SE459974B - Parfymhaltig baerare, detergentkomposition innehaallande den parfymhaltiga baeraren och dess anvaendning vid tvaettning - Google Patents

Description

459 974 10 15 20 25 30 som en del av parfymen fortfarande finns i kontakt med tyget efter tvättningen har denna tendens att försvinna senare under torkningen, exempelvis i en gastork eller elektrisk tork, vari de tvättade tygerna trumlas vid relativt höga temperaturer. Som ett resultat därav bibehåller tyger som tvättats med vanliga detergent- kompositioner i allmänhet endast en mycket svag par- fymdoft som ej på något speciellt sätt är estetiskt tilltalande för konsumenten. Det föreligger därför ett behov inom tekniken av ett tillsatsmedel till van- liga detergentkompositioner vilket effektivt kan åstad- komma parfymdoft hos tvättade tyger, så att de färdig- tvättade tygerna blir mer tilltalande för konsumenten.

US-patentskriften 4 259 373 beskriver en tygkonditio- nerande produkt avseddoatt användas i en automatisk tvättmaskin eller tork och som består av en tillsluten vattenolöslig påse innehållande vad som beskrives som en mjukgörande/antistatisk komposition. I exempel II i patentskriften beskrives ett sätt att framställa antistatkompositionen, varvid lera och fast parfym blandas, varefter blandningen blandas med besprutade partiklar av vissa kvaternära ammoniumsalter. Den er- hållna kompositionen fylles sedan i en tillsluten polyesterpâse.

Bland de parfymhaltiga bärare enligt uppfinningen som beskrives däri förekommer en speciell utföringsform vilken innefattar en parfym, lerpartiklar och en kva- ternär ammoniumförening (ibland här benämnd en “QA"- förening för enkelhetens skull). Kompositioner innehål- lande lera och QA-föreningar beskrives allmänt inom den teknik som avser mjukningsmedel för tyg och anti- statkompositioner. Exempelvis beskriver US-patent- skriften 3 886 075 en komposition innehållande en 10 15 20 25 30 459 974 smektitlera, en vattenlöslig QA-förening och ett “aminokombinationsmedel", vilket påstås ha mjukgörande och antistatisk inverkan på tyg. Den publicerade US- patentansökan B305 417 beskriver en granulerad tvätt- medelskomposition innefattande ett på tvål baserat granulat, en lera av smektittyp och en antistatisk kvaternär ammoniumförening. I US-patentskriften 3 862 058 sättes en lera och en kvaternär ammonium- förening till en icke tvâlhaltig syntetisk detergent- förening för att åstadkomma en granulerad detergent- komposition för tvätt. US-patentskrifterna 3 993 573 och 3 954 632 beskriver mjukningsmedelkompositioner för tyg innehållande den ovannämnda leran och QA-fö- reningar i kombination med ett så kallat "surt kombi- nationsmedel". US-patentskriften 4 292 035 beskriver en mjukgörande komposition innehållande smektitlera; en amin- eller kvaternär ammoniumförening som mjuk- ningsmedel; och ett anjoniskt ytaktivt ämne, varvid tygmjukningsmedlet reageras med leran för att bilda ett "organo-lerakomplex" före tillsatsen av det anjo- niska ytaktiva ämnet.

De inom denna teknik beskrivna metoderna för framställ- ning av de ovannämnda mjukningsmedelskompositionerna för tyg kännetecknas antingen av att en QA-förening an- bringas pâ ett granulat bestående av en homogen bland- ning av lera, tensid och andra beståndsdelar (hellre än det föredragna sättet att anbringa denna på ett granulat av lera), eller alternativt av att QA-före- ningen reageras med leran för att åstadkomma en modi- fierad lera, vari företrädesvis från cirka 10 till cirka 60 mol-% av de utbytbara katjonerna är alkyl- substituerade ammoniumjoner. Sålunda beskriver exem- pelvis US-patentskrifterna 3 862 058 och 3 886 075 ett l4s9 974 10 15 20 25 30 framställningssätt varvid leran först blandas i en blandare med tensid, tvättförstärkande salter och and- ra bestândsdelar i tvättmedelskompositionen, varef- ter den erhållna blandningen spraytorkas till gra- nulat. QA-föreningen sprutas sedan på granulatet i smält tillstànd, varvid det är en kritisk synpunkt på framställningsmetoden att man undviker att bespruta detergentgranulatet med en vattenlösning eller -sus- pension av QA-föreningen. Den publicerade US-patent- ansökan B305 417 beskriver en framställningsmetod varvid lera blandas med på tvål baserat granulat i en trumblandare. QA-föreningen sättes sedan till den er- hållna kompositionen genom besprutning i smält till- stånd. US-patentskriften 3 594 212 beskriver ett för- farande för mjukgöring av fibermaterial, varvid dessa material successivtdimpregneras med en vattendisper- sion av lera och en vattenlösning av QA-förening, och mängden QA-förening i lösningen är tillräcklig för att åstadkomma åtminstone ett partiellt katjonutbyte med den lera som kvarhâlles på fibermaterialet. I US-pa- tentskriften 3 948 790 av Speakman, beskrives ett för- farande för framställning av "kvaternära ammoniumle- ror", varvid en QA-förening reageras med lera genom att den obehandlade leran uppslammas i en lösning inne- hållande den önskade mängden QA-förening. De QA-före- ningar som kan användas på detta sätt säges vara be- gränsade till kortkedjiga föreningar med högst fyra kolatomer per kedja och det totala antalet kolatomer i föreningen överskrider ej åtta. Mängden QA-förening som sättes till lösningen anpassas så att man får den önskade graden av jonutbyte med leran. Exemplen i pa- tentskriften beskriver olika behandlade leror, vari från cirka 5 till 40 % av de utbytbara katjonerna er- satts med kvaternära ammoniumkatjoner, varvid mängden 10 l5 20 25 30 459 974 QA-förening i lösningen ovillkorligen måste begränsas till den mängd som erfordras för att åstadkomma en par- tiell utbytesreaktion med leran. Den tidigare tekniken avser sålunda ej den speciella kombination av lerpar- tiklar och QA-förening som användes enligt föreliggande uppfinning, och ännu mindre avser den användningen av denna kombination som bärare för parfym i enlighet med uppfinningen.

Enligt föreliggande uppfinning åstadkommas en förbättrad parfymhaltig bärare som huvudsakligen består av: (i) åtskilda partiklar innehållande minst 90 vikt-%, av ett lermineral annat än talk och/eller en zeolit; (ii) en parfym, vilken parfym är adsorberad och/eller absorberad på partiklarna; och (III) ett tygvidhäftande medel be- stående av minst en anjonaktiv tensidförening, en non- jonaktiv tensidförening eller en katjonaktiv förening vald från gruppen bestående av primära, sekundära och tertiära aminer samt kvarternära ammonium-, fosfonium- och sulfoniumföreningar, varvid det tygvidhäftande medlet är i kontakt med partiklarna och åtminstone“delvis bildar en beläggning på ytan därav, och den parfymhaltiga bär- raren innehåller mindre än cirka 5 vikt-% tensidföre- ningar andra än katjonaktiva tensider. Uppfinningen liksom utföringsformer därav definieras i de bilagda patent- kraven.

I enlighet med förfarandet enligt uppfinningen sker par- fymeringen av tvättade tyger genom att fläckade och/eller smutsade material som skall tvättas bringas i kontakt med en vattenlösning eller-dispersion som innehåller den ovan definierade parfymhaltiga bäraren.

Uttrycket "parfym" som det användes här avser välluk- tande material som kan åstadkomma en behaglig doft hos tyger, och de innefattar vanliga material som i allmän- het användes i detergentkompositioner för att motverka 459 974 10 15 20 25 30 dålig lukt hos dessa kompositioner och/eller ge dessa en tilltalande doft. Parfymerna har företrädesvis fly- tande form vid omgivningstemperaturen, även om fasta parfymer också är användbara. Bland de här använd- bara parfymerna ingår material som aldehyder, keto- ner, estrar och liknande, vilka vanligen användes för att ge flytande och granulerade detergentkomposi- tioner en behaglig doft. Naturligt förekommande växt- oljor och animaliska oljor användes också allmänt som beståndsdelar i parfym. Parfymer som är använd- bara enligt föreliggande uppfinning kan följaktligen ha en relativt enkel sammansättning eller innefatta komplexa blandningar av naturliga och syntetiska kom- ponenter, vilka alla skall åstadkomma en behaglig lukt eller doft när de anbringas på tyg. De parfymer som användes i detergentkompositionerna väljes i allmänhet så att de motsvarar normala anspråk på lukt, stabili- tet, pris och kommersiell tillgänglighet. En beskriv- ning av material som konventionellt användes vid par- fymering av detergent ges av R. T. Steltenkamp. The Journal of The American Oil Chemists Society, vol. 45, nr 6, sid 429 - 432, vilken beskrivning införlivas härmed genom hänvisning.

