SE460647B - Foerfarande och anordning foer snedvalsning av haalblock - Google Patents

Description

460 647 det nödvändigt att ordna en säker styrning för hålblocket framför och bakom snedvalsningsutrustningen, speciellt vid utgångssidan, där hålbloc- ket sträcks till rörluppar med väsentligt tunnare väggar och större läng- der. Vid kända snedvalsningsutrustningar består sådana styrningar av uppåt öppna rännor eller av rullstyrningar, vilka ställs in efter den för till- fället aktuella rörluppdiametern. För utkastning av rörlupparna öppnas rullstyrningar.

De kända rännstyrningarna besitter den nackdelen att deras styr- ningsytor står stilla och därmed åstadkommer en väsentlig friktion mellan rännytan och ytan på det roterade valsgodset. Denna friktion leder till hopp och slag av valsgodset i rännstyrningen speciellt när dornstången dragits tillbaka och inte längre utgör någon styrning, och detta medför inte endast att rännan själv förslits, utan framföralltlatt det uppstår väsentliga skador på valsgodsets yta. För att hålla dessa skador på en rimlig acceptabel nivå är det inte möjligt att öka rotationshastigheten på valsgodset och därmed inte heller genomloppshastigheten liksom effekten på snedvalsutrustningen. Dessutom blir lupplängden begränsad.

. Rullstyrningar reducerar visserligen den ovan nämnda friktionen, men friktion förekommer ändå, eftersom styrrullar drivs av valsgodset över dettas yta. De mellan de enskilda valsförloppen stillastående styrrullarna måste alltså accelereras över valsgodset vilket leder till ytskador på valsgodset. Man har därför tidigare övervägt att driva dessa styrrullar för att minska sådana ytskador och för att möjliggöra en större valsgods- längd. De hittills nödvändiga kostnaderna är emellertid utomordentligt höga och har av ekonomiska skäl inte blivit genomförda. Dessutom medför de kända rullstyrningar även skador på valsgodsytan beroende på att styrrul- lar endast kan anordnas på bestämda avstånd från varandra, alltså så att de stöder valsgodset endast på korta axiella längder. Rullarnas krökning är motsatt valsgodsytans krökning, så att den styrande ytan blir mycket liten både till längd och till bredd. Detta och den omständigheten att valsgodset löper i en skruvformad rörelse som inte har möjlighet att anpassa sig fullständigt inte ens till snedställda styrrullar ger ytskador på valsgodset. Dessutom måste styrrullarna med hänsyn till sina lagringar hållas kalla, så att dessa undanhåller valsgodset en väsentlig värmemängd. Även vid de uppåt öppna rännstyrningarna går en väsentlig värmemängd i valsgodset förlorad. Därför är en omedelbar vidarebearbetning av vals- F; 460 647 godset efter den kända snedvalsningsutrustningen för det mesta inte möjlig, utan en eftervärmning före färdigvalsningen är nödvändig. För detta behövs en lämplig värmeugn med motsvarande energiförbrukning och platsbehov.

Till grund för uppfinningen har legat problemet att åstadkomma ett förfarande och en anordning för snedvalsning och speciellt en förbättring av den ovan nämnda typen av valsgodsstyrning för att därigenom höja effek- tiviteten i snedvalsningsutrustningen och kvaliteten på valsgodset.

Denna uppgift löses därigenom att åtminstone den på utgångssidan anordnade valsgodsstyrningen är utbildad såsom ett kring sin längsgående mittaxel vridbart, företrädesvis motordrivet styrningsrör, vilket under yttre radiell och axiell styrning omsluter valsgodsgenomföringsaxeln koaxiellt.

Detta medför att valsgodset före men speciellt före valsningen befinner sig i en styrning, vilken roterar med åtminstone ungefär samma varvtal och i samma rotationsriktning som valsgodset, och som inte måste drivas av detta. Vid ett motordrivet styrrör är det möjligt att anpassa dettas varvtal efter valsgodsvarvtalet och därigenom att begränsa relativ- rörelserna och därmed friktionen mellan valsgodsytan och styrröret till ett minimum. Friktionen begränsas därvid i huvudsak endast till valsgod- sets längdrörelse inuti styrröret, så att man i stor utsträckning undviker ytskador. På grund av den starkt reducerade friktionen utsätts inte vals- godset för hopp och slag, utan det styrs problemfritt inuti det på alla sidor slutna styrröret. En avhoppning såsom kan förekomma vid de kända rännstyrningarna är inte möjlig. Dessutom sker styrningen nästan över hela axiella längden, och beroende på den lika riktade krökningen på valsgodsei och den styrande inrutan på styrröret är även anläggningsytan väsentligt större än vid de kända styrningarna. Den härigenom erhållna förbättringen av styrningen hos valsgodset möjliggör en högre rotationshastighet vals- ningen, varigenom man även får en betydande stegring av genomloppshastig- heten och därigenom en betydande stegring av valsningseffekten. Den större innerdiametern på styrröret i förhållande till ytterdiametern på valsgod- set möjliggör å ena sidan en relativ exakt styrning av valsgodset och säkerställe å andra sidan att valsgodset inte fastnar i styrröret. Vid valsning av olika valsgodsdiametrar kan det visserligen förekomma att det är nödvändigt att byta ut styrrör för att inte låta frirummet mellan styr- 46Û 647 rörets inneryta och valsgodsytan bli för liten eller för stor. Det är emellertid inte alls nödvändigt att vid varje minskad diameterändring sätta in ett annat styrrör. Dessutom är det möjligt att anordna styrröret på ingångssidan och utgångssidan i mycket nära anslutning till snedvals- utrustningens valsar. Därigenom erhåller man på ingångssidan ända til slutet en effektiv styrning, och på utgångssidan börjar denna styrning redan vid det första korta längdavsnittet på det utgående valsgodset. Med hjälp av styrröret enligt uppfinningen är det möjligt att valsa speciellt tunnväggiga hålblock eftersom dessa på inloppssidan skyddas av alltför tidigt avkylning genom styrröret. På utgångssidan är styrröret enligt uppfinningen därför speciellt fördelaktigt vid tunnväggiga hålblock, eftersom dessa styrs på ett speciellt skonsamt sätt. Som en följd härav medger snedvalsutrustningen enligt uppfinningen en valsning även av tunn- väggigare och därmed längre hålblock respektive rörluppar än vid kända anordningar.

En speciell fördel vid styrröret enligt uppfinningen ligger däri att valsgodset omsluts fullständigt i radiell riktning, varvid man på detta sätt i stor utsträckning undviker temperaturskillnader på olika ställen och eljest genom strålning uppträdande värmeförluster. Det är därför möjligt att utan eftervärmning tillföra valsgodset till anslutna färdigvalsutrustningar, så att man kan spara in anskaffnings- och drifts- kostnaderna liksom även platsbehovet för en eftervärmningsutrustning.För detta ändamål har det visat sig fördelaktigt att på utsidan omsluta styr- röret med en värmemantel, isolermantel eller även en kylmantel. Man får därigenom möjlighet att korrigera temperaturen i valsgodset på nödvändigt sätt, även om temperaturen skulle visa sig vara för hög för vidarebear- betning. Även en förvärmning före början av valsningen är möjlig. Det är att rekommendera att vid olika innerdiametrar på styrrören utforma ytter- diametern på värmemanteln, isolermanteln eller kylmanteln åtminstone lika stor vid området för dess lagring. Om de drivande rullarna vid värmeman- teln, isolermanteln eller kylmanteln i styrröret alltid har samma diame- ter så behöver rullarna inte ställas om för att få styrrörets längsgående mittaxel att löpa koaxiellt med valsgodsets genomloppsaxel. l; Vidare är det lämpligt att förse styrröret med medel för att in- Å vändigt tillföra en inert gas eller ett desoxiderande smörjmedel. Därige- nom minskas skalbildningen väsentligt, vilket är en stor fördel för yt- 460 647 kvaliteten på valsgodset.

Vid en föredragen utföringsform av uppfinningen är styrröret delat i två eller fler längdavsnitt, och vid området för åtminstone ett del- *ställe finns radiellt mot valsgodset inställbara drivrullar, vilka val-i .effektiviteten vid den kompletta anläggningen. Vidare är det möjligt att fritt åstadkommer en drivning i axiell riktning. På detta sätt är det möjligt att valsa valsgods med olika längd utan att svårigheter uppträder vid uttagningen ur styrröret. Om ett valsgodsstycke är kortare än styr- röret så grips det efter valsningen i området för delstället av drivrul- larna och vidarebefordras i axiell riktning när drivrullarna rör sig i valsgodsets radiella riktning och griper detta. Valsgodset skjuts då ut ur styrröret, åtminstone så långt att den framlöpande änden kan gripas av en transportör, i en annan drivanordning eller en ansluten valsgata. Under valsningsförloppet förs drivrullarna från varandra i radiell riktning och berör inte valsgodset. Det är också möjligt att tillsluta ett sådant del- ningsställe till styrröret, exempelvis med hjälp av den skjuthylsa för att undvika värmeförluster vid detta ställe. Sådana delningsställen medför även fördelen att skal från det inre av styrröret kan tas ut eller falla ut, och att i nödfall kvarstannande valsgods kan delas vid dessa delnings- ställen och eventuellt även avlägsnas. Dessutom medger en uppdelning av styrröret en framställning av styrröret i avsnitt. Det är-emellertid speciellt fördelaktigt att ett nytt hålblock kan valsas vid ett uppdelat styrrör redan när även ett bakre längdavsnitt till ett dessförinnan till en rörlupp utvalsat hålblock ligger kvar i ändavsnittet på utgångssidan till styrröret och skyddas för alltför stark avkylning. Detta ändavsnitt på styrröret måste därvid stå stilla, eftersom denna första rörlupp befin- ner sig exempelvis i ett måttvalsverk eller ett sträckreducervalsverk och inte roterar. Det omedelbart bakom valsarna i snedvalsutrustningen anord- nade delstycket till styrröret måste däremot rotera för att ge det efter- följande hålblocket en god styrning på utgångssidan. Bådadera är möjligt samtidigt vid en uppdelning av styrröret i flera längdavsnitt, vilket minskar tomgångstiderna vid snedvalsutrustningen och väsenligt förbättrar vid olika tidpunkter accelerera de enskilda lëngdavsnitten vid ett i enskilda längdavsnitt uppdelat styrrör i beroende av valsgodsets inlopp och utlopp eller att låta avsnitten rotera, att bromsa desamma eller att låta dem stå stilla. Det är också möjligt att åstadkomma en mjuk start och ;í 460 647 uppbromsning.

Det är emellertid också möjligt att utforma styrröret eller ett längdavsnitt till styrröret förskjutbart i axiell riktning. Detta är speciellt att rekommendera när det bildas i huvudsak lika långa hålblock respektive rörluppar, vilkas framskjutande ändar sticker ut ur styrröret.

Dessa kan då gripas av en ansluten drivanordning eller valsutrustning och dras ut ur styrröret. Om alltså styrröret är rörligt i axiell riktning så är det möjligt att med hjälp av styrröret skjuta in valsgodset i den anslutna drivanordningen eller liknande. Man sparar in en eller flera ytterligare drivanordningar vid området för styrröret.

Det kan också vara lämpligt om styrröret tillsammans med det inuti liggande valsgodset kan kastas ut i valsgodsgenomloppsaxelns sidled och efter axiell utdragning via en omföring åter sättas in i området för vals- godsets genomloppsaxel som valsgodsstyrning. Denna utföringsform av upp- finningen är lämplig framförallt för anläggningar med särskilt hög effekt eftersom nästa hålblock i omedelbar anslutning därtill kan valsas. Efter valsningen och utgången av ett valsgodsstycke ur snedvalsutrustningen genom en snabb utkastning av styrröret tillsammans med valsgodsstycket och en samtidig inkastning av ett nytt tomt styrrör för nästa hålblock.

Vid en speciellt fördelaktig utföringsform av uppfinningen bildar valsgodsgenomföringsaxeln till snedvalsanläggningen och dess styrrör en rät linje med valsgodsgenomföringsaxeln till en omedelbart där till anslu- ten reducervalsgata eller måttvalsgata. En sådan inrättning av snedvals- anläggningen och färdigvalsgatan i en rät linje medför den stora fördelen att man kan hålla valsgodsets transportväg extremt kort, så att värmeför- lusterna blir små och man sparar in en mellanvärmning av valsgodset.

Dessutom är det möjligt att inom vida gränser valsa valfritt långa rör- 1 luppar. Vidare kräver hela anläggningen endast litet utrymme. En sådan utformning av anordningen är emellertid endast möjlig med hjälp av styr- röret enligt uppfinningen. Detta förhindrar nämligen på ett fördelaktigt sätt en alltför tidig avkylning av ett vid detta ställe redan mycket tunn- väggigt valsgods, vilket löper ut relativt långsamt ur snedvalsutrust- ningen och därigenom kräver en förhållandevis lång tid fram till ingången i den anslutna valsgatan. Om det inte funnes något styrrör enligt uppfin- ningen måste valsgodset på nytt värmas upp, vartill det skulle krävas en çf mellankopplad eftervärmeugn, vilken inte skulle tillåta en sådan anord- 460 647 ning.

Uppfinningen är speciellt lämpad för insättning vid en snedvals- anordning, vid vilken dornstången är anordnad på ingångssidan där den under valsförloppet hålls tillbakadragen. Då kan avståndet mellan sned- valsanläggningen och den därtill anslutna färdigvalsgatan hållas spe- ciellt kort med följande minsta värmeförlust för valsgodset. Därigenom bortfaller även belastningen av styrröret genom den i valsgodsets inre liggande massiva och tunga dornstången, och man slipper efter snedvals- anläggningen den kostsamma dornstången ur rörluppen och återföringen av dornstången till valslinjen.

På ritningarna visas uppfinningen i anslutning till ett ut- föringsexempel. På ritningarna visar figur 1 en anläggning med en sned- valsutrustning enligt uppfinningen och på utgångssidan uppdelat styrrör sett uppifrån; figur 2 visar en anläggning med en snedvalsutrustning en- ligt uppfinningen och på såväl ingångssidan som utgångssidan anordnade styrrör sedd uppifrån; figur 3 är en sidovy av ett icke delat styrrör på utgångssidan; figur 4 är ett delat styrrör på utgångssidan sett uppifrån; figur 5 är ett styrrör i längdsnitt; figur 6 är ett snitt efter linjen VI- VI i figur 5; figur 7 är en anläggning med en snedvalsutrustning enligt uppfinningen och en på utgångssidan anordnad styrröromföring sedd uppi- från.

I figur 1 visas en rulltransportör 1, över vilken massiva block kan föras fram i riktning efter pilen X från en icke visad ugn, i vilken blocken värmts upp till valsningstemperatur. Över en tvärtransportör 2 låter sig dessa block tillföras till en inläggningsränna 3 i en snedvals- anläggning 4. Med hjälp av en instötningsanordning 5 skjuts ett i inlägg- ningsrännan 3 liggande block in mellan de med 6 betecknade valsarna i snedvalsutrustningen 4. När blocket gripits mellan dessa valsar valsas det från vänster till höger i figur 1 och skjuts över en propp 7 på en stång 8, vilken på känt sätt är säkrad gentemot utböjning i radiell riktning med hjälp av icke visade styrningar och gentemot axiell förskjutning av ett motlager 9, så att stången endast kan vrida sig kring sin längdaxel. I figur 1 är stången 8 och motlagret 9 visat i återdraget läge efter det att proppen 7 tagits bort och stången 8 dragits ut ur det bildade hålblocket 10.

A Hålblocket 10 befinner sig på ett överföringsbord 11, från vilket 460 647 det ru11ar in 1 en inïäggningsränna 12 ti11 en andra snedvaïsanordning 13. Även snedvaïsanordningen 13 är utformad med en instötaranordning 14, v11ken först skjuter in en dornstång 15 1 det längstgående håïet i håï- bïocket 10. Detta sker med hJä1p av en i tvärsnitt tjockare skaftstång 16, så'att dornstången 15 med sitt mot snedvalsanordningen 13 vända ändparti sticker ut ur håïblocket 10. Eftersom ytterdiametern på skaftstången 15 är större än innerdiametern på hålbïockets 10 ïängsgående hål så kan såväï dornstången 15 som håïbïocket 10 under påverkan av skaftstången 16 för- skjutas me11an de med 17 beteckande vaïsarna i snedvaïsanordningen 13. In- skjutningsanordningen 14 är under medverkan av skaftstången 16 kapabeï att hå11a tiïïbaka dornstången 15, så att dess fria ändparti stannar kvar mel- lan vaïsarna 17 i snedvaïsanordningen 13, medan däremot håibïocket 10 sträcks av vaisarna och under reducering av diametern vaïsas av från dorn- stången 15. Den på så sätt erhå11na rörïuppen, viïken betecknas med siff- ran 18 ïöper från snedvaïsanordningen 13 in 1 ett styrrör 19, vars inner- diameter är något större än rörïuppens 18 ytterdiameter, så att röriuppen utan hinder kan föras in 1 styrröret 19. Styrröret 19 styrs sjäïv av styr- ru11ar 20 och 21, vi1ka för det tredje på fïerfaïdiga stäïïen omger styr- röret 19 1 rad1e11 riktning. Styrruïiarnas 21 kiïform och motsvarande prismatiska form hos ïöpytan ti11 styrröret 19 för styrvaïsarna 21 gör det även möjligt att hå11a fast styrröret 19 1 axieiï riktnihg. Via en e11er fiera icke visade motorer är styrruïïarna 20 och/e11er 21 drivna, så att styrröret 19¿3roterar kring sin ïängdaxei med samma hastighet som rörïup- pen 18 så ïänge denna befinner sig gripen av va1sarna 17 1 snedvaïsanord- ningen 13, viïket dock inte Tängre förekommer 1 figur 1. Där har rörïuppen 18 redan 1öpt in i en ans1uten måttvaisgata e11er sträckreduceringsgata 22, 1 detta Iäge utan dornstången 15, viiken tiïisammans med skaftstången 16 åter dragits ti11baka 1 avvaktan på nästa håibïock 10 i inïäggnings- rännan 12. När rörïuppen 18 ïöpt in 1 sträckreducervaisgatan 22 roterar den inte längre kring sin ïängdaxeï och styrröret 19 ska inte iängre rote; ra, utan styrruiïarna 20 och 21 ska håïïas stiïiastående i såväï radie11 som axieii riktning. Eftersom en rörïupp 18 inte samtidigt med sitt främre ändparti kan befinna sig i sträckreducervaïsgatan 22 och med sitt bakre , ändparti 1 snedvaïsutrustningen 13, eftersom den första är stiïistående respektive endast rör sig axielït och den senare mottar en roterande rör- lupp måste avståndet meiian snedvaïsanordningen och sträckreduceringsvais- .,¿:.<;,,¿-"4 igiz. Å i' :ff f I. 1.: _.” _ “___ “vf -44444 4444- - - ~ \\// å i 460 647 gatan 22 vara större än den längsta rörlupp 18 som hanteras. Om den bakre änden på rörluppen 18 just lämnat snedvalsanordningen 13 befinner sig den framåtlöpande änden på rörluppen 18 fortfarande framför den första delen i sträckreduceringsvalsgatan 22. I detta moment saknas därför varje fram- skjutning. För att ändå kunna föra in rörluppen 18 i sträckreducervals- gatan 22 är styrröret 19 uppdelad i sammanlagt 3 längdpartier 19 a, 19 b och 19 c, vilka var för sig styrs och hålls i radiell och axiell riktning på det ovan beskrivna sättet. Vid delningsstället mellan längdpartierna 1% 19 b och 19 c till styrröret 19 finns det två stycken drivrullar 23, vilka kan förskjutas radiellt mot rörluppen respektive bort från denna, och vilka drivs av en icke visad motor. Vid det ovan beskrivna momentet, alltså omedelbart innan den bakre änden på rörluppen 18 löper ut ur sned- valsanordningen 13 förskjuts drivrullarna 23 mot varandra och därmed mot rörluppen, så att denna drivs i axiell riktning av de roterande drivrul- larna 23 och skjuts in i sträckreducervalsgatan 22. När denna gripit rör- luppen 18 förskjuts drivrullarna 23 åter bort från varandra, så att de inte längre berör rörluppen 18. De enskilda längdpartierna 19 a, 19 b och 19 c till styrröret 19 kan i nödfall och för inväntan och reparations- ändamål demonteras och eventuellt tippas, vilket t ex är möjligt efter det att man tagit bort styrrullarna 20 eller 21.

