SE458142B - Foerfarande foer att foerbaettra startfoermaagan foer en fyrtaktfoerbraenningsmotor - Google Patents

Description

458 142 10 20 25 30 _35 Uppfinningens ändalnàl Föreliggande uppfinning har till uppgift att under ett startförlopp selektivt styra en förbränningsmotors, företrädesvis en flercylindrig Ottomotors, tändsystem så att ett flertal gnistor genereras för effektiv fribränning av eventuella avlagringar i tändstiftsgapen. I detta syfte umnärkes det uppfinningsenliga förfarandet av de särdrag som anges i kravets 1 kännetecknande del.

Genom förfarandet kan tändsysternets styrenhet arbeta i två funktionslägen. I det ena läget levererar styrenheten enkla styrsigrxaler till uppladdnings- och urladdrlingskretsarna så att en enkelgnista vid tändtidpunkten erhålles vid ett normalt startförlopp. I det andra läget levererar styrenheten ett flertal styrsignaler till uppladdnings- och urladdningskretsarna så att ett flertal gnistor i tät följd erhålles i samtliga cylindrar vars kolvar är i eller invid ett övre dödpurktläge under svårstartade förhållanden.

Förfarandet möjliggör att tändstiften vid start av exempelvis en fordonsmotor är i bästa kondition och att en tändning i alla cylindrar kan erhållas. Under normala startförlopp vid en nvotorternperatur på åtminstone +15 OC drar startmotorn runt motorn med ett motorvarvtal av storleksordningen 400 rpm. Vid dylika startförlopp föreligger vanligen ej några startproblem. Vid startförsök vid temperaturer runt -30 OC är motorvarvtalet däremot så lågt som 60-80 rpm. Vid så låga startvarvtal på motorn är det av högsta vikt att tändstiftsgapen är i bästa kondition emedan beläggningar på ett eller flera tändstift helt kan omintetgöra start av motorn.

Under själva startförloppet kan en fuktbeläggning utfällas på tändstiften. Denna fuktbeläggning kan exempelvis ha sin orsak i en för fet bränsle-luftblandning eller en utebliven tändning i cylindern. Med konventionella tändstift blir då isolatorerna belagda med fukt och sålunda elektriskt ledande. Härigenom förhindras den normala gnistbildningen mellan 10 15 20 25 30 35 458 142 tändstiftselektroderrua då strömmen kryper från mittelektroden över isolatorn till tändstiftets jordade del.

Den uppfinningsenliga genereringen av upprepade styrsignaler från det ordinarie tändsystemet medför att vid varje läge då cylinderns kolv är i eller invid ett övre dödpunktläge, alstras en gnistskur där varje gnista har samma energiinnehåll som en ordinarie tändgnista. Vid ett kapacitivt tändsystem med en tändspänning pá upp till 40000 volt ger gnistskuren en sa långvarig effektutveckling att eventuella avlagringar på och invid tändstiftselektroderna effektivt brännes bort. Företrädesvis genereras minst 5-6 gnistor på varje tändstift vid varje läge då kolven för cylindern ifråga är i eller invid ett övre dödpurktläge.

Ett arrangemang för att tillämpa det uppfinningsenliga förfarandet kan lämpligtvis baseras på ett tändsystexn, san är tidigare angivet i exempelvis det svenska patentet SE 437 286 med motsvarighet i US 4,637,368.

Det för uppfinningen nödvändiga logiska jämförelseorganet, vilket detekterar svårstartade förhållanden under startförloppet och vilket styr styrenhetens funktion, kan utgöras av en separat logikkrets. Vid tändsystern av den typ som angives i närnnda SE 437 286 utgöres dock jäxnförelseorganet i stället med fördel av en i den nlikrodatorbaserade styrenheteñ inprogranunerad jämförelsemodul.

Genom denna inprogrammering erfordras ej några tillkommande komponenter, eftersom då någon av de rnotorparametrar som styrenheten avkänner utgör järnförelsegrunden. Övriga utmärkande särdrag för uppfinningen frarngár av patentkraven och den efterföljande beskrivningen av en exemplifierande utföringsfonn av uppfinningen.

