SE454368B - Forangningsbrennare for flytande brensle - Google Patents

Description

454 368 Det uppnås genom att förângningskammarens vägg vid avstängd bränsletillförsel genom uppvärmningsanordningen är uppvärm- ningsbar till en rengöringstemperatur, som tillsammans med luftsyre leder till en förbränning av avlagringarna till i förbränningsrummet (6) utblâsbar aska, och att styrmedel (28) är anordnade, genom vilka under rengöringsfasen uppvärm- ningsanordningen under avbruten bränsletillförsel är drivbar.

Genom uppvärmningen av förgasningskammaren utan bränsletill- försel och utan därmed förbunden värmeavgâng kan mycket lätt rengöringstemperaturen uppnås, vid vilken avlagringarna, som övervägande består av kolstoff, kan förbrännas till aska. As- kan kan sedan förhållandevis lätt helt och hållet utblåsas.

Genom denna automatiska rengöring blir förgasningskammarens väggar så fina, att vid efterföljande förgasningsdrift en mycket god värmeövergâng sker till det för förgasning avsedda bränslet. På grund av denna rengöring kan också mindervärdiga, starkt försmutsade bränslen med hög viskositet och/eller hög täthet förbrännas. Då askan utblâses vid efterföljande bränsle- tillförsel av den då utvecklade gasen; behöver därför inte nâgra särskilda åtgärder för utblåsningsförloppet vidtagas. I det följande användes uttrycken "förångning" och "förgasning" i en och samma betydelse.

Enligt krav 2 kännetecknas uppfinningen av att förångnings- kammaren är bildad väsentligen av ett centriskt till kanal- systemet förlöpande förångningsrör och att utloppstvärsnittet uppgår till minst 5% av förångningsrörets inre tvärsnitt.

Då minst en utloppsöppning därutöver leder direkt in i för- bränningsrummet, kan askan utan svårigheter utblåsas. En tilltäppning av öppningarna är ej längre att frukta.

Det är lämpligt att tvärsnittet för varje utloppsöppning är större än 1 mmz, företrädesvis minst 3 mm2. Askan kan därmed snabbt utblåsas.

Vid en utföringsform är förgasningsröret öppet vid änden vänd mot förbränningsrummet. Motsvarande kan askan utan särskilt motstånd utblåsas. 454 368 En andra utföringsform tillser, att förgasningsröret vid den mot förbränningsrummet vända änden är försedd med en gavelplatta, som har åtminstone en utloppsöppning, vars tvärsnitt uppgår till 5 till 40% av förgasningsrörets in- nertvärsnitt. Gavelplattan förhindrar enbart litet utblås- ningen av aska, men bildar därutöver för ännu ej förângade bränsledroppar en barriär, som säkerställer en större uppe- hållstid och leder till fullständigare förgasning.

Vid en ytterligare utföringsform sörjes för, att förgas- ningsröret har en mot förbränningsrummet vända änden åt- minstone delvis tillslutande gavelplatta och utloppsöpp- ningar i periferiväggen. Utloppsöppningarna i periferiväg- gen tillåter, att askan fullständigt utblåses under beak- tande av dess egenvikt. Vidare inblandas den avgående bränslegasen likformigt med tillförda förbränningsluften.

Rengöringstemperatunen kan uppnås med hjälp av en elektrisk uppvärmningsanordning, som omgiver förgasningsröret. Särskilt lämpligt är det emellertid om förgasningsröret består av elektriskt ledande material och har anslutningar för ström- tillförsel. Härigenom kan rengöringstemperaturen uppnås särskilt snabbt. Detta beror å ena sidan därpå, att värmen kan överföras direkt från uppvärmningsanordningen, nämli- gen förgasningsröret, till koksavlagringen och för det and- ra, att också koksavlagringen är ledande och på grund av anliggningen mot det ledande förgasningsröret själv genom- strömmas av en uppvärmningsström.

Särskilt lämpligt är det om materialet.i förgasningsröret har ett högre elektriskt motstånd än koks. Den övervägande delen av uppvärmningsströmmen strömmar då direkt genom av- lagringen och uppvärmer denna snabbt till rengöringstempe- Iâfiul' .

