder 1414, en motorhylsa 1:5 med en kuggkrans l+5', en drivhylsa 146, en elektrisk motor 147, en spärrfjäder 148, en drivring 49, en spindelring 50, en spindel 51, en kraftöverförande hylsa 52, en kulmutter 53, ett radialkullager 51+, en kraftkännande kopp 55, ett kullager 56, en elastisk ring 57 samt en tryckgivare 58. l detta fall är spindeln 51 förlängd och är försedd med en skiva 59 samarbetande med ett fast ok 60 (på samma sätt och för samma ändamål som ___.. 460 782 skivan 21 och oket 22 i utföringsformen enligt fig l). l likhet med utförings- formen enligt fig l finns en yttre spärrfjäder 61 och en inre spärrfjäder 62, som allmänt sett har samma funktioner som motsvarande spärrfjädrar 16 och l8 i den första utföringsformen. Regleringen av dessa spärrfjädrar är emellertid helt annorlunda, såsom anges nedan.

Den yttre spärrfjädern 61 är i sitt spända tillstånd anordnad med sin yttre yta i kontakt med koaxiella cylindriska innerytor hos drivhylsan 46 och huset 40. Den inre spärrfjädern 62 står i sitt spända tillstånd med sin inneryta i kontakt med koaxiella cylindriska ytterytor hos drivhylsan 146 och driv- ringen #9.

En första kopplingsbricka 63 står i icke roterbart men axiellt rörligt ingrepp med den yttre spärrfjäderns 61 högra ände. Brickan 63 kan samverka med en fast ansats 61+ hos huset 1:0 för att med denna bilda en tand- koppling 63-641.

På motsvarande sätt står en andra kopplingsbricka 65 i icke roterbart men axiellt rörligt ingrepp med den inre spärrfjäderns 62 högra ände.

Brickan 65 kan samarbeta med en ansats 66 hos drivringen #9 för att med denna bilda en tandkoppling 65-66.

De två kopplingsbrickorna 63 och 65 pressas elastiskt isär för ingrepp med sina respektive ansatser 64 och 66 av en skruvtryckfjäder 67 anordnad mellan två tryckskivor: en första 68 och en andra tryckskiva 69.

En cylindrisk reglerdel 70 är axiellt rörlig och försedd med en radiell del 71 anordnad i de motverkande fälten hos två elektromagneter 72, som är fästa i huset ll-O. Vid de två tryckskivorna 68 och 69 är reglerdelen 70 försedd med en cylindrisk urtagning med något större bredd än avståndet mellan de två skivorna 68, 69. Respektive ände av denna urtagning är anordnad att samverka med den respektive skivan på nedan beskrivet sätt. I det visade neutralläget (där ingen av de två elektromagneterna 72 är inkopplad) hålls emellertid båda kopplingarna 63-64 och 65-66 i ingrepp av fjädern 67 (via skivorna 68, 69).

Såsom redan angivits är den allmänna funktionen hos utföringsformen enligt fig 2 densamma som enligt fig 1.

Antag att spiralfjädern 41+ är spänd och att man önskar åstadkomma en bromsansättning. För att åstadkomma detta måste spärreffekten av den yttre o 460 782 10 spärrfjädern eller ansättningsfjädern 61 på drivhylsan 46 övervinnas. Genom inkoppling av den vänstra elektromagneten 72 förflyttas reglerdelen 70 åt vänster i fig 2, så att kopplingen 63-64 urkopplas och spärrfjädern 61 lösgörs, så att den lämnar sitt ingrepp med huset 40. Vridmomentet överförs från drivhylsan 46 via den inre spärrfjädern 62 till drivringen 49 och till ytterli- gare delar, såsom beskrivits mera i detalj ovan under hänvisning till fig 1.

Ansättningen fortsätter så länge som den vänstra elektromagneten 72 är inkopplad, vilket regleras på motsvarande sätt som rotationen medelst motorn 20 av reglerhylsan 17 i utföringsformen enligt fig 1. När denna elektromagnet frånkopplas, går kopplingen 63-64 i ingrepp och expanderas spärrfjädern 61 ånyo till ingrepp med den inre cylindriska ytan hos huset 40, så att ytterligare rotation av drivhylsan 46 förhindras.

Ett lossningsslag åstadkommes genom att den andra eller högra elektro- magneten 72 är inkopplad så att reglerdelen 70 förflyttas åt höger i fig 2 och kopplingen 65-66 går ur ingrepp. På detta sätt blir den inre spärrfjädern 62 upplåst och lämnar sitt låsande ingrepp med drivringen 49, som sålunda blir fri att rotera i lossningsriktningen på samma sätt som beskrivits ovan under hänvisning till fig 1.