Beskrivningen sker med hänvisning till bifogade figurer, av vilka Figur 1 visar ett blockschema över ett arrangemang vid en förbränningsnxotor, vilket lämpligen kan utnyttjas för det uppf inningsenl iga förfarandet , 458 142 20 25 30 35 Figur 2 visar ett kopplingsschema för förbränningsmotorns tändsystexlx, och Figur 3 visar ett flödesschema för ett uppfinningsenligt förfarande för styrning av tändsystexnet.

Figur 1 visar schematiskt en fyrcylindrig Ottomotor l och en vid derma anbringad vevaxelgivare 7, som via en ledning 8 är förbunden med ett mikrodatorstyrt tändsystem 2. Detta innefattar en styrenhet 3, i vilken en mikrodator pà grundval av inkommande signaler från vevaxelgivaren 7, en inloppstryckgivare 7", en motortemperaturgivare 7' samt eventuella ytterligare givare beräknar tidpunkt för tändning i respektive av rrotorns cylindrar.

Tändsystemet 2 innefattar även en järnförarkrets 5 som är förbunden med dataledningar 8,8',8' '. Jämförarkretsen 5 detekterar aktuella och ger till styrenheten 3 en signal pà en ledning 6 om värdet eller värdena underskrider en förutbestämt nivà. Tändsysteriet 2 är med fördel av kapacitiv typ och innefattar värden från givarna 7-7' ' vidare en upplaådningskrets 4. Dessutom innefattar tändsystemet 2 urladdningskretsar 9 och tändkretsar lO förbundna med respektive _ Cylindrars Cl, C2, C3, C4 tändstift 11-14.

Nämnda cylindrar är uppdelade i cylinderpar Cl,C3; C2,C4, i vilka kolvar på känt sätt löper parallellt men med 36.0 vevaxelvinlælgrader (fortsättningsvis enbart benämnt grader) i fasskillnad. När kolven i den ena cylindern Cl i cylinderparet Cl,C3 befinner sig i kdmpressionstakt är sålunda den andra cyl inderns C3 kolv i ufialàsningstakt. Det ena cylinderparets Cl,C3 kolvar löper däranot med l80-graders skillnad relativt det andra cylinderparets C2,C4 kolvar, vilket innebär att när det ena cylinderparets Cl,C3 kolvar är i övre dödpunktläget är det andra cylinderparets C2,C4 kolvar i nedre dödpurxlctläget.

I figur 2 visas ett kopplingsschema för ett utföringsexempel på tändsystemet 2 enligt figur l. Av tändstiften ll-l4 återges här endast schematiskt tändstiften ll och l3 vilka är förbundna vart och ett med var sin sekundärlindning 15,16 hos ett rnotsvarazide antal tändspolar 17,18- Tändspolarnas 17,18 prinvärlindningar 21,22 är var och en seriekopplade med var sitt sträxnbrytarorgan 23,24, 10 15 20 25 30 35 458 142 här utformade som triacar. Varje primärlindning 21,22 och triac 23,24 utgör en urladdningskrets 25,26 som är kopplad parallellt med en tändkondensator 20 i en ledning 27.

Såsom uppladdningskrets 4 för tändkondensatorn 20 användes en drossel 28 kopplad i serie med en diod 29 i en ledning 31, vilken är parallellt kopplad med tändkondensatorn 20. Ledningen 27 med tändkondensatorn 20 och samtliga därmed parallellkopplade ledningar 25,26,3l är i sina respektive ändar anslutna till ett andra strömbrytarorgan 30, exempelvis en transistor i en jordledning 34. Transistorn är kopplad i serie med en andra diod 32 och en resistans 33. Ledningarnas 25,26,27,3l respektive andra ändar anslutna till en likströmskälla 35, företrädesvis ett l2 V batteri via en ledning 36 innefattande en strömbrytare 37 ingående i ett tändningslás. Dioderna 29,32 är vända sá att när transistorn 30 är öppen för strömgenomgàng kan ström matas från batteriet 35 genom ledningarna 31,34 till jord.