Särskilt kan förgasningsröret bestå av kiselkarbid, som gjorts gastätt genom indränkning med kisel. Kiselkarbid mot- står å ena sidan den höga temperaturen och har å andra si- dan den erforderliga elektriska ledbarheten. Förgasnings- 454 368 röret av kiselkarbid kan också göras gastätt därigenom, att det uppbär en beläggning av kiseloxidnitrid. Denna be- läggning förhöjer också livstiden, emedan den är beständig mot oxiderande och reducerande atmosfär. Härutöver har den elektriska isolerande egenskaper.

Anslutningarna är lämpligen fastlödda medelst ett kisellod.

Sådana anslutningar är beständiga trots den höga temperatu- ren. ' Vid en utföringsform sörjes för att förgasningsröret om- gives av ett värmeisoleringsskikt, varvid anslutningarna dock befinner sig i ett isoleringsfritt rum. På detta sätt kan å ena sidan förgasningsröret snabbt uppnå rengörings- temperaturen och å andra sidan gives anslutningarna en viss kylverkan.

Vid en utföringsform uppbär förgasningsröret vid den mot förbränningsrummet vända änden utvändigt en ring av elekt- riskt ledande material, nära vars yttre omkrets är anbring- ad en anslutning. Denna anslutning ligger på avstånd från förgasningsröret och i närheten av kanalsystemet. Därför är dess temperaturbelastning låg.

Ringen kan också uppvisa en framskíutande läpp och själv tjäna såsom glödkropp, t ex därigenom att i läppomrâdet en tunnare väggtjocklek leder till.starkare'uPPvärmning.

Särskilt kan förgasningskammaren vara förenad med kanal- systemet över minst en strypöppning. över denna strypöpp- ning strömmar en begränsad sekundärluftmängd i närheten av bränsletillförselröret in i förgasningskammaren och befrämjar rengöringen.

En särskilt enkel utföringsform erhålles, om förgasnings- röret består av ett första rör och ett av detta mot den förbränningsrummet vända änden övergripande andra röret med mindre diameter och att mellan de båda rören minst en stödring är anordnad med vid ingångssidan med kanalsystemet .. ..... . r... . _.. ...._.._......' 454 368 förbundna strypöppningar. Detta ger en enkel möjlighet att inleda små mängder förbränningsluft i förgasningsröret. Vi- dare kan oljematningsröret, som har en ändå mindre diameter, bätter insättas i bakre änden av förgasningsröret.

Ytterligare fördel erhålles, om förgasningsröret är omslu- tet av ett elektriskt ledande mantelrör som hålles på av- stånd och i gaveländen är elektriskt förenat med förgas- ningsröret och om de båda anslutningarna är anbringade vid den från förbränningsrummet vända änden av förgasningsröret.

På detta sätt ligger de båda anslutningarna i en kallare zon.

Vidare är det möjligt, att ringspalten mellan de båda rören tjänar såsom luftkanal,--som är förenad med kanalsystemet via en öppning i mantelröret vid den mot förbränningsrummet vända änden och är förenad med förgasningskammaren via en öppning i förgasningsröret i den motsatta änden. På_detta sätt förvärmes luften som tillströmmar förgasningskammaren under drift eller vid rengöringsfasen.

För att uppnå en elektrisk isolering mellan förgasningsrö- ret och bränslematningssystemet, är det vidare lämpligt om förgasningsröret är förenat med ett bränslematningsrör via en rörformiq hållare eller ytterligare förbindnings- medel och att hållaren och/eller förbindningsmedlet består av elektriskt ledande material. Förbindningsmedlet kan t ex omfatta ett glaslod. Det vanligen av metall tillverkade bränslematningsröret är därigenom elektriskt isolerat rela- tivt förgasningsröret.