Uttrycket "partiklar" som det här användes i beskriv- ningen och kraven med avseende på den parfymhaltiga bäraren, är avsett att omfatta ett stort antal olika partikelformiga material med olika form, kemisk sam- mansättning, partikelstorlek och fysikaliska egenska- per, varvid det viktigaste kännetecknet är att partik- larna innehåller minst 90 vikt-% av ett lermineral och/eller en zeolit. Partiklarna är företrädesvis av friflytande natur. "Viktprocenterna“ av lermineralet och zeoliten avser vikten av dessa material inklusive 10 15 20 25 30 459 974 vatten och föroreningar som förekommer i den speciel- la lera eller zeolit som användes. Bärarpartiklarna kan sålunda ha formen av finfördelade pulver, lika väl som relativt stora granuler, pärlor eller agglome- rerade partiklar, och de kan framställas med använd- ning av olika framställningsmetoder, såsom spraytork- ning, torrblandning eller agglomerering av de olika komponenterna. Speciellt föredragna bärarpartiklar som kan användas häri är bentonitagglomerat framställ- da enligt den metod som beskrives i USSN 366 587, in- lämnad 8 april, 1982, och beskrivningen däri införli- vas härmed genom hänvisning. Bärarpartiklarna kan så- ledes eventuellt, förutom lermineral och/eller zeolit, innehålla material som är kombinerbara med vanliga tvättmedelskompositioner, och exempel på lämpliga ma- terial inkluderar bindemedel eller agglomereringsmedel, t.ex. natriumsilikat, dispergermedel, tvättförstärkande salter, fyllmedelssalter liksom även vanliga mindre betydande beståndsdelar som förekommer i konventio- nella detergentkompositioner för tvätt, såsom färg- ämnen, optiska vitmedel, medel som förhindrar återvid- häftning och liknande. Enligt uppfinningen skall partiklarna innehålla mindre än cirka 5 vikt-% ytak- tiva tensidföreningar andra än katjonaktiva tensidfö- reningar, varvid de sistnämnda är avsedda att ingå i den ifrågavarande bäraren i en mängd av upp till cirka l6 vikt-% av bäraren som ett tygvidhäftande medel.

Uttrycket "åtskilda" som användes här med avseende på partiklarna, avser det förhållandet att partiklarna i den föreliggande uppfinningen användes som indivi- duellt från varandra skilda partiklar, och innefattar sålunda exempelvis ej bärarpartiklar som är inneslut- na i en grundmassa av andra material, eller som är ppp- 459 974 10 15 20 25 blandade med andra beståndsdelar, så att partik- larna snarare utgör en komponent i ett mer om- fattande aggregerat material än föreligger i form av individuella och bestämda partiklar.

Största delen av den parfym som kombineras med bäraren, företrädesvis minst 95 % därav, är ad- sorberad och/eller absorberad på partiklarna, och uttrycket "adsorberad" och “absorberad" som de användes här avser den fysikaliska kombinationen mellan parfym och bärarpartiklar. Till skillnad mot vnaliga förfaranden, varvid parfymerna som sättes till granulerade detergentkompositioner sprutas på eller på annat sätt bringas i kontakt med det vattenlösliga spraytorkade granulatpulvret, bringas de parfymer som användes enligt uppfinningen i kontakt med partiklarna av lermineral eller zeolit, som för det mesta är olösliga i vatten. Det har visat sig att den parfym som därvid kombineras med bärarpartiklarna huvudsakligen kvarsuæumr koncent- rerad pà partiklarna udner tvättningen, snarare än att dispergeras i den vattenhaltiga tvättlösningen.

Detta medflhren betydande fördel under tvättningen i det avseendet att de parfymhaltiga bärarpartik~ larna i tvättlösningen sannolikt kommer i kontakt med de tvättade tygerna och fördelas därpå. Speciellt i en tvättmaskin där tvättlösningen mekaniskt spolas genom tyget under tvättcykeln. Parfymen kvarhålles sålunda direkt på det tvättade tyget, vilket för- hindrar att parfymdoften försvinner från detsamma. 10 15 20 25 30 459 974 Kvarhållandet av bärarpartiklarna på ytan av de tvät- tade tygerna förbättras dessutom med hjälp av det tygvidhäftande medel som åtminstone delvis bildar en beläggning på partiklarnas yta. Användningen av exem- pelvis anjoniska eller nonjoniska ytaktiva ämnen som tygvidhäftande medel enligt uppfinningen åstadkommer en pastaartad limliknande yta pâ partiklarna, som ökar sannolikheten för att partiklarna skall fångas upp av tygerna under tvätten. Användningen av en kat- jonaktiv förening ökar likaså tygvidhäftningen, men på ett annat sätt. Även om sökanden ej vill vara bun- den till någon speciell teori, anser man att anbring- andet av en katjonaktiv förening pâ ytan av partiklar- na medför en positiv ytladdning hos partiklarna, vil- ket åstadkommer en benägenhet hos de positivt laddade partiklarna att häfta fast vid den negativt laddade ytan hos de tvättade tygerna, och speciellt tyger som innehåller avsevärda mängder bomull. De på ytan modi- fierade partiklarna av lera eller zeolit är vidare i allmänhet hydrofoba till sin natur, medan leran i sig själv är hydrofil. Partiklarnas hydrofobicitet är spe- ciellt fördelaktig vid tvättning för hand, eftersom hydroíoba partiklar ej är lika lätt dispergerbara i vattenlösningar för handtvätt som obehandlade partik- lar, och följaktligen har tendens att kvarstanna på tvättlösningens yta under längre tidsperioder. Detta har den effekten att tillgången på de partiklar ökar vilka kan komma i kontakt med och avsätta sig på ty- ger som tvättas, och därigenom ökar sannolikheten för att den önskade parfymdoften bibehålles hos de hand- tvättade tygerna.

Den parfymhaltiga bäraren enligt uppfinningen består av tre huvudkomponenter: ett lermineral och/eller en 459 974 10 15 zo' 25 30 10 zeolit; en parfym; och ett definierat tygvidhäftande medel. Viktförhâllandet mellan lermineral och zeolit och parfym i bäraren är generellt från cirka l0:l till cirka 200:l och företrädesvis från cirka 20:1 till cirka l0O:l. Vikten av parfymen i bäraren skall i allmänhet variera inom området från cirka 0,2 till 10 %, och företrädesvis från cirka 0,5 till 5 vikt-% därav. Bäraren kan lämpligen användas vid tvättning i hemmet som tillsatsmedel till ett tvättbad skilt från detergentkompositionen, exempelvis som tillsats under sköljningscykeln, eller alternativt kan bäraren införlivas i en vanlig detergentkomposition för tvätt som en beståndsdel däri- Sådana kompletta detergent- kompositioner innehåller generellt (a) från cirka 0,1 till cirka 50 vikt-%, företrädesvis frán cirka 5 till cirka 30 vikt-%, parfymhaltig bärare; och (b) från 2 till cirka 50 vikt-%, företrädesvis från cirka 5 till cirka 40 vikts-%, och helst från cirka 5 till cirka 30 vikts-% av ett eller flera ytaktiva medel valda från gruppen bestående av anjonaktiva, nonjonaktiva, katjonaktiva, amfolytiska och zwitterjonaktiva tensi- der, vilken tensidmängd tillsättes utöver eventuell tensidförening i den parfymhaltiga bäraren. Detergent- kompositionerna innerhåller även från cirka 0 till cirka 70 vikt-% av ett tvättförstärkande salt, varvid en koncentration av från cirka S % till cirka 50 % speciellt föredrages, Resten av kompositionen skall huvudsaklingen bestå av vatten, ev fyllmedelsalt såsom natriumsulfat, samt eventuellt mindre betydande beståndsdelar, såsom bindemedel, optiska vitmedel, pig- ment, färgämnen och liknande tillsatsmedel som är vanliga i detergentkomposítioner. l0 l5 20 25 30 459 974 ll Av ekonomiska skäl är det att föredraga att största delen och i vissa fall företrädesvis huvudsakligen hela mängden parfym som förekommer i detergentkompositionen tillföres av bäraren. De här användbara detergentkom- positionerna kan emellertid också innehålla ytterli- gare parfym, förutom den som användes i kombination med den ovan beskrivna bäraren, för att ge tvättlösning- en eller själva kompositionen en behaglig lukt. Att använda ytterligare parfym kan även vara fördelaktigt i de fall då denna användes tillsammans med en begrän- sad mängd av en mer dyrbar parfym. Sålunda kan det exempelvis vara ekonomiskt önskvärt att använda en liten mängd av en relativt dyrbar parfym tillsammans med bäraren enligt uppfinningen, och sätta relativt stora mängder av en mindre dyrbar parfym till den gra- nulerade detergentkompositionen som en extra doft, var- vid den senare parfymen tillsättes på inom tekniken känt sätt, såsom genom besprutning av det granulerade detergentpulvret.