Triacarna 23,24 i urladdningskretsarna 9 samt transistorn 30 i uppladdningskretsen 4 styrs med signaler på ledningar 44,45 respektive 46 från styrenheten 3. Till styrenheten 3 matas förutom de i figur l angivna insigzialerria pá ledningarna 8,8',8" även en insignal avseende batteriets 35 spänningsnivå pà en ledning 47. En ledning 48 förbinder styrenheten 3 med ledningen 34 mellan transistorn 30 och resistansen 33 och överför en mot tändkondensatorns 20 uppladdningsström svarande potential till styrenheten 3. Via en ledning 49 med en resistans 42 och en diod 43 erhåller dessutom styrenheten 3 uppgift om tändkondensatorns 20 potential _ I arrangemanget enligt figur 2 erhåller styrenheten 3 en signal pá ledningen 6 från jämförelsekretsen 5 i de fall där jämförelsekretsen 5 har detekterat att ett svàrstartat förhållande råder. Jämförelsekretsen 5 avkänner de från givarna 7,7',7" pà ledningarna 8,8' ,8" aktuella motorparametrarna och jämför de aktuella värdena med förutbestämda värden vilka representerar xrotorparainetervärden gällande för lättstartade förhållanden.

Lu. 458 142 10 15 20 25 30 35 Då startvarvtalet utgör indikationsgrunden för svårstartade förhållanden startar detekteringen omedelbart efter aktiverad startmotor. Endast ett par varvtalspulser frán vevaxelgivaren 7 är nödvändiga för att jämförelsekretsen 5 skall kunna detek tera svàrstart och i dessa fall leverera en signal på ledningen 6 till styrenheten 3.

I de fall då motortemperatur och batterispânning användes som indikationsgrund för svarstartade förhållanden kan jäxnförelsekretsen 5 ge signal pá ledningen 6 till styrenheten 3 innan startmotorn aktiverats.

Arrangemanget enligt figurerna l och 2 fungerar principiellt enligt följande.

Vid start av motorn l under såväl svårstartade som icke svárstartade förhållanden sluter strömbrytaren 37 ledningen 36 och batteriet 35 förbindes via ledningarna 31,34 med drosseln 28, dioderna 29,32, transistorn 30 och resistansen 33 till jord.

Styrenheten 3 håller därvid triacarna 23,24 stängda, medan transistorn 30 hálles öppen för strömgenomgång. När uppladdningsstrànren och en härermt svarande potential på ledningen strürrnen genom I drosseln 28 upplagrad energi överföres därvid till kondensatorn 20 som därmed blir uppladdad. När därefter styrenheten 3 i beroende av insignalerna pà ledningarna 8,8' ,8' ' avger utsignal till exempelvis triacen 23, vid den i styrenheten 3 och på basis av insignalerna bestämda tändtidpunkten, öppnas triacen 23 och tändkondensatorn 20 urladdas gencm prirnärlindningen 2l. Därvid genereras en tändspänning i sekundärspolen l5, vilket 48 nått en förutbestämd nivå bryter styrenheteru 3 transistorn 30. medför bildandet av en tändgnista vid tändstiftet ll vid den bestända tändtidpunkten. Tändkonderusatorns 20 potential avkännes av styrgenheten 3 via ledningen 49 och när densamma fallit under ett förutbestämt värde startar styrenheten 3 en ny uppladdningscykel genom att pà ledningen 46 avge en utsignal till transistorn 30 för öppning av densamma. Samtidigt har triacen 23 åter stängt ledningen 25 för strömgenomgáng. Detta medför att âteruppladdningen av tändkondensatorn 20 startar omedelbart efter att urladdningen 10 15 20 25 30 35 458 142 avslutats, varigenom kondensatorn 20 snabbt blir uppladdad för nästa tändtillfälle. Uppladdningstiden blir mellan 6 ns vid ll V batterispänning och upp till l2 ms eller âüninstone under 15 ms vid 5 V batterispänning. Vid förekom-nande startvarvtal motsvarar nämnda tider mellan ca 2 och 10 graders vridning av vevaxeln.

Skulle styrenheten 3 få en signal på ledningen 6 fràn jämförelsekretsen 5 san indikerade att ett svârstartat förhàl lande råder, avger styrenheten 3 ett flertal utsignaler på ledningen 44 till 'criacen 23 sà att den ordinarie tändgnistan över tändstiftet ll, som genererades vid den bestämda tändtidpunkten, efterföljes av ett flertal gnistor i tät följd.