Ett styrorgan med en första utgång för styrning av bränsle- tillförseln till förgasningsbrännaren, en andra utgång för styrning av den elektriska uppvärmningsanordningens effekt och likaledes en tredje utgång för styrning av lufttill- förseln, med ingångar för de driften påverkande parametrar- na och med en programkoppling för tidriktig styrning av utgångarna, för genomförande av det tidigare beskrivna sättet, kännetecknas enligt uppfinningstanken därav, att programkopplingen är så_utformad, att den andra utgången av- 454 ses ' 6 ger en kopplingssignal, på grund av vilken uppvärmnings- anordningen tillföres en tillräcklig elektrisk effekt för förbränningen av avlagringar i förgasningskammaren.

Genom denna utformning av styranordningen reduceras kostna- den för den korrekta utgângen av rengöringsfasen till ett minimum. Detta emedan rengöringsfasen kan slutföras under utnyttjande av redan i styranordningen befintlig information enbart i beroende av uppträdandet av en rengöringssignal.

Programkopplingen kan så utformas, att i tidsmässig överlapp- ning med kopplingssignalen den tredje utgången avger en fri- givningssignal, på grund av vilken förgasningsbrännaren tillföres sekundärluft. Pâ detta sätt tillföres också ren- göringsluft automatiskt för förbättring av rengöringen.

För framkallandet av rengöringssignalen förefinnes skilda möjligheter. När programkopplingen är utformad för den tidsriktiga starten av en förgasningsbrännare i drift stående inkopplingsfasen kan rengöringssignalen själv alstras före början av inkopplingsfasen av programkopp- lingen. Om programkopplingen är konstruerad för det tid- riktiga förloppet för en förgasningsbrännare utan under drift verkande urkopplingsfas, kan rengöringsssignalen själv alstras efter urkopplingsfasens förlopp av program- kopplingen. För avgivning av rengöringssignalen kan emeller- tid också anordnas en mätanordning som kännetecknar förgas- ningsbrännarens driftstid. En andra möjlighet består däri, att för avgivning av rengöringssignalen anordna en mätanord- ning som direkt eller indirekt anger storleken av avlag- ringen i förgasningskammaren. t Vid en styranordning med en säkerhetskrets, som vid upp- trädandet av ett fel, som visar sig genom tändavbrott el- ler flamavbrott en eller flera gånger och avger en felsig- nal, är det lämpligt att programkopplingen uppvisar en styr- krets, som vid uppträdandet av felsignalen förorsakar alst- randet av spärrsignalen och kopplingssignalen och därmed 454 368 förorsakar en rengöringsfas, och slutligen vid bortfall av spärrsignalen inleder en inkopplingsfas. Vanligen räcker rengöringsförloppet för att avhjälpa detförhandenvarande felet. När styranordningen har en urkopplingsanordning, som utlöses av en urkopplingssignal, skall styrkretsen av- ge urkopplingssignalen, när ett visst antal av rengörings- och inkopplingsfaser genomlöps och felsignalen fortfarande föreligger. Enbart sedan genom rengöringsfasen felet ej avhjälpa, avges den automatiska urkopplingen, vid vilken en återinkoppling förhindras genom en manuellt lösbar spärr.

Uppfinningen kommer i det följande att beskrivas med hän- visning till bifogade ritningsfigurer i föredragna utfö- ringsformer.

Fig. 1 visar därvid ett längdsnitt genom en första utfö- ringsform av en förgasningsbrännare enligt uppfinningen.

Fig. 2 visar ett längdsnitt genom en modifierad förgas- Fig. 3 visar ett längdsnitt genom en ytterligare förgas- ningskammare med tillhörande byggdelar.