Figur 2 visar en anläggning, vilken i väsentliga drag överensstäm- mer med anläggningen i figur 1. Den skiljer sig från denna genom att det för sträckning av hålblocken i snedvalsanordningen 13 även finns ett på ingångssidan anordnat styrrör 24, vars utseende och lagring väsentligen motsvarar de hos styrröret 19 på utgångssidan. Det hålls och drivs liksom styrröret 19 av styrrullar 20 och 21 men har betydligt kortare längd eftersom hålblocket 10 på ingångssidan till snedvalsanordningen 13 är väsentligt kortare och någon större längd på styrröret 24 behövs.

I figur 3 visas en annan lagring av styrröret 19 på utgångssidan.

Denna är utbildad i ett stycke och det är därför tillräckligt att ha kil- formiga styrrullar 21 endast på ett ställe för att förhindra en axiell förskjutning av styrröret 19. Därför används i övrigt endast cylindriska styrrullar 20. I detta fall utesluts även de övre styrrullarna 20 respek- tive 21. Styrröret 19 vilar endast på ett flertal av parvis bredvid varandra anordnade styrrullar 20 och 21. För att nu den främre änden på den ur styrröret 19 utskjutande rörluppen 18 efter avslutat sträcknings- 460 647 m förlopp ska kunna löpa in i sträckreducervalsgatan påverkas en dragstång 26 med hjälp av en arbetscylinder 25, vilken över länkartat lagrade häv- armar 27 lyfter lyftrullar 28 och tillsammans med dessa styrröret 19, vilket därmed lyfts från styrrullarna 20 och 21. De motordrivbara lyftrul- larna 28 medger då en förskjutning av styrröret 19 och därmed den i röret invändigt liggande rörluppen 18 i riktning mot sträckreducervalsgatan 22, så att den utskjutande änden på rörluppen 18 skjuts in i sträckreducer- valsgatan 22 och grips av denna. Så snart detta har skett ändras drivrikt- ningen på lyftrullarna 28, så att styrröret förs åt vänster såsom visas i figur 3, varvid rörluppen 18 åter dras ut ur styrröret 19 genom sträckre- ducervalsgatan 22. Så snart styrröret 19 intagit sitt utgångsläge påverkas arbetscylindern 25 i motsatt riktning, vilket leder till att lyftrullarna 28 sänks och styrröret 19 äter intar sitt i figur 3 visade läge. Figur 4 visar ett styrrör 19 som består av två längdpartier 19 d och 19 e. Medan längdpartiet 19 d i huvudsak motsvarar längdpartiet 19 a i figurerna 1 och 2 sä är längdpartiet 19 e utformat pä något annorlunda sätt. Löpytan 43 på den cylindriska styrrullen 20 till längdavsnittet e är nämligen utökad. De prismatiska styrrullarna 21 är lagrade på en släde 44, vilken genom påver- kan sv en dubbelverkande kolv till en cylinder 45 kan förskjutas i axial- riktningen på en styrning 46. Genom denna axiella förskjutning avlägsnas_ längdpartiet 19 e så långt från längdpartiet 19 d att drivrullarna 23 kan . sättas an mot luppen 18. Drivrullarna 23 transporterar då in luppen 18 in motreducervalsgatan eller sträckreducervalsgatan 22 på ovan beskrivet Sätt.

Vid denna anordning är rörluppen under valsningen i snedvalsverket 22 skyddad mot värmeförlust och skalbildning utefter hela sin längd. Utfö- ringen enligt figur 4 är ett alternativ till figur 3, då friktionen i längdpartiet 19 e är tillräcklig för att dra ut luppen ur längdpartiet 19 d, vilket kan åstadkommas genom motsvarande beräkning av den i de enskilda längdpartierna 19 a till och med 19 e befintliga rörluppvikten. I detta fall är de tre drivrullarna 23 överflödiga. Rörluppen 18 bringas genom förskjutning av längdpartiet 19 e omedelbart in i sträckreducervalsgatan 22.

Av figurerna 5 och 6 framgår att styrröret 19 är utformat med en värmemantel, isolermantel eller kylmantel 47. Mellan dennas inneryta och ytterytan på styrröret 19 finns ett ringformat rum 48, vilket genomspolas 450 647 11 av ett kylmedium eller värmemedium eller är fyllt med ett isoleringsmate- rial. Det ringformade rummet hålls likformigt fritt med hjälp av distans- hållare 49, vilka är fördelade utmed kylrörets 19 längd. Distanshållarna 49 ska dock ha så liten anläggningsyta som möjligt mot innerväggen till värme-, isoler- eller kylmanteln 47 för att på varje ställe överföra så lite värme som möjligt, och därför är distanshållarna 49 utformade stjärn- artat i tvärsnitt, vilket speciellt framgår av figur 6. Distanshållarna bör såvitt möjligt inte heller anordnas intill löpytorna 50 och 51 för styrrullarna 20 respektive 21, så att ingen tillkommande värme överförs till lagerytorna för styrrullarna 20 och 21. Vid åtminstone en ändyta (till vänster i figur 5) är styrröret 19 sammanskruvat med värme-, isoler- eller kylmanteln 47, nämligen över en gänga 52 till det fastsvetsade änd- stycken 53 och 54. vid den motsatta änden finns också två ändstycken 55 och 56, vilka däremot inte är sammanskruvade för att medge värmeutvidg- ning. Ett säkringsstycke 57 är fastskruvat vid ändstycket 56 och ingriper i ett spår i ändstycket 55 och förhindrar därmed en relativvridning mellan styrröret 19 och värme-, isoler- eller kylmantel 47 och därmed en lösgö- ring av gängorna 52.

Vid utföríngsformen enligt figur 7 är blocktillföringarna och blockavgångarna till den såsom hålvalsanordning arbetande snedvalsanord- ningen 4 av samma typ som i utföringsformerna enligt figurerna 1 och 2, vilket gäller fram till inläggningsrännan 12 i snedvalsanordningen 13.

Denna är åter försedd med ett styrrör 19 på utgångssidan, vilket lagrat på samma sätt som i figur 3, dock utan dennas lyftrullar 28 och drivanord- ning. Om en rörlupp 18 efter sträckningen och med inneliggande dornstång 15 befinner sig i styrröret 19 så kan styrröret 19 med hjälp av hävarmar 29 lyftas från styrrullarna 20 och 21, så att styrröret 19 med innerlig- gande rörlupp 18 och däri befintlig dornstång via ett övergångsbord 30 kommer fram till en utdragningsstation 31. Med hjälp av en utdragningsan- ordning 32 dras rörluppen 18 bort från styrröret 19 varifrån styrröret 19 över ett förråds- och vilobord 33 och en rulltransportör åter förs till- baka till valsgodslöpaxeln 35 i snedvalsanordningen 13. Efter avdragningen av styrröret 19 dras dornstången 15 med hjälp av en andra utdragaranord- ning 36 ut ur rörluppen och matas via en rulltransprtör 37 till ett för- råds- och väntebord 38 för dornstängerna, varifrån dornstången på nytt förs in i läge för valsgodsgenomföringsaxeln 35 i snedvalsanordningen 13, ~, ßfi-:ifïï -fif-ç- "fff *a 460 647 ' 12 dock från inïoppssidan, varefter den skjuts in 1 ett efterföïjande håï- block 10. Efter det att rörluppen 18 befriats från styrröret 19 och från dornstången 15 når det från utdragníngsstationen 31 över en ruïïtranspor- tör 9 fram tilïveftervärmeugn 40 och först därifrån in 1 sträckreduce- ringsvaïsgatan 22, efter viïket det där bíídade moderröret deïas upp av er deïningsanordning 41 och tiïlförs ti11 en kyïbädd 42.

Claims (11)

460 647 13 Pva t e n t k r a v -a-----------_-----~

1. Förfarande vid snedvalsningsanläggning för valsning av hålblock (10), speciellt för sträckning av hålblocken till rörluppar (18), där styrningar är anordnade åtminstone på utgångssidan bakom snett mot valsgenomföringsaxeln anordnade valsar (17) och där den åtminstone på utloppssidan anordnade valsgodsstyrningen är utformad som ett kring sin längsgående mittaxel vridbart styrrör (19; 19, 24), vilket på utsidan är styrt axiellt och radiellt, och vilket koaxiellt omsluter valsgodsgenom- föringsaxeln (35), och där valsgodset (10) vid genomgången av snedvals- anordningen (13) eller den sista snedvalsanordningen i anläggningen formats till en hälaxel (10). kännetecknat av att hålaxeln (10) direkt införs i ett kring sin längsgående mittaxel vridbart, motordrivet styrrör (19). som roterar med väsentligen samma hastighet som hålaxeln (10) och som består av två eller flera oavhängigt drivbara och uppbromsbara separerade längdavsnitt (19a-19e), varvid det i området för åtminstone ett av dess delningsställen finns motordrivna, radiellt mot valsgodset (10, 18) ansättbara drivrullar (23) för att driva valsgodset i valfri axiell riktning.

2. Förfarande enligt krav 1, kännetecknat av att hålaxeln(10) vid utgången från styrröret (19; 19, 24) utan rotation direkt införs i en vidarebehandlingsanordning, t ex en sträckreducervalsgata eller måttreducervalsgata (22)

3. Förfarande enligt krav 1 eller 2, kännetecknad av att styrröret (19) anordnas styrt i såväl radiell som axiell riktning och delat med endast den främre delen av styrröret (19a, l9bl roterande, medan den bakre delen (19c) av styrröret är icke-roterande och anordnad att införa hålaxeln (10) utan rotation i den anslutna vidarebehandlingsanordningen (22). .

4.Förfarande enligt krav 3, kännetecknat av att den främre och bakre delen av styrröret är separerade eller separerbara, och av att hålaxeln (19) är anordnad att utan rotation och under tillfällig 460 647 14 påverkan av förskjutningsorgan (t ex 23; 28), anordnade mellan styrrörets båda delar, kunna föras från utgången på styrröret (19) till den anslutna vidarebehandlingsanordningen (22).

5. Styrrör (19; 19, 24) vid en snedvalsningsanordning för valsning enligt något av föregående krav av hålblock (10), speciellt för sträckning av hålblocken till rörluppar (18), där åtminstone den på utloppssidan anordnade valsgodsstyrningen är utformad som ett kring sin längsgående mittaxel vridbart styrrör (19; 19, 24), vilket på utsidan är styrt axiellt och radiellt och koaxiellt omsluter valsgodsgenomförings- axeln (35), kännetecknat av att styrröret (19) består av två eller flera oavhängigt drivbara och uppbromsbara separerade längdavsnitt (19a-19e), varvid det i området för åtminstone ett av dess delningsställen finns motordrivna, radiellt mot valsgodset (10, 18) ansättbara drivrullar (23) för att driva valsgodset i valfri axiell riktning.

6. Styrrör enligt krav 5, kännetecknat av att styrröret (19, 24) eller åtminstone ett länqdparti (19c, 19d) av detsamma är förskjutbart i axiell riktning.

7. Styrrör enligt krav 5 eller 6, kännetecknat av att dess valsgodslöpaxel (35) och styrrör (19, 24) bildar en rät linje med valsgodslöpaxeln till en direkt därefter ansluten reducervalsgata eller måttvalsgata (22).

8. Styrrör (19; 19, 24) vid en snedvalsningsanordning för valsning enligt något av kraven 1-4 av hålblock (10). speciellt för sträckning av hålblocken till rörluppar (18), där åtminstone den på utloppssidan anordnade valsgodsstyrningen är utformad som ett kring sin längsgående mittaxel vridbart styrrör (l9; 19, 24), vilket på utsidan är styrt axiellt och radiellt och koaxiellt omsluter valsgodsgenomförings- axeln (35L kännetecknat av att styrröret(19, 24) tillsammans med inneliggande valsgods (10, 18) är utformat utkastningsbart i sidled i förhållande till valsgodsets genomföringsaxel (35) och efter axiell utdragning av valsgodset (10, 18) över en omföringsanordning (33, 34) är anordnat att åter insättas som valsgodsstyrning i området för valsgodsets genomföringsaxel (35). 460 647 15

9. Styrrör enligt krav 8, kännetecknat av att styrröret (19, 24) respektive dess längdavsnitt på utsidan är omslutet med en värme-, isolerings- eller kylmantel (47).

10. Styrrör enligt krav 9, kännetecknat av att ytterdiametern på styrrörets värme-, isolerings- eller kylmantel (47) vid olika inner- diametrar på styrrören är lika stor, åtminstone vid sina lagringar (50, 51).

11. Styrrör enligt krav 8 ikännetecknat av att styrröret (19, 24) är försett med medel för tillföring av en inert gas eller ett desoxi- derande smörjmedel på insidan av detsamma. fe