SE456092B - Forfarande for att astadkomma en serie av efter varandra foljande somnadsmonster samt symaskin for genomforande av forfarandet - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 456 092 2 heller detta sömnadsförfarande medger någon ändring av mönst- rets grundform.

Redogörelse för uppfinningen Ändamålet med den föreliggande uppfinningen är att ur föreliggande sömnadsmönster på ett enkelt sätt skall man kunna åstadkomma ett flertal nya, till sin form helt av- vikande mönsterstrukturer. Detta uppnås genom de särdrag som framgår av den kännetecknande delen till de respektive självständiga patentkraven 1 och 2.

Därigenom kan man numera på ett enkelt sätt ur ett bestämt sömnadsmönster alstra nya, från detta fullständigt avvikande mönsterformer. Genom kombination av ett sömnads- mönster med ett eller flera enkelstygnsegment uppnås ett relativt mönsterkombinationens grunddelar helt annorlunda optiskt utseende på det nya sömnadsmönstret. Vid den nya mönsterkombinationen blir således ej längre de enskilda beståndsdelarna hos mönsterföljden bestämmande utan det optiska totalintrycket ger en sammansmältning av dessa enskilda beståndsdelar till en även relativt dessa ny mönsterkombina- tion, vars enskilda delar träder tillbaka och ofta icke alls kan igenkännas. Därigenom uppstår ur den gjorda mönster- kombinationen ett helt nytt sömnadsmönster. För alstringen av sådana nya mönsterkombinationer fordras dessutom ej heller något ytterligare minnesutrymme.

Det härigenom erhållna patentskyddet avser alltså ej alstring av något sömnadsmönster som liknar de redan lagrade enskilda stygnformerna eller kompletta lagrade sömnadsmönster. föredragna utföringsformer Uppfinningen kommer nedan att beskrivas mer i detalj i samband med två utföringsformer, som återges på bifogade rit- ningar, där fig. 1 visar en första utföringsform av symaskinen enligt uppfinningen sedd framifrån och isnitt som åskådliggör drivningen av nål- och materialmatningsstyrning, fig. 2 visar i perspektiv väljar- och drivningsanord- ningen för programbäraren, 10 15 20 25 30 35 456 092 3 fig. 3 visar ett kopplingsschema för programbärarstyr- ningen, 1 fig. 4 visar omvandlingar av en mönsterföljd genom olika utstyrning av programbärarens drivorgan, fig. 5 visar en ytterligare utföringsform av symaskinen enligt uppfinningen utförd med elektronisk styrning och sedd framifrån, fig. 6 visar ett blockschema för styrsystemet till den elektroniskt styrda symaskinen, fig. 7 visar stygnföljden vid framtagande av ett sömnads- mönster samt i större skala visade onwandlingar gjorda med ut- gång från detta mönster, varvid mönstren beledsagas av tabeller för positionsstyrvärden för stegmotorn samt fig. 8 visar ett andra mönster i kombination med ett eller flera backstygn.

Den i fig. 1 átergivna symaskinen uppvisar en arm 1 som är förbunden med en sockel 3 via en pelare 2. Sockeln 3 uppbärs av en bottenplatta 4 och är breddad framåt relativt pelaren 2 och armen 1. Den är utrustad med en relativt sockelns 3 mitte axel bakåt lagrad materialbärararm 5 bildningsverktyget, speciellt symaskinens griporgan, är lagrat. vari det undre stygn- En i symaskinens arm 1 lagrad huvudaxel 6 driver via ett kugghjul 7 och en kuggrem 8 en undre axel 9, som på känt men ej àtergivet sätt tjänar till att driva griporganet.

I symaskinens sockel 3 är en axel 10 (fig. 2) infäst på vilken en programbärare 11 är löst lagrad. Denna består av en serie bredvid varandra anordnade, som kamskivor utformade styr~ segment 12. Programbäraren 11 är förbunden med en axel 13 till en stegmotor 14. På axeln 13 är en pulsskiva 15 infäst, som uppvisar en pulsmarkering för ett bestämt rotationsläge hos programbäraren 11, vilken pulsmarkering samverkar med en puls- givare 17.

På axeln 10 är en ytterligare programbärare 18 löst lag- rad, som likaledes består av några som kamskivor utbildade styr- segment 19. Programbäraren 18 är förbunden med en axel 20 till en andra stegmotor 21. Pâ axeln 20 är en pulsskiva 22 infäst som uppvisar pulsmarkeringar 23 för bestämda rotationslägen för programbäraren 18, vilka markeringar samverkar med pulsgivaren 24. Varje styrsegment 19 på programbäraren 18 innehåller 456 092 10 15 20 25 30 35 4 information för styrning av enskilda framåt- och backstygn.

Pâ en i sockeln 3 lagrad axel 25 är ett mot antalet styrsegment 12 och 19 svarandra antal hävarmar 26 upphängda.

Var och en av dessa hävarmar 26 är utförd med en spärrarm 27 och en uppâtriktad arm 28. På varje arm 28 är en tangent 29 pâ- satt, vilken sträcker sig ut genom en motsvarande genomgângs- öppning i sockelns 3 översida. Pâ varje hävarm 26 är en avkän- nararm 30 vridbart lagrad, vilken uppvisar tvâ avkännarklackar 31, 32.

Hävarmarna 26 är medelst, på en axel 33 i sockeln 3 svängbart lagrade spärrskänklar 34 eller 35 vridbara i tvâ lägen. Normalt ligger de upplyfta medelst fjädrar 36 på de till- hörande spärrskänklar 34, 35. Dess spärrarm 27 spärrbar under en spärrhake 37 resp. 38 på spärrskänklarna 34, 35 vilka på icke visat sätt tryckes medelst fjädrar mot kâpfasta anslag.

Mikrobrytare 39, 40 samverkar med spärrskänklarna 34, 35. Vid spärrning av en hävarm 26 under spärrhaken 37 på spärrskänkeln 34 sluts mikrobrytarens 39 kontakter och vid spärrning av en hävarm 26 under spärrhaken 38 på spärrskänkeln 35 sluts mikro- brytarens 40 kontakter. I hävarmens 26 frikopplade tillstånd är de båda mikrobrytarnas 39, 40 kontakter brutna.

Den på ena sidan anordnade avkännarhävarmarna 30 för avkännarklackarna 31 på programbäraren 11 kan samverka med var- dera en av de bredvid varandra anordnade styrsegmenten 12, medan de på andra sidan om dessa, avkännarhävarmar 30 anordnade avkännarklackarna 32 anligger mot en vippram 41, vilken är fritt vridbart anordnad på en i sockeln 3 lagrad axel 42. Vipp- ramen 41 är förbunden med ett stift 43, vilket ingriper i en dragstâng 44 som via en i armen 2 vippbart infäst omkopplar~ hävarm 45 och en kopplingsstång 46 (fig. 1) är förbunden med en nâlstângspendel 47. Nâlstângspendeln 47 är därvid vippbart lagrad på en bult i armen 1 och uppbär en vertikalt rörlig nålstång 48 med en nål 49. Nålstângen 48 är fast förbunden med en tapp 50, som ingriper i en ledarm 51 vilken anligger mot en på huvudaxeln 6 infäst kamskiva.

Avkännarklackarna 32 (fig. 2) på de med styrsegmenten 19 samverkande avkännarhävarmarna 30 anligger mot en vippram 53 som är fast förbunden med axeln 42. Pâ axeln 42 är en 10 15 20 25 30 35 456 092 S matningskuliss 54 infäst, i vars matningsbana en kulisstärning 55 (fig. 1) styrs. Denna är infäst på en i en ledarm 56 lagrad bult 57. I bulten 57 ingriper en excenterstång 58 som omgriper en på axeln 9 lagrad excenter 59.

Ledarmen 56 är förbunden med en-arm på en vinkelhävarm 60, som är infäst på en i materialbärarmen 5 lagrad axel 61.

En andra uppåtgående arm hos vinkelhävarmen 60 uppvisar på sin ände en styrslits vari en tapp 62a på en bärarm 62 styrs. Den- na är förskjutbart lagrad på en horisontell, i materialbärarmen 5 parallellt mot matningsriktningen infäst axel 63. På sin fria ände uppbär bärarmen 62 en materialmatare 62, vars tänder in- verkar på det material som skall sys medelst slitsar på en platta 65. Bärarmen 62 stöder sig på en hävstångsexcenter 66 som är infäst på axeln 9.

Tillsammans med huvudaxeln 6 samarbetar två pulsgivare 67, 68, varav pulsgivaren 67 avger en puls för varje varv av huvudaxeln 6 då nålen 49 har lämnat materialet medan pulsgiva- ren 68 avger en puls när materialmataren 64 har avslutat sin matningsrörelse.

Stegmotorn 14 (fig. 3) är ansluten till utgången A på en OCH-grind 69 och stegmotorn 21 till en utgång A på en OCH-grind 70. Båda OCH-grindarna 69, 70 uppvisar vardera ingångarna E1 och E2. OCH-grindens 69 ingång E1 är ansluten via en ledare till den av symaskinens armaxel 6 styrda pulsgivaren 67 medan OCH-grindens ingång E1 är ansluten till den av armaxeln 6 styrda pulsgivaren 68.

OCH-grindens 69 ingång E2 är via den i inkopplat till- stånd slutna kontakten 39a hos mikrobrytaren 39 ansluten till utgången Q på en vippgrind 71, medan OCH-grindens 70 ingång 52 via de i mikrobrytarens 40 inkopplade tillstånd slutna kontak- terna 40a är ansluten till vippgrindens 71 utgång Ö.

Vippgallret 71 är med sin återställningsingång R förbun- den med pulsgivaren 17 via den i inkopplat tillstànd slutna kontakten 40b hos mikrobrytaren 40 och med sin utställningsin- gång S förbunden med utgången A på en ELLER-grind 72. ELLER- grindens 72 ingång E1 är via den i inkopplat tillstånd slutna kontakten 39b hos mikrobrytaren 39 ansluten till pulsgivaren 24 och ingången E2 är via ett korttidssteg 73 ansluten till den 10 15 20 25 30 35 456 092 -6 icke âtergivna huvudbrytaren i symaskinen.

Vid symaskinens inkoppling anligger en L-potential på ELLER-grindens 72 ingång E2 via den med den icke återgivna huvudbrytaren inkopplade korttidssteget 73, Så att vippgrinden 71 utställes via sin utställningsingâng S. På vippgrindens 71 utgång Q ligger då likaledes en L-potential. Vid syverksamhet avges efter varje stygn medelst pulsgivaren 67 en puls på OCH- grindens 69 ingång E1 och medelst pulsgivaren 68 en puls på OCH-grindens 70 ingång E1. Båda OCH-grindarna 69, 70 är emel- lertid spärrade eftersom mikrobrytarnas 39, 40 kontakter 39a, 40a är brutna vid ospärrade hävarmar 26.

Styrningen av nålstångspendelns 47 utsvängningsbredd (fig. 1 och 2) sker genom aktivering av en av de till program- bäraren 11 hörande tangenterna 29. Vid nedtryckning av en tan- gent 29 svänger tillhörande hävarm 26 nedåt och dess spärrarm 27 spärrar under spärrskänkelns 34 spärrhake 37. Vid frivrid- ning av spärrskänkeln 34 under spärrförloppet kommer en dess- förinnan under spärrhaken 37 spärrad hävarm 26 tryckt uppåt av tillhörande fjäder 36. Hävarmens 26 spärrarm 27 lägger sig där- vid fritt på spärrskänkeln 34.

Genom förflyttningen av den påverkade hävarmen 26 i dess nedre läge kommer den därpå vipplagrade avkännarhävarmen 30 till anliggning mot tillhörande styrsegment 12 och mot vipp- ramen 41. Samtidigt sluts mikrobrytaren 39. Därigenom sluts dess kontakter 39a, 39b (fig. 3). Därmed kommer L-potentialen på vippgrindens 71 utgång Q att matas via den slutna kontakten 39a till OCH-grindens 69 ingång E2. Denna genomsläpper nu steg- pulsen på sin ingång E1 så att stegmotorn 14 blir stegvis dri- ven och maskinen utför det önskade mönster som motsvarar styr- segmentets 12 utformning.

Vid drivning av programbäraren 11 medelst stegmotorn 14 (fig. 1 och 2) vrider den valda styrkurvan 12 via den tillhöran- de avkännarhävarmen 30 vippramen 41, varvid denna i motsvarig- het därtill inreglerar nâlstångspendeln 47 via de därmed för- bundna dragstången 44, omkopplarhävarmen 45 och kopplingsstång- en 46. Därvid kommer nålen 49 att inställas i den sidoposition som gäller för nästa stygn. 10 15 20 25 30 35 .-. ... . . _. . ~ 456 092 7 Vid slutet av det av exempelvis nio stygn bestående sömnadsmönstret, dvs. efter ett varv för programbäraren 11, avger pulsgivaren 17 (fig. 3) en puls via mikrobrytarens 40 kontakt 40b till ingången R på vippgrinden 71. När det nu icke finns någon nedtryckt tangent 29 för programbäraren 18 är mikro- brytarens 40 kontakt 40b bruten och pulsavgivningen till vipp- grindens âterställningsingång R avbryts. Stegpulserna från puls- givaren 67 driver stegmotorn 14 vidare och mönstret upprepas till slutet av syförloppet.

Genom påverkan av en till programbäraren 18 (fig. 2) hörande tangent 29 bringar den tillhörande hävarmen 26 den där- till länkkopplade avkännarhävarmen 30 till anliggning mot mot- svarande styrsegment 19 och mot vippramen 53. Samtidigt sluts mikrobrytaren 40. Spärrningen av hävarmen 26 sker på ovan be- skrivet sätt.

När nu pulsgivaren 17 efter programbärarens 11 nästa varv avger en puls via den numera slutna kontakten 40b (fig. 3) hos mikrobrytaren 40 till vippgrindens 71 återställningsingång R omkopplas denna. Vippgrindens 71 utgång Q och därmed OCH- grindens 69 ingång E2 uppvisar numera L-potential varigenon1OCH- grinden ej längre genomsläpper någon stegpuls och stegmotorn 14 avbryter programbärarens 18 vidarekoppling.

Samtidigt kepplas vippgrindens 71 utgång Ö till H-poten- tial. Via mikrobrytarens 40 slutna kontakt 40a anligger därmed H-potential på OCH-grindens 70 utgång E2, så att denna numera genomsläpper stegpulser från pulsgivaren 68. Dessa matas till stegmotorn 21 (fig. 1 och 2) som driver programbäraren 18 tills påverkan av pulsgivaren 24.

Drivningen av programbäraren 18 medelst stegmotorn 21 vrider det utvalda styrsegmentet 19 via tillhörande avkännar- hävarm 30 vippramen 53, varvid denna i motsvarighet till kurv- formen på utvalt styrsegment 19 via den därmed förbundna axeln 42 vrider kulissmatningen 54. Vid bultens 57 utsvängningsrörel- se medelst excenterstången 58 kommer kulisstärningen 55 att skjutas fram och tillbaka i matningskulissen 54. I motsvarighet till matningskulissens 54 vinkelläge utsvänger kulisstärningen 55 vinkelhävarmen 60 via ledarmen 56. Vinkelhävarmen 60 skjuter bärarmen 62 fram och tillbaka på axeln 63 och ger därigenom en 456 092 ' 10 15 20 25 30 35 8 skjutrörelse till den på dess fria ände anordnade materialmata- ren 64, varvid storleken pâ kurvformen är beroende av det valda mönstret.

I överensstämmelse med skjutrörelsen sker lyftrörelsen hos materialmataren 64 genom den på axeln 9 infästa hävstångs- excentern 66, varvid materialmatarens 64 tandning lyfts upp över plattans 65 yta och kommer i ingrepp med det material som sys.

På detta sätt kommer i motsvarighet till det valda styr- segmentet 19 ett eller två backstygn eller ett framâtstygn att utföras medan programbäraren 11 står stilla.

Så snart pulsgivaren 24 (fig. 3) aktiveras kommer vipp- grinden 71 åter att utställas via den slutna kontakten 39b och OCH-grindens 69 ingång E2 att uppvisa H-potential och OCH-grin- dens 70 ingång E2 att uppvisa L-potential. Därmed avbryts steg- pulserna från pulsgivaren 68 till stegmotorn 21 och stegpulser- na från pulsgivaren 67 genomsläppes av OCH-grinden 69 till steg- motorn 14. En ny mönstercykel startar.

Fig. 4 visar tydligt de genom omväxlande styrning av de båda programbärarna 11 och 18 uppkomna nya mönsterkombinatio- nerna.

Ett sömnadsmönster, vars stygnföljd alstras med informa- tionen från ett förutbestämt styrsegment 12 på programbäraren 12, betecknas i fig. 4a med A. Detta mönster A kan upprepas all! efter önskemål ett antal gånger efter varandra. Kombinationen av mönstret A med ett backstygn B, såsom kan alstras genom om- växlande drivning av programbärarna 11 och 18, framgår av den i fig. 4b återgivna mönsterföljden. En annan mönsterföljd (fig. 4c) erhålles genom kombinationen av mönstret A och en av tvâ backstygn bestående stygnföljd C på programbäraren 18.

Slutligen visar fig. 4d en mönsterföljd vid vilken mönstret A från programbäraren A kombinerats med ett enda framåtstygn D från programbäraren 18. Speciellt genom kombinationen av en av stygnföljder bestående mönster med ett eller några få backstygn i omväxlande följd medger att man ur kända mönster kan alstra ytterligare, till sina utseenden väsentligt avvikande kombina- tionsmönster jämförda med ursprungsmönstren. 10 15 20 25 30 35 456 092 9 I utföringsformen enligt fig. 5 - 8 är den mekaniska drivningen av stygnlägesstyrningen och matningen hos symaskinen ersatt med en elektronisk drivning. För detta ändamål är armen 1 försedd med en stegmotor 80, som via en vev 81 och en koppel- stång 46' är förbunden med nålstângspendeln 47. I sockeln 3 är en stegmotor 82 anbringad vars axel 83 via en växel 84 dri- ver ett på ställaxeln 42' anordnat kugghjul 85. På ställaxeln 42' är kulissmatningen 54 anordnad. Den övriga mekaniska upp- byggnaden och funktionen för stygnläges- och matningsmekanismen hos symaskinen motsvarar anordningen enligt fig. 1. Därigenom är en detaljerad beskrivning onödig.

I symaskinens kåpa är en mikrodator (fig. 6) anordnad, som via ledningar 87 är ansluten till en av symaskinens huvud- axel 1 synkront driven pulsgivare 88. Pulsgivaren 88 avger vid varje rotationsvarv en puls till mikrodatorn 86 när nålen 49 har lämnat materialet och stegmotorn 80 kan reglera nålstångs- positionen. Dessutom även då materialmataren 64 har avslutat sin matningsrörelse och stegmotorn 82 kan genomföra styrningen av ett nytt matningsvärde. Med mikrodatorn 86 är en styrenhet 90 för stygnläget förbunden via ledningarna 89, vilken styren- het 90 via ledningarna 91 är ansluten till stegmotorn 80. Via ledningarna 92 är mikrodatorn 86 förbunden med en styrenhet 93 för materialmatningen och denna styrenhet 93 är ansluten till stegmotorn 82 via ledningarna 94.

Till mikrodatorn 86 är vidare anslutna: ett läsminne (ROM) 96 via ledningarna 95, ett arbetsminne (RAM) 98 via led- ningarna 97 samt en âtergivningsenhet 100 via ledningarna 99.

Dessutom är via ledningarna 101 en väljaranordning 102, via en ledning 103 en programtangent 104 och via en ledning 105 en upprepningstangent 106 anslutna till mikrodatorn 86.

De båda stegmotorerna 80, 82 är till sin uppbyggnad och sin principiella styrning identiskt lika. Stegmotorn 80 tjänar till styrning av den sidledes pendelrörelsen av matningspendeln 47 medan stegmotorn 82 tjänar till styrning av förskjutningen av materialmataren 64.

Uppbyggnaden och funktionsförloppet för mikrodatorstyr- ningen är allmänt känd så att en beskrivning är överflödig.

Detaljer för styrningen av stegmotorer medelst enlnikroprocessor 10 15 20 25 30 35 456 092 10 eller mikrodator beskrivs exempelvis i tysk offentliggörande- skrift 29 42 844.

Pâ framsidan av symaskinens kåpa är en manöverplatta 110 (fig. 5) anbringad. På denna är âtergivningsenheten 100 anord- nad. Den bestâr av en del 111 med tvâ återgivningselement och en del 112 med elva återgivningselement. På delen 111 visas de beordrade sömnadsmönstren medelst ett tvâställigt tal.

Till delen 111 hör två vippomkopplare 113, 114 som bil- dar väljarorganet 102. Den högra vippomkopplaren 114 tjänar till upp- (+) respektive nedkoppling (-) av det av de båda äter- givningselementen bildade talet. Den vänstra omkopplaren 113 tjänar till oberoende upp- (+) respektive nedkoppling (-) av den med det vänstra âtergivningselementet angivna siffran.

Under vippomkopplarna 113, 114 är programinmatnings- tangenten 104 och upprepningstangenten 106 anordnade. Återgivningsenhetens 100 âtergivningselement är förbund- na med mikrodatorn 86 via ledningarna 99 varigenom dessa kan omkopplas av ett programminne, som bildas av en del av arbets- minnet 98.

Symaskinens elektroniska reglerdel är så utformad att styrorderna för varje enskilt mönster för stegmotorerna 80, 82 är lagrade i kodad form som styrsegment S i mikrodatorns 86 läsminne 96 och därifrån inmatningsbara i önskad ordningsföljd via mönsternumren till det i programminnet ingående arbetsminnet 98.

För val av en önskad mönsterkombination sker en inställ- ning av det ur tabellen uttagna decimaltalet som tillhör det första mönstret med de båda vippomkopplarna 113, 114 på åter- givningselemenrten till återgivningsenhetens 100 del 111.

Omedelbart efter inställningsförloppet övertas medelst mikro- datorn 86 de mot det valda mönstret svarande grunddata från läsminnet 96 till arbetsminnet 98. Påverkan av programinmat- ningstangenten 104 medför en inmatning av detta mönsternummer i arbetsminnets 98 programminnesdel. På samma sätt kan ytter- ligare mönster beordras från läsminnet 96 och medelst program- inmatningstangenten 104 införas i programminnesdelen. På så sätt kan mönsterföljder med önskade serier av enskilda mönster lagras 10 15 20 25 30 35 456 092 11 Efter avslutad inmatning omkopplas maskinen genom på- verkan av upprepningstangenten 106 till driftläget "sy inmatade mönster" och samtidigt återges de inmatade mönsternumren på återgivningsenhetens 100 del 112.

Under pågående sömnad utläsas medelst mikrodatorn 86 på känt sätt de i styrsegmenten S ingående kodade styrdata för aktuella mönster i följd efter varandra enligt förutbestämtval.

Mikrodatorn 86 styr därvid via stygnlägesreglerenheten 90 steg- motorn 80 för sidledes pendelrörelsen av styrningsanordningen 47 och via frammatningsreglerenheten 93 stegmotorn 82 för tran- sportrörelsen hos materialmataren 64 i motsvarighet till in- programmerad följd, vilket sedan upprepas.

För utförande av en stygnbildning omkopplas stegmotorn BO medelst veven 81 och kopplingsstången 46' styrningsanordning- en 47 till det nya stygnläget för nålen 49. Stegmotorn 82 regle- rar via drevet 84 och kugghjulet 85 kulissmatningen 54. Vid bultens 57 medelst excenterstången 58 givna utsvängningsrörelse kommer kulisstärningen 55 att föras fram och tillbaka i kuliss- matningen 54. I motsvarighet till kulissmatningens 54 vinkel- läge styrs vinkelhävarmen 60 ut via ledarmen 56 av kulisstär- ningen 55. Vinkelhävarmen 60 skjuter bärarmen 62 fram och till- baka på axeln 63 och ger därvid den på dess fria ände infästa materialmataren 64 matningsrörelser, vilkas storlek är avhäng- iga storleken på stegmotorns 82 vinkelläge.

I överensstämmelse med matningsrörelsen fortlöper mate- rialmatarens 64 lyftrörelse medelst den pâ axeln 9 infästa lyft- excentern 66, varvid materialmatarens 64 tänder upplyfts ovan- för plattans 65 ovanyta och kommer i ingrepp med det material som sys.

Vid normal stygninställning ligger de stegpositioner (fig. 7) där nålen 49 bildar ett stygn, dvs. där nålen 49 kan införas i materialet, från utgångsläget 0 (vänster nâlläge) till 36 (höger nålläge). Materialmatarens 64 stegpositioner kan vid ett stygn variera mellan -18 till +18. Dessa positioner omges i tillhörande tabell för respektive sömnadsmönster, var- vid materialets enskilda positioner i dessa tabeller anges med ett plustecken för materialets transportrörelser i matnings- riktningen V och med ett minustecken för materialets transport- rörelser som är motsatta matningsriktningen. 456 092 10 15 20 25 30 35 12 De olika sömnadsmönstren skiljer sig till antalet stygn samt nål- och transportpositioner för enskilda stygn. Funktio- nen för att âstadkomma ett mönster är i princip emellertid den- samma vid alla i mikrodatorns 86 läsminne 98 lagrade mönster- styrdata. Därför räcker det att förklara uppkomsten av en stygn- serie i samband med därtill hörande läge för respektige nål- och materialpositioner, exempelvis för att åstadkomma ett mönster MR 13 (fig. 7).

Mönstret MR 13 (fig. 7a), vars stygnföljd anges genom in- stickspunkterna 0 - 6, som i tabellen är sammanlänkade med de av stegmotorerna 80, 82 reglerbara positionerna för material- transport och nålen, börjar vid A i transportposition 0 med nâlens 49 instickning i den längst till höger belägna insticks- punkten 0. I detta läge kommer nålen 49 medelst stegmotorn 80 att utsvängas från utgångsläget O medan stegmotorn 82 står still Nästa, med 1 betecknat insticksläge för nålen 49 sker i tran- sportposition +6 och nålposition 24, dvs. stegmotorn 82 (se även fig. 5) utför en rörelse i den ena vridningsriktningen och inreglerar därvid styrningskulissen 54 så att materialmata- ren 64 förskjuter materialet sex stegenheter i matningsriktning- en (pilen V). Stegmotorn 80 för samtidigt nålen 49 till posi- tionen 24.

De följande instickspunkterna för nålen 49 utförs på motsvarande sätt enligt tabellen. Därvid uppkommer sömnads- mönstret MR 13. Detta kan upprepas önskvärt många gånger. Om endast ett enda mönster skall sys utförs sju stygn (insticks- punkterna 0 - 6). Sá fort samma mönster skall upprepas bort- faller emellertid genom motsvarande programmering av mikro- datorn 86 instickspunkten O i de efterföljande mönsteromgångar- na emedan startinstickningen för ett efterföljande mönster sam- manfaller med slutinstickningen för det föregående mönstret.

Genom kombination av mönstret MR 13 med ett enda back- stygnssegment alstras nya mönsterformer. Sålunda ger kombina- tionen MR 13 och ett enda backstygn MR 03 i stygnläget längst till höger en mönsterform enligt fig. 7b, kombinationen MR 13 och ett enda backstygn MR 03 i stygnläget “mitt i" mönsterformen enligt fig. 7c och kombinationen MR 13 och MR 03 i stygnläget längst till vänster mönsterformen enligt fig. 7d. Insticken 10 15 456 092 13 för backstygnssegmenten MR 03 betecknas därvid med RO och R1.

Eftersom båda mönstren MR 13 och MR 03 är enkla mönster utförs instickspunkterna 0 vid båda två. Före inprogrammeringen av de enskilda mönstren medelst programinmatningstangenten 104 kan man därvid även ändra både deras normstygnslängd och deras norm- stygnsbredd, så att förutom den avvikande utformningen hos en mönsterkombination relativt grundmönstret så kan även försto- ring och förminkning av kombinationsmönstret utföras.

Vid framtagning av mönsterföljder av mönstret MR 40 en- bart respektive med ett eller flera backstygn MR 03 i mittstygn- lägena erhålles de i fig. 8 âtergivna, från varandra helt av- vikande utförandena av samma grundmönster. I fig. 8a är mönstret MR 40 sytt i sin normala inprogrammerade form. Instickspunkter- na 0 - 18 för en stygnföljd är därvid âtergivna. I fig. 8b är mönstret MR 40 kombinerat med ett, i fig. 8c med två ord i fig. 8d med tre backstygn. I fig. Sb - 8d har därvid av över- skådlighetsskäl endast hälften av instickspunkterna (RO, .....) för backstygnen återgivits vid en stygnföljd.

Claims (3)

456 092 10 15 20 25 30 35 14 PATENTKRAV

1. Förfarande för att åstadkomma en serie av efter var- andra följande sömnadsmönster med hjälp av en symaskin vilken innehåller ett minne (11) för ett flertal separata sömnads- mönster av olika form, k ä n n e t e c k n a t av att ° mellan bildandet av det sista stygnet för ett första utmatat sömnadsmönster och bildandet av ett första stygn för ett efterföljande utmatat sömnadsmönster sker på valbart sätt åtminstone ett mot mönsterformningsriktningen riktat för- skjutningssteg.

2. Symaskin avsedd för genomförande av förfarandet enligt patentkrav 1 och innefattande en styranordning för styrning av nål (49) och materialmatare (64) i motsvarighet till formen på det för tillfället valda sömnadsmönstret i ett till symaskinen hörande minne (11), k ä n n e t e c k n a d av att minnet (11) är tíllordnat ett ytterligare minne (18) med ett styrsegment för styrning av nålens (H9) och/eller materialmatarens (BH) rörelser för minst ett enkelstygn i backriktningen samt av att styrsegmentet i det ytter- ligare minnet (18) är aktiverbart medelst en väljaromkopplare (29) mellan efter varandra följande avkänningar av ett eller flera sömnadsmönster i det första minnet (11),

3. Symaskin enligt patentkrav 2 och vid vilken minnet utgörs av ett läsminne (ROM; 96) med ett programmerbart arbetsminne (RAM; 98), i vilket dels en följd av startadresser för ett antal skilda sömnadsmönster av nämnda lagrade söm- nadsmönster är lagringsbara genom påverkan av programin- matningstangent (104) och dels en följdutläsning av de till startadresserna hörande sömnadsmönstren är anordnad medelst en miknodator (86) samt en styrning av de stygnbildningen påverkande syorganen är anordnad att ske medelst en anordning (90, 93) i motsvarighet till styrdata för de utlästa sömnads- mönstren, k ä n n e t e c k n a d av att läsminnet (96) innefattar minst ett styrsegment med styranvisningar för enbart ett enkelstygn i backriktningon, vars adress medelst programinmatningstangenten (1QH) är inmatningsbar i arbets- minnet (98) en eller flera gånger mellan två efter varandra startadresser för sömnadsmönster.