Fig. 4 visar ett längdsnitt genom ännu en utföringsform. vid utföringsformen enligt fig. 1 bildas en förgasnings- kammare 1 väsentligen av ett förgasningsrör 2, som vid bakre änden via en rörformig hållare 3_är förbunden med ett bränslematningsrör 4, t ex ett standardkapillärrör av rostfritt stål. Den däremot liggande änden bildar en stor utloppsöppning 5 som mynnar i ett_förbränningsrum' 6 som omgives av ett hâlcylindriskt brännrör 7. Förgas- ningsröret 2 uppbär vid änden 5 utvändigt en ring 8 och är omgiven av en värmeisolering 9 över nästan hela sin längd. Ett kanalsystem 10 för tillförsel av förbrännings- luft bildas mellan ett värmeisoleringen 9 omgivande hus och en med en tangentiell tilloppsstuds 12 försedd mantel 13. Vid denna mantel är medelst gängor 14 ett brännarhuvud . _. _ ~ .P W “la 1: w 454 368 " 8 15 fäst, vilket framåt uppbär en konformig yta 16.Huset 11 är förenat med den yttre ringen 8 via en förbindnings- ring 17 med en yttre konisk yta 18. De båda koniska ytorna begränsar en konformig ringspalt 19 för luftutströmningen, som kan förändras genom vridning av brännarhuvudet 15 i sin bredd. Genom en strypöppning 35 i huset 11 och en stryp- öppning 36 i förgasningsröret 2, som via en friyta i värme- isoleringen 9 är förenade med varandra, ledes rengöringsluft från kanalsystemet 10 till förgasningskammaren 1.

Tre skruvar 20, av vilka enbart en visas, är inskruvade i gängade hål 21 i huset 11 och säkrar läget för hållaren 3 och därmed förgasningsröret 2. ' Förgasningsröret 2 och den yttre ringen 8 består väsentli- gen av kiselkarbid, som'genom indränkning med kisel gjorts gastäta. Detta material är vidare elektriskt ledande. I stället därför eller därtill kan kiselkarbiden beläggas med ett skikt av kiseloxinitrit. Vid bakre änden är en anslutningsring 22 anordnad, från vilken en anslutninge- ledning 23 avgår. Utanför ringen 8 är anordnat en ström- anslutningsring 24, från vilken en anslutningsledning 25 utgår. Anslutningarna åstadkommas medelst ett kisellod.

Hållaren 3 och förbindningsringen 17 består av ett elekt- riskt isolerande och värmeisolerande material, t ex kera- miskt material såsom magnesiumsilikat, kordierit och lik- nande. Hållaren 3 är gastätt insatt i förgasningsröret 2.

Också matningsledningen 4 är gastätt insatt i hållaren 3.

Båda sakerna kan ske medelst ett glaslod.

Värmeisoleringen 9 kan t ex bestå av keramisk tråd, alu- miniumoxid, kiseldioxid bland annat.

De båda anslutningsledninqarna 23 och 25 är förenade med en kopplingsanordning 26, som på sin sida matas av en spänningskälla 27, t ex ett normalt växelströmsnitt. Kopp- lingsanordninqen 26 styres av ett styrorgan 28, som är W 454 368 uppbyggt enligt tekniken för kända eldningsautomater och uppvisar en programkoppling. En första utgång 61 styr me- delst en spärrsignal R en ventil 62 för bränsletillförseln.

'En andra utgång 63 styr medelst en kopplingssignal T den elektriska uppvärmningsanordningens effekt medelst kopp- lingsanordningen 26. En tredje utgång styr medelst en sig- nal U en ventil 65 för lufttillförseln till kanalsystemet 10. över ingångarna 66, 67 och 68 tillföras på känt sätt signaler från panntermostaten, från en flamvakt etc.

Vid en ingång 69 kan en mätanordning 70 anslutas, som av- ger en rengöringssignal S för start av en rengöringsfas, när beläggningen i förgasningskammaren 1 har överskridit en viss tjocklek. Rengöringssignalen S kan emellertid ock- så avledas från i styrorganet 28 föreliggande data. Till exempel kan den alstras före start av varje inkopplings- fas, efter slutet av varje urkopplingsfas, efter ett be- stämt antal driftsperioder av anläggningen, vid uppträdande av en felsignal, som alstras vid tändavbrott eller flam- avbrott eller motsvarande.

