SE455869B - Symonsterarrangemang for framstellning med en sicksacksymaskin - Google Patents

Description

455 869 ~ 10 15 20 25 30 35 2 symaskiner med större dylikt område sys i hög grad omväxlande mönsterrader.

Ytterligare variationsmöjligheter erbjudes genom de i de ytterligare underkraven angivna kännetecknen.

Uppfínningen beskrives närmare nedan med hjälp av ett urval av på bifogade ritningar visade korsstygnsmönster- sammanställningar och en förenklat framställd sicksacksy- maskin, varvid fig. 1 visar en sicksacksymaskin, där drivningen av nâlstângens överstygnsomställning och tygmatarens stygnlängds- omställning sker genmnvarsínelektroniskt styrda stegmotor, fig. 2 - 11 visar symboliskt exempel på korsstygns- mönster i heldragna linjer och, om så erfordras, dessas spegelbildliga utformning i streckade linjer, fig.12 - 14 visar stygnföljden vid framställning av de i fig. 2 - H visade symönsterexemplen i större skala och tillhörande tabeller för stegmotorernas lägesstyrvärde, fig. 15 visar i större skala hur två symönster- rader uppstår, fig. 16 visar ett avsnitt av ett av flera mönster- rader sammansatt garneringsmönster i ungefär naturlig storlek, fig. 17 visar i större skala hur två ytterligare sy- mönsterrader uppstår och fig. 18 visar ett avsnitt av ett av flera mönsterrader sammansatt garneringsmönster i ungefär dubbel naturlig storlek.

Styrningen av stegmotorerna för omställning av nål- stångens överstygnsbredd och tygmatarens matningsläge och matningsriktning i den i fig. 1 visade sicksacksymaskinen medelst en mikrodator beskrives utförligt i DE-OS 2 942 94%.

För förståelse av föreliggande uppfinningen räcker det därför att återge endast beskrivningen av symaskinens uppbyggnad.

Symaskinen är försedd med en huvudaxel HU, som via en vev H1 och en länk 42 försätter en med en nål 43 försedd, i en styrarm UH lagrad nålstäng H5 i vertikala lyftrörelser.

Styrarmen HH är lagrad med en tapp Hßisymaskinen icke visade hus. 10 15 20 25 30 35 . 455 869 3 Styrarmen UH uppvisar en ansats H7, som via en länk H8 är förbunden med en vev H9, som är fäst på axeln 60 till en i symaskinens hus anordnad stegmotor 51 för styrning av överstygnsbredden för nålen H3.

Huvudaxeln HO driver via en icke visad kedja en unre axel 52. På denna är fäst ettkugghjul 53, som står _ i ingrepp med ett kugghjul SU, som är fäst på en parallellt med axeln 52 lagrad axel 55. På denna är fastskruvad en lyftexcenter 56, som uppbär en nock 57. På axeln 55 är vidare fäst en excenter 58, som omgripes av en excenter- stång 59, vid vilken två länkar 61 och 62 är ledade via en tapp 60. Länken 61 är via en tapp 63 vridbart förbunden med en vinkelhävstång BH, som är vridbart lagrad på en i symaskins- huset fäst axel 65 och viaen arm 66 på vinkelhävstângen 64 och en stång 67 förbunden med en vev 68,som är fäst vid axeln 69 i en andra i huset anordnad stegmotor 70, som åstad- kommer styrningen av symaskinens sygodstransport.

Genom en tapp 71 är länken 62 ledbart förbunden med en arm 72 på en på axeln 52 lagrad hävstång 73. En annan, uppåt skjutande arm 7H på hävstången 73 uppvisar i sin fria ände en styrslits 75, i vilken en tapp 76 är styrd. Denna är fäst vid en bärarm 77, som är förskjutbart lagrad på en horisontell, i huset parallellt med matningsriktningen fäst axel 78. I sin fria ände uppbär bärarmen 77 en tygmatare 79, som är avsedd för transport av sygods, som sys av nålen 43 i samverkan med en icke visad gripare. Bärarmen 77 anligger via ett nedåtriktat steg 80 på lyftexcenterns 56 nock 57.

De båda stegmotorerna 51 och 70 är till sin uppbyggnad och sin principiella styrning identiskt lika. Stegmotorn 51 tjänar till styrning av överstygnspendelrörelsen i sidled hos styrarmen UH från ett utgångsläge,i vilket nålen H3 intar läget BO i överstygnsläget L (se särskilt fig. 12 - IH), medan stegmotorn 70 är inrättad att styra tygmatarens 79 matar- rörelser parallellt med matningsriktingen, pilen V.

