SE453526B - Forfarande for att styra gnisttendningen vid en forbrenningsmotors tendsystem samt ett arrangemang for utforande av forfarandet - Google Patents

Description

l5 20 25v 30 35 453 526 batterispänning; Därvid behandlas dock inte hur tändkondensatorns uppladdning och urladdning skall arrangeras för att en säkrare tändning skall kunna erhållas vid start av en 'ingressvis angiven notor. I Föreliggande uppfinning har haft till uppgift att åstadkomma en metod som innebär att en dylik säkrare tändning erhålles. I detta syfteutxnärkes uppfinningen av att under genomlöpande av ett och samma vevaxelvinkelområde invid det övre vändläget styrenheten avger en första signal till den ena urladdningskretsens strömbrytarorgan för tändningsutlösning i den ena av ovannämnda cylindrar, en andra signal till det andra strömbrytarorganet för start av strömmatning till uppladdningskretsen, en tredje signal till det andra strömbrytarorganet för att bryta strörrmatningen till uppladdningskretsen varigenom tändkondensatorn uppladdas av den i spolen lagrade energin och en fjärde signal till den andra urladdningskretsens strömbrytarorgan för tändningsutlösning i den andra av ovannämnda cylindrar; mellan vilka andra och tredje signaler löper en första tidperiod och mellan vilka första och fjärde signaler löper en andra tidperiod, san är större än nämnda första tidperiod .

Genom uppfinningen kan sån-da tändspänningsgenereringen till ' om ett begränsat vevaxelvinkelornråde cylinderparet ske så att före kolvarnas övre vändlä e konmer tändgnistorna i cylindrarna att vara i tiden åtskilda. Tändkondensatonis hela laddning kan därvid vid en första tidpunkt till fullo utnyttjas för tändning i den ena cylindern. Efter en återuppladdning till full laddning under den första tidperioden kan sedan tändkondensatorns urladdning helt utnyttjas för tändning i den andra cylindern vid en andra tidpunkt.

Jämfört med ovan beskrivna lösningar erhålles sålunda väsentligt kraftigare tändgnistor för antändning av den bränsleluftblandning som åtminstone råder i den ena av cylinderparets cylindrar. En motsvarande ökad möjlighet till lyckosam kallstart av motorn blir följden.

Vid en fördelaktig utföringsform avkännes likströmskällans spänningsnivå och en häranot svarande signal tillföres styrenheten 10 15 20 25 30 35 453 526 som under en» förutbestämd spänningsnivå styr den första tidperioden i beroende av nämnda spänningsnivå.

Härigenom kan tiden mellan urladdningarna anpassas till spänningsnivàn så att längre tid tillátes när en lägre spänningsnivå står till förfogande för tändkondensatorns uppladdning än när spänningsniván motsvarar ett fullt laddat batteri .

Föreliggande uppfinning avser även ett arrangemang för utförande av det uppfinningsenliga förfarandet. Arrangemanget innefattar därvid ett tändsystem för en Ottomotor med minst tvá cylindrar, vars kolvar samtidigt intager ett övre vändläge, vilket system innefattar ett tändorgan i varje cylinder, niinst tvà tändspolar var och en med en sekundärlindning elektriskt förbunden med ett tändorgan, minst en tändkondensator som är elektriskt förbunden med dels en urladdningskrets för varje tändspole, vilken krets innefattar tändspolens primärlindxiing seriekopplad med ett första strömbrytarorgan, dels en uppladdningskrets, som innefattar en spole och ett andra strömbrytarorgan kopplade i serie med varandra, en likstrëfvskälla elektriskt förbunden med uppladdringskretsen samt en styrenhet elektriskt förbunden med strömbrytarorganen för styrning av desamma .

Utmärkande för det uppfinningsenliga arrangemanget är att systemet innefattar organ för avkänrxing av likstrêfnwkällans spänningsnivàiioch avgivande av en häremot svarande signal till styrenheten, vilken under samverkan med en tidsenhet avger i tiden åtskilda och av nämnda spänningsnivå beroende signaler till strömbrytarorganen under genomlöpande av ett och samma vevaxelvinkelomràde invid nämnda kolvars övre vändläge. Övriga uppfinningen utmärkande särdrag framgår av bifogade patentkrav och efterföljande beskrivning av en uppfinningen exemplifierande utföringsform. Beskrivningen sker med hänvisning till bifogade figurer, av vilka 10 15 20 25 30 35 453 526 4.

Figur 1 visar ett Ablockschema över ett uppfinningsenligt arrangemang, i Figur 2 visar ett principiellt kopplingsschema över det uppfinningsenliga arrangemanget, A Figur 3 visar ett flödesschema för ett uppfinningsenligt i förfarande och Figur 4 exenplifierar ett kopplingsschema för en i uppfinningen ingående tidsenhet.

Av figur 1 framgår hur en signal leds från en på en Ottomotor 1 anbringad vevaxelgivare 5 via en av ledningarna 6 till ett motorns tändning styrande mikrodatorstyrt tändsystern 2. Detta innefattar en styrenhet 3, i vilken en mikrodator pá grundval av inkonmande data från vevaxelgivaren 5, en inloppstryckgivare 7, en motorternperaturgivare 8 samt eventuella ytterligare givare beräknar tidpunkt för tändning i respektive cylinder. Tändsystemet 2 är av kapacitiv typ och innefattar vidare en uppladdningskrets 4 samt urladdningskretsar 9 och tändkretsar 10 för respektive cylindrars Cl, C12, C3, C4 tändstift 11-14 i Ottomotorn.

Nämnda cylindrar är uppdelade i cylinderpar C1,C3; C2,VC4, i vilka kolvarna på känt sätt löper parallellt men med 360 vevaxelvinkelgrader (fortsättningsvis enbart benämnt grader) i fasskillnad. När kolven i den ena cylindern Cl i cylinderparet Cl,C3 beginner sig i fyrtalctcykelns kompressionstakt är sålunda den andra cylinderns C3 kolv i utblåsningstakt. Det ena cylinderparets Cl,C3 kolvar löper däremot 180-graders skillnad relativt det andra cylinderparets C2,C4 kolvar, vilket innebär att när det ena cylindewets C1,C3 kolvar är i övre dödpunktläget är det andra cylinderparets C2,C4 kolvar i nedre dödpurfictläget. ' I figur 2 visas de delar av tändsystemet, som är väsentliga för beskrivning av föreliggande uppfinning. Av tändstiften 11-14 i figur 1 återges här endast schanatiskt tändstiften ll och 13 vilka är förbundna vart och ett med var sin sekundärlindning 15,16 hos ett motsvarande antal tändspolar 17,18. Tändspolarnas 17,18 prixnärlindningar 21,22 'är var och en seriekopplade med var sitt strömbrytarorgan 23,24, här utformade som triacar. Varje 10 15 20 25 30 35 453 526 primär-lindning 21,22 och triac 23,24 utgör en urladdningskrets 25,26 som är kopplad parallellt med en tändkondensator 20 i en ledning 27. Likaså parallellt kopplad med tändkondensatorn 20 är en spole 28, fortsättningsvis benämnd drossel, kopplad i serie med en diod 29 i en ledning 31. Ledningen 27 med tändkondensatorn 20 ooh samtiiga därmed paraneilképpiaae ledningar 2s,z6,31 å ena sidan anslutna, till ett andra strömbrytarorgan 30, exempelvis en transistor, kopplad i serie med en andra diod 32 och en resistans 33 i en ledning 34 samt à andra sidan till en likstrêirnskälla 35, företrädesvis ett 12 V batteri via en ledning 36 innefattande en tändningsnyfckelstrtârnbrytare 37. Dioderna 29,32 är vända sà att när transistorn 30 är öppen för strömgenomgång kan ström matas fràn batteriet 35 genan ledningarna 31,34 till jord.

'Iriacarna 23,24 och transistorn 30 styrs med signaler pà ledningar 44,45 respektive 46 från styrenheten 3. Till styrenheten 3 matas förutom de figur l angivna insignalerna på ledningarna 6 även en insignal avseende batteriets 35 spänningsnivå pà en ledning 47.

En ledning 48 förbinder styrenheten 3 med ledningen 34 mellan transistorn 30 och resistansen 33 och Överför en mot zippladdningsströnnen svarande potential till styrenheten 3. Via en ledning 49 med en resistans 42 och en diod 43 erhåller dessutcrn styrenheten 3 uppgift om tändkondensatorns 20 potential.

Arrangemanget enligt figur 2 fungerar principiellt enligt följande.

Vid start av motorn sluter strömbrytaren 37 ledningen 36 och batteriet 35 levererar likström via uppladdningskretsen 31,34 rned drosseln 28, dioderna 29,32, transistorn 30 och resistansen 33 till jord. Styrenheten 3 håller sålunda triacarna 23,24 stängda, nedan transistorn 30 hálles öppen för strömgenomgàng. När uppladdningsstràïrrrnen och en häremot svarande potential på ledningen 48 nått en förutbestämt nivå bryter styrenheten 3 strörmnen genom, transistornp30. I drosseln 28 upplagrad energi överföres därvid till kondensatorn 20 som därmed blir uppladdad. När därefter styrenheten 3 i beroende av insignalerna på ledningarna 6,4l avger utsignal till exempelvis triacen 23 vid den i styrenheten 3 bestämda* tändtidpunkten öppnar triacen 23 och tändkondensatorn 20 10 15 20 30 35 453 526 urladdar genom primärlindningen 21. Därvid genereras en tändspänning i sekundärspolen 15, vilket medför bildandet av en tändgnista vid tändstiftet 11. Tändkondensatorns 20 potential avkännes av styrenheten 3 via ledningen 49 och när densamma fallit under ett förutbestämt värde startar styrenheten 3 en ny uppladdningscykel genom att pá ledningen 46 leda en utsignal till transistorn 30 för öppning av densamma. Samtidigt har triacen 23 åter stängt ledningen 25 för strömgenoxrigàng. Pâ sarnra sätt som ovan cmbesörjer sedan styrenheten 3 åter tändkondensatorns. 20 upp- och urladdning _ Enligt föreliggande uppfinningsenliga förfarande styr styrenheten 3 tändningen vid motorstart i enlighet med ett i dess mikrodator lagrat startprogram som àskådliggöres genom det i figur 3 visade f lödesschexnat .

Programmet startar :red ett operationssteg 50 i vilket pulserna hos vevaxelgivarens 5 utsignal på ett i och för sig känt sätt härledes till cylinderparen Cl,C3 respektive C2,C4. Nämnda till respektive cylinderpar hörande pulser àterkamier med lSO-graders mellanrmn och uppvisar mellan en första negativ flank och en andra positiv flank ett avstånd motsvarande exempelvis 35 grader. I ett efterföljande operationssteg 51 inväntas nästa lQO-graders puls, som exempelvis avser cylinderparet Cl,C3. När pulsens negativa flank noteras följer programmet en flödeslinje 53 till ett fràgesteg 55 där det avgöres cm xrotorns varvtal är mindre eller större än exempelvis 400 rpm. Detta utgör ett kriterium för cm motorn skall anses ha lämnat startförloppet eller inte- Är motorvarvtalet under nämnda gräns fortsätter programnet till ännu ett frágesteg 56 där det avgöres om batteriets spänning är mindre eller större än exempelvis ll V.

Nämnda spänningsgräns-användes som kriterium för möjliga startproblen vid kyla .

Skulle antingen motorvarvtalet överskrida eller vara lika med 400 rpm eller batterispänningen överskrida eller vara lika fred ll V enligt frágestegen 55,56 leds programmet via flödeslinjer 57 respektive 58 till ett operationssteg 59 där samtidig tändning cmbesörjes i båda cylindrarna Cl,C3. Operationssteget 59 följs av 10 15 20 256 30 35 453 526 ett operationssteg 60 där det avgörs om tändning skett i cylinder Cl eller C3. Detta kan ske ned en joniseringsströmanordning av de* slag som visas i vårt svenska patent 8406457-5. Utifrån uppgiften om tändning i endera cylindern bestämmer styrenheten motorns tändföljd, vilket utgör startprogrænnets slutprodukt. Detta utgör bas för styrenhetens 3 fortsatta styrning av motorns tändning.

Skulle emellertid såväl motorvarvtalet understiga 400 rpm som batterispänningen understiga ll V följer startprogrammet en flödeslinje 61 till ett operationssteg 62. Där avger styrenheten utsignal till triacen i den ena cylinderns, exempelvis Cl, urladdningskrets 25 när 180-graders pulsens positiva flank noteras.

Detta inträffar med fördel ca 15-grader före kolvparets övre vändpunktläge och därvid sker tändspänningsgenerering för tändstift ll i cylinder 1.

Därefter leder programmet vidare till ett operationssteg 63 i vilket styrenheten 3 bestämmer och avvaktar en förutbestämd tid genom att-styra en signal till transistorn 30 så att denna öppnar och startar en ny uppladdningscykel på sätt son ovan beskrivits ned hänvisning till figur 2. Uppladdningscykelns varaktighet (uppladdningstiden} bestäms av tidpunkten för styrenhetens 3 signal till transistorn 30 för dess öppning samt den tidpunkt vid vilken tändkondensatorn erhållit laddning. Den senare tidpunkten inträffar i det närmaste omedelbart efter - exempelvis någon ms efter att styrenheten avgivit en signal till transistorn 30 för dess stängning. Uppladdningstiden varierar i beroende av batterispänningens nivå så att ju lägre batterispänning desto längre uppladdningstid.

Den förutbestämda tid som styrenheten 3 väntar i operationssteget 63 är lika lång som uppladdningstiden i de fall styrenheten 3 är så utförd att den genom en signal på ledningen 49 kan avgöra när 'Q 'tändkondensatorn 20 erhållit laddning. Kan styrenheten 3 inte utläsa denna information fràn nämnda signal bestäms den förutbestämda tiden med hjälp av i styrenheten 3 lagrade tabeller eller liknande. Olika tider väljs därvid i beroende av batterispänningens nivå och vid en fördelaktigt nära anpassning i 453 526 10 15 20 25 30 35 till uppladdningstiden varierar den i opcrationsstegfrt 63 väntade tiden mellan 6 ms vid l1 V batterispänning upp till 12 ms eller åtminstone under 15 ms vid 5 V batterispänning. Vid förekommande startmotorvarvtal motsvarar nämnda tider rnellan ca 2 och 10 graders vridning hos vevaxel n.

Efter nämnda av styrenheten 3 bestämda väntetid fortsätter programmet till ett operationssteg 65 där styrenheten 3 via en signal på ledningen 45 öppnar triacen 24. Detta medför tändkondensatorns 20 urladdning genom primärlindningen 22. En .häremot svarande tändspänningsgenerering i sekundärspolen 16 resulterar i tändgnistebildning vid tändstiftet 13 i cylinder CB.

Från operationssteget 65 leder en flödeslinje 66 äter till operationssteget 51 där nästa lBO-graders puls frán vevaxelginæaren inväntas. Nämnda puls representerar det andra cylinderparet C2,C4 och när pulsens negativa flank noteras följer startprogranrnet åter flödesscherrxat på sätt som ovan beskrivits.

Genom det uppfinningsenliga förfarandet kan sålunda vid icke fulladdat batteri två i tidenàtskilda tändgnistor bildas i cylinderparet ifråga. Detta sker under det att vevaxeln genomlöper ett och samma vevaxelvinkelområde invid den övre vändpirkteln för cylinderparets kolvar. Tiden mellan tändgnistorna utnyttjas för att åter ladda upp tändkondensatorn efter den första urladdningen varigenom en fullt uppladdad tändkondensator står till förfogande vid båda tärxdxiingstillfällena.

I figur 4 visas ett exempel pà det fall när styrenheten 3 innefattar en tidsenhet 70 utförd som en sammansatt krets scm styr transistorns 30 omslag och därmed uppladdningstiden för tändkondensatorn 20 .

Till transistorns 30 bas är anslutenwden i figur 2 återgivna ledningen 46. Som visas i figur 4 är ledningen 46 även förbunden med en styrtransistors 71 kollektor. Transistorn 30 är stängd för strömgenomgáng så länge styrtraxisistorn 71 förbinder ledningen 46 till jord. Vid icke ledande styrtraiisistor 71 erhåller transistorns 30 bas hög potential via den med batteriet 35 förbundna ledningen 10 15 20 25 30 35 453 526.» 47 i vilken ingår en resistans 72 för anpassning av potentialen till transistorerna 30,71.

Styrtransistorn 71 är öppen för strëmgenorrigång vid hög potential på dess bas 73 och följaktligen stängd vid låg potential på basen.

Nämnda potential bestäms av en koniparator 74 vars utgång är förbunden med basen 73 via en ledning 75. Basen 73 erhåller hög potential när potentialen på komparatorns 74 positiva ingång 76 överstiger potentialen på dess negativa ingång 77. Till den positiva ingången 76 leder den i figur 2 visade ledningen 49 med resistansen 42 och dioden 43 samt dessutom en ytterligare diod 78.

Ledningen 49 är förbunden med tändkondensatorn 20 och potentialen på komparatorns 74 positiva ingång 76 representerar därigenom tändkondensatorns 20 spänningstillstånd. Eb áterkopplingsledning 79 med en resistans 81 mellan ingången 76 och kornparatorns 74 utgång säkerställer en förutbestämd potentialrelation mellan nämnda in~ och utgång .

Komparatorns 74 negativa ingång 77 ,är med en ledning 82 innefattande en diod 83 förbunden med en andra komparators 80 utgång 84. Har utgången 84 låg potential har även komparatorns 74 ingång »77 låg potential, medan om utgången 84 har hög potential har mestadels även ingången 77 hög potential.

Till komparatorzis 80 negativa ingång 87 leder den i figur 2 visade ledningen 48 innefattande en resistans 38. Ledningen 48 överför därmed till ingången 87 en potential som motsvarar den, som i varje ögonblick råder i uppladdningskretsen 34 mellan transistorn 30 och resistansen 33. En kondensator 39 i en jordförbindning stabiliserar den i ledningen 48 överförda potentialen.

Till komparatorns 80 positiva ingång 86 förs en konstant referenspotential genom en ledning 85 med en resistans 88, som bildar spänningsdelare med en jordförbunden resistans 41. Ledningen 85 erhåller spänningsxnatiiing från en spänningsstabilisator 90, som via den i figur 2 visade ledningen 47 från batteriet 35 erhåller làgspänd likström och omvandlar denna till 5 V stabiliserad * spänning, san levereras på en ledning 85 och en ledning 91. i l 10 15 20 25 30 35 453 526 10 Sistnäxnnda ledning 91 tillför 5 V mellan två resistanser 92,93 iden ledning 94 mellan ledningen 49 och komparatorns 74 utgång 75. Till utgången 75 leder dessutom en tidkrets 40, som även är ansluten till komparatorns 74 negativa ingång 77. Tidkretsen 40 innefattar tre seriekopplade resistanser 95,96,97 mellan komparatorns 74 ingång 77 och utgång 75 samt en diod 98 parallellkopplad :ned den mittre resistansen varvid dioden tillåter strömmatning från komparatorns utgång till en jordförbunden kondensator 99 mellan resistans-erna 96 , 97 .

Tidsenheten 70 fungerar enligt följande. När tändningen slås till levererar batteriet 35 ström via ledningarna 47,46 och ger en hög potential på transistorns 30 bas, som öppnar och tillåter* strönflöde genom den i figur 2 visade uppladdningskretsen 31,34.

Potentialen i uppladdningskretsen 31,34 mellan transistorn 30 och resistansen 33 ökar successivt liksom via ledningen 48 även potentialen vid komparatorns 80 ingång 87. Till slut överskrider ingångens 87 potential ingàngens 86 potential, vilken via ledningen 85 från spänningsstabilisatorn ligger på konstant nivå. Därvid erhåller komparatorns 80 utgång 84 låg spänningsnivå och via ledningen 82 och dioden 83 sjunker även potentialen på kanparatorns 74 ingång 77, som därmed faller under ingångens 76 potential. Den senare hålles på en fast utgångsnivà genom spänningsmatning via ledningen 91 från spänningsstabilisatorn 90 samt ledningarna 94,49 med resistansen 92 och dioden 78. Kcxnparatorns 74 utgång 75 får hög potential vilket innebär enligt ovan att transistorn 30 stänger.

När transistorn 30 stängt överföres elenergin i drosseln 28 till- tändkonderisatorn 20. Via ledningen 49 erhåller komparatorns 74 ingång 76 hög potential och därmed även kornparatorns 74 utgång 75, som håller kvar transistorn 30 i stängt läge.

När styrenheten 3 förorsakat tändkondensatorns 20 urladdning sjunker däremot potentialen på komparatorns 74 ingång 76 under nivån på ingången 77. Kanparatorns 74 utgång 75 får låg potential, vilket medför att transistorn 30 öppnar och en ny uppladdning påbörjas . 10 15 20 25 30 35 1453 526 11- Under den tid som tändkondensatorn 20 väntat på urladdning och komparatorns 74 utgång 75 haft hög potential sker uppladdning från spänningsstabilisatorn 90 av den i tidkretsen 40 befintliga kondensatorn 99 via ledningen 91, resistansen 93 samt tidkretsens 40 resistans 95 och diod 98. När komparatorns 74 utgång 75 äter erhåller låg potential vid tändkondensatorns 20 urladdning påbörjas en urladdning av kondensatorn 99 via resistanserna 96,95 och en jordförbindning 89 i komparatorn 74. När kondensatorns 99 potential fallit tillräckligt sker även ett potentialfall hos ingången 77 genom resistansen 97. Därvid faller potentialen hos ingången 77 under ingángens 76 potential och kornparatorns 74 utgång 75 får åter hög potentialr Detta innebär att transistorn 30 stänger med omedelbar överföring av drosselns 28 energi till tänclkondensatorn 20 som följd. Med hjälp av tidkretsen 40 sker sålunda en förutbestämd sänkning av potentialen på kanparatorns 74 ingång 77 till dess komparatorn 74 slår om och en förnyad uppladdning av täridkondexisatorn 20 skett. Genom val av tidkretsens 40 kapacitans och resistanser kan den Inaxirnala tiden för uppladdningen bestänrres till önskvärt värde .

Nämnda tidsvärde kan exempelvis uppgå till 12 ms vilket innebär att den härtill begränsade maximala uppladdningstiden endast utnyttjas vid låga batterispänningar, exempelvis ned not 5 V. Under denna spänningsnivå sker ingen begränsning av den maximala uppladdningstiden. Vid högre batterispänning kon-ner komparatorns 80 anslag vilket i sin tur medför komparatorns 74 omslag och därmed tändkondensatorns uppladdning att inträffa inom nämnda '12 ms period .

Genom den i figur 4 visade tidsexiheten styrs sålunda transistorns 30 öppning och stängning så att uppladdningstiden maximalt uppnår nämnda värde. Detta rnöjliggör att tändkondensatorn 20 även vid låga batterispänningar hinner uppladdas mellan styrenhetens 3 utsignaler till ett cylinderpars triacar för tändning i först den ena sedan den andra cylindern under tiden som cylinderparets kolvar genomlöper ett och samma vevaxelvinkelomráde invid det övre vänaläget. @453 526 12.

Ovan beskrivna utföringsexempel av uppfinningen får ej verka begränsande av densanna utan den kan inan ramen för efterföljande patentkrav varieras i ett flertal utföringsfcrner. Sålunda skall exempelvis uttrycket en tändkondensator och liknanae anses täcka 5 lösningar med flera parallellkopplade tändkondensatorer sem funktionsmässigt arbetar som en enda kapacitans.

Claims (10)

J lÛ 5.: UI 20 30 453 526 P A T E N T K R A V

1. l. förfarande för att vid tändsystem (2) för fen flezfcgxl lr~.:3:°i«r.: (ll,l3) i minst två cylindrar' (Cl,C3), vars kolvar samtidigt intager ett övre 'vändläg-s, vid vilket. förfarande en :širvïflkorxdenszxtoz' (20) sawwerkzar med minst tvà urladdnzngskretsar (2226) och f-n uppladcïningskrets (31 .34 ä , där urlaflzíningsš-:retsarrra var och en innefattar i serie en Vtändspoles primåšrlindnirm; (2l,22) och et: frán en elektrisk styrennef, (3) mvställrxxrt första strörnširywtzlrcargan (23,2-ê) Och uppladciningslzretsen (3134) innefattar ef: spole (28) i ( 3 ) strömbrytarorgan (30), vilken uppladdningskre-ts erhåller serie med ett från styrenheten omställbart andra strömmatning fràn en likströznskälla (35), k ä n n e t e c F: n a t av att under genorclöçande av ett och same xfevaz-:elafinlz-:lorztrádfsz invid det övre ïfändläget avger styrenne-:ei (3) en första- sig: U 'I 1 's 'w till den ena urladdzïingsï-cretsens (Cl) strömbryftarorçan (23) fi' talndningsutlösning i den ana av ovannämnda cylindrar (Cl), en andra signal till det andra strömbrytarorganet (30) för start av strömrnatning till uppladdningskretsen (3134), en tredje signal till det andra strånbrytarorganet för att bryta srrëmrar länge-r; till uppladdningskretsen varigenom täncI-:ondensatorn (20) upplacTas av den i spolen (28) lagrade energin och en fjärde signal till den (24) f r andra urladdningskretsens strömbrytarorgan tändningsutlösning i dan andra av ox-'amriäïzæda cyl i. drar (G3), .ellen vilka andra och tredje signaler löper en första ticïperiod oc.. Insllan vilka första och fjärde signaler löper en andra tidp-erict., som är större än nämnda första tid :riod.

2. Föríararide enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a t av att likströmkällans (35) spänningsnivå avI/.ännes och en Inärefmt svarande signal tillföras sgrranlieten (3) som under en förutbsstäd spänningsnivå styr den första tidperioden i beroende av vända spänningsnivå.

3. 'förfarande enligt patentkrav 2, k ä n n e t e c k n a t av att den första tidperioden ökar Ined sjunkande spänningsnivå inom íörurbestämcla gränser för spänningsnivàn. ”Hfwr- 'ff-æsflfiif- “Wi- -wf «>-f«~__ V, . _ __ , W i. ä i H” Pm-"a “m " ' ~ ~ ' : _ ' ~ u» __ _- n, - i :W , 453 526 10 15 20 25 30 35 kolvar samtidigt befinner sig i ett öfflre vänšlàce, l-l v

4. Förfararlóe- enligt patentjzzfa~a 3, k ä n n »:~ t e c k n a t av att den fíilrsta tiápcrífxi-rën varierar' i hm-zzcšszrl: :nära cxrxrá-:š-fvt sr:- till och med tolv ras.

5. Förfarancie enligt pateratkrav l, 'fc ä' n n f. t f: c k n t av att den andra ticïïy-:i-iozšef: påbörjas före avslutas nafgon :rs efter den första ticïperíozlen och den första t1d;;-:+r;off.fi~r1 varierar' i huvudsak inom rfirà-:l-:ft s-:fx till och :rfçr-:l :sly rs, varvié çi-f-x'iodlär;f._:fl~vr= ökar med sjunkazicš-e sränningsnivà.

6. Fözffarranzše c~nligt något av patentkraifen l - 4, k L' r: n e- t e c k n a t av att motorxfazwtale: axfkänsnes can fiärawt signaler tillföres styrenlnetan (3) sam avger nä-'rzïcïa första, andra ær: treâje signalerna till strånbrjçtarc-rgaqzen (23.34.30) endast 'zicï notorvarxtal under viss förutbestämzl nivå..

7. Arrazigsnaäg för styrning av gnisttänclning-sn vid e - -:1- I “_ i LKEÉ 3"» .zlíš innefattar - ett :anaorga-u 111,13) i varje Cylinda:- (cLca). - minst två tärlclsgnolai' (1218) var en med en sexzn-:Eäzpinclning (l5,l6) elektriskt förbunden med ett täncšorgan (lLIB). - minst en tändkonclensatoi' (20) som är elektrisk: fornuncien med dels en urladdningskrets (25,26) för varje tandsçole, vilken krets innefattar tänclspoleus prixrërljswclfling ( er med ett första strömbrytarorgan (23 resp 24), dels en uppladdningskrets (3134), san inrfefattar en spole (28) och ett andra strêírbrytarorgan (30) kopplade i serie med varandra, -en likströmskälla (35) elektriskt förbunden med upçllaödiingskretsen (31, 34 l samt - en styrerinet (3) elektriskt förbunden strömbrytarorganen (23,24,3G) för styrning av clesarrma, k ä n n e t e c l: n a t av att systemet (2) innefattar organ (47) för :au-klänning 'av likströmskällans (35) spänningsnivå och avgivande av en häremgt svarande signal till styrenheten (3), vilken :nader SamYerZ-:aæ med en tidsenhet (79) avger i tiden åtskilda och av närmade spärmingsnixá beroende signaler till strömbrytarorganen (23,24,30) under -..,. 10 15 20 453 526 15 genomlöpande av ett_och samma vevaxelvinkelomràde invid nämnda kolvars övre vändläge.

8. Arrangemang enligt patentkrav 7, k ä n n e t e c k n a t av att tidsenheten (70) innefattar en tidkrets (40), sam ovanför viss lägsta spänningsnivå bestänner en fast tid under vilken styrenneten (3) avger utsignal till det andra strömbrytarorganet (30) för bestämning av tändkondensatorns (20) uppladdningstió.

9. Arrangemang enligt patentkrav 7, k ä n n e t e c k n a t av att styrenheten (3) och tiåsenheten (70) utgöres av en mikrodatorbaserad elektronikenhet.

10. Afrangeneng enligt något av patentkraven 7 - 9, k ä n n e- t e c k n a t av att systemet (2) innefattar organ (5,6) för avkänning av motorvarvtalet øch avgivande av en häremt svarande utsignal till styrenheten (3), som avger nämnda styrsignaler till strömbrytarorganen (23,24,30) endast under viss förutbestämd varvtalsnivá.