De lermineral som vanligen användes häri inkluderar ett stort antal olika material, däribland leror av smektittypï kaolinit, metakaolin; och attapulgit. Av de ovannämnda typerna av lermineral föredrages leror av smektittyp, eftersom de har en fördelaktig önskad mjukgörande effekt på de tvättade tygerna, förutom att de tjänar som bärare för parfym i enlighet med uppfinningen. En detaljerad beskrivning av de olika typerna av lermineral, vilka alla kan användas enligt föreliggande uppfinning, med undantag av talk, ges av B. K. G. Theng, The Chemistry of Clay Organic ggactions, John Wiley & Sons, (1974) sid. 1 - 15, vil- ken beskrivning införlivas härmed genom hänvisning. l0 15 20 25 30 459 974 12 De kristallina typer av zeolit som kan användas häri inkluderar de som beskrives i "Zeolite Molecular Series" av Donald W. Breck, publicerad 1974 av John Wiley & Sons, och typiska i handeln tillgängliga zeo- liter är upptagna i tabell 9.6 på sid. 747 - 749 i denna text, vilken tabell införlivas härmed genom hän- visning. Zeolitstrukturer av typ A är speciellt önsk- värda och utförligt beskrivna inom tekniken; se exem- pelvis sid. 133 i den nämnda skriften av Breck samt även US-patentskriften 2 882 243. Zeolittypen 4A an- vändes företrädesvis, eftersom den envärda katjonen i denna zeolitärnatrium och zeolitens porstorlek är cirka 4 Ångström.

De ovannämnda lerorna av smektittyp är treskiktade le- ror som kännetecknas av förmåga hos den skiktade strukturen att mångfaldigt öka sin volym genom att svälla eller expandera i närvaro av vatten och bilda en tixotrop gelatinartad substans. Det förekommer tvâ klasser av leror av smektittyp: i den första klassen finns aluminiumoxid närvarande i gittret av silikat- kristaller; i den andra klassen finns magnesiumoxid närvarande i gittret av silikatkristaller. Atomsub- stitution av järn, magnesium, natrium, kalium, kal- cium och liknande kan förekomma inom smektitlerornas kristallgitter. Det är brukligt att leror särskiljes med hänsyn till den övervägande katjonen däri. Exempel- vis är en natriumlera en lera i vilken katjonen övervä- gande är natrium. Med avseende på den ifrågavarande bäraren föredrages aluminiumsilikater vari natrium är den övervägande katjonen, som exempelvis bentonitle- ror. Bland bentonitlerorna föredrages speciellt de från Wyoming (i allmänhet benämnda western- eller Wyoming-bentonit). 10 15 20 25 30 459 974 13 Föredragna svällande bentoniter försäljes under varu- märket Mineral çolloid, som industriella bentoniter, av Benton Clay Company, en filial till Georgia Kaolin Co. Dessa material som är desamma som tidigare såldes under varumärket THIXO-JEL, är selektivt brutna och be- arbetade bentoniter, och de som anses vara mest lämp- liga kan erhållas som Mineral Colloid No's l0l, etc., motsvarande THIXO-JEL No's 1, 2, 3 och 4. Dessa mate- rial har pH-värden (6 % koncentration i vatten) inom området 8 till 9,4, en maximal fri vattenhalt av cirka 8 % och en specifik vikt av cirka 2,6, och av den fin- fördelade graden passerar minst cirka 85 % (och före- trädesvis 100 %) genom en 200 mesh sikt enligt US- siktserien. Ännu bättre är det om bentoniten är sådan att alla partiklar (d.v.s. minst 90 % därav, företrä- desvis över 95 %) passerar genom en nr 325 sikt och helst skall alla partiklar passera genom denna sikt.

Bentoniternas svällningsförmåga i vatten är i allmän- het inom området 3 till 15 ml/gram, och deras viskosi- tet, vid en 6 % koncentration i vatten, är vanligen från cirka 8 till 30 centipois.

Vid en speciellt föredragen utföringsform av uppfinning- en innefattar bärarpartiklarna agglomerat av finfördelad bentonit med partikelstorleken mindre än sikt nr 200, vilken agglomererats till partiklar med storlekar hu- vudsakligen inom siktomrâdet nr 10 - l00, med en skrym- volym inom området 0,7 till 0,9 g/ml och en vattenhalt av B till l3 %. Dessa agglomerat innehåller cirka 1 till 5 % binde- eller agglomereringsmedel, som medver- kar till att bibehâlla.agglomeratet opâverkat innan det sättes till vatten, vari det skall sönderdelas och dispergeras. En detaljerad beskrivning av förfaran- det vid framställning av agglomeraten förekommer i den 459 974 10 l5 20 25 30 14 ovannämnda US-skriften 366 587, inlämnad 8 april, 1982, vilken införlivas härmed genom hänvisning.

I stället för att använda THIXO-JEL- eller Mineral Colloid-bentoniter kan man använda de produkter som för- säljes av American Colloid Company, Industrial Division, i form av General Purpose Bentonite Powder, 325 mesh, som till minst 95 % är finare än 325 mesh eller 44 mikron i diameter (våt partikelstorlek) och till minst 96 % är finare än 200 mesh eller 74 mikron i diameter (torr partikelstorlek). Dessa vattenhaltiga aluminium- silikater består huvudsakligen av montmorillonit (minst 90 %), med mindre halter av fältspat, biotit och selenit. En typisk analys, på "vattenfri" basis, är 63,0 % kiseldioxid, 21,5 % aluminiumoxid, 3,3 % ferrijärn (som Fe2O3), 0,4 % ferrojärn (som PeO), 2,7 % magnesium (som Mg0), 2,6 % natrium och kalium (som Na2O). 0,7 % kalcium (som CaO), 5,6 % kristall- vatten (som H20) och 0,7 % spârelement. Även om westernbentoniter föredrages är det också möj- ligt att använda andra bentoniter, såsom de som kan framställas genom att italiensk eller liknande bento- nit, innehållande relativt små mängder utbytbar mono- valent metall (natrium och kalium), behandlas med alka- liska material, såsom natriumkarbonat, för att öka den katjonbytande förmågan hos produkten. Man anser att Na20-halten i bentoniten skall vara minst cirka 0,5 %, företrädesvis minst l % och helst minst 2 %, så att leran sväller i tillfredsställande omfattning och har goda mjukgörande och dispergerande egenskaper i vattensuspension. Föredragna svällande bentoniter av den ovan beskrivna typen försäljes under varumärkena Laviosa och Winkelmann, t.ex. Laviosa AGÉ och Winkelmann G-l3 10 15 20 25 30 459 974 15 Det silikat som kan användas som ett bindemedel för att hålla samman de finfördelade bentonitpartiklarna i agglomererad form är företrädesvis ett natriumsili- kat av Na2O:SiO2 lika med t.ex. l:2,4. Silikatet är vattenlösligt, och lösningar därav av koncentrationer upp till cirka 50 vikt-% kan användas vid framställ- ning av de ovannämnda bentonitagglomeraten, och alla dessa lösningar är friflytande, speciellt vid de för- höjda temperaturer till vilka silikatlösningen före- trädesvis uppvärmes under framställningsförfarandet.

De katjonaktiva föreningarna användes som tygvidhäftan- de medel i bäraren enligt uppfinningen i en mängd av från cirka 0,2 till cirka 16 %, och företrädesvis från cirka 1 till 5 vikt-%. I de kompletta detergentkompo- sitionerna enligt uppfinningen finns de katjonaktiva föreningarna närvarande i en mängd av från cirka 0,01 till cirka 10 %, vanligare från cirka 0,05 till 2 % och företrädesvis från cirka 0,1 till l vikt-%. När det tygvidhäftande medlet uteslutande består av en anjonaktiv. eller nonjonaktiv tensidförening, finns denna tensid närvarande i bäraren i en mängd av från cirka 0,2 till mindre än 5 vikt-%, och företrädesvis frân cirka l till mindre än 5 vikt-%.

De användbara primära, sekundära och tertiära aminerna och de vattenlösliga salterna därav har generellt for- meln RlR2R3N, vari Rl betecknar en alkyl- eller alkenyl- grupp innehållande från cirka 8 till 22 kolatomer, och R2 och R3 var för sig betecknar väte eller hydro- karbylgrupper innehållande från 1 till 22 kolatomer, varvid uttrycket “hydrokarbylgrupp" innefattar alkyl-, alkenyl-, aryl- och alkarylgrupper, inklusive substitue- rade grupper av denna typ och vänliga substituenter är 10 15 20 25 459 974 16 hydroxi- och alkoxigrupper.

Ovanstående generella beskrivning av aminer innefattar som speciella exempel primär talgamin, primär kokos- nötamin, sekundär talgmetylamin, talgdimetylamin, tri- talgamin, primär talgaminhydroklorid och primär kokos- nötaminhydroklorid.

De användbara diamin- och diammoniumsalterna har de generella formlerna: R1R2NR5NR3 4; ERlR2NR5NR3R4R61+ x'; IjRIR2R3NR5NR4RGI* x'; ERlRZR3NR5bIR4RGR7Y' x'; vari Rl, 122 och 123 motsvarar definitionen ovan, R4, R6 och R7 betecknar detsamma som R2 och R3, och RS är en alkylenkedja med från 4 till 6 kolatomer vari mittenkolatomerna kan vara bundna till varandra via en eter- eller syrebindning eller en dubbel- eller trippelbindning. X- är en anjon, före- trädesvis klorid, bromid, sulfat, metylsulfat eller liknande anjon.