Uppfinningen har ovan beskrivits med hänvisning till sin användning som en bromsenhet. Den kan emellertid allmänt sett lika gärna utnyttjas i många andra användningar under den mera generiska termen "aktuator" för att avge en kraft eller för att uppnå ett visst läge för en extern last.

Claims (10)

460 782 l l PATENTKRAV

1. Bromsenhet, innefattande en energilagringsanordning (6, 44), organ (l0;47) för tillförsel av energi till denna anordning samt en drivhylsa (8; 46) för överföring av en roterande rörelse från anordningen till organ (15, 25; 51, 53) för omvandling av den roterande rörelsen till en axiell rörelse hos en kraftavgivande del (4; 42), kännetecknad därav, att kopplings- och regler- organ (16-20; 61-72) är anordnade mellan drivhylsan (8; 06) och nämnda rörelseorgan (15, 25; 51, 53) för âstadkommande av en reglerad kraftöver- föring från energilagringsanordningen (6; 44) till den kraftavgivande delen (4; 42).

2. Bromsenhet enligt krav 1, i vilken energi!agringsanordningen är en spiral- eller klockfjäder (6; 44) och energitillförselorganet en fjädern spännande motor (10; 47), kännetecknad därav, att motorn (10; 47) utnyttjas för att hålla spiralfjädern (6; 44) spänd oberoende av kraftavgivningen därifrån.

3. Bromsenhet enligt krav 2, kännetecknad därav, att motorn är en elektrisk rotationsmotor ( 10; 47).

4. Bromsenhet enligt krav 1, kännetecknad därav, att kopplings- och reglerorganen (16-20) innefattar en yttre spärrfjäder (16) mellan drivhylsan (8) och enhetens hus (1-3) för att tillåta Villkorlig rotation av den förra i riktning för bromsansättning, vidare en inre spärrfjäder (18) för förbindning mellan drivhylsan och en drivring (13), vilken är koaxiell därmed och är förbunden med nämnda rörelseomvandlingsorgan (15, 25), samt en reglerhylsa (17) för att reglera den inre spärrfjäderns funktion att förbinda drivhylsan med drivringen blott vid drivhylsans rotation i bromsansättningsriktningen men att tillåta drivringen att rotera i riktning för bromslossning (fig l).

5. Bromsenhet enligt krav 4, kännetecknad därav, att reglerhylsan (71), som är koncentrisk med drivhylsan (8) och drivringen (13), är förbunden med den ena änden av den inre spärrfjädern (18), varigenom reglerhylsans rotation i bromslossningsriktningen kommer att öppna spärrfjädern och låta drivringen rotera samma vinkelsträcka som reglerhylsan i bromslossningsriktningen.

6. Bromsenhet enligt krav 5, kännetecknad därav, att den ena änden hos den yttre spärrfjädern (16), som normalt hindrar drivhylsan (8) att rotera i bromsansättningsriktningen och är anordnad axiellt utanför reglerhylsan (17), är förbunden med reglerhylsan, varigenom rotation därav i bromsansättningš- riktningen kommer att öppna den yttre spärrfjädern och låta drivhylsan (8) rotera samma vinkelsträcka som reglerhylsan i bromsansättningsriktningen. 460 782 l2

7. Bromsenhet enligt krav 6, kännetecknad därav, att reglcrhylsan (17) är förbunden med en reglermotor (20) för dess rotation i endera riktningen.

8. Bromsenhet enligt krav 7, kännetecknad därav, att - då en förut- bestämd bromskraft uppnåtts - en tryckgivare (31) är anordnad att ge en signal för avstängning av reglermotorn (20) vid dess rotation i bromsansätt- ningsriktningen.

9. Bromsenhet enligt krav 8, kännetecknad därav, att reglermotorn (20) vid sin rotation i bromslossningsriktningén är anordnad att rotera ytterligare en viss vinkelsträcka för upprättande av ett önskat spel, sedan tryckgivaren (31) har avgivit en signal indikerande att bromskraften är praktiskt taget noll.

10. Bromsenhet enligt krav 1, kännetecknad därav, att kopplings- och reglerorganen (61-72) innefattar en yttre spärrfjäder (61) mellan drivhylsan (46) och enhetens hus (40, #1) för att tillåta Villkorlig rotation av den förra i bromsansättningsriktningen, vidare en inre spärrfjäder (62) för förbindning mellan drivhylsan och en drivring (149), som är koaxiell därmed och är förbunden med nämnda rörelseomvandlingsorgan (51, 53), samt en reglerdel (70), vilken är axiellt rörlig under inflytande av tvâ elektromagneter (72) för frigöring av änden hos endera spärrfjädern (61, 62) från huset respektive drivringen och sålunda för att tillåta rotation av drivhylsan (46) i bromsan- sättningsriktningen respektive drivringen i bromslossningsriktningen (fig 2).