Stegmotorerna 51 och 70 styres, som är känt genom DE-OS 2 942 SHH, av en mikrodator, i vars minne är lagrade en 455 869 10 15 20 25 30 35 4 styrorder för ett flertal godtyckliga, i valfri ordnings- följd pâkallbara symönster i kodad form, så även styrorderna för mönstren enligt fig. 2 - 14.

Det maximala överstygnsbreddområdet B inom vilket nålen 43 bildar ett stygn, dvs kan instickas i sygodset, sträcker sig från utgångsläget BO i stygnläget L (LINKS) till B36, fig. 12 - 14, i stygnläget R (RECHTS). Området för en maximal mönsterlängd T kan sträcka sig från TO till T24 och anges med beteckningarna TO-T24.

De med BO-B36 och T0-T24 betecknade punkterna ger nålens överstygnsläge resp. sygodsets läge vid framställning av ett symönster. Dessa lägen anges i tillhörande tabeller för symönstren 90 - 93, fig. 12 - 14, varvid för de enskilda lägena hos sygodset (stegmotorn 70) plustecken för transport- rörelserna för sygodsets förskjutning i matningsriktningen, pil V, och minustecken för sygodsets transportrörelser mot matningsriktningen, pil V, anges framför lägesangivelserna i tillhörande tabeller.

Symönstren 90 - 93, fig. 2 - 4 resp. 12 - 14, bygger på en tvådelning av överstygnsbreddområdet B, i det att bred- den av det minsta enkelmönstret 90, 92 och 93 är högst lika med hälften av området B, medan symönstren 94 - 105, fig. 5-11, bygger på en tredelning av området B, i det att bredden av det minsta enkelmönstret 94 - 99 motsvarar högst en tredjedel av området B. Dessa delningar räcker i allmänhet för de flesta broderiarbeten. Om i sicksacksymaskiner ett större överstygnsbreddområde står till förfogande, kan genom dettas ytterligare indelning för anordnandet av det enskilda mönstret och kombinationen av den normala stygnsföljden med dess om- vändning under motsvarande styrning av syriktningen och av enkelmönstrets läge inom överstygnsbreddområdet åstadkommes ytterligare mönstersammanställningar och därmed flera mönster- variationer. _ Den elektroniska styrdelen i symaskinen är så beskaffad att varje enskilt mönsters styrorder för stegmotorerna 51 och 70 är lagrade i kodad form i mikrodatorns fasta minne och kan därifrån via sinbègynnelseadress i önskad ordningsföljd inmatas 10 15 20 25 30 35 ' 455 869 5 i ett grogramminne för att styra stegmotorerna 51, 70 vid fram- ställning av mönstret. Då endast ordningsföljden av transport- längd och -riktning och nålens överstygnsläge är olika från mönster till mönster,och bestämmer formen på enkelmönstren, men arbetssättet vid framställning av enkelmönster i princip är lika vid alla i mikrodatorns minne programmerade t _ möngter, är det tillräckligt för förståelsen att närmare be- skriva tillkomsten av en mönsterradnæd,hjälp av stygnföljden och det tillhörande uppställandet av ifrågavarande lägen för nål och sygods, till exempel framställningen av en av mönst- ren 90 och 93, fig. 2, 12 och 15, sammansatt mönsterrad 172 och 173.

Från mikrodatorns fasta minne väljes det kodade pro- grammets begynnelseadresser för mönstren 93 och 90, och begyn- nelseadressen för mönstret 93 inmatas en gång och begynnelse- adressen för mönstret 90 tre gånger i ett programminne, där de genom påverkan av en programutföringstangent beordras för ut- förande av mönstret i den inmatade ordningsföljden. Vid syendet beordras sedan på känt sätt efter varje order av en begynnelse- adress automatiskt i tur och ordning de kodade styrdata för vederbörande mönster. Mikrodatorn styr därvid via stegmotorerna 51'och 70 pendelrörelserna i sidled hos nålstången - styrarmen HH och transportrörelserna hos tygmataren 79 i enlighet med den inprogrammerade ordningsföljden.

