SE450874B - Sett att framstella halade stenger - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 450 874 2 lig stång B4, som är en produkt (fig 1 9).

Det ovan beskrivna konventionella tillverknings- förfarandet medför följande problem: 1) Det hålade ämnet B3 valsas med insatt dorn 33, som tjänstgör som ett inre dimensioneringsverktyg, och eftersom dornen 33 utsättes för plastisk deformation, kommer produkten att ha otillfredsställande rundhet och att ha excen- tricitet hos rörväggen; 2) produkten har väsentligt ojämn innerdiameter, vilket innebär ojämnhet_hos vägg- tjockleken och följaktligen är dimensionsnoggrannheten låg, sett som helhet; och 3) dornen 33, som utsättes för plastisk deformation, måste skrotas efter använd- ningen, och följaktligen blir kravet på verktyg dyrt och oekonomiskt. För att övervinna en av dessa svårig- heter eller nackdelar, som beror på att kravet på verk- tyg blir dyrt till följd av användningen av en dorn, har man föreslagit framställningen av hålade stänger genom att utsätta ett ämne för presshálning i ett press- hålningsverk, varpå detