SE455607B - Sett att framstella en flerskiktad pappersbana i en dubbelviramaskin och dubbelviramaskin for tillempning av settet - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 455 607 Visserligen fortsätter de båda böjliga, självinriktande skiljeelementen mellan de tre massanrömmarna från massa- inloppets utträdesöppning in i denlmmvergerande inloppsspalten mellan virorna, varigenom den mittre massaströmmen anländer först senare till ett ställe för avvattning, men de bägge yttre massaströmmarna träder omedelbart i beröring med respek- tive viror och avvattnas under inflytande av den konverger- ande viraspalten. I en ytterligare i denna skrift beskriven utföringsform, som visar användning av motsvarande massa- inlopp i en dubbelviramaskin med sluten formvals, är skilje- elementen, då massabanornas avvattning endast sker åt en sida, visserligen utformade långa, men totalmassaströmmen inträder även här omedelbart in i konvergensområdet mellan de båda virorna, så att avvattningstrycket helt bestämmes av geo- metrin i spaltområdet.

Liknande anordningar, i vilka skiljeelementen sträcker sig mellan massaströmmarna, dock icke förbi massainloppets utträdesöppning, visas i DE-OS 2 916 351, US-PS 3 923 593 och US-PS H 181 568.

Till grund för uppfinningen ligger problement att åstadkomma ett sätt av det inledningsvis angivna slaget för framställning av en flerskiktad massabana medelst en dubbel- viramaskin, i vilken en individuell avvattning av de enskilda massaströmmarna resp. -skikten under skilda betingelser är möjlig under en tillräckligt lång sträcka, varvid de en- skilda skilda. mëßfiëströmmarna dock hålles i stor utsträckning åt- Detta problem har enligt uppfinningen lösts därigenom att åtminstone ~ en första av de båda virorna avgränsande första massaström utan inverkan av den andra viran och krök- ningssträckans avvattningstryck föravvattnas till ett format pappersbaneskikt och åtminstone den av det sista skiljeele- mentet ledda, utåt av ett skiljeelement icke avgränsade sista massaströmmen för avvattning införes omedelbart in i det av virorna bildade, konvergerande spaltomrâdet.

Därvid kan den före det konvergerande spaltområdet på den första viran ankommande massaströmmen, om så erfordras, 10 15 20 25 30 3 455 607 under det statiska trycket av sin egen vätskepelare mycket skonsamt avvattnas genom den första viran. På föravvatt- ningssträckan kan under den första viran emellertid an- vändas även avvattningen pàverkande element, såsom form- ningsbordselement, suglister eller suglàdor. Lämpligen an- ordnar man dessa element så, att i området för varje ytter- ligare massaströmsënlopp på den första viran är ett något högre undertryck för avvattning, då varje följande massa- ström mäste avvattnas genom den redan från den föregående massaströmmen avsatta fibermattan.

Om för den sista massaströmmen det av viraspänning och krökningssträckans krökníngsradie givna avvattninge- trycket vid en av en valsmantel bestämd krökning icke omedel- bart skulle inträda till full storlek, utföres kröknings- sträckan företrädesvis med tilltagande krökning, vilket praktiskt kan ske genom att före avvattningsvalsen lagras en skjutsko med konvext krökt översida, vars krökning är mindre än valsens mantelkrökning.

För att kunna förändra avvattningssträckorna för de enskilda massaströmmarna inom vissa gränser, är de av skilje- elementen bildade styrningarna för de enskilda massaströmmar- na lämpligen flyttbara till sitt läge utanför massainloppets utträdesöppningar. För tillämpning av sättet är det natur- ligtvis väsentligt att skiljeelementen, vars utförande i detalj beskrives nedan, uppvisar en tillräcklig längd, var- vid naturligtvis längderna avpassas i motsvarighet till de önskade träffpunkterna för de enskilda massastrålarna.

Det beskrivna formningsförfarandet erbjuder en ut- sökt möjlighet att så individuellt behandla de enskilda tätt bredvid varandra ledda massaströmmarna för en flerskiktad pappersbana vid den första avvattningen och omedelbara formningen att eftersträvade pappersegenskaper kan uppnås och inställas. I synnerhet kan med fortskridande bantjooklek uppnås en stegvis tilltagande tryckskillnad för avvattning- en, varvid fördelarna med ett långviraparti och en dubbelvira- maskin kan praktiskt kombineras.

En för tillämpning av sättet lämpad anordning enligt ingressen till patentkravet 8 kännetecknas enligt uppfinningen 10 15 20 25 30 35 455 607 L* av att den första viran före ankomsten till avvattnings- valsen föres över en föravvattningssträcka, vid vars början befinner sig minst en utträdesöppning i massainloppen, och att skiljeelementen är så utformade och så styrda att vid början av föravvattningssträckan endast den intill den första viran gränsande, första massaströmmen träffar den första viran och åtminstone det sista skiljeelementet har en sådan längd att den av densamma uppburna, sista massaström- men är riktad direkt in i den konvergerande spalten mellan virorna.

Föravvattningsträckan kan ha ett krökt eller rakt förlopp. Vid ett rakt förlopp förefinnes vid sträckans början på grund av massainloppets anordnande såsom även annars vanligt är, lämpligen en bröstvals, över vilken den första viran införes i föravvattningssträckan. Den av de båda viror- na omslutna avvattningsvalsen kan vara en vals med sluten ytteryta, såsom användes i tíssuemaskiner, i vilka avvatt- ningen väsentligen sker genom den frán valsen vända viran.

Den kan emellertid även vara utformad som en vals med på- fört, gêllerartat gitter, från vilket vattnet på den från viran vända sidan slungas ut, eller vara försedd med genom- gående hål, i vilket senare fall även en suglâda kan vara anordnad inuti valven. Denna utföringsform användes före- trädesvis i dubbelviramaskiner för tryckpapper. Ett galler- artat gitter på valsen uppfyller gentemot bottenhâl den för- utsättningen att luft kan evakueras i tvärriktningen från de vattenupptagande fördjupningarna.

För att kunna förändra spalten medan de bägge hop- löpande virorna, är det lämpligt att utforma den den andra viran i spaltområdet styrande ledvalsen ställbar, såsom redan beskrivits i us-Ps 4 176 005. ' Skiljeelementen mellan de enskilda massaströmmarna kräver en särskild utformning, då de för den beskrivna an- ordningen måste vara förhållandevis långa. Det är helt möjligt att utföra föravvattningssträckan med en längd upp till 150 cm, varvid det sista skiljeelementet i allmänhet måste sträcka sig över hela denna längd. Genomgående böjliga 10 15 20 25 30 35 5 455 eo? skiljeelement, såsom de beskrives i US-PS H 141 788, har visserligen den fördelen att de automatiskt anpassar sig till massaströmmen, men vid alltför långt utförande kan de komma i svängningar eller börja fladdra. Det föredras därför inom ramen för föreliggande uppfinningen att utföra skilje- elementen såväl inuti massainloppskanalen i form av stela skiljeväggar som utanför massautträdesöppningarna såsom i stor utsträckning stela skiljeytor. Då skilje- väggarna inuti massautloppskanalen är stela, behöver inte massainloppet för de skilda massaströmmarna bilda en enda enhet. Det kan i stället likartat vars sammanfogat av en- skilda enheter för de olika strömmarna. Vidare kan en massa- ström, företrädesvis den sista, tillföras via en åtskilt an- ordnad enhet.

I bägge fall är ett stegdiffusormassainlopp mest lämplig för en dubbelviramaskin i det här angivna utförandet.

Då ett dylikt massainlopp för större vätskemängder ändå för det mesta förfgšâš/flera stegdiffusorrader, är en uppdelning av de anslutande massainloppskanalerna genom fasta skilje- väggar motsvarande diffusorraderna i flera åtskilda kammare möjlig på ett enkelt sätt. Till följd av deras kompakta byggsätt kan emellertid även av varandra oberoende, enradiga stegdiffusorenheter förenas på ett förhållandevis trångt ut- rymme till ett motsvarande massainloppssystem för flera ban- skikt.

I allmänhet kommer endast framställning av två- eller treskiktade banor ifråga. Vid framställning av tvåskiktade banor kan det vara lämpligt att utforma den enda skilje- väggen med den därtill anslutande skiljeväggen utanför ut- trädesöppningen som en stel enhet, varvid dock företrädesvis båda ytterväggsbegränsningarna i massainloppskanalen bör vara ställbara, för att de enskilda massastrálarna skall kunna påverkas på motsvarande sätt. Även i en anordning för en treskiktad bana kan det vara tillräckligt om vid användning av två stela skiljeytor ytterväggsbegränsningarna i massa- inloppskanalen är ställbara. I detta fall kan den mittre massaströmmen regleras genom vattenmängden, vilket torde vara möjligt i många fall. fördelaktigt är det dock om i 10 15 20 25 30 35 455 607 s en anordning för en treskiktad bana åtminstone den övre, andra skiljeytan, som sträcker sig över en större längd, ut- föres rörlig, varvid den kan vara ställbar till sitt läge genom yttre ställorgan.

Rörliga skiljeytor är lämpligen vid massainloppets utträdesöppningar ledade vid skiljeväggarna mellan de en- skilda kanalerna, varvid själva skiljeytorna i sig kan vara stelt utformade. Skiljeytornas leder kan befinna sig strax utanför massainloppets utträdesöppningar, i vilket fall led- förbindningen kan utföras så, att skiljeytorna utanför massa- inloppet lätt kan bytas ut.

Principiellt är det möjligt att låta svängbart ledade skiljeytor inställa sig fritt i sitt läge mellan massaströmmarna, men vid en större längd på skiljeytorna är det dock lämpligt att förse dessa med yttre ställorgan. Dessa kan utgöras av ställorgan, som ingriper omedelbart form- bundet, exempelvis med skiljeytornas ändar i sidled, såsom ställskruvar och liknande, men även rent kraftbundna organ, såsom exempelvis elektromagnetiska avståndshållare, är möj- liga. Dessa kan bestå av en under viran, företrädesvis i ett avvattningselement integrerad, elektriskt matad magnetlist, vars krafter verkar repellerande och därmed avståndshällande på-i skiljeytan befintliga permanentmagneter.

Då särskilt den sista massaströmmen måste tillrygga- lägga en förhållandevis lång sträcka på skiljeytan, kan det vara lämpligt och nödvändigt att förse skiljeytornas över- sidor åtminstone delvis med mikroturbulens alstrande struk- turer.

Sâtillvida som massaströmmen och viran följer ett krökt förlopp är skiljeytornas profil, särskilt i stelt utförande, anpassad i motsvarande grad.

Ytterligare utföranden av uppfinningen anges i underkraven.

I det följande skall uppfinningen närmare beskrivas i detalj under hänvisning till bifogade ritningar, på vilka fig. 1 visar en schematisk vy av massainlopps- och banbíldningsområdet i en dubbelviramaskin för företrädesvis tryckpapper, 10 15 20 30 35 7 455 607 fig. 2 visar en schematisk vy av en dubbelvira- maskin för flerskiktade tissuebanor, fig. Sa visar en schematisk vy i större skala av banbildningsområdet i en anordning liknande den i fig. 1, fig. 3b och 3c visar tvärsnitt genom skiljeelementen enligt linjerna X - X afl1Y - Y i fig. 3a, fig. H visar en ytterligare utföringsform av en dubbelviramaskin för flerskiktade banor, fig. 5 visar ännu en annan utföringsform av en dubbelviramaskin för en tvàskiktad bana, fig. 6 visar en schematisk vy av en dubbelviramaskin för flerskiktade kartongbanor med en åtskilt anordnad massa- inloppsutträdesöppning för det tredje banskiktet i form av ett sekundärmassainlopp, varvid ett skiljeelement sträcker sig från det första massainloppet till sekundärmassain- loppet, fig. 7 visar en mot fig. 6 svarande vy, i vilken det andra skiljeelementet börjar först nedströms det första massainloppet, och fig. 8 visar en mot fig. 6 svarande vy, i vilken det andra skiljeelementet är fäst först vid sekundärmassain- loppet.

- Den i fig. 1 delvis visade dubbelviramaskinen för- fogar över en ínnervira eller undervira 1, som är förd över en bröstvals 2 och från denna över en väsentligen rätlinjig föravvattningssträcka 3 för att delvis föras omkring en av- vattningsvals H. Ovanifràn föres över en brytvals 5 en ytter- vira eller övervira 6 till underviran 1. överviran 6 föres likaledes mot avvattningsvalsen H, så att det i anlopps- omrâdet vid avvattningsvalsen H uppstår ett konvergerande spaltområde 7 mellan över- och undervirorna. Brytvalsen 5 för överviran 6 är fäst i en svängarm 8, genom vars svängning spaltomrâdets 7 geometri kan förändras resp. överviran 6 höjas från underviran 1.

Då det i denna beskrivning talas om en första och en andra vira, beror denna skillnad endast på vilken av de bägge virorna i dubbelviramaskinen som första massaskiktet för- avvattnas på. Den första viran kan i denna mening vara såväl 10 15 20 25 30 35 455 607 8 en övervira, en undervira, en innervira Som en yttervira, såtillvida som föravvattningen av den första massa- eller mäldström som kommer i beröring med en vira sker pà denna vira.

Under undervirans 1 räta föravvattningssträcka 3 är olika avvattningselement 9 anordnade. Därvid rör det sig i första avsnittet bakom bröstvalsen 2 om virabordselement eller suglister 10 och i det därpå följande avsnittet om suglådor 11. Omedelbart föreundervirans 1 ankomst till av- vattningsvalsen U är anordnad en virasko 12 med krökt över- sida.krökningsradien på viraskons 12 översida är större än avvattningsvalsens H krökningsradie. Då avvattningstrycket på banan i det krökta banstyrningsområdet omkring avvattnings- valsen tilltar med ökande krökning vid en given viraspänning, ansluts en dylik virasko med mindre krökning lämpligen före avvattningsvalsen, för att avvattningstrycket inte skall stiga språngartat vid virans ankomst till avvattningsvalsen U.

I det visade utföringsexemplet uppvisar viraskon 12 och avvattningsvalsen U en krökning i samma riktning. Det är emellertid fullt möjligt att låta viran eller den krökta viraskon genomlöpa en vändpunkt, för att sedan leda den i en motriktad krökningsriktning runt avvattningsvalsen.

Ovanför ochzfiïebröstvalsen 2 är ett massa- eller mäldinlopp i form av ett flerskiktsmäldinlopp 13 anordnat.

Detta mäldinlopp kan vara utformat exempelvis som ett steg- diffusormäldinlopp. Mäldinloppet har tre utträdesöppningar 14, 15 och 16, som begränsas gemensamt utåt av två begräns- ningsväggar 17 och 18. De tre utträdesöppningarna avgränsas från varandra av skiljeväggar 19 och 20. De till de tre utträdesöppningarna 1H, 15 och 16 ledande, så från varandra skilda och avgränsade mäldinloppskanalerna står i förbindel- se med från varandra oberoende mäldtillförselanordningar 21, 22 och 23. Mellan dessa och kanalerna kan exempelvis steg- diffusorrader vara anordnade, som på ritningen endast är an- tydda som enkla genomloppskanaler ZH.

Till de stelt utformade skiljeväggarna 19 och 20 i mäldinloppskanalen ansluter omedelbart efter utträdes- 10 15 20 25 30 35 9 455 607 öppningarna 14, 15 och 16 skiljeelement 25 och 26, som sträcker sig över en väsentlig sträcka nedströms utträdes- är företrädesvis ock- håller- och ställ- på den schematiska öppningarna. Skiljeelementen 25 och 26 så stelt utformade och kan genom yttre organ bestämmas till sitt läge, vilket ritningen icke visas i detalj. Det bör dock nämnas att den övre skiljeväggen 20 i mäldinloppskanalen är svängbart ledad, för att kunna förändra utträdesöppningarnas 15 och 16 tvär- snittsförhållande. För ytterligare mäldströmspâverkan är i allmänhet även de utträdesöppningarna begränsande ändarna av begränsningsväggarna 17 och 18 ställbara. Med dessa in- ställningsmöjligheter kan tvärsnitten på alla tre utträdes- öppningarna 1U, 15 och 16 påverkas.

Av fíg. 1 framgår tydligt att den första ur utträdes- öppningen lä utträdande mäldströmmen A redan i punkten I träffar den första viran, här underviran 1, och i hög grad föravvattnas i området för virabordselementen eller suglist- erna 10. Då det undre skiljeelementet 25 sträcker sig långt in i detta område, kommer den ur utträdesöppningen 15 ut- trädande, andra mäldströmmen B att till stor del avvattnas först i området för suglådorna 11. Till kort före suglådorna 11 hålles den av skiljeelementet 25 skild från mäldströmmen A resp. det av denna redan bildade pappersbaneskiktet. Den av utträdesöppningen 16 utträdande, tredje och översta mäld- strömmen C träffar överviran 6 i punkten II. Den hålles dock förbi denna punkt av det ända in i spalten 7 sig sträckande över skiljeelementet 26 fortfarande skild från de båda övriga mäldströmmarna resp. pappersbaneskikten. Först efter skiljeelementets 26 ände äger en gemensam ytterligare av- vattning av skikten B och C rum i viraskons 12 och avvattnings- valsens H krökningssträcka, varvid man kan utgå ifrån att banbildningen av mäldströmmen A redan är helt avslutad vid denna tidpunkt.

Genom den beskrivna anordningen kan man i hög utsträck- ning individuellt páverka avvattningen av de enskilda mäld- strömmarna i den flerskiktade banan, vilket särskilt vid banskikt av olika kvaliteer och olika avvattningsförhållanden 10 15 20 25 30 35 455 607 10 kan vara av stor fördel.

En fig. 1 liknande anordning visas i fig. Ba. I stället för de i fig. 1 i detalj visade suglisterna och suglådorna antydes här endast några avvattningselement 9 schematiskt. Att observera är att i denna utföringsform skiljeelementen 25' och 26' är framförda ungefär lika långt in i spalten 7 mellan virorna 1 och 6, så att efter i stort sett avslutad föravvattning av mäldströmmen A på förav- vattningssträckan 3 mäldströmmarna B och C först avvattnas gemensamt i spalten 7. Avvattningen kan företrädesvis ske åt en sida, men även åt bägge sidor. Detta beror helt på hur avvattningsvalsen 4 är utformad. Är den utformad som sluten formvals, kan i dess riktning endast ske en avvattning i den mån undervirans 1 maskor kan uppta vatten. Avvatt- ningsvalsen H kan emellertid även vara utformad som genom- bruten vals eller som vals med suglådor.

Skiljeelementen 25' och 26' avviker från utförings- formen enligt fig. 1 vidare däri att de uppvisar två tvär- snitts- eller tjockleksminskningar 27 och 28. Ett stycke förbi utträdesöppningarna lä, 15 och 16 har skiljeelementen 25' och 28' fortfarande skiljeväggarnas 19 och 20 tvärsnitt i mäldutloppskanalen och utgör följaktligen dessas direkta fortsättning. Tvärsnittsövergångarna i punkterna 27 och 28 på skiljeelementen 25' och 26' utövar därvid en diffusor- effekt, liknande den som är känd från stegdiffusormäldin~l loppen. Av fig. 3b och Sc framgår vidare att skiljeele- menten 25' och 25' vid sina yttre begränsningskanter är slangartat förbundna med varandra. Den mellan desamma ledda mäldströmmen B är därmed även vid bankanterna isolerad från mäldströmmarna A och C.

Pig. 2 visar schematiskt hela virapartiet i en dubbelviramaskin för flerskiktade tissuebanor. Motsvarande delar har här betecknats med samma beteckningar som i fig._ 1. Den första viran är här innerviran eller sidoviran B.

Båda virorna 1 och 6 bildar även här ändlösa slingor och omger avvattningsvalsen U gemensamt utmed en del av dennas omkrets. För innervirans 6 virastyrning tjänar vidare styrvalsar 29, medan huvudviran 1 är förd över ytterligare styrvalsar 30. 10 15 20 25 30 35 11 455 607 Efter avvattningsvalsen B bildar de båda virorna 1 och 6 ett väsentligt rakt gemensamt avsnitt, vilket leder till en skiljanordning 31. Denna innehåller två valsar 32 och 33, varvid valsen 33 samtidigt kan bilda en styrvals för innerviran 6. De båda valsarna 32 och 33 kan vara hel- valsar. Det är dock även möjligt att utforma valsen 32, så- som visas, som en sugvals. Efter skiljeanordningen 31 för- löper virorna 1 och 6 åtskilda. Viran 6 har ett snett uppåt förlöpande avsnitt, under vilket ett uppfångningstråg 3H är anordnat, som tjänar till uppfångande från ovanför viran 6 i detta Område anordnade (icke visade) virarengöringsan- ordningar. Huvudviran 1 går från skiljeanordningen 31 till en avtagningsanordning 35, som består av en styrvals 30 och en avtagningsvals 36. över den senare, som kan vara utformad som sugvals, är förd en filt 37. Denna tjänar till avtag- ning av den icke visade pappersbanan från viran 1 till dess vidareföring till ett icke visat torkparti i maskinen.

Under avvattningsvalsen U befinner sig en uppfång- ningsbehållare 38 för det i avvattningsvalsens H kröknings- sträcka avskiljda vattnet. Efter uppfångningsbehållaren 38 följer en suglåda 39. Under suglådan 39 är en ytterligare uppfångningsbehållare 40 anordnad, som kan tjäna till upp- fångande av stänkvatten och ytterligare vatten, som kan ankomma genom ytterligare (icke visade) vid suglâdan 39 an- ordnade avvattningselement. Slutligen befinner sig ovanför viran 6 eller avvattningsvalsen 4 ännu en uppfångningsbe- hållare H1, som fångar upp det från avvattningsvalsen H ut- slungade vattnet. Anordnandet av denna uppfångningsbe- hållare är möjligt, då båda virorna eller avvattningsvalsen H är riktade snett nedåt.

Ovanför viran 6 är framför avvattningsvalsen 4 an- ordnat ett flerskiktsmäldinlopp 13, som kan vara utformat på liknande sätt som inloppet i fig. 1. Även mäldinloppet i fig. 2 har tre utträdesöppningar, som är skilda från varandra genom två skiljeväggar, till vilka direkt ansluter skilje- elementen 25 och 26. Medan det undre skiljeelementet 25 slutar redan före virornas anloppsområde på avvattningsvalsen U, sträcker sig det övre skiljeelementet 26 långt in i 455 607 12 10 15 20 25 30 35 spalten mellan de båda virorna, ja ända till dessas om- lindningsområde runt valsen H. Den första mäldstrålen träffar även här i punkten I på den första viran, här inner- viran 6, och föravvattnas med hjälp av ett endast schema- tiskt visat avvattningselement 9. De av skiljeelementet 26 från varandra åtskilda båda kvarvarande mäldstrålarna av- vattnas först i spalten mellan virorna 1 och 6 resp. i av- vattningsvalsens 4 krökningsomrâde. Med II anges även här den punkt i vilken den översta mäldstrålen tvättar viran 1.

Avvattningen i spalten resp. krökningsomrâdet sker före- trädesvis utåt in i uppfångningsbehållaren 38. Det av den som sluten formvals utformade avvattningsvalsen H från virans 6 masker utsugna och sedan utslungade vattnet uppfångas av uppfångningsbehàllaren 41.

Pig. 4 visar en utföringsform av en dubbelviramaskin för en tvâskiktad bana, i vilken maskin den andra viran eller innerviran bildar manteln pâ en sugvals, som samtidigt är avvattningsvalsen. Underviran 1 genomlöper efter rikt- ningsändring över en bröstvals 2 en förhållandevis kort, rät föravvattningssträcka 3, varefter den föres delvis om- kring en ovanliggande sugvals HU och från denna omkring en styrvals 30 åter tillbaka. Sugvalsen HH är i sitt inre över mer än halva Omkretsen försedd med suglådor H2, så att efter virans 1 bortförande från sugvalsen den icke visade pappers- banan genom suglådornas H2 undertryck förblir mot sugvalsen och avvattnas ytterligare för att sedan efter suglâdorna i sugvalsens HH övre del övertas av en filt H3 med hjälp av en guskvals H5 för vidare bearbetning.

Mäldinloppet H6 är utformat som tváskiktsmäldinlopp och har därför förutom de yttre begränsningsväggarna 17 och 18 endast en inre skiljevägg H7, som utanför utträdesöppning- arna fortsätter i ett skiljeelement 48, son är framfört in i virans 1 spalt med sugvalsens UH mantel. Den undre, första mäldströmmen A träffar i punkten I den första viran, här viran 1, och avvattnas i den väsnetligen rätlinjiga förav- vattningssträckan 3 nedåt genom viran 1. Den andra övre mäldströmmen B träffar i punkten II sugvalsens mantel och hålles till slut efter denna punkt genom skiljeelementet 48 10 15 20 25 30 35 455 607 13 skild fràn den undre mäldströmmen resp den av denna redan förformade banan. Avvattningen av mäldströmmen B äger sedan rum uteslutande genom sugvalsen 44.

En liknande anordning med ett mäldinlopp för en två- skiktad bana visas i utföringsformen enligt fig. 5. Här an- vändes åter tvâ viror, som gemensamt går runt en avvattnings- vals, som i detta fall är utformad som en öppen avvattnings- vals. Under virans l förarvattningssträcka är här anordnade avvattningselement 49, genom vilka en långtgående föravvatt- ning av den undre mäldströmmen A äger rum i detta område. Då avvattningsvalsen 50 inte är utformad som sugvals utan som öppen avvattningsvals, äger avvattningen av den övre mäld- strömmen B efter skiljeelementets 48 ände rum såväl utåt ge- nom det redan av mäldströmmen A bildade banskiktet och viran l som inåt genom viran 6 och avvattningsvalsens 50 mantel. Denna dubbelriktade avvattning av mäldströmmen B anges med pilarna Bl och B2.

I fig. 6 - 8 visas schematiskt en dubbelviramaskin, som väsentligen tjänar till framställning av flerskiktad kar- tong.Underviran l uppvisar väsentligen ett normalt långvira- parti, i vilket den är förd över en bröstvals, därifrån över avvattningselement i form av virabordselement eller suglister 10 och suglàdor ll och 51, sedan omkring en sugvals 52 och tillbaka över virastyrvalsar 30 till bröstvalsen. Efter sug- valsen 52 överföres pappersbanan (icke visad) med en sugav- tagningsvals 36 från viran l till en filt 37. Dubbelvira- anordningen befinner sig i området mellan suglådeenheterna ll och 51, i det att en andra Vira eller övervira 6 ovanifrån hopföres med underviran l. Överviran 6 återföres över vira- styrvalsar 29.

Efter bröstvalsen 2 befinner sig över underviran l ett tvåskiktsmäldinloppet46 med övre och undre begränsningsväggar 18 och 17 i mäldinloppskanalen och en däremellan liggande skiljevägg 47, som tillsammans med avgränsar två utträdesöpp- ningar 53 och 54. Skiljeväggen 47 i mäldinloppet fortsätter nedströms utträdesöppningarna 53 och 54 i form av ett skilje- element 48, som sträcker sig in i området för suglådorna ll.

Damur utträdesöppningen 53 utträdande undre resp första l0 15 20 25 30 35 455 607 14 mäldströmmen A föravvæïmasresp formas på den första viran eller underviran l genom virabordselementena eller suglister- na 10 ochckflvisavsuglàdorna ll, innan efter skiljeelementets 48 ände den ur utträdesöppningen 54 utträdande andra mäld- strömmen B föravvattnas i suglådornas ll område.

Efter suglàdegruppens ll ände är före dubbelviraanord- ningens inloppsomráde anordnat ett sekundärmäldinlopp 55 med en enda utträdesöppning 56, ur vilken den översta och sista mäldströmmen C utträder. Efter detta utlopp 55 går de hop- förda virarna l och 6 med lätt krökning mot en innanför över- viran liggande avvattningsanordning 67, som likaledes kan be- stå av suglàdor. Efter denna anordning 57 ledes virorna i motsatt krökning med bestämd anliggningsvinkel mot en innan- för underviran 1 liggande avvattnings- och formvals 4. Anligg- ningen mot denna vals 4 uppnås genom en anslutande, innanför överviran 6 liggande styrvals 58. Efter denna styrvals 58 an- ligger virorna gemensamt i motsatt krökning ännu en gång nmflzen innanför underviran l liggande styrvals 59, varpå överviran 6 via en av sina styrvalsar 22 återföres och underviran l vidareföres med den på densamma befintliga (icke visade) pappersbanan över suglàdorna 5l.

- I denna anordning är den ett avvattningstryck alstran- de krökningssträckan, genom vilken de båda virorna gemensamt föres mot varandra, sammansatt av flera avsnitt med växlande krökningsriktning. Likaväl tilltar även här krökningen steg- vis för stegring av avvattningstrycket. Avvattningsanordning- ens 57 översida uppvisar endast en ringa krökning, medan avvattningsvalsens 4 valsmantel är kraftigare krökt. Även de med en ännu mindre diameter och därför en ännu starkare krök- ning försedda virastyrvalsarna 58 och 59 bidrager likaså till ytterligare avvattning.

Det särskilda i denna anordning ligger däri att ett ytterligare skiljeelement 60 är anordnat, som i punkten 61 är ledat vid den övre begränsningsväggen 18 i det första mäld- inloppet 46 och begränsar den andra mäldströmmen B uppåt.

Detta skiljeelement 60 sträcker sig över hela förarvattnings- sträckan 3 förbi sekundärmäldinloppet 55 och vidare ' . in i spalten mellan virorna l och 6, för att även i området för lO l5 20 25 30 35 455 607 15 avvattningsanordningarna 57 hålla den tredje mäldströmmen C skild från de båda redan förformade banorna från mäldström- marna A och B. Denna anordning har vid motsvarande mått på skiljeelementet 60 och avvattningsförhållandena den fördelen att mäldströmmen 6, som träffar överviran 6 i punkten II, inte omedelbart måste komma i beröring med banskikten A och B, utan först själv kan avvattnas i viss utsträckning, var- igenom vid hopförandet av skiktet C med skikten A och B unge- fär lika avvattningsförhållanden kan föreligga. Härigenom banskikten A och B åter förstöres av mäldströmmen C och å andra sidan kan anord- undvikes å ena sidan att de redan formade ningen emellertid så regleras att banskikten vid hopförandet ännu befinner sig i ett tillstànd, som gör en ytterligare avvattning i dubbelviraområdet erforderlig, varigenom på grund av vätsketvärströmmar uppnås en bättre förfiltning och bind- ning mellan de enskilda banskikten, utan att fibermassan i skikten nämnvärt blandas med varandra. Därmed uppvisar denna anordning för framställning av kartong särskilt en fördel gentemot sådana virapartier vid vilka färdigbildade och i hög grad föravvattnade banskikt bara guskas på varandra.

Utföringsformen fig. 6 med den enda skillnaden att det i stället för det genomgående skiljeelementet 60 anordnats ett skiljeelement enligt fig. 7 motsvarar den enligt 60', som är fäst i en av mäldinloppet 46 oberoende, ortsfast hållare 62, som är anordnad nedströms mäldinloppets utträdes- öppning 54. Mäldströmmen 8 är efter kmmæflet av öppningen 54 först uppåt begränsad, för att sedan inträda i avgränsningen mellan skiljeelementen 46 och 60', Pig. 8 visar slutligen en utföringsform, i vilken är anordnat ett skiljeelement 60", som utgår först från den undre begränsningsväggen 63 i sekun- därmäldinloppet 55. Mäldströmmen B rör sig därför i detta fall från det första mäldinloppet 46 till sekundärmäldinlop- pet 55 med uppåt fri yta och träder först vid sekundärmäldin- loppet 55 under skiljeelementet 60“, genom vilket den häftas skild från mäldströmmen C ännu en viss sträcka.

Då särSkilfiaVSkiljeelementen 60 och 60' i utförings- formerna enligt fig. 6 och 7 den andra mäldströmmen avgrän- sas uppåt över en längre sträcka, är de lämpligen försedda 455 607 16 med ytor, som alstrar en mikroturbulens i mäldströmmen för att förhindra en utfällning av mälden på strömningssträckan, i vilken ännu ingen avvattning äger rum av vederbörande mäldström. _ .skåljeeåementen fasthàlles över sin utsträckning icke Visa e me e lämpligen av i detalj/och är, såvida de icke är fullständigt stelt fästa, genom motsvarande anordningar till sitt läge ställbara.

Claims (31)

10 15 20 25 30 35 455 607 17 PATENTKRAV

1. Sätt att framställa en flerskiktad pappersbana i en dubbelviramaskin med en första och en andra ändlös vira (1, 6), vilka delvis anliggande mot varandra under spänning gemensamt genomlöper en krökningssträcka, som alstrar ett avvattningstryck, och i inloppsomrâdet till krökningssträckan bildar en den under tillblivelse stående pappersbanan upptagande, konvergerande spalt (7), och medelst minst två, ur mäldinloppets utträdesöppningar (14 - 16) åtskilt utträdande, väsentligen intill varandra ledda mäldströmmar, som nedströms utträdesöppningarna (14 - 16) genom i strömningsriktningen förlöpande skiljeelement (25, 26) hålles skilda från varandra ytterligare en viss sträcka, k ä n n e - t e c k n a t av att åtminstone den en första av de båda virornz (1, 6) angränsande, första mäldströmmen (A) på denna första vira (1: 6) avvattnas till ett format pappersbaneskikt utan inverkan av den andra viran (6: 1) och krökningssträckans avvattningstryck samt att åtminstone den av det sista skiljeelementet (26; 60) styrda, utåt av ett skiljeelement icke avgränsade, sista mäld- stšömmen (C) införes för avvattning omedelbart i den av virorna (1, 6) bildade, konvergerande spalten (7).

2. , Sätt enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a t av att den första mäldströmmen (A) och de ytterligare mäldström- marna (B) till och med den sista (C) föravvattnas på den första viran (1).

3. Sätt enligt patentkravet 1 eller 2, k ä n n e t e c k - n a t av att föravvattningen på den första viran (1) sker väsent ligen under det statiska och dynamiska trycket från mäldström- marnas vätskepelare.

4. Sätt enligt patentkravet 1 eller 2, n a t av att föravvattningen på den första viran (1) pâverkas k ä n n e.t e c k - av pâ virans baksida anordnade avvattningselement (9, 10, 11,49)

5. Sätt enligt något av patentkraven 1 - 4, k ä n n e - t e c k n a t av åtminstone den sista mäldströmmen (C) och åt- minstone den av den första mäldströmmen (A) redan bildade banan i en krökningssträcka med tilltagande krökning utsättes för ett stigande avvattningstryck.

6. Sätt enligt något av patentkraven 1 - 5, k ä n n e - t e c k n a t av att mäldströmmarna (A, B, C) hålles skilda 10 15 20 25 30 35 455 607 18 från varandra av i sig väsentligen stela skiljeelement (25, 26; 48, 60).

7. Sätt enligt något av patentkraven 1 - 6, k ä n n e - t e c k n a t av styrningen av de enskilda mäldströmmarna (A, B, C) kan påverkas av skiljeelementen utanför utträdesöpp- ningarna (14, 15, 16; 53, 54; 56).

8. Dubbelviramaskin för tillämpning av sättet enligt något av patentkraven 1 - 7 med mäldinlopp med minst två från varandra skilda mäldtillförselledningar (21 - 23) och ett motsvarande an- tal utträdesöppningar (14 - 16), som avgränsas av över mäldin- loppens bredd sig sträckande, parallellt med strömningen förlö- pande begränsningsväggar (17 - 20), med skiljeelement (25, 26) mellan mäldströmmarna, som håller dessa skilda från varandraännx över en bestämd sträcka nedströms utträdesöppningarna (14 - 16), och med en första och en andra ändlös, omlöpande vira (1, 6), vilka gemensamt delvis går runt en avvattningsvals (4) och vid sitt inloppsställe på avvattningsvalsen (4) bildar en konverge- rande spalt (7) för upptagande av den under tillblivelse varande pappersbanan, k ä n n e t e c k n a d av att den första viran (1 resp. 6) före ankomsten till avvattningsvalsen (4; 44, 50) föres över en föravvattningssträcka (3), vid vars början befin- ner sig minst en utträdesöppning (14; 53) i mäldinloppet (13;46) att skiljeelementen (25, 26; 48, 60) är så utformade och så styr da att vid början av föravvattningssträckan endast den intill den första viran (1 resp. 6) gränsande, första mäldströmmen (A) tvättar den första viran (1; 6) och att åtminstone det sista skiljeelementet (26; 60) har en sådan längd att den av densamma uppburna, sista mäldströmmen (C) är riktad direkt in i den kon- vergerande spalten (7) mellan virorna (1, 6). k ä n n e t e c k n a d (2) i allt väsentligt rätlinjigt genom föravvattningssträckan (3).

9. Maskin enligt patentkravet 8, av att den första viran (1) föres från en bröstvals

10. Maskin enligt patentkravet 9, k ä n n e t e c k n a d av att på föravvattningssträckan (3) under den första viran (1) är anordnade avvattningen pâverkande element (9, 10, 11), såsom virabordselement suglíster (10) och/eller suglådor (11), före- trädesvis i ett arrangemang med tilltagande undertryck.

11. Maskin enligt patentkravet 9 eller 10, k ä n n e - t e c k n a d av att före avvattningsvalsen (4) under den förste 10 15 20 25 30 35 455 607 19 viran (1) är anordnad en virasko (12) med konvex översida, vars krökning är mindre än avvattningsvalsens (4) mantelkrökning och vilken åtminstone delvis även omges av den andra viran (6).

12. Maskin enligt patentkravet 8, k ä n n e t e c k n a d av att den första viran i föravvattningssträckan är förd omkring en formvals (4).

13. Maskin enligt något av patentkraven 8 - 12, k ä n n e - t e c k n a d med sluten yta. av att avvattningsvalsen utgöres av en vals (4) k ä n n e - (50)

14. Maskin enligt något av patentkraven 8 - 12, t e c k n a d med ett på manteln anbragt galler. av att avvattningsvalsen utgöres av en vals

15. Maskin enligt patentkravet 14, k ä n n e t e c k n a d av att avvattningsvalsen (44) innehåller en suglâda (42).

16. Maskin enligt något av patentkraven 8 - 15, k ä n n e - t e c k n a d den första viran (1) är förd över en till sitt läge ställbar av att den andra viran (6) före hopförandet med styrvals (5) för påverkan av den konvergerande inloppsspalten (7L

17. Maskin enligt något av patentkraven 8 - 16, k ä n n e - t e c k n a d av att skiljeelementen (25, 26; 48, 60) mellan de enskilda mäldströmmarna är utformade som stela skiljeytor. 1ß.

18. Maskin enligt patentkravet 17, k ä n n e t e c k n a d av att skiljeytorna med sina uppströms liggande ändar är sväng- bart ledade vid mälaínloppet.

19. Maskin enligt patentkravet 18, k ä n n e t e c k n a d av att skiljeytorna är inställbara i ett bestämt läge medelst yttre ställdon.

20. Maskin enligt patentkravet 19, k ä n n e t e c k n a d av att ställdonen utgöres av formbundet ingripande mekaniska ställdon.

21. Maskin enligt patentkravet 19, k ä n n e t e c k n a d av att ställdonen utgöres av kraftbundet verkande,exempelvis styrbara, elektromagnetiska avståndshållare.

22. Maskin enligt något av patentkraven 18 - 21, k ä n n e - t e c k n a d av att skiljeytorna i sin svängbara infästning är så utformade att de är utbytbara utifrån mäldinloppen.

23. Maskin enligt något av patentkraven 17 - 22, k ä n n e - t e c k n a d ningarna är utformade i erforderlig utsträckning krökta. av att skiljeytorna i motsvarighet mot virastyrå 10 15 _20 25 30 35 455 607 20

24. Maskin enligt något av patentkraven 17 - 23, k ä n n e - t e c k n a d av att skiljeytorna åtminstone delvis är försedda med en mikroturbulens alstrande ytstruktur.

25. Maskin enligt något av patentkraven 17 --24, k ä n n e - t e c k n a d utgöres av mäldinloppen angränsande utträdesöppningar i ett fler- av att minst två av utträdesöppningarna (53, 54) skiktsmäldinlopp (46), vars angränsande begränsningsväggar bil- dar en gemensam skiljevägg (47), till vilken ett skiljeelement (48) direkt ansluter.

26. Maskin enligt patentkravet 25 för en tvâskiktad bana, k ä n n e t e c k n a d av att en enda stel skiljeyta är för- bunden med den enda skiljeväggen och att utträdesöppningarnas båda yttre begränsningsväggar är ställbara för strålpåverkan.

27. Maskin enligt patentkravet 25 för en treskiktad bana, k ä n n e t e c k n a d av att den den första viran (1) angrän- sande skiljeväggen (19) och skiljeytan (25) är stelt utformade, den andra skiljeytan (26) resp. tillhörande skiljevägg (20) är rörligt ledad och företrädesvis ställbar och de yttre begräns- 18) är ställbara.

28. Maskin enligt patentkravet 25 för en treskiktad bana, ningsväggarna (17, k ä n n e t e c k n a d av att de båda erforderliga skiljeväg- -“ garna (19, 20) och/eller skiljeytorna (25', 26') är utformade som en deras ytterkanter förbindande, kanalliknande enhet (fig. 3b, 3c).

29. Maskin enligt något av patentkraven 17 - 24 för en tre- skiktad bana, (56) för den sista mäldströmmen (C) är anordnad nedströms utträ- (A, B) på ett ställe där bildandet av ett banskikt av den andra mäld- k ä n-n e t e c k n a d av att utträdesöppningen desöppningarna (53, 54) för de båda första mäldströmmarna strömmen (B) ännu icke är slutfört (fig. 6 - 8).

30. Maskin enligt patentkravet 29, k ä n n e t e c k n a d av att skiljeelementet (60') för åtskiljande av de andra och tred- je mäldströmmarna (B, C) börjar på ett ställe (62) nedströms ut- trädesöppningarna (53, 54) för de första och andra mäldströmmarna (A, B, fig. 7).

31. Maskin enligt något av patentkraven 17 - 30, k ä n n e - t e c k n a d av att intilliggande skiljeelement (25', 26'), som mellan sig innesluter en mäldström (B), har en profilering, som bildar plötsliga tvärsnittsändringar (27,28) för mäldströmmen HH.