Mönstret 93, fig, 2 och 12, vars stygnföljd defini- eras i instickspunkterna 0 - 6, som i tabellen är tillordnad de av stegmotorerna 51, 70 styrda lägena för transport och nål, börjar vid A i transportläge TO med nålens H3 instick i överstygnsläge B18 i instickspunkten 0. I detta läge för nålen 43 utsvänges styrarmen HU av stegmotorn 51 och veven H9 och länken 48 från utgångsläget BO, medan stegmotorn 70 står stilla.

Nästa, med 1 betecknade instick av nålen H3 sker i transport- läget B36, dvs ställmotorn 70 utför en rörelse i den ena vrid- ningsriktningen och omställer därvid stygnställarna 60 - 64 så, atbtygmataren 79 förskjuter sygodset sträckan T, fig. 12, i matningsriktningen, pilen V. Stegmotorn 51 för samtidigt styrarmen UU med nålen H3 till läget B36. Vid omställning 455 869 10 15 20 25 30 35 6 av axeln 69 på stegmotorn 70 omställes via veven 68, stången 67 och vinkelhävstången 6H tappen 63 så, att dess längdaxel inte längre ligger i flukt med tappens 71 längdaxel, så att häv- stången 73 tilldelas en svängrörelse omkring axeln 52, som via armen 7% och den i bärarmen 72 fästa tappen 76 över- föres som förskjutningsrörelse i matningsriktningen V till den sygodset transporterande tygmataren 79, som får sina vanliga lyftrörelser via den bärarmens 77 steg 80 samverkande nocken 57 på lyftexcentern 56.

För utförande av det tredje stygnet i instickspunkten 2 utför stegmotorn 70 en styrrörelse i motsatt vridníngsriktning och omställer stygnställaren 60 - 64 så, att tygmataren 79 förskjuter sygodset en mot mönstrets 93 längd svarande sträcka T motsatt matningsriktningen V, medan stegmotorn 51 omställer nål- stångsstyrarmen HH med nålen 43 till läget B18. Efter utföran- det av detta stygn ställer stegmotorn 70 åter om stygnställa- ren 60 - 6H till.den första vridningsriktningen, så att tyg- 'mataren 79 ger sygodset en rörelse från T18 till T9, medan stegmotorn 51 ställer om styrarmen 44 med nålen 43 till läget B28, i det att ett ytterligare stygn bildas vid 3. Enligt samma princip styres sedan till instickspunkterna 4, 5 och 6 för stygnbildning och komplettering av mönstret 93, vars slut- stygn bildas i punkten B vid 6.

Som vid detta mönster 93 väljes också vid alla övriga korsstygnsmönster 90 - 105 stygnföljderna så, att mönstrets diagonalsträckor var och en övertäckes av minst ett genomgå- ende trådstycke utan mellanstygn för att ett gott optiskt intryck av korsstygnsmönstret skall uppnås.

På platsen för mönstrets 93 slutstygn bildas även be- gynnelsestygnet A i de inprogrammerade följemönstren.90. Detta begynnelsestygn A i följemönstret kan emellertid också genom motsvarande programmering utelämnas i varje följemönster, då vid val och programmering av mönstren för framställning av mönsterrader, sammanställda av flera olika mönster, t.ex.

M1 - M6, fig. 15 - 18, man måste iaktta att slutstygnet i ett mönster sammanfaller med följemönstrets begynnelsestygn för att undvika till mönstren hörande språngstygn. 10 15 20 25 30 455 869 7 Programmen för de tre på korsstygnsmönstret 93 föl- jande korsstygnsmönstren 90 avarbetas i den inmatade ordnings- följden, varvid stegmotorerna 51 och 70 styr i följd till de enskilda instickslägena på det i anslutning till mönstret 93 beskrivna sättet. Sedan det tredje korsstygnsmönstrets 90 slutstygn E bildats, upprepas programföljden för ett ytter- ligare korsstygnsmönster 93 och tre korsstygnsmönster 90, tills denav dessa mönster bildade mönsterraden M2 har uppnått den önskade längden. Därefter återföres begynnelseadresserna för programmen för mönstren 90 och 93 från programminnet till mikrodatorns fasta minne ooh dess begynnelseadresser inmatas i programmet i den för den till mönsterraden M2 anslutande mönsterraden M3 önskade ordningsföljden (mönster 90 en gång och mönster 93 tre gånger i följd). Sygodset ínlägges sedan för- skjutet tvärs matningsriktningen V en sträcka lika med över- stygnsbreddomrädet B, varvid skall iakttas att den mönster- rad M3 som skall sys börjar på samma höjd som mönsterraden M2.

De enskilda korsstygnsmönstren 90 och 93 sys sedan upprepat under motsvarande styrning av nålen och sygodset från steg- motorerna Sloch 70 i den inprogrammerade ordningsföljden och sammansättes till mönsterraden M3. Flera dylika mönster- rader M2 och M3 kan på detta sätt sammanställas till ett bre- dare broderimönster. Pig. 16 visar ett av två mönsterrader M2 och M3 sammansatt broderimönster. På båda sidor om dessa mönsterrader är ännu en mönsterrad M2 sydd, som är sammansatt av korsstygnsmönster 91.

Av fig. 16 framgår även att större avstånd mellan sammansatta mönsterrader kan överbryggas genom förbindelse- rader, som bildas av mönster 92. Sygodset inlägges för fram- ställning av dessa förbindelserader vridet 450 i förhållande till mönsterraderna M1 - M3. Därigenom erhåller detta mönsters trådstycken det för korsstygnsborderi riktiga läget och in- riktningen.

Medan mönsterraderna M1 - M3 i det i fig. 16 visade broderimönstret är bildat av symönster, som bygger på en två- delning av överstygnsbreddområdet B, sammansättes mönster- raderna MH - M6 (fig. 17) i det i fig. 18 visade broderi- 10 455 869 8 mönstret av symönster, som bygger på en tredelning av över- stygnsbreddomrâdet B. Som framgår av fig. 17 skall symaskinen programmeras för att symönsterraden M5 i ørdningsföljden mönstren 94, 96, 95, 95, 10U, 95 97, 9U,105. För syning av mönsterraden M6 är programföljden mönstren 95, 97, 94, QR, 105, QU, 96, 95, 104. Valet skall göras så, att slutstygnet i ett mönster bildar begynnelsestygn i följemönstret. Efter egna idéer kan följaktligen sammanställas en mångfald möns- ter till mönsterrader, av vilka genom parallelläggning kan framställas slående stormönster.

Claims (7)

10 15 20 25 30 455 869 9 PATENTKRAV

1. Symönsterarrangemang för framställning med en sicksacksy- maskin, k ä n n e t e c k n a t av att i sygodset är i om- rådet för en mönsterlängd (T) inom symaskinens överstygnsbredd- område (B) sydda enskilda, av flera stygn bildade symönster, vilkas bredd uppgår till en bråkdel av överstygnsbreddområdets (B) utsträckning och i vilka slutstygnet (E) i området för en mönsterlängd (T) bildar begynnelsestygn (A) i följemönstret i samma eller nästa område för en mönsterlängd (T).

2. Symönsterarrangemang enligt patentkravet 1, k ä n n e - t e c k n a t av att symönstren utgöres av korsstygnsmönster (90 - 105), bildade av flera stygn i ett kvadratiskt fält.

3. Symönsterarrangemang enligt patentkravet 2, k ä n n e - t e c k n a t (43) sista instick till ett korsstygnsmönsters ändstygn över- av att åtminstone diagonalsträckan från nålens täckes av ett genomgående trådstycke.

4. Symönsterarrangemang enligt något av patentkraven 1 - 3, i varje symönster k ä n n e t e c k n a t av att ändstygnet (E) är förskjutet från dettas begynnelsestygn (A) parallellt med och/eller tvärs matningsriktningen (V).

5. " Symönsterarrangemang enligt något av patentkraven 1 - 4, k ä n n e t e c k n a t av att det till de enskilda symönstren finnes en spegelbildlig utformning.

6. Symönsterarrangemang enligt något av patentkraven 1 ~ 5, k ä n n e t e c k n a t av att symönster i följd inom över- stygnsbreddomrâdet (B) är anordnade valfritt parallellt med mat- ningsriktningen det ena efter det andra, tvärs matningsriktning- en bredvid varandra eller parallellt med och tvärs matningsrikt- ningenjdet ena efter det andra i sicksack.

7. Symönsterarrangemang enligt något av patentkraven 1 - 6, khä n n e t e c k n a t av att flera inbördes lika symönster är sammanställda till ett gruppmönster inom överstygnsbredd- omrâdet (B) i området för en mönsterlängd (T).