Speciella exempel på diaminer och diaminsalter är N- kokos-l,3-diaminopropan, N-talg-1,3-diaminopropan, N-oleyl-l,3-diaminopropan, N-talg-l,3-diaminopropan- dioleat och N-talg-l,3~diaminopropandiacetat.

Lämpliga att använda häri är också etoxylerade amin- och diaminsalter med fettalkylgrupper av kokosnöt, talg och stearyl och innehållande från cirka 2 till 50 mol etenoxid.

De användbara kvaternära ammoniumföreningarna har gene- rellt formeln fRlR2R3R4QJ+ X-, vari Rl, R2, R3 och X betecknar detsamma som ovan, RQ är en organisk grupp 1 2 vald bland de som definierats för R , R och R3. Även 10 15 20 25 30 459 974 17 om det ej framgår av ovanstående formel kan R1 ochlel- ler R4 vara bundna till den kvaternära kväveatomen via en eter-, alkoxi-, ester- eller amidbindning.

Bland de kvaternära ammoniumföreningar som är kända för att ge tygerna en viss substans, i synnerhet ty- ger innehållande avsevärda mängder bomull, förekommer tre huvudtyper som är speciellt användbara enligt uppfinningen: (1) alkyldimetylammoniumföreningar; (2) amidoalkoxylerade ammoniumforeningar; och (3) alkylamidoimidazoliniumföreningar. En detaljerad beskrivning av dessa tre typer av föreningar ges av R. Egan i Journal American Oil Chemists' Society, januari, 1978 (vol. 55) sid. ll8 - 121, vilken beskriv- ning införlivas härmed genom hänvisning.

Långkedjiga kvaternära ammoniumföreningar är de som i allmänhet föredrages häri, d.v.s. föreningar vari an- talet kolatomer är större än åtta. Den allmänna be- skrivningen ovan avseende kvaternära ammoniumförening- ar som är användbara enligt uppfinningen, innefattar de föredragna speciella kvaternära ammoniumföreningarna dihydrerat talgdimetylammoniummetylsulfat: dihydrerad talgdimetylammoniumklorid och l-metyl-l-alkylamido- etyl-2-alkylimidazoliniummetylsulfat, vari "alkyl" avser oleyl eller mättad hydrokarbyl härrörande från talg eller hydrerad talg. Kvaternära dimetylalkyl- bensylföreningar som är användbara innefattar sådana vari alkylgruppen är en blandning av alkyler med 10 till 18 kolatomer eller 12 till 16 kolatomer, t.ex. lauryl, myristyl och palmityl. De olika ovannämnda ma- terialen är kommersiellt tillgängliga från olika till- verkare, varvid de från Sherex Chemical Company mot- svarar varumärken såsom Adogen; Arosurf; Variquat; och Varisoft. 459 974 10 15 20 25 30 l8 De kvaternära ammoniumsalter som användes häri är fö- reträdesvis huvudsakligen fria från ledande salt; ut- trycket "ledande salt" som det användes här avser salter som är elektriskt ledande i vattenlösning. De ledande salterna har i allmänhet en katjon-anjonbind- ning av till minst 50 % jonisk karaktär vid beräk- ning i enlighet med metoden beskriven av Pauling, "The Nature of the Chemical Bond". 3:dje upplagan, 1960. Med uttrycket “huvudsakligen fri"avses en kon- centration av ledande'salt som är mindre än den som förekommer vid normal grad av förorening i den kvater- nära ammoniumföreningen. I allmänhet är koncentratio- nen av ledande salt lägre än l vikt-%.

Den parfymhaltiga bäraren enligt uppfinningen framstäl- les på så sätt att bärarpartiklarna först bringas i kontakt med den använda parfymen, så att huvuddelen därav och företrädesvis all parfym adsorberas och/el- ler absorberas av partiklarna. De erhållna parfymhal- tiga partiklarna bringas sedan i kontakt med det tyg- vidhäftande medlet så att huvudsakligen allt tygvid- häftande medel adsorberas på partiklarnas yta och bil- dar en åtminstone partiell beläggning därpå.

Ett föredraget sätt att bringa bärarpartiklarna i kontakt med parfymen är att spruta parfymen på partik- larnas yta. Detta kan exempelvis ske genom att parfy- men sprutas via ett tryckmunstycke så att fina drop- par bildas som träffar ytan på partiklarna, vilka se- nare lämpligen förefinnes på ett rörligt band, såsom ett transportband. Alternativt kan förfarandet lämp- ligen utföras så att parfymen sprutas över partiklarna, vilka är'inneslutna i en roterande trumma eller ett rör som är snedställt i en liten vinkel, såsom från l0 15 20 25 30 459 974 l9 cirka 50 till l5°, varvid rotationshastigheten hos rrurman eller röret lämpligen är från cirka s till ioo varv/min. Det lämpliga storleksområdet för dropparna för att få en effektiv besprutning kan variera från cirka l0 till cirka 200 mikron i diameter, men före- trädesvis skall de vara så små som möjligt i förhållan- de till diametern hos de partiklar som besprutas.

Det steg vid vilket lerpartiklarna bringas i kontakt med det tygvidhäftande medlet kan utföras under använd- ning av samma metod som beskrivits ovan med avseende på sorptionen av parfym på bärarpartiklarna. Sålunda kan exempelvis en lösning eller suspension av en an- jonaktiv eller nonjonaktiv tensidförening sprutas på partiklarnas yta för att bilda en beläggning därpå.

När det tygvidhäftande medlet är en katjonaktiv före- ning och bärarpartiklarna innehåller ett lermineral, såsom en smektitlera, är det viktigt att anbringandet av föreningen sker vid betingelser som till ett minimum nedbringar sannolikheten för en jonbytesreaktion mellan leran och den katjonaktiva föreningen. När partiklarna av lermineral skall bringas i kontakt med den katjon- aktiva föreningen gäller det följaktligen i första hand att undvika att en stor del av leran omvandlas till ett lerkomplex genom en jonbytesreaktion, och på grund därav är exempelvis de metoder att framställa en "QA-lera" och ett "organo-lerkomplex" uteslutna som beskrives i US 3 948 790 respektive 4 292 035.

För att främja adsorptionen av en katjonaktiv före- ning på lerpartiklarnas yta skall man i allmänhet und- vika sådana arbetsbetingelser som underlättar sväll- ningen av leran, så att man till ett minimum medbring- ar sannolikheten för en icke önskad utbytesreaktion. 459 974 10 15 20 25 30 20 U Svällningen av leran underlättas i synnerhet i en vattenuppslamning, och ju mindre mängd vatten som kom- mer i kontakt med leran desto mindre är följaktligen sannolikheten för att en katjonbytesreaktion skall ske.

Den viktmängd vattenhaltigt lösningsmedel som bringas i kontakt med leran är därför i allmänhet begränsad till en mängd mindre än lerans vikt, företrädesvis mindre än 50 % och helst mindre än 25 vikt-% av leran.

Ett föredraget förfaringssätt är att bespruta lerpar- tiklarnas yta med en huvudsakligen ej vattenhaltig lösning eller suspension innehållande den katjonaktiva föreningen, varvid vattenkoncentrationen i lösningen eller suspensionen i allmänhet är lägre än cirka 50 vikt-% och företrädesvis lägre än cirka 10 vikt-%.

Detta sker lämpligen genom att lösningen eller suspen- sionen av katjonaktiva föreningar sprutas via ett tryckmunstycke, såsom beskrivits ovan. Besprutningen utföres företrädesvis vid omgivningstemperaturen och i allmänhet under 380 C. Vid temperaturer över 380 C, i synnerhet över 60° C, kan de katjonaktiva föreningar- na på ett icke önskat sätt absorberas in i lerpartik- larna. Varje organiskt lösningsmedel i vilket den kat- jonaktiva föreningen kan dispergeras kan lämpligen användas för att åstadkomma en lösning eller suspen- sion avsedd att bringas i kontakt med lerpartiklarna.

Lämpliga lösningsmedel är propylenglykol, hexylenglykol, etanol och isopropylalkohol.

Vid ett alternativt framställningssätt placeras partik- larna av lermineral eller zeolit på ett vibrerande transportband som kontinuerligt vätes med en lösning eller suspension av en katjonaktiv förening, varvid syftet med vibrationen är att åstadkomma en beläggning 10 15 20 25 30 459 974 21 av katjonaktiv lösning eller suspension pà åtminstone en del av partiklarnas yta.

Enligt en annan utföringsform av uppfinningen avsättes fínfördelade partiklar enligt beskrivningen ovan på ytan av en granulerad detergentkomposition, som ej innehåller tvål, så att agglomererade partiklar er- hàlles, vilka består av granuler av detergentens bas- material inneslutna i en ytbeläggning av lermineral.

De agglomererade partiklarna kännetecknas av en inre del bestående av granuler av detergentens basmaterial, och en ytlig del som är i kontakt med och omsluter den inre delen av huvudsakligen består av partiklar inne- hållande minst cirka 90 vikt-%, ett lermineral och/eller zeolit och mindre än cirka 5 vikt-% ytaktiva tensid- föreningar andra.än katjonaktiva tensider, och före- trädesvis huvudsakligen fria från sådana ytaktiva föreningar.

För att få en huvudsakligen sammanhängande yttre yta av lermineral på de agglomererade partiklarna skall de använda bärarpartiklarna vara så små som möjligt i förhållande till granulatet av detergentens grund- material så att partiklarna tätt kan packas runt om granulerna. Granulatet av detergentkomposition består företrädesvis av sparytorkade partiklar vars storlek ligger inom mesh-området nr 8 till 100 enligt US-sikt- serien. Bärarpartiklarna är företrädesvis så små att de passerar genom en nr 325 mesh sikt enligt US-sikt- serien. Viktförhàllandet mellan granulat av detergent- komposition och lerhaltiga partiklar kan variera från cirka l0:l till cirka 1:2, företrädesvis från cirka 5:1 till 1:1. Avsättningen av partiklarna pà granulatet av detergentens grundmaterial kan åstadkom- 459 974 10 15 20 25 30 22 mas med användning av vanlig agglomereringsteknik och -utrustning. En_metod som visat sig vara speciellt lämplig är att blanda önskade viktmängder av granule- rad detergentkomposition och finfördelat lerpulver och under sammanblandningen spruta vatten på de rör- liga ytorna därav, eller företrädesvis spruta utspädd natriumsilikatlösning därpå. Besprutningen kan utföras vid rumstemperatur och skall ske tillräckligt lång- samt för att förhindra eventuell icke önskad hop- klumpning av blandningen. Sammanblandningen skall fort- sätta på detta sätt till dess alla lerpartiklar häftar fast vid granulatet av detergentens grundmaterial, varefter blandningen kan stoppas, och produkten kan siktas eller på annat sätt sorteras så att den ligger inom det för produkten önskade storleksområdeb. Den använda silikatlösningen har vanligen en koncentration av cirka 0,05 till 10 vikt-%, typiskt från cirka l till 6 vikt-%. Mängden silikatlösning som sprutas på granulatet av detergentens grundmaterial är generellt från cirka 0,01 till cirka 2 vikt-%. Tillfredsställan- de agglomerering och ytbeläggning erhålles vid en sådan koncentration med användning av en lämplig agg- lomereringsutrustning, såsom en 0'Brien agglomerator, eller en vanlig snedställd trumma försedd med sprut- munstycken, bafflar etc. Silikatkoncentrationen skall ej vara så hög att den hindrar dispergeringen av de mjukgörande partiklarna i tvättlösningen när produkten användes vid tvättförfaranden. Även om silikat före- trädesvis finns närvarande i agglomereringssprutväts- kan kan en användbar. produkt erhållas med användning av enbart vatten som agglomererings- eller bindemedel, eller med användning av vattenlösningar av andra bindemedel, såsom gummin, hartser och ytaktiva medel. 10 l5 20 25 30 459 974 23 Sorptionen av det tygvidhäftande medlet och parfym på de agglomererade partiklarnas yta utföres på°samma sätt som ovan beskrivits med avseende på framställningen av bäraren enligt uppfinningen. De erhållna agglomererade partiklarna är användbara tvättmedelsprodukter vari granulatet av detergentens grundmaterial löser sig och fungerar på vanligt sätt i tvättlösningen samti- digt som partiklarna av lera eller zeolit dispergeras i vattenlösningen.

De tvättmedelskompositioner i vilka den ifrågavarande parfymhaltiga bäraren kan införlivas eller tillsam- mans med vilka den kan användas, innehåller ett eller flera ytaktiva medel valda från gruppen bestående av anjonaktiva, nonjonaktiva, katjonaktiva, amfolytiska och zwitterjonaktiva tensider. De syntetiska orga- niska tensider som är lämpliga vid användning av för- farandet enligt uppfinningen kan bestå av ett stort antal sådana föreningar, vilka alla är välkända och utförligt beskrives i skriften “Surface Active Agents and Detergents", vol. II, av Schwartz, Perry och Berch, publicerad l958 av Interscience Publishers, och hit- hörande upplysningar införlivas härmed genom hänvis- ning.

Bland de anjoniska ytaktiva medel som är användbara enligt föreliggande uppfinning är de ytaktiva förening- ar som innehåller en organisk hydrofob grupp innehål- lande från cirka 8 till 26 kolatomer och företrädes- vis från cirka 10 till l8 kolatomer i molekylstruktu- ren samt minst en vattensolubiliserande grupp vald från gruppen bestående av sulfonat, sulfat, karboxylat, fosfonat och fosfat, för att bilda en vattenlöslig detergent. 15 20 25 30 459 974 24 Exempel på lämpliga anjonaktiva tensider inkluderar tvålar, såsom vattenlösliga salter (t.ex. natrium-, kalium-, ammonium-, och alkanolammoniumsalter) av hög- re fettsyror eller hartssalter innehållande från cirka 8 till 20 kolatomer och företrädesvis 10 till 18 kolatomer. Lämpliga fettsyror kan erhållas från ol- jor och vaxer av animaliskt eller vegetabiliskt ur- sprung, exempelvis talg, fett, kokosnötolja och bland- ningar därav. Speciellt lämpliga är natrium- och ka- liumsalterna av fettsyrablandningar härrörande från kokosnötolja och talg, exempelvis natriumkokosnöttvål och kaliumtalgtvål.

Den anjonaktiva tensidtypen inkluderar även vatten- lösliga sulfaterade och sulfonerade tensider med en alifatisk grupp, företrädesvis alkylgrupp, med från cirka 8 till 26 och företrädesvis från cirka 12 till 22 kolatomer. (Uttrycket "alkyl" innefattar alkyldelen i högacylgrupperna). Exempel på sulfonerade anjon- aktiva tensider är aromatiska högalkylsulfonater med en ring, såsom högalkylbensensulfonater innehållande från cirka l0 till 16 kolatomer i högalkylgruppen i en rak eller grenad kedja, såsom exempelvis natrium-, kalium- och ammoniumsalter av högalkylbensensulfonater, högalkyltoluensulfonater och högalkylfenolsulfonater.

Andra lämpliga anjonaktiva tensider är olefinsulfonater såsom långkedjiga alkensulfonater, långkedjiga hydroxi- alkansulfonater eller blandningar av alkensulfonater och hydroxialkansulfonater. Olefinsulfonattensider kan framställas pâ vanligt sätt genom att S03 reageras med lângkedjiga olefiner innehållande från cirka 8 till 25 och företrädesvis från cirka 12 till 21 kol- atomer, vilka olefiner har formeln RCH=CHRl, vari R 10 15 20 25 30 459 974 25 är en högalkylgrupp med från cirka 6 till 23 kolato- mer och Rl är en alkylgrupp innehållande från cirka l till 17 kolatomer, eller med väte för att bilda en blandning av sultoner och alkensulfonsyror, som sedan behandlas för omvandling av sultonerna till sulfo- nater. Andra exempel på sulfat- eller sulfonattensi- der är paraffinsulfonater innehållande från cirka 10 till 20 kolatomer, och företrädesvis från cirka 15 till 20 kolatomer. De primära paraffinsulfonaterna framställes genom reaktion mellan lângkedjiga alfa- olefiner och bisulfiter. Paraffinsulfonater med sul- fonatgrupper fördelade utmed paraffinkedjan beskrives i US 2 503 280; 2 507 088; 3 260 741; 3 372 188; och tyska patentskriften 735 096.

Andra lämpliga anjonaktiva tensider är sulfonerade etoxylerade högre fettalkoholer med formeln RO(C2H4O)mS03M, vari R är en fettalkyl med l0 till l8 kolatomer, m är från 2 till 6 (och har företrädesvis ett värde av från cirka l/5 till l/2 av antalet kol- atomer i R), och M är en solubiliserande saltbildande katjon, såsom en alkalimetall, ammonium, lâgalkyl- amino eller lâgalkanolamino, eller ett högalkylbensen- sulfonat vari högalkylgruppen har 10 till 15 kolatomer.

Halten etenoxid i det polyetoxylerade högalkanolsul- fatet är företrädesvis 2 till 5 mol etenoxidgrupper per mol anjonaktiv tensid, varvid tre mol speciellt föredrages, i synnerhet när högalkanolen har ll till 15 kolatomer. För att bibehålla den önskade hydrofila- lipofila balansen när antalet kolatomer i alkylkedjan ligger inom den nedre delen av området 10 till 18 kol- atomer, kan tensidens etenoxidhalt minskas till cirka två mol per mol, under det att när högalkanolen har 16 till l8 kolatomer, inom den övre delen av området, 10 15 20 25 30 459 974 26 så kan antalet etenoxidgrupper ökas till 4 eller 5 och i vissa fall till så mycket som 8 eller 9. Likaså kan den saltbildande katjonen varieras för att få bästa möjliga solubilitet. Den kan bestå av varje lämplig solubiliserande metall eller grupp, men skall oftast vara en alkalímetall, t.ex. natrium, eller ammonium. Om lâgalkylamin- eller lågalkanolamingrup- per användes skall alkyl- och alkanolgrupperna i all- mänhet innehålla från 1 till 4 kolatomer, och aminerna och alkanolaminerna kan vara mono-, di- eller trisub- stituerade, som i monoetanolamin, diisopropanolamin och trimetylamin. En föredragen polyetoxylerad alkohol- sulfattensid kan erhållas från Shell Chemical Company under varumärket Neodol 25-38.

De speciellt föredragna vattenlösliga anjonaktiva ten- sidföreningarna är ammonium- och substituerade ammo- nium- (såsom mono-, di- och trietanolamin-), alkali- metall- (såsom natriu- och kalium-) och alkaliska jordartsmetall- (såsom kalcium- och magnesium-} salter av högalkylbensensulfonater, olefinsulfonater, och högalkylsulfater. Bland de ovannämnda anjonaktiva med- len föredrages i synnerhet de linjära natriumalkyl- bensensulfonaterna (LABS), och speciellt de vari alkylgruppen är en rakkedjig alkylgrupp med l2 eller 13 kolatomer.

De nonjonaktiva syntetiska organiska tensiderna känne- tecknas av närvaro av en organisk hydrofob grupp och en organisk hydrofil grupp, och de framställes typiskt genom kondensation av en_organisk alifatisk'eller alkylaromatisk hydrofob förening med etenoxid (som är av hydrofil natur). Praktiskt taget varje hydrofob förening som har en karboxi-, hydroxi-, amido- eller 10 15 20 25 30 459 974 27 aminogrupp med en fri väteatom bunden till kvävet kan kondenseras med etenoxid eller med polyhydrati- seringsprodukten därav, polyetylenglykol, för att bilda en nonjonaktiv tensid. Längden på den hydrofila kedjan eller polyoxietenkedjan kan lätt regleras så att man får den önskade balansen mellan hydrofoba och hydrofila grupper.

Den använda nonjonaktiva tensiden är företrädesvis en polylågalkoxylerad högalkanol, vari alkanolen har l0 till 18 kolatomer och vari antalet mol lâgalkylenoxid (med 2 eller 3 kolatomer) är från 3 till 12. Av dessa material användes företrädesvis de vari högalkanolen är en högre fettalkohol med ll till 15 kolatomer och som innehåller från 5 till 9 lågalkoxigrupper per mol.

Företrädesvis är lågalkoxigruppen etoxi, men i vissa fall kan det vara önskvärt att den är blandad med propoxi, varvid den senare, om den finns närvarande, i allmänhet utgör en mindre beståndsdel (mindre än 50 %). Exempel på sådana föreningar är de vari alkanolen har l2 till 15 kolatomer och som innehåller cirka 7 etenoxidgrupper per mol, t.ex. Neodol Ga 25-7 och Neodol 23-6,5, vilka produkter framställes av Shell Chemical Company, Inc. Den förstnämnda är en kondensationsprodukt av en blandning av högre fett- alkoholer med i medeltal cirka 12 till 15 kolatomer, med cirka 7 mol etenoxid, och den senare är en motsva- rande blandning varí antalet kolatomer hos den högre fettalkohclen är 12 till 13 och antalet etenoxidgrupper per mol i medeltal är cirka 6,5. De högre alkoholerna är primära.alkanoler. Andra exempel på dessa tensider l5-S-7 och Tergitol 15-S-9, vilka båda är linjära sekundära alkoholetoxylater framställda av är Tergitol Union Carbide Corporation. Den förstnämnda är en 10 15 20 25 459 974 28 blandad etoxyleringsprodukt av en linjär sekundär al- kohol med ll till 15 kolatomer och 7 mol etenoxid, och den andra är en liknande produkt men med 9 mol reagerad etenoxid.

I föreliggande kompositioner kan man även använda non- jonaktíva medel med högre molekylvikt, såsom Neodol 45-ll, som är liknande etenoxidkondensations- produkter av högre fettalkoholer, varvid den högre fettalkoholen har 14 till 15 kolatomr och antalet. etenoxidgrupper per mol är cirka ll. Dessa produkter framställes också av Shell Chemical Company.

Zwitterjonaktiva tensider, såsom betainer och sulfobe- tainer med följande forml, är även användbara: Rz \ R--N--R ---x=o 123/ L_.2 s, vari R är en alkylgrupp innehållande från cirka 8 till 18 kolatomer, R2 och R3 var för sig är en alkyl- eller hydroxialkylgrupp innehållande cirka l till 4 kolato- mer, R4 är en alkylen- eller hydroxialkylengrupp inne~ hållande 1 till 4 kolatomer, och X är C eller S=0.

Alkylgruppen kan innehålla en eller flera mellanbind- ningar, såsom amid-, eter- eller polyeterbindningar, eller icke funktionella substituenter, såsom hydroxyl eller halogen, vilka ej märkbart påverkar gruppens hydrofoba karaktär. När X är C kallas tensiden be- tain; och när X är S=O kallas tensiden sulfobetain eller sultain. 10 15 20 25 30 459 974 29 Katjoniska ytaktiva medel kan även användas. De består av ytaktiva tensidföreningar som innehåller en orga- nisk hydrofob grupp, vilken utgör en del av en katjon när föreningen löses i vatten, samt en anjonisk grupp.

Typiska katjoniska ytaktiva medel är amin- och kvater- nära ammoniumföreningar.

Exempel på lämpliga syntetiska katjonaktiva tensider inkluderar: normala primära aminer med formeln RNH2, vari R är en alkylgrupp innehållande från cirka 12 till 15 kolatomer; diaminer med formeln RNHC2H4NH2, vari R är en alkylgrupp innehållande från cirka l2 till 22 kolatomer, såsom N-2-aminoetyl-stearylamin och N-2-amino-etylmyristylamin; till amid bundna ami- ner såsom de med formeln RlCONHC2H4NH2, vari Rl är en alkylgrupp innehållande cirka 8 till 20 kolatomer, såsom N-2-aminoetylstearylamid och N-aminoetylmyristyl- amid; kvaternära ammoniumföreningar vari typiskt en av de grupper som är bundna till kväveatomen är en alkylgrupp innehållande cirka 8 till 22 kolatomer, och tre av de grupper som är bundna till kväveatomen är alkylgrupper som innehåller 1 till 3 kolatomer, in- kluderande alkylgrupper med inerta substituenter, såsom fenylgrupper, varvid en anjon, såsom halogen, acetat, metosulfat etc. finns närvarande. Alkylgruppen kan innehålla mellanbindningar, såsom amid, vilka i huvud- sak ej påverkar gruppens hydrofoba karaktär, exempel- vis kvaternär stearylamidopropylammoniumklorid. Ty- piska kvaternära ammoniumtensider är etyl-dimetyl- steary l-axnmoniuxnlclorid , bensyl-dimetyl-stearylanuno- niumklorid, trimetyl-stearylammoniumklorid, trimetyl- cetylammoniumbromid, dimetyl-etyl-laurylammonium- klorid, dimetyl-propyl-myristylammoniumklorid och mot- svarande metosulfater och acetater. 10 15 20 459 974 30 Amfolytiska tensider är också användbara enligt upp- finningen. Amfolytiska tensider är välkända inom tekniken och många praktiskt användbara tensider av denna klass beskrivas av Schwartz, Perry och Berch i ovannämnda "Surface Active Agents and Detergents".

Exempel på lämpliga amfotera tensider är: alkyl-beta- iminodiyropionater, RN(C2H4C0OM)2; alkyl-beta-amino- propionater RN(H)C2H4COOM; samt långkedjiga imidazol~ derivat med den generella formeln: CH2 /\ N CH2 ll I R-C - N - CH CH OCH COOM / \. 2 2 2 OH CHZCOOM varvid varje R i ovanstående formel är en acyklisk hydrofob grupp innehållande från cirka 8 till 18 kol- atomer, och M är en katjon som neutraliserar anjonens laddning. Speciella användbara amfotera tensider in- kluderar dinatriumsaltet av undecylcykloimidinium- etoxietionsyra-2-etionsyra, dadecyl-beta-alanin och det inre saltet av 2-trimetylaminolaurinsyra.

De blekande detergentkompositionerna enligt uppfinning- en innehåller eventuellt ett tvättförstärkande salt av den typ som allmänt användes i detergentkompositioner.

Användbara tvättförstärkande salter är vart och ett av de vanliga oorganiska vattenlösliga tvättförstär- kande salterna, som exempelvis vattenlösliga salter av fosfater, pyrofosfater, ortofosfater, polyfosfater, silikater, karbonater och liknande. Organiska tvättför- 10 15 20 25 30 459 974 _ 31 stärkande salter är vattenlösliga fosfonater, poly- fosfonater, polyhydroxisulfonater, polyacetater, karboxylater, polykarboxylater, succinater och lik- nande.

