SE459822B - Foerfarande foer att erhaalla foerhoejd uppladdning av en taendkondensator i ett kapacitivt taendsystem foer foerbraenningsmotorer under start - Google Patents

Description

459 822 10 15 20 25 30 35 startat omedelbart efter en föregående urladdning av tändkapacitansen. Då uppladdningsförloppet går mycket snabbt hinner tanakanaanaatatn 'nu laaaaa i tia' innan nästa tänatillfalia även vid höga varvtal pa fatbränningamtatn. när förbränningsmotorn går med ett lågt varvtal, företrädesvis vid startförlopp, :nedför enellertid det snabba uppladdningsförloppet att tändkondensatorn blir laddad relativt lång tid innan nästa tärxdtillfälle skall ske.

I relation till förbränningsrxotorrzs lL-takts arbetscykel genereras en tändgnista över tändstiften när respektive kolv är ett par vevaxelgrader före övre dödpunktläget i kompressionstakten. En normal tändförs tällning är ca 10 vevaxelvinkelgrader (fortsättningsvis enbart benämnt grader). Eftersom återuppladdningen av tändkondensatorn startar omedelbart efter en föregående urladdning hinner vid startvarvtal tändkondensatorn bli uppladdad innan respektive kolv har passerat övre dödpunktläget eller åtminstone innan kolven är 10 grader efter övre dödpmktläget.

Med aktiverad Startmotor är dock detta en ur uppladdningssynpuxflct ogynnsam tidpunkt. Eftersom slutfasen av kompressionen i kompressionstakten kräver ett momentant' högre vridmoment från startmotorn kcmner elsystemet därvid att belastas "extra hårt. Detta får som följd att uppladdningen av tändkondensatorn sker vid en tidpunkt då elsystemet är sun mest belastat och momentant har den lägsta kapaciteten.

Normalt vid startförlopp i omgivningstemperaturer över OOC och' fulladdat batteri sker ingen påtaglig reducering av den i tändkorzderasatorn ackumulerade laddningsenergin.

Därenïot vid kallstarter under -ZOOC eller med ett icke fulladdat batteri kan starünotorns effektuttag få som följd att elsystemet undergär ett spänningsfall från elsystanets nornala spänningsnivå pà 12 Volt ner till 8 Volts spänningsnivå. Till detta skall dock även adderas ett ytterligare spänningsfall på 2 Volt ner till 6 Volts spänningsnivå _i elsystemet momentant under 10 15 20 25 30 35 459 822 kompressionstaktens slutfas. Vid dylika kallstarter kcmmer spänningsnivàn i elsystemet att sinusformat pendla mellan en lägsta nivå och en något högre nivå. via tidigare kända tändsysten karmer uppladdningen av tärxdkonderzsatorn att ske spänningsniván har ett lågt värde. gppfimiingens ändamål Föreliggande uppfinning har till uppgift att under ett startförlopp med aktiverad startmotor styra uppladdningar: av tändkondensatorn så att denna sker vid högsta möjliga spänningsnivå i elsystanet. I detta syfte utxnärkes det uppfinningsenliga förfarandet av de särdrag som anges i kravets l kännetecknande del.

Genom förfarandet ökar möjligheterna att få tillräckligt kraftig tändgnista för lyckosam start vid sträng kyla eller i andra fall där förhållandevis låg batterikapacítet finns tillgänglig.

I en föredragen utföringsform avkännes elsystenets spänningsnivå för bestämning av när elsystemet är som minst belastat av, startmotorn. lämpligen detekteras den mcmentana spänningsderivatan genom kontinuerlig detektering av den momentana spänningen och jämförelse av denna med ett i ett minne i tändsystaïet lagrat värde på en föregående xrctnentant detekterad spänningsnivå.

I en alternativ utföringsform kan man utnyttja den aktuella förbränningsrnotorrxs vridncxrentkarakteristik under startförloppet för att bestänma ett fixt rotationsläge för förbränningsnotorns vevaxel där vridnnts tet är lägst och startnotorn sålunda belastar elsystemet minst. Med en konventionell ßl-cylindrig, fyrtakts förbränningsrnotor där kolvarna är uppdelade i kolvpar, vilka kolvpar är förskjutna 180 grader relativt varandra och där varjeïcolv i kolvparet är sinsemellan förskjuten 360 grader i taktskillnad, inträffar det lägsta vridmotstàndsmoxnentet ca 60 grader efter det övre dödpunktläget. Detta beror på att den kolv i ett kolvpar som legat i övre dödpunktläget isin slutfas på korrpressionstakten och som övergår till expansionstakten börjar att lämna ett positivt vridmoment till vevaxeln. Detta positiva 459 822 10 15 20 25 30 35 vridnment börjar senare under vevaxelns vridning från föregående övre dödpurfictläge att motverkas av ku-npressionstalcterxs början i en annan cylinder i det andra kolvparet.

Vid varje aktuell motortyp kommer det momentant lägsta vridnotstándsmomentet att inträffa vid sanuna vevaxelläge efter varje vändläge efter kouçressionstakten. Med en sexcylindrig motor med tre parallellöpande kolvpar som är förskjutna 120 grader inträffar det lägsta vridmotstárxdsxrrxxxentet ca 40 grader efter ett övre dödpunlctläge.

Verkan och motverkan av expansionstakten i en cylinder respektive kornpressionstalcten i en annan cylinder får sun följd att det lägsta vridmotstândsmomentet under start inträffar när vevaxeln vridits ca 1/3 av den totala vridningen från ett övre dödpunktläge till nästa övre dödpurktläge. Är den aktuella förbränningsmotorn försedd med överladdning kan detta i viss män förskjuta vridrnotstândslninixnmn att inträffa vid andra iägen. vriamtsfiänaafmmn via startfönopp inträffar dock alltid vid ungefär sanma vevaxelläge för förbränningsuotom i fråga och detta utnyttjas i det uppfinningsenliga förfarandet. Övriga uppfinningen utmärkande särdrag framgår av bifogade patentkrav och efterföljande beskrivning av en uppfinningen exemplifierande utföringsform. Beskrivningen sker med hänvisning till bifogade figurer, av vilka Figur l visar ett blockschenwa över ett kapacítivt tändsystan till en ll-cylindrig förbränningsxnotor, Figur 2 visar ett principiellt kopplingsschatva över ett kapacitivt tändsysten, Figur 3 visar ett til lstândsdiagram över ett vevaxelonxrâde kring _ övre dödpunkt för strün- eller-spänningstillståndet hos tändsysterlxets kcxrçonenta i a: föredragen utföringsfonn, Figur 4 visar elsystemets spänningsvariationer som funktion av i vevaxelläget i en fyrcylindrig förbränningsmotor vid startmotoralctivering, och 10 15 20 25 30 35 459 822 s Figur 5 visar ett flödesscherla för att detektera startförlopp vid kallstart eller låg batteríspänning.

En exanplifierande utföringsforzn Av figur l fraxngár hur en signal leds från en pà en Ottomotor 1 anbringad vevaxelgivare 5 via en av ledningarna 6 till ett motorns tändning styrande rnikrodatorstyrt tändsystan 2. Detta innefattar en styrenhet 3, i vilken en mikrodator på grundval av inkommande data från vevaxelgivaren 5, en inloppstryckgivare 7 , en xrotortarnperaturgivare 8 samt eventuella ytterligare givare beräknar tidpunkt för tändning i respektive cylinder. Tändsystemet 2 är av kapacitiv typ och innefattar vidare en uppladdningskrets 4 samt urladdningskretsar 9 och tändkretsar 10 för respektive cylindrars Cl, C2, C3, C4 tändstift 11-14 i Ottcmotorn.

Nämnda cylindrar är uppdelade i cylinderpar C1,C3; C2,C4, i vilka kolvarna på känt sätt löper parallellt men med 360 grader i fasskillnad. När kolven i den ena cylindern Cl i cylinderparet C1,C3 befinner sig i fyrtaktcykelns kanpressionstakt är sålunda aan mer; ayiínaems ca kolv i utbiäsninqstakt. me: ena cylinderparets C1,C3 kolvar löper däremot med IBC-graders skillnad relativt det andra cylinderparets C2,C4 kolvar, vilket innebär att när det ena cylinderparets C1,C3 kolvar är i övre dödpunktläget är det andra cylinderparets C2,C4 kolvar i nedre dödpunlvcläget.

I figur 2 visas de delar av tändsystenæt, som är väsentliga för beskrivning av föreliggande uppfinning. Av tändstiften 11-14 i figur 1 återges här endast schemamtiskt tändstiften ll och 12 vilka är förbundna vart och ett med var sin sekundärlindning 15,16 hos ett motsvarande antal tändspolar 17,18. Tändspolarnas 17,18 prirnärlindningar 21,22 är 'var och en seriekopplade med var_sitt strömbrytarorgan 23,24, här utformade som triacar. Varje prinxärlíndning 21,22 och triac 23,24 utgör en urladdningskrets 25,26 som är kopplad parallellt med en tändkondensator 20 i en ledning 27. Likaså parallellt kopplad med tändkondensatorn 20 är en spole 28, fortsättningsvis benämnd drossel, kopplad i serie med en diod 29 i en ledning 31. Ledningen 27 med tändkondensatorn 20 och ' 459 822 10 15 20- 25 30 35 samtliga därmed parallellkopplade ledningar 25,26,3l är à ena sidan anslutna till ett andra strömbrytarorgan 30, exempelvis en transistor, kopplad i serie med en andra diod 32 och en resistans 33 i en ledning 34 samt à' andra sidan till en 'likströmskälla 35,företrädesvis ett 12 V batteri via en ledning 36 innefattande en tzärxiningsnyckelströrxmbrytare 37. Dioderna 29,32 är vända så att när transistorn 30 är öppen för strömgenomgâng kan strån matas från batteriet 35 gencm ledningarna 31,34 till jord.

Triacarna 23,24 och transistorn 30 styrs med signaler på ledningar 44,45 respektive 46 från styrenheten 3. Till styrenheten 3 matas förutom de i figur l angivna insignalerna pà lednin@rna 6 även en insignal avseende batteriets 35 spänningsnivå på en ledning 47- En ledning 48 förbinder styrenheten 3 med ledningen 34 mellan transistorn 30 och resistansen 33 och överför en mot uppladdningsstríímxen svarande potential till styrenheten 3. Via en ledning 49 med en resistans 42 och en diod 43 erhåller dessutom styrenheten 3 uppgift om tändkonderzsatorns 20 potential.

Arrangemanget enligt figur 2 fungerar principiellt enligt följande. vid start av motorn sluter strömbrytaren 37 ledningen 36 och batteriet 35 levererar likström via uppladdningskretsen 31,34 med drosseln 28, dioderna 29,32. transistorn 30 och resistansen 33 till jord. Styrenheten 3 håller sålunda triacarna 23,24 stängda, medan transistorn 30 hâlles öppen för strömgenomgàng. När uppladdningssi-.rönrxen och en svarande potential pá ledningen 48 nått en förutbestämd nivå bryter styrenlaeten 3 strömmen genom transistorn 30. I drosseln 28 upplagrad energi överföras därvid till kondensatorn 20 som därmed blir uppladdad. När därefter styrermeten 3 i beroende av insignalerna pà ledningarna 6,47,49 avger _utsignal till exempelvis triacen 23 vid den i styrenheten 3 första bestämda tändtidpunkten öppnar triacen 23 och tändkondensatorn 20 urladdar genom primäfrlindningen 21. Därvid genereras en första tändspäxming i sekundärspolen 15, vilket nedför bildandet av en första tändgnista vid tändstiftet ll.

Tändkondensatorns 20 potential avkännes av styrenheten 3 via ledningen 49 och när densamma fallit under ett förutbestämt värde 10 15 20 25 30 35 459 822 leder styrenheten 3 en utsignal på ledningen 46 till transistorn 30 för öppning av densamma. Om nu styrenheten 3 har detekterat att startförlopp råder och att elsystanet har en för låg spänningsnivå kommer triacen 23 att kvarhållas i ett öppet läge genom att styrsignalen pá ledningen 44 ligger kvar. Detta får som följd att när uppladdningsströrnrnen och en häremot svarande potential pà ledningen 48 åter nått en förutbestämd nivàbryter styrenheten 3 strömmen gencm transistom 30. Den i drosseln 28 upplagrade energin överföres dock ej till kondensatorn 20 som vid den första tändtídpunkten, utan den i drosseln 28 upplagrade energin kanter att avklinga ut i urladdxungskretsen gencm prixnärlindningen 21 utan att kondensatorn erhåller någon uppladdning. Eftersom " tändkondensatorns potential hålles kontinuerligt lág kommer styrenheten 3 åter att öppna transistorn 30 gencm en utsignal på ledningen 46. Transistorns 30 automatiska öppning och stängning koxnfner sàl unda att ske i ett flertal cykler utan att kondensatorn uppladdas så länge scm triacen 23 hàlles öppen. När styr-enheten 3 genom vevaxelgivarezx 5 får en signal att vevaxeln är i ett läge där förbränningsztotom har ett nrmerntant lågt vrídmotstândsmoment mot startmotorns drivning eller att styrenheten 3 gencn ledningen 47 har detekterat att elsystemet har en spänningstopp bortfaller den fràn styrenheten 3 utlagda utsignalen på ledningen 44 till triacen 23. Detta får som följd att den efterföljaruie uppladdningen av tändkondensatorn 20 sker vid maximal systemspänning. Den i tåndkondensatorn ackumulerade laddningen kommer därefter att urladdas vid ett efterföljande tändläge över en annan urladdningskrets, exenpelvis priznärlirxdníng 22, när denna cylinders kolv befinner sig i slutfasen av kornpressionstakten. Härigenom kommer tändgnistan i denna cylinder att ha ett högre energiinnehåll än om tändkondensatorn uppladdats vid en lägre systemspänrxing.

På saznrna sätt som ovan ombesörjer sedan styrenheten 3 att tändkdndensatorn 20 uppladdas vid maximal systemspänning-till efterföljande tändlägen.

De aktuella styrsignalnivåerna till triacen 23 och transistorn 30 samt kapacitansens 20 och drosselns 28 tillstànd över ett vevaxelvinkelorrmràde runt övre dödpunktläget ÖD visas i figur 3. För 459 822 10 15 20 25 30 35 triaoen 23 och transistorn 30 är noll-nivån ett stängt läge och ett-nivån ett öppet läge. För drosseln 28 och kapacitansen 20 är noll-nivån ingen drosselstrëxn respektive ingen laddning och ett- nivån fullt utbildad drosselströn respektive fulladdad kapacitans.

Diagrannet visar komponenternas ström- el ler spänningstillstànd övår ett vevaxelområde som sträcker sig från ett normalt tändningsläge cm 10 grader före ÖD, i diagrammet -10 grader, till drygt 60 grader efter ÖD. Tändningen över ett tändstift vid tärdningsläget erhålles sålunda genom att triacen 23 öppnar vid -10 grader i läge 50. Därvid kan den i kondensatorn 20 upplagrade energin urladdas över urladdningskretsen så att en tändgnista bildas i tändstiftsgapet. Triacen 23 kvarhàlles sedan i ett öppet dllstårxi till dess att tändkondensatorn 20 senare skall uppladdas igen. När styrenheten 3 genom ledningen 49 detekterar att tändkondensatorns 20 potential blir låg genom urladdningen, öppnar styrenheten 3 automatiskt transistorn 30 genom att lägga ut en styrsignal på ledningen 46. Drosseln 28 blir härigenom ledande varpå strömmen genom drosseln 28 bygges upp längs en ramp 51. När ' styr-enheten 3 efter nâgra få vevaxelvínkelgrader i läge S2 detekterar att strömmen genom drosseln 28 är fullt utbildad genom att en häranot svarande potential på ledningen 48 uppnåtts, stänger styrenheten 3 transistorn 30 varigencm strëunen brytes. Dä triaoen 23 fortfarande är öppen kmmer energin i drosseln 28 att avklinga ut över urladdningskretsen och ej ackrmnileras i tändkondensatorn . 20. öppning och stängning av transistorn 30 med åtföljande drosselströmsuppbyggnad sker sålunda i ett flertal cykler, i diagrarmxet nio stycken, utan att tändkondensatorn 20 blir uppladdad då triacen 23 under denna tid hâlles öppen. När sedan styrenheten 3 stänger triacen 23 vid det spänningsxnaxixnala läget 53, i diagrammet 60 grader efter ÖD, kommer den efterföljande stängningen av transistorn 30 i läge 54 att medföraatt den i drosseln 28 uppbyggda energin ackumuleras i tändkondensatorn _20. Den i tärxdkondensatorn 20 erhållna laddningen kan sedan urladdas í ett efterföljande tärxiläge för sedvanlig generering av tändgrlista.

Elsystanets sinusforrnade spänningsvariationer vid kallstart med en konventionell ll-cylindrig förbränningsmotor visas i figur 4.

Startnotorns aktivering kan vid dylika kallstarter medföra ett 10 15 20 25 30 35 459 822 generellt spänningsfall från den ordinarie systernspänningen 12 Volt ner till exempelvis 8 Volt. Vid de vevaxellägen där kolvarna befinner sig vid öD, dvs i lägena 180- och BSD-grader där det nunentana vridmotstàndsmomentet är högst i förbränningsrnotorn, har sedan systemspänningen sjunkit ytterligare i exemplet enligt figur 4 ner till 6 Volt. Dessa spänningsdalar återkommer cykliskt med ISO-graders fasförskjutning synkront med vevaxeln. Med den nänmda förbränningsxnotortypen kcmner spänningstopparna att inträffa 6D grader efter nänmda spänningsdalar.

Enligt föreliggande uppfinningsenliga förfarande styr styrenheten 3 tändningen vid motorstart i enlighet med ett i dess mikrodator lagrat startprograxn som àskàdliggöres genom det i figur 5 visade flödesschenat.

Progranmet startar :ned ett operationssteg S0 i vilket pulserna hos vevaxelgivarens 5 utsignal pà ett i och för sig känt sätt härledes till cylinderparen Cl,C3 respektive C2,C4. Nämnda till' respektive cylinderpar hörande pulser äterkcxrrner med 180-graders mellanrum och uppvisar mellan en första negativ flánk och en andra positiv flank ett avstånd motsvarande exempelvis 35 grader. I ett efterföljande operationssteg 51 inväntas nästa 180-graders puls, som exempelvis avser cylinderparet Cl,C3. När pulsens negativa flank noteras följer programmet en flödeslinje 53 till ett frågesteg 55 där det avgöres cm motorns varvtal är mindre eller större än exempelvis 400 rpm. Detta utgör ett kriterium för om motorn skall anses ha lämnat startförloppet eller inte. Är motorvarvtalet under nämnda gräns fortsätter programmet till ännu ett frâgesteg 56 där det avgöres an batteriets spänning är mindre eller större än exempelvis ll V.

Nämnda spänningsgräns användes som kriterium för om elsystemets kapacitet är fullgod eller inte. ' Skulleantingen nxotorvarvtalet överskrida eller vara lika med 400 rpm eller batterispänningen överskrida eller vara lika med ll V enligt frågestegen 55,56 leds programmet via flödeslinjer 57 respektive 58 till ett operationssteg 59 där tändning onbesörjes i den eller de cylindrar som är i ett tändläge. Tändningen sker då genom att styrenheten 3 utlägger en kort utsignal på respektive 459 822 10 15 20 25 30 35 10 cylinders triac, för cylinder Cl triac 23. Härigenom startar återuppladdningen automatiskt av tändkondensatorn utan att något senare läge inväntas. Ty om varvtalet är över 400 rpm eller batterikapaciteten är tillräcklig är ej en uppladdningsfördröjning till ett spänningsmaximalt läge erforderlig. I de fall då tändsystemet saknar kamaxelgivare och tändföljden ej är bestämd vid start och tändgnista genereras i båda cylindrarna som är i ÖD, föl jes opemtionssteget 59 av ett operationssteg 60 där det avgörs cm tändning skett i cylinder Cl eller C3. Detta kan ske med en joniseringsströmanordning av det slag som visas i vårt svenska patent 442 345. Utifrån uppgiften om tändning i endera cylindern bestämmer styrenheten motorns tändföljd, vilket utgör startprograntnets slutprodukt. Detta utgör bas för styrenhetens 3 fortsatta styrning av motorns tändning.

Skulle emellertid såväl motorvarvtalet understiga 400 rpm som batterispänningen understiga ll V följer startprogralnrnet en flöaeslinje 61 :in ett nperatinnssteg 62, där :andning onbesörjes i den eller de cylindrar där kolven är i tändläge. Tändningen sker under dessa förhållanden så att en konstant kvarliggande utsignal utlägges pá respektive cylinders triac.

Därefter leder programmet vidare till ett operationssteg 63 i vilket styrenheten avvaktar ett för elsystemet spänningsmaxirrerat läge. Detta läge kan detekteras såsom tidigare angivits antingen som en signal från vevaxelgivaren från ett fixt vevaxelläge eller genom att styrenheten 3 avkänner en spänningstopp. inträffar upphäver styrenheten 3 den utlagda utsignalen på respektive cylinders triac. Detta får som följd att uppladdningen av tändkondensatorn fördröjes till ett spänningsnaxiiterat läge när motorvarvtalet är under 400 rpm och batterispänni ll V.

När detta läge ngen understiger Från operationssteget 63 leder en flödeslinje 66 åter till operationssteget 51 där nästa IBO-graders puls från vevaxelgivaren inväntas. Nämnda puls representerar det andra cylinderparet C2,C4 och när pulsens negativa flank noteras följer startprogramnet äter flödesschernat på sätt som ovan beskrivits.

'NM- 10 15 20 25 30 35 4593 822 ll Genom det uppfinningsenliga förfarandet kan sålunda uppladdningen av tändkondensatorn modifieras vid startförlopp där batterikapaciteten är låg.- Genom att tändsystemet avvaktar med uppladdningen av tändkondensatorn tills- ett läge där förbränningsrnotorn har sun lägst vridrrotstândsxrmxent och där också startmotorn momentant belastar elsystemet minst kommer uppladdningen att ske när 'elsystemet har störst kapacitet.

Andra alternativa lösningar till den nämnda triacstyrningen kan realiseras 'i det beskrivna rnikrodatorstyrda tändsystenxet.

I en alternativ lösning till det uppfinningsenliga förfarandet styr styrenheten triacarna 23,24 och transistorn 30 så att triacarna 23,24 stänger och transistorn 30 öppnar omedelbart efter det att styrenheten har detekterat att tändkondensatorns 20 potential sjunkit på grund av föregàendeurladdning. Företrädesvis sker en stängning respektive öppning potentialen på tändkondensatom 20 understiger 100 Volt fulladdad tändkondensator rnotsvarar 400 Volts potential. Därefter spärrar styrenheten 3 transistorn 30 i ett öppet läge tills nämnda starttidpunkt för uppladdningen inträffar, varigenom uppladdningen av tändkorxdensatorn fördröjes och inträffar vid maximal systemspänning.

I en annan alternativ lösning till'det uppfinningsenliga förfarandet fördröjes uppladdningen gencm att styrenheten 3 håller transistorn 30 i ett stängt läge tills nämnda starttídpunkt inträffar, dà styrenheten 3 öppnar transistor och uppladdningen av tändkondensatorn automatiskt följer när drosselströcurxen är fullt utbildad.

Ovan beskrivna utföringsexempel av uppfinningen får ej verka begränsande av densanma utan den kan incm ramen för efterföljande patentkrav varieras i ett flertal utföringsfomner. Sålunda skall exerrpelvis uttrycket en tändkondensator och liknande anses täcka' lösningar med flera parallellkopplade tändkondensatorer som funktionsznässigt arbetar som en enda kapacitans.

Claims (7)

459 822 10 15 20 25 30 35 12 PATENTKRAV

1. l. Förfarande för att erhålla förhöjd uppladdning av en tändkondensator i ett kapacitivt tändsysten för förbrännjngsrmtorer under start ned aktiverad Startmotor där startmotor och tändsystem försörjesav ett gemensamt elsystem, k ä n n e t e c k n a t a v att uppladdningen av tärxdkondensatorn startar först 'vid ett läge i förbränningsmotorns arbetscykel där startmotorn har sitt väsentligen lägsta effektuttag från förbränningsmotorns elsystem, vilket läge infaller mellan tvâ kompressionstakter i förbränningsxnotorns arbetscykel där förbränningsmotorns momentana vridnøtståndszïurent har sitt väsentligen lägsta värde.

2. Förfarandeenligtpatentlcravl, kännet eck n a t av att starttidpunkten för uppladdningen sker då den moxnentana spänningsderivatan i elsystenet till ett negativt värde.

3. Förfarande enligt patentkrav l, k ä n n e t e c k n a t_ a v att starttidpunkten för uppladdningen sker vid ett fixt vevaxelläge som indikerar att de till vevaxeln anslutna kolvarna är i ett nellanläge nellan övre och njedre dödpunkt.

4. Förfarande enligt patentkrav 3 för en fyrcylindrig motor med parallellöpande kolvpar vilka kolvpar är förskjutna 180 vevaxelgrader, k ä n n e t e c k n a t a v. att starttidpurflcten sker vid ett vevaxelläge cxn 60 vevaxelgrader 15 vevaxelgrader efter övre dodpurk" tläget förendera kolvparet.

5. Förfarande enligt något av kraven 2-4, varvid tändsystemet innefattar en uppladdningskrets bestående av en drossel (28) och en pwarallellkopplad tändkondensator (20), vilken uppladdningskrets är kopplad i serie ned en spänningskälla (35) på ena sidan och ned en av styrenheten styrd strömbrytare i jordförbindningen, företrädesvis en transistor (30), på andra sidan, kännetecknat av attuppladdningenavtändkondensatorn (20) startar gencm att en styrstrënx påverkar brytaren (30) till att bryta jordförbindningen först vid nämnda starttidpunkt efter det 10 15 20 25 30 35 459 822 13 att styrströnunen utlagts till brytaren (30) efter en föregående urladdning av tändkondensatorn (20) .

6. För-farande enligt något av kraven 2-4, varvid tändsystanet innefattar en uppladdningskrets bestående av en drossel (28) och en parallellkopplad tändkondensator (20),- vilken uppladdningskrets är kopplad i serie med en spänningskälla (35) på ena sidan och med en av tändsystemets styrenhet (3) styrd strömbrytare i jordförbindningen, företrädesvis en transistor (30), pà andra sidan, kännetecknat av att uppladdningen av tändkondensatorn (20) startar genom att styrenheten (3) utlägger en styrström till brytaren ( 30) först vid nämnda starttidpxirkt efter en föregående urladdning, och. att styrströmmen till brytaren (30) drosseln (28) 'är fullt utbildad. brytes när strönmen genom

7. Förfarande enligt något av kraven 2-4 varvid tändsystemet innefattar ' ' - en uppladdningskrets bestående av en drossel (28) och en parallellkopplad tändkondensator (20), -vilken uppladdningskrets är kopplad i serie med en spänningskälla (35) pá ena sidan och med en tändsystemets styrenhet (3) styrd strömbrytare i jordförbirxirxizxgen, företrädesvis en transistor (30), på andra sidan, * - ett flertal urladdningskretsar kopplade parallellt över uppladdningskretsen där varje urladdningskrets består av ett strömbrytarorgan (23,24_) seriekopplat med en primärlindning (2l,22) hos en tändspole ansluten till ett tärxdstift ingående i förbränningsrrlotorn, k ä n n e t e c k n a t a v att urladdningskretsen hàlles öppen för strömgenomgäng efter en föregående urladdning genom att strömbrytarorganet (23,24) erhàl ler en kontinuerlig styrströln, triggning, till dess att nämnda starttidpunkt inträffar, varvid styrströmmen till strömbrytarorganet (23,24) bortfaller och uppladdningskretsen startar en uppladdning av tändkondensatorn (20).