Cm tändföljden ej är bestånd börjar styrenheten 3 avge styrsigrxaler till båda triacarna 23,24 varigenom utläggas gnistor över båda tändstiften 11,13 i båda cylindrarna Cl,C3, när kolvarna är 8-120, med fördel 100, före övre dödpunktsläget, vilket motsvarar en normal tändförställning vid koznpressionstalm. Kornpressionstakten blir härigenom ej motverkad av utläggningen av gnistorna.

Styrenheten 3 har sedan möjlighet att utlägga gnistorna tills kolvarna ligger upp till ca 600 efter övre dödpunktsläget.

Härigenom riskeras ej antändning av den insugna bränsle- luftblandningen i den cylindern där insugningstakten påbörjats.

Genom en tidstyrd utläggning av styrenhetens styrsignaler till triacarna 23,24 där styrenheten efter den första styrsignalen väntar 12-15 ms erhålles en rnaxíxnalt laddad tändkondensator 20 ner till 5 volts batterispänning. Med en dylik tidsstyrning kan en gnistskur med åtminstone 5-6 gnistor med naxixnal energi utläggas inom nämnda vevaxelvinlælcxnràde ner till 5 volts batterispänning och förekommande motorstartvarwrtal.

Styfenheten 3 kan även detektera tändkondensatorns 20 potential via ledningen 49 och om detekterad potential är tillräcklig kan nästa styrsignal till triacarna 23,24 levereras direkt. Härigenom möjliggöres att en gnistskur med fler än 5-6 gnistor kan utläggas under nämnda vevaxelvmkelornràde.

I 458 142 10 15 20 25 30 35 Gencxn tändsystexrxets 2 snabba laddningsuppbyggrxad i tändkondexusatorn 20, dess snabba urladdningsförlopp samt det .kapacitiva tändsystemets förmåga att uppnå pà upp till 40000 volt erhålles en effektiv avbränraing av eventuella beläggningar vid tändstiftselektroderna genom nänmda gnistslnir under startförloppet.

Därvid bortbrännes ej endast avlagringar direkt på tändstiftselektroderna, utan även de avlagringar som ofta finns i dess närhet och särskilt de san finns pà rnittelektrodens isolator.

I en föredragen utföringsform enligt det uppfinningsenliga förfarandet styrs styrenlxeten 3 vid motorstart i enlighet med ett i dess mikrodator lagrat startprogram i beroende av det detekterade motorvarvtalet såsom âskàdliggöres genom det i figur 3 visade flödesschemat.

Programmet startar vid tändsystemets aktivering genom spänningspàläggning via ett sedvanligt tändlàs med ett operationssteg 50 i vilket pulser i vevaxelgivarens 7 utsignal pà ett i och för sig känt sätt härledes till cylinderparen Cl,C3 respektive C2,C4. Nämnda till respektive cylinderpar hörande pulser àterkomær med l80-graders rnellanruxn.

I ett efterföljande operationssteg 51 görs en kontroll om motorn redan är under etablerad drift, dvs att startförlopp ej råder. Då det exanplifierade tändsystaret 2 ej innefattar någon kanaxelgivare sà är ej tändföljden direkt given av vevaxelgivarens 7 signaler, vilka signaler endast indikerar vilka kolvar av cylinderparen Cl,C3 respektive C2,C4 som ligger i övre dödpunktsläget. För att detektera vilken cylinder som är i kompressionstakt kan joniseringsströmmen över tändstiften avkännas och härav kan tändföljden bestämmas. Detta kan ske med ett arrangemang för jonrseringsstrèïrnsxnätriing av det slag som utförligt beskrives i vårt svenska patent 442 345. I operationssteget 5l utföres därför en kontroll om tändföljden är bestämd, för att indikera om startförloppet är slut eller ej. Är tändföljden sålunda bestämd i operationssteget 5l stegar programmet till operationssteget 62 som nedför att en enkel gnista till aktuell cylinder initieras varefter 10 15 20 25 30 35 458 142 startprogrammet lämnas. Är tändföljden ej bestämd i operationssteget 51 anses startförloppet ännu råda och startprogrannwet går till operationssteg 53.

I operationssteget 53 görs en detektering av om ett svàrstartat förhållande föreligger. (In rnotorvarvtalet ligger under 160 rgn, dvs ca 40 % av normalt startvarvtal, sàlär detta en indikation på att ett svàrstartat förhållande föreligger. Programmet stegar då direkt via flödeslinjen 63 till de operationssteg som senare skall beskrivas. Om varvtalet ligger över 160 rpm stegar däremot programmet till operationssteg 55.

I operationssteget 55 görs en ytterligare detektering av om ett svàrstartat förhållande föreligger. Om motorvarvtalet har underskridit normalt startvarvtal ca 420 rpm under mer än 2 sekunder, är detta en indikation pá att motorn är svárstartad.

Programmet stegar då liksom ovan vidare via flödeslinjen 63. On varvtalet ligger över 420 rpm och startförsöket ej varat i mer än 2 sekunder stegar programmet till operationssteg 56.

I operationssteget 56 styrs styrenheten 3 så att en enkelgnista initieras så snart kolven i respektive cylinder är invid övre dödpumtläget. Därefter går programmet tillbaks till programsteg 51.

Den från operationsstegen 53 och 55 gående flödeslinjen 63 går till ett programsteg 57 som inleder en följd åtgärder vid ett indikerat svàrstartat förhållande. I operationssteget 57 detekteras om motorvarvtalet är över 850 rpm. Om varvtalet är lägre så stegar programmet till operationssteg 58 som innebär att ett flertal gnistor initieras med start från nämnda tändläge, varefter programmet återgår till operationssteget 57. Detta innebär att ett flertal gnistor levereras under svàrstartade förhållanden i varje cylinder så snart kolven ifråga är invid övre dödpunktläget tills varvtalet uppgår till företrädesvis dubbla det startvarvtal, som rnotsvarar ett normalt startvarvtal. I utföringsexemplet ligger det dubbla normala startvarvtalet vid 'ca 850 rpn. När operationssteget 57 detekterar att varvtalet överskrider 850 rpm går progranmet till 458 142 10 15 20 25 30 35 10 en säkerhetssekvens som kontrollerar att stabil motorgàng etablerats.

Säkerhetssdcvensen med operationssteget 59, som detekterar an tändföljden har kunnat bestännas. Cmständföljden ej är bestämd, vilket innebär att startförlopp ännu råder, går prograrrmet till operationssteget 60, i vilket detekteras om motorvarvtalet överstiger 420 rpm eller ej. Är så fallet leder programmet vidare till operationssteget 61 där en enkelgnista genereras invid varje övre aöapmmiäge ned påföljande återgång till opereaeneetegee se.

Cxn i operationssteget 60 det detekteras att motorvarvtalet understiger 420 rpm, går programmet åter till operationssteget 58 för generering av ett flertal gnistor. Startprograxmnet lämnas således ej förrän motorns tändföljd är bestånd och en stabil gång erhållits. Ty först när operationssteget 59 detekterar att tändföl jden bestämts anses start-förloppet avslutat och programmet stegar till operationssteget 62. Därvid genereras enkelgnísta till respektive cylinder i dess tändläge, varefter startprogrammet läinnas.

Ovan beskrivna utföringsexempel avuppfinningen får' ej verka begränsande av densamma utan uppfinningen kan inom ramen för efterföljande patentkrav varieras i ett flertal utföringsfornwer.

Sålunda skall exempelvis utuycket en tändkorxdensator och liknande anses täcka lösningar flera parallellkopplade tändkondensatorer som funktionsrnässigt arbetar som en enda kapacitans.

I alternativa' utföringsexemplet av uppfinningen kan andra notorparametrar än varvtalet direkt eller indirekt för att detektera svårstartade förhållanden. I operationssteget 53 kan såväl motortemperaturen som batterispänningen jämföras mot förutbestämda värden för normal start för att indikera ett svår-startat förhållande. I operationssteget 55 kan man alternativt avkänna om tändföljden ej hittats ínan en viss tid. 458 142 ll I tändsystexn med bestånd tändföljd kan man i operationsstegen 51 eller 59 alternativt avkärxna om tändsystezet har arbetat aktivf en viss minsta tid. Genau denna tidskontroll kan man avgöra om motorn redan är under etablerad drift, och sålunda har lämnat startförloppet.

Claims (11)

458 142 10 15 20 25 30 35 12 PATENTKRAV

1. l. Förfarande för att förbättra startförmågan för en fyrtakæförbränningsmotor under ett pågående startförlopp, förbränningsmotorns ( uppladdningskrets (4) , där l) tändsystan (2) innefattar åtminstone en och där den i uppladdningskretsen lagrade laddningen urladdas via åtminstone en tändspole för generering av tändgnistor i form av en gnistskur över motorns (l) tändstift (ll- l4) under svàrstartade förhållanden i beroende av styrsignaler frán en elektrisk styrenhet (3) vilken tilledes signaler representerande åtminstone en motorparameter, vilken signal representerande rrotorparanxetern jämföres med ett referensvärde för att detektera om ett svàrstartat förhållande föreligger eller ej, k ä n n e t e c k n a t a v att styrenheten vid ett detekterat svárstartat förhållande startar ett avgivande av ett flertal styrsignaler i tät följd för urladdning av uppladdningskretsen över tändstiften i samtliga cylindrar vars kolvar är i eller invid ett övre dödpunktläge oberoende av om respektive kolv befinner sig i kompressionstakt eller utblåsningstakt, varigenom en gnistskur bildas över tändstiftsgapen i varje' utblåsningstakt för fribränning av tändstiftselektroderrxa.

2. Förfararxdeenligtpatenflcavl,känneteck na t av att den avkäruda rnotorpararrxetern utgöres av motorns varvtal, och att ett svàrstartat förhållande detekteras när motorvarvtalet under start-förloppet är lägre än 'ett förutbestämt varvtal.

3. Förfarande enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a t a v att den avkända rnotorparaxnetern utgöres av rnotorteznperaturen, och att ett svårstartat förhållande detekteras när temperaturen under startförloppet är lägre än ett förutbestämt värde, och/eller att den avkända motorpararnetern utgöres av motorns batterispänning, och att ett svârstartat förhållande indikeras när spänningen under startförloppet är lägre än ett förutbestämt värde. 10 15 20 25 30 35 458 142 13

4. Förfarande enligt pateni-.krav l tillämpat vid en flercylindrig fyrtaktsxrxotor, k ä n n e t e c k n a t a v att vid ett detekterat svårstartat förhållande avgiver styrenheten styrsignaler som i tät följd sekventiellt initierar ett flertal gnistor i varje cylinder.

5. Förfarande enligt patentkrav l, k ä n n e t e c k n a t a v att vid ett detekterat svàrstartat förhållande avgiver styrenheten styrsignaler som initierar gnistor att avgivas inom ett intervall motsvarande när vevaxeln befinner sig mellan ett läge 100 före ett övre aöapumrläge och eo° efter aöapmtiäget.

6. Förfarande enligt patentkrav 1 vid en motor med kapacitivt tändsystem försedd med en tändspole per tändstift, k ä n n e t e c k n a t a v att vid ett detekterat svârstartat förhållande avgiver styrsystemet styrsignaler för initiering av gnistor med en frekvens av storleksordningen 200 Hz.

7. Förfarande enligt patentkrav l, k ä n n e t e c k n a t a v att det svårstartade förhållandet övergår i ett icke svàrstartat förhållande när den avkända motorparametern överstiger ett visst tröskelvärde, och att därvid styrsystemet (2) upphör att initiera ett flertal gnistor utan i stället enbart initierar enkelgnistor vid åtminstone varje tändtidpunkt för respektive cylinder.

8. Förfarande enligt patentkrav 2, k ä n n e t e c k n a t a v att det förutbestämda varvtalet motsvarar varvtalet för ett normalt, icke svårstartat förhållande, och att svàrstartat förhållande indikeras när startvarvtalet understiger 40 % av startvarvtalet för det normala startförhàllandet.

9., Förfarande enligt patentkrav 2, k ä n n e t e c k n a t a v att ett svàrstartat förhållande indikeras när motorvarvtalet under startförloppet är lägre än det förutbestämda varvtalet under en viss minsta tidsperiod. 458 142 10 *ïu- 14

10. Förfarande enligt patentkrav 7, k ä n n e .t e c k n a t a v att det svárstartade förhållandet övergår i ett icke svårstartat förhållande när motorvarvtalet överstiger dubbla det Inotorvarvtal scm motsvarar ett normalt startvarvtal.

11. ll. För-farande enligt patentkrav 7, k ä n n e t e c k n a t a v att det svârstartade förhållandet övergår i ett icke svårstartat förhållande när motortexnperaturen och/eller batterispänningen överstiger ett tröskelvärde för motortemperaturen respektive batteríspänningen.