Speciella exempel på oorganiska tvättförstärkande fos- fatsalter är natrium- och kaliumtripolyfosfater, -pyrofosfater och -hexametafosfater. De organiska pclyfosfonaterna innefattar speciellt exempelvis natrium- och kaliumsalter av etan-l-hydroxi-l,l-di- fosfonsyra och natrium- och kaliumsalter av etan- l,l,2-trifosfonsyra. Exempel på dessa och andra tvätt- förstärkande fosforföreningar beskrives i US 3 213 030; 3 422 021; 3 422 137 och 3 400 176. Pentanatriumtri- polyfosfat och tetranatriumpyrofosfat är speciellt föredragna vattenlösliga oorganiska tvättförstärkande salter.

Speciella exempel på icke fosfathaltiga oorganiska tvättförstärkande salter är vattenlösliga oorganiska karbonat-, bikarbonat- och silikatsalter. Alkalimetall-, exempelvis natrium- och kalium-, -karbonater, -bikarbo- nater och -silikater är speciellt användbara häri.

Vattenlösliga organiska tvättförstärkande salter är även användbara. Exempelvis är alkalimetall-, ammonium- och substituerade ammoniumacetater, -karboxylater, -polykarboxylater och -polyhydroxisulfonater lämpliga tvättförstârkande salter i kompositionerna och vid för- farandet enligt uppfinningen. Speciella exempel på tvättförstärkande_acetat- och polykarboxylatsalter är natrium-, kalium-, litium-, ammonium- och substituera- de ammoniumsalter av etylendiamintetraättiksyra, nitrilotriättiksyra, bensenpolykarboxyl(t.ex. penta- 459 10 15 20 25 974 32 och tetra-)syror, karboximetoxibärnstenssyra och citronsyra.

Vattenolösliga tvättförstârkande salter kan även an- vändas, speciellt silikatkomplex och i synnerhet natriumaluminiumsilikatkomplex som t.ex. zeolit A4, en zeolitmolekyltyp vari den envärda katjonen är nat- rium och porstorleken är cirka 4 Ångström. Framställ- ningen av denna zeolittyp beskrivas i US 3 114 603.

Zeoliterna kan vara amorfa eller kristallina och ha hydratvatten, såsom är känt inom tekniken.

Exemgel l l(l)-lera användes i detta Agglomerat av Thixojel No exempel och den framställdes enligt det förfarande som beskrivas nedan, varvid följande komponenter användes: Thixojel No l-lera (325 mesh) och en vattenhaltig agg- lomereringslösning innehållande 7 % natriumsilikat med ett förhållande Na2O:SiO2 av cirka l:2,4.

Agglomeratet framställdes i en roterande trumma med en diameter av 49,5 cm och en längd av 59,7 cm och en rotationsaxel som var inställbar i vertikalled mellan 10 och 9o°. 9,1 kg lera, Thixojel No l, infördes i den ovan beskriv- na roterande trumman, vilken var inställd i en vinkel av 200 i förhållande till vertikallinjen. 3,2 kg vatten- haltig silikatlösning sprutades vid en temperatur av (1) Varumärke för en Wyoming bentonitlera såld av Georgia Kaolin Co., Elizabeth, New Jersey. 10 15 20 25 30 459 974 33 430 C på leran under det att trumman roterade med cirka 6 varv/min. Den roterande trumans axel inställdes se- dan i en vinkel av 700 från vertikallinjen och ytter- ligare 3,2 kg silikatlösning sprutades på leran. Det erhållna våta leragglomeratet överfördes i 2 kg por- tioner till en tork i form av en flytande bädd, Aeromatic ST-5 (varumärke) tillverkad av Aeromatic Corp., Summerville, New Jersey, och torkades till en vattenhalt av cirka 10 vikt-% med hjälp av en luftström av cirka 6000 liter per minut och en temperatur vid luftintaget av 7l° C. Torkning utfördes under:éirka.l5 minuter. Det torkade materialet fick därefter passera genom en Stokes granulator med en 40 mesh sikt, och produktens partikelstorlek var då mellan 40 och l00 mesh. Det fina material som passerade genom en 100 mesh sikt âtercyklades till den roterande trumman.

En spraytorkad granulerad, icke parfymerad detergent- komposition användes som en komponent i kompositioner A, B och C, som beskrives nedan och som hade följande sammansättning: Bestândsdel Vikt-% natriumtridecylbensensulfonat 15 natriutripolyfosfat 33 nat: iumsilikat (mazm 2 Asioz) 7 natriumkarbonat 5 borax 2 natriumsulfat 27,8 karboximetylcellulosa 0,2 vatten 10 Komposition A - 100 gram av den ovan beskrivna, icke parfymerade detergentkompositionen blandades med 0,2 g parfym av vanlig detergenttyp och baserad på limonen, gerantol, citral, cedrol, bensylacetat, p-t.butylcyklo- 459 974 l0 15 20 25 34 hexylacetat och andra aromatiska beståndsdelar i en Twin-shell blandare under 10 minuter med en bland- ningshastighet av cirka 20 varv/min.

Komgosition B - 80 g av den ovan beskrivna, icke parfy- merade detergentkompositionen blandades med 0,2 g av samma parfym som användes i komposition A i enlighet med det ovan beskrivna förfarandet. 19,8 g agglomere- rad Thixojel No l infördes sedan i blandaren och blandades med innehållet däri under cirka 10 minuter med en blandningshastighet av cirka 20 varv/min.

Komgosition C - 19,8 g agglomererad Thixojel No l blan- dades under cirka 10 minuter med 0,2 g av samma parfym som användes i kompositionerna A och B i den ovannämnda twin-shell blandaren. Den erhållna parfymhaltiga Thixojel-leran överfördes sedan till en l-liters trum- ma av laboratoriemodell, vilken roterade med cirka) l0 varv/min med hjälp av en motor. Varisoft 3690 sat- tes sedan droppvis till leran, under det att trumman roterade, för att med anordningen i laboratorieskala åstadkomma effekten av att QA-föreningen sprutas på leran. Mängden QA-förening som sattes till partiklarna i förhållande till lerans vikt (baserat på de aktiva beståndsdelarna i Varisoft 3690) var 0,15 g/10 g lera.

Det erhållna leragglomeratet uttogs sedan från den ro- terande trumman och blandades under cirka 10 minuter i en blandare med 80 g av den ovan beskrivna oparfymerade detergentkompositionen. 1 (1)Metyl(l)oleylamidoetyl(2)oleylimidazolinium-metylsul- fat (75 % aktiva beståndsdelar i 25 % isopropanol) tillverkat av Sherex Chemical Company, Dublin, Ohio. 10 15 20 25 459 974 35 Komposition A representerar sålunda en typisk vanlig detergentkomposition innehållande parfym; komposition B representerar en detergentkomposition liknande A, men som dessutom innehåller agglomerat av lera; och komposition C representerar en detergentkomposition innehållande den parfymhaltiga bäraren enligt uppfin- ningen.

Parfymförsök utfördes med prover av bomull, dakronpoly- ester och dakronpolyester/bomull (65/35) samt frottê- handdukar, vilka tvättades i en vanlig US-tvättmaskin vid 250 C, varvid man använde vatten med en hårdhet av 100 ppm som kalciumkarbonat. Tre omgångar vardera av ovannämnda prover tvättades separat under användning av lO0 g av kompositionerna A, B och C, varvid olika komposition användes vid varje tvätt.

Efter avslutad tvättprocedur gjordes en värdering av proverna, och tygerna tvättade i komposition C visade sig kvarhålla en kraftigare parfymdoft än tygerna tvättade i kompositionerna A och B.

I enlighet med ovanstående medför sålunda användningen av de parfymhaltiga bärarna enligt uppfinningen i en granulerad detergentkomposition att man får en markant ökad kvarhâllen parfymdoft hos de tvättade tygerna.

Exempel 2 Parfymförsöken som beskrivits i exempel l upprepades med användning av kompositionerna A, B och C vid varje tvätt, såsom beskrivits i exemplet, med undantag av att man då det gäller komposition C, i stället för att sätta Varisoft 3690 till den parfymhaltiga 10 459 974 36 Thixojel-leran, satte primär talgamin därtill.

Efter avslutad tvättprocedur gjordes en värdering av proverna, och tygerna tvättade i komposition C visade sig ha kraftigare parfymdoft än tygerna tvättade i kompositionerna A och B.

Förbättrad parfymdoft erhölls, när det ovan beskrivna parfymförsöket upprepades och man i stället för pri- mär talgamin använde en av följande aminer, diaminer och diaminsalter som beläggning på Thixojel-leran i komposition C: sekundär talgmetylamin, tritalgamin, N-kokos-l,3-diaminopropan, N-talg-1,3-diaminopropan, och N-talg-1,3-diaminopropandiacetat.

Claims (27)

1. 0 15 20 25 459 974 37 P a t e n t k r a v 1. Parfymhaltig bärare k ä n n e t e c k n a d av att den huvudsakligen består av (i) åtskilda partiklar inne- hållande minst 90 vikt-% av ett lermineral annat än talk och/eller zeolit; (ii) en parfym, vilken parfym är adsor- berad och/eller absorberad på partiklarna; och (iii) ett tygvidhäftande medel bestående av minst en anjonaktiv tensidförening, en nonjonaktiv tensidförening, eller en katjonaktiv förening vald från gruppen bestående av primära, sekundära och tertiära aminer och de vattenlösliga salterna därav, diamin- och diamoniumsalter samt kvaternära ammo- nium-, fosfonium- och sulfoniumföreningar, varvid det tygvidhäftande medlet är i kontakt med partiklarna och åtminstone delvis bildar en beläggning på ytan därav, och den parfymhaltiga bäraren innehåller mindre än cirka 5 vikt-% ytaktiva tensidföreningar andra än katjonaktiva tensider.