På vanligt sätt är styroganet 28 så konstruerat, att start- fasen upprepas en- eller flera gånger, om ett tändförsök sker utan framgång eller flamman under drift slocknar. Där- efter sker en slutlig urkoppling, varefter enbart en manuell återstart är möjlig. Här är det emellertid lämpligt, om en eller flera startfaser är förkopplade en rengöringsfas, eme- dan härigenom möjligen orsaken till felet kan hävas och ur- kopplingen blir överflödig.

Rengöríngsfasen genomföras enligt följande: Strömtillförselledningarna 23 och 25 matas med spänning utan att samtidigt bränsle tillföres övermatningsledningen 4. Förgasningsröret 2 upphettas därvid till en temperatur av von - 14oo°c. Eventuellt vid dess insida fastsittande koksavlagringar förbrännas under syrgasupptagning från den till förgasningsröret tillförda reningsluften till aska. 454 368 " 10 Denna aska blåses med rengöringsluften genom utloppsöpp- ningen 5 in i förbränningsrummet 6.- Om vid upprätthållande av kopplingssignalen T och därmed förgasningsrörets 2 uppvärmning genom tillförd flytande bränsle avkyles, eller om vid ändring av kopplingssignalen T strömmen genom förgasningsröret minskas, sjunker dess temperatur. I omrâdet för utloppsöppningen 5, nämligen innan- _för den yttre ringen 8, förblir dock en ringformig glödzon.

När bränsletillförseln inkopplas och första bränsledroppen förgasas i förgasningsröret 2, erhålles tillsammans med den i röret befintliga luften en brännbar blandning, som tändes vid glödzonen 29 och uttränges av det efterföljande förgasade bränslet in i förbränningsrummet 6, där sedan den efterföl- jande gasen tillsammans med den över kanalsystemet 10 till- förda förbränningsluften ger en brännbar blandning, som tändes av den ursprungliga vid glödzdnen bildade flamman.

Sedan kan den till förgasningsröret 2.tillförda elektriska effekten ytterligare minskas, då det inte mera ankommer glödzonen 29 att alstra en stökiometrisk förbränning.

Vid utföringsformen enligt figuren 2 användes för motsva- rande delar med talet 100 förhöjda hänvisningsbeteckningar.

De icke visade delarna av totala anordningen har samma form som i fig. 1. ' Förgasningsröret 102 är vid främre änden försett med en gavelplatta 130, vilken har flera utloppsöppningar 105.

Dessa ligger i centrum och på en koncentrisk cirkel. En påsatt yttre ring 108 uppvisar en läpp 131 med en förtun- nad väggzon 132. När ström flyter genom förgasningsröret 102 och dettas yttre ring 108 upphettas väggområdet 132 starkt så att där uppstår en glödzon 129.

Vid bakre änden är hâllaren utformad såsom rör 103, som hålles via två stödringar 133 och 134 i förgasningsröret 102. Stödringen uppvisar strypöppningar 135 respektive 136 som relativt varandra är försatta. Mellan de båda stödringarna förefinnes ett mellanrum 137. Bakre änden av i! l) . .då 1454 see " 11 förgasningsröret 2 är förenat med det här ej visade kanal- systemet 10. På grund härav inträder en liten sekundärluft- mängd ur kanalsystemet in i förgasningskammaren 100. Utlopp av bränslegas är dock förhindrat, emedan stödringaran 133 och 134 bildar en labyrinttätning. Genom utloppsöppningen 105 gives bestämd önskad strålform för bränslegasen. Ringens 108 koniska yta 138 har en något större konvinkel än-bräns- lestrålen så att till följd av återcirkulation förbrännings- luft ytterligare ledes mot glödzonen 129. Den yttre koniska ytan 118 tjänar för luftstyrningen.

Vid utföringsformen enligt figuren 3 användes med talet 200 förhöjda hänvisningsbeteckningar relativt motsvarande 1 hänvisningsbeteckningar för figuren 1. Bakre anslutningen av förgasningsröret 202 visas inte i detalj. Förgasningsrö- ret 202 är koncentriskt omgivet på avstånd av ett mantel- rör 239, som stödjes på förgasningsröret via en bakre stödring 240 och en främre stödring 241. Mantelröret upp- bär den yttre ringen 208 med vilken anordningen framtill kan fästas. Den elektriska anslutningen 224 är anbringad vid bakre änden av mantelröret. Mellanrummet 242 mellan de båda rören tjänar såsom luftkanal, som framtill i man- telröret har en öppning 243, vilken leder till kanalsyste- met 10 och baktill har en öppning 244 i förqasningsröret 202, vilken leder till förgasningsrummet 201. Till följd härav kan sekundärluft, som vid genomströmning av kanalen 242 uppvärmes, inledas i förgasningsrummet.

Vid främre änden är en gavelplatta 230 med utloppsöppningar 205 anordnad. Den övergriper emellertid gavelytan av förgas- ninqsröret 202 och mantelröret 239. Förgasningsröret 202, gavelplattan 230, mantelröret 239 är framställda av kisel- karbid. Till följd härav erhålles en sluten strömkrets mel- lan anslutningarna 222 och 224, varvid förgasningsröret, emedan det är konstruerat med ett större elektriskt mot- stånd, starkast uppvärmes. vid främre änden uppvisar förgas- ninqsröret ytterligare utloppsöppningar 245 vid omkretsen, vilka står i förbindelse via ett ringutrymme 246 med motsva- rande periferiöppningar 247 1 mantelröret. över dessa peri- 454 368 12 feriöppningar kan aska särskilt lätt utblâsas vid det vanli- gen horisontella anordnandet av förgasningsröret 202. vida- re uppnås genom periferiöppningarna 245 och 247 tvärsnitts- förminskningar i förgasningsröret 202 och i mantelröret 239, vid vilken starkare uppvärmning uppträder; så att här bildas en glödzon 229. vid utföringsformen enligt fig. 4 användes med talet 300 förhöjda hänvisningsbeteckningar i förhållande till motsva- rande delar i fig. 1. Förgasningsröret 301 som består av ett elektriskt ledande material, har vid främre änden en gavelvägg 330 med en enda centrerad utloppsöppning 305.

Den omgives av ett värmemotstånd 348, t ex av kiselkarbid. som t ex kan ha formen av ett rör som en gång är slitsat ur hela sin längd och i_övrigt flerfaldigt från båda ändar- na är slitsad över-större delen av sin längd. Vid de från varandra skilda delarna ligger anslutningarna, av vilka här enbart den vinkelfiormiga anslutningen 324 visas. Den tryckes medelst skruvar 349 och 350 mot värmemotståndet 348. Skruvarna stöder å sin sida mot ett isolerrör 351, -vilket omsluter värmeisoleringen 309. En distanshylsa 352 av isolerande material, som är utsparad i anslutningens omrâde, tjänar såsom centrering för förgasningsröret och är belastat medelst skruvar 353f Också med denna indirekta uppvärmning kan rengöringstempe- ratur respektive glödtemperatur uppnås i området av främre änden av förgasningsröret 302. I stället för det slitsade 'röret kan också användas värmekroppar av motståndstråd i skruvlinjeform med den eller flera trådingångar. Genom progressiv stigning av skruvlinjen kan olika stark uppvärm- ning uppnås vid olika lägen.

I alla fallen är det tillräckligt med ett mycket lågt pump- tryck för att mata bränslet i firgasningsröret, t ex i stor- leksordningen av 0,1 bar till maximalt 0,5 bar. Brännarens effekt kan ändras ungefärligen i förhållandet 1:10, varvid bränsle och förbränningsluft inställes relativt varandra ungefär i samma förhållande. Anslutningarna kan icke enbart lödas fast utan också smältas fast eller cintras fast.

Claims (27)

._ i_-..-...._..J 454 368 jj PATENTKRAV:

1. Förângningsbrännare för flytande bränsle med en för- ångningskammare, som uppvisar en elektrisk uppvärmnings- anordning och som är försedd med minst en till förbrän- ningsrummet ledande utloppsöppning, med medel för att undanröja av under drift bildande avlagringar på förång- ningskammarens vägg och med ett kanalsystem för tillför- sel av åtminstone övervägande delen av förbränningsluft till förbränningsrummet, k ä n n e t e'c k n a d av, att förångningskammarens (1;101;201;301) vägg vid av- stängd bränsletillförsel genom uppvärmningsanordningen är uppvärmningsbar till en rengöringstemperatur, som tillsammans med luftsyre leder till en förbränning av avlagringarna till i förbränningsrummet (6) utblåsbar aska, och att styrmedel (28) är anordnade, genom vilka under rengöringsfasen uppvärmningsanordningen under av- bruten bränsletillförsel är drivbar.

2. Brännare enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av, att förångningskammaren (1;101;201;301) väsentligen är begransaa meaelst ett aentriskt tin kanalsysfiemet (10) förlöpande förångningsrör (2;102;202;302) och att utlopps- tvärsnittet uppgår till minst 5% av förångningsrörets finnertvärsnitt.

3. Brännare enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d av, att tvärsnittet för varje utloppsöppning (5;10S;20S:305) 2 och företrädesvis minst 3 mmz. är_större än 1 mm

4. Brännare enligt krav 2 eller 3, k ä n n e t e c k - n a d av, att förängningsröret (2) vid den mot förbrän- ningsrummet vända änden är öppet över sitt hela tvär- snitt. '

5. Brännare enligt krav 2 eller 3, k ä n n e t e c k nha d av, att förångningsröret (102;202;302) vid mot förbrän- ningsrummet vända änden är försedd med en gavelplatta (130; å4s4 ses 4 14 230;330), som uppvisar åtminstone en utloppsöppning (105: zosnos) , vars tvärsnitt uppgår :111 från à 1-.111 40 s av förångningsrörets innertvärsnitt.

6. Brännare enligt krav 2 eller 3, k ä n n e t e c k n a d av, att förångningsröret (202) uppvisar en den mot förbrän- ningsrummet vända änden åtminstone delvis tillslutande gavelplatta (230) samt utloppsöppningar (245) i periferí- väggen.

7. Brännare enligt något av kraven 2-6, k ä n n e t e c k - n a d av, att förângningsröret (2;102;202) består av elektriskt ledande material och är försedd med anslut- ningar (22,24;122,124;222,224) för strömtillförseln.

8. Brännare enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a d av, att förångningsrörets (2;102;202) material har ett högre elektriskt motstånd än koks.

9. Brännare enligt krav 7 eller 8, k ä n n e t e c k n a d av, att förångningsröret (2;102;202) består av kiselkarbid som genom indränkning med kisel gjorts gastät.

10. Brännare enligt något av kraven 7-9, k ä n n e t e c k 7 n a d av, att förângningsröret (2;102;202) består av kisel- karbid och uppbär en beläggning av kiseloxinitrid.

11. Brännare enligt något av kraven 7-10, k äån n e t e c k - n a d av, att förångningsröret omgives med ett värmeiso- leringsskikt varvid anslutningarna befinner sig i ett isoleringsfritt rum.

12. Brännare enligt något av kraven 7-10, k ä n n e t e c k - n a d av, att förângningsröret (2;102) vid den mot för- bränningsrummet vända änden utvändigt uppbär en ring (8;108) av elektriskt ledande material, varvid intill ringens yttre 4s4_sea 15 periferi en anslutning (24;124) är anbringad.

13. Brännare enligt något av kraven 1-12, k ä n n e t e c k- n a d av, att förångningskammaren (1;101;201) är försedd med en tillförsel för en liten förbrukningsdel av förbrän- ningsluftsmängden.

14. Brännare enligt krav 13, k ä n n e t e c k n a d av, att förbrnkningsdelen uppgår till mindre än 1.9 %, företrä- desvis 0.2 - 0.5 %.

15. Brännare enligt krav 13 eller 14, k ä n n e t e c k - n a d av, att förångningskammaren (1;101) vid ingångs- sidan är förenad via minst en strypöppning (35,36;135,136) med kanalsystemet (10).

16. Brännare enligt krav 15, k ä n n e t e c k n a d av, att den mot förbränningsrummet bortvända änden av förång- ningsröret (102) griper in i ett andra rör (103) med mindre tvärsnitt och att mellan de båda rören är anordnat minst en stödring (133,134) med på ingångssidan med kanalsyste- met (10) förenade strypöppningar (135,136).

17. Brännare enligt något av kraven 7-15, k ä n n e t e c k- n a d av, att förångningsröret (202) är omgivet av ett koncentriskt på avstånd härifrån fasthållet och på gavel- sidan med det elektriskt förenat, elektriskt ledande man- telrör (239) och att båda anslutningarna (222,224) är an- bringade vid den från förbränningsrummet vända änden av förângningsröret respektive mantelröret.

18. Brännare enligt krav 17, k ä n n e t e c k Å a d av, att ringspalten (242) mellan de båda rören (202,239) tjänar såsom luftkanal, som genom en öppning (243) i mantelröret vid den mot förbränningsrummet vända änden är förenad med 454 568 ' 16 kanalsystemet och som genom öppningen (244) i förångnings- ' röret vid motsatta änden är förenad med förångningskamma- ren (201).

19. Brännare enligt något av kraven 1-18, k ä n n e - t e c k n a d av, att uppvärmningsanordningen är konstrue- rad för en rengöringstemperatur mellan 700 och 1400 C°.

20. Brännare enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av, att rengöringsfasen medelst styrmedlet (28) är förkopp- lingsbart varje inkopplingsfas eller efterinkopplingsbar varje frånkopplingsfas.

21. ; Brännare enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av, att rengöringsfasen genom styrmedlet (28) är inledningsbar i beroende av en driftstiden.kännetecknande signal.

22. Brännare enligt krav 1,*k ä n n e t e c k n a d av, att rengöringsfasen genom styrmedlet (28) är inledningsbar i beroende av en storleken för avlagringarna kännetecknande signal.

23. Brännare enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d- av, att rengöringsfasen, följd av en inkopplingsfas, är in- ledningsbar genom styrmedlet (28) i beroende av ett fel, som visat sig 1 en eller flerfaldiga tänd- eller flam- misslyckanden.

24. Brännare enligt något av kraven 1 eller 20-23, k ä n n e t e c k n a d av, att såsom styrmedel (28) tjänar ett styrdon, vilket på i och för sig känt sätt upp- visar en första utgång (61) för styrning av bränsletillför- seln, en andra utgång (63) för styrning av den elektriska uppvärmningsanordningens effekt och en tredje utgång (64) rför styrning av lufttillförseln, vidare ingångar (66-69) för drift av påverkande parametrar och en programregula- tor (60) för tidsriktig styrning av utgångarna och att programregulatorn är så utformad, att vid förhandenvarande 454 568 17 av en spärrsignal (R) vid första utgången och vid upp- trädande av en rengöringssignal (S) för den andra ut- gången (63) en kopplingssignal (T) avgives för inkoppling av rengöringsfasen.

25. Brännare enligt krav 13 eller 14 och 24, k ä n n e - t e c k n a d av att programregulatorn (60) är så utfor- mad, att i tidsmässig överlappning med kopplingssignalen (T) för den tredje utgången (64) en frigivningssignal (U) avgiveš, på grund av vilken forångningskammaren är tillförbar reningsluft.

26. Brännare enligt krav 21 eller 25, k ä n n e t e c k - n a d av att programregnlatorn (60) uppvisar en styrkrets, som vid uppträdande av en felsignal, som uppträder vid en - eller flerfaldiga tänd- eller flammisslyckanden, föror- sakar alstrandet av spärrsignalen (R) och kopplingssigna- len (T) och därmed en rengöringsfas och därefter under bortfall av spärrsignalen inleder en inkopplingsfas.

27. Brännare enligt krav 26, k ä n n e t e c k n a d av att styrkretsen avger en urkopplingssignal, när ett visst antal rengöríngs- och inkopplingsfaser genomlöps 'och felsignalen föreligger.