2. Bärare enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d av att det tygvidhäftande medlet är en kvaternär ammoniumförening.

3. Bärare enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d av att mängden av den kvaternära ammoniumföreningen är från cirka 0,2 till 16 vikt-%.

4. Bärare enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d av att vikten av det tygvidhäftande medlet är från cirka 0,2 till mindre än cirka 5 vikt-%.

5. Bärare enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att parfymens vikt är från,cirka 0,2 till cirka 10 vikt-%.

6. Bärare enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att partiklarna innehåller en bentonitlera. 459 974 10 15 20 25

7. 38 Partikelformig detergentkomposition för tvätt, k ä n n e t e c k n a d av'att den huvudsakligen består av (a) (b) _ (c) (d)

8. krav 7, från cirka 0,1 till cirka 50 vikt-% av en parfymhaltig bärare bestående av (i) åtskilda partiklar innehållande minst 90 vikt-% av ett lermineral annat än talk och/ eller en zeolit; (ii) en parfym; och (iii) ett tygvid- häftande medel bestående av minst en anjonaktiv tensid- förening, en nonjonaktiv tensidförening, eller en katjonaktiv förening vald från gruppen bestående av primära, sekundära_och tertiära aminer och de vatten- lösliga salterna därav, diamin- och diammoniumsalter 'samt kvaternära ammonium-, fosfonium- och sulfoniumför- eningar, varvid det tygvidhäftande medlet är i kontakt med partiklarna och åtminstone delvis bildar en be- läggning på ytan därav, och den parfymhaltiga bäraren innehåller mindre än cirka 5 vikt-% tensidföreningar andra än katjonaktiva tensider; från cirka 2 till cirka 50 vikt-%, utöver eventuell tensidförening i bäraren, av en eller flera ytaktiva tensidföreningar valda från gruppen bestående av Ianjonaktiva, nonjonaktiva, katjonaktiva, amfolytiska och zwitterjonaktiva tensidföreningar; från cirka 0 till cirka 70 vikt-% av ett tvättför- stärkande salt; och resten bestående av vatten och eventuellt ett fyll- medelssalt. Partikelformig detergentkomposition för tvätt enligt k ä n n e t e c k n a d av att parfymen är ad- sorberad och/eller absorberad på partiklarna. 10 15 20 25 459 974 39

9. Partikelformig detergentkomposition för tvätt enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a d av att den dessutom innehåller en andra parfym som komplement till den doft som åstadkommas av den parfymhaltiga bäraren.

10. Detergentkomposition för tvätt enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a d av att det tvättförstärkande saltet finns närvarande i en mängd av från cirka 5 till cirka 50 vikt-%.

11. Detergentkomposition för tvätt enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a d av att bärarpartiklarna innehåller en lera av smektittyp.

12. Detergentkomposition för tvätt enligt krav ll, k ä n n e-t e c k n a d av att leran av smektittyp är en bentonitlera.

13. Detergentkompostition för tvätt enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a d av att viktförhållandet mellan lermineral och/eller zeolit och parfym i bäraren är från cirka lO:l till cirka 200:l.

14. Detergentkomposition för tvätt enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a d av att parfymens vikt i bäraren är från cirka 0,2 till cirka 10 vikt-%.

15. Detergentkompositicn för tvätt enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a d av att partiklarna innehåller en zeolit.

16. Detergentkomposition för tvätt enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a d av att det tygvidhäftande medlet är en kvaternär ammoniumförening. 459 974 10 15 20 25 40

17. Komposition enligt krav 15, k ä n n e t e c k n a d av att den kvaternära ammoniumföreningen innehåller fler än åtta kolatomer.

18. Komposition enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a d av att mängden tygvidhäftande medel är från cirka 0,05 till cirka 2 vikt-% av detergentkompositionen.

19. Sätt att parfymera tyger under tvättningen, k ä n - n e t e c k n a t av att fläckade och /eller smutsade tyger som skall tvättas bringas i kontakt med en vatten- lösning eller -dispersion som innehåller en parfymhaltig bärare bestående av (i) åtskilda partiklar innehållande minst 90 vikt-% av ett lermineral annat än talk och/eller zeolit; (ii) en parfym; och (iii) ett tygvidhäftande medel bestående av minst en anjonaktiv tensidförening, en nonjon- aktiv tensidförening eller en katjonaktiv förening vald från gruppen bestående av primära, sekundära och tertiära aminer och de vattenlösliga salterna därav, diamin- och diammoniumsalter samt kvaternära ammonium-, fosfonium~ och sulfoniumföreningar, varvid det tygvidhäftande medlet är i kontakt med partiklarna och åtminstone delvis bildar en beläggning på ytan därav, och den parfymhaltiga bäraren innehåller mindre än 5 vikt-% ytaktiva tensidföreningar andra än katjonaktiva tensider. -

20. Sätt enligt krav 19, k ä n n e t e c k n a t av att parfymen är adsorberad och/eller absorberad på partiklarna.

21. Sätt enligt krav 19, k ä n n e t e c k n a t av att partiklarna innehåller en lera av smektittyp.

22. Sätt enligt krav 19, k ä n n e t e c k n a t av att leran av smektittyp är en bentonitlera. I" 10 15 20 25 30 41 459 974

23. Sätt enligt krav 19, k ä n n e t e c k n a t av att partiklarna innehåller en zeolit.

24. Sätt enligt krav 19, k ä n n e t e c k n a t av att partiklarna innehåller minst 90 vikt-% lermineral och/eller zeolit.

25. Sätt enligt krav 19, k ä n n e t e c k n a t av att vattenlösningen eller -dispersionen innehåller en partikel- formig detergentkompcsition innefattande (a) från cirka 0,1 till cirka 50 vikt-% av den parfymhaltiga bäraren; (b) från cirka 2 till cirka 50 vikt-%, utöver eventuell tensid i bäraren, av en eller flera ytaktiva tensidföreningar valda från gruppen bestående av anjonaktiva, nonjonaktiva, katjonaktiva, amfolytiska och zwitterjonaktiva tensidföre- ningar; (c) från cirka 0 till cirka 70 vikt-% av ett tvätt- förstärkande salt; och (d) resten bestående av vatten och eventuellt ett fyllmedelssalt. G

26. Sätt enligt krav 19, k ä n n e t e c kin a t av att parfymens vikt i bäraren är från cirka 0,2 till cirka 10 vikt-%.

27. Detergentprodukt för tvätt, k ä n n e t e c k n a d av att den huvudsakligen består av : (a) agglomererade partiklar vilka som särskilda bestånds- delar däri innehåller (i) partiklar innehållande minst 90 vikt-% av ett lermineral annat än talk och/ eller en zeolit; (ii) granulat av en detergentkompo- sition fri från tvål; varvid var och en av agglc- meratpartiklarna består av en inre del och en ytdel, så att den inre delen av den agglomererade partikeln angränsar till och huvudsakligen är omgiven-av-ytdelen, och den inre delen huvudsakligen består av den granu- lerade detergentkompositicnen och ytdelen huvudsak- ligen består av partiklarna: 459 974 42 (b) en parfym, vilken parfym är adsorberad och/eller ab- sorberad på de agglomererade partiklarnas yta; och (c) ett tygvidhäftande medel bestående av minst en anjon- aktiv tensidförening, en nonjonaktiv tensidförening 5 eller en katjonaktiv förening vald från gruppen be- stående av primära, sekundära och tertiära aminer och de vattenlösliga salterna därav, diamin- och diammoniumsalter samt kvaternära ammonium-, fosfonium- och sulfoniumföreningar, varvid det tygvidhäftande 10 medlet är i kontakt med de agglomererade partiklarnas ytdel och åtminstone delvis bildar en beläggning på ytan därav. 29. Tvättmedelsprodukt enligt krav 27, k ä n n e t e c k- n a d av att partiklarna av lermineral och/eller zeolit 15 innehåller mindre än cirka 5 vikt-% ytaktiva tensidföre- ningar andra än katjonaktiva tensider. 30. Tvättmedelsprodukt enligt krav 27, k ä n n e t e c k- n a d av att leran av smektittyp är en bentonitlera. 31. Tvättmedelsprodukt enligt krav 27, k ä n n e t e c k- 20 n a d av att granulatet av detergentkomposition innehåller från cirka 2 till cirka 50 vikt-% av en ytaktiv tensidföre- ning vald från gruppen bestående av anjonaktiva, nonjon- aktiva, katjonaktiva, amfolytiska och zwitterjonaktiva tensidföreningar. 25 32. Tvättmedelsprodukt enligt krav 27, k ä n n e t e c k- n a d av att parfymens vikt i partiklarna är från cirka 0,2 till cirka 10 vikt-%. äï å. _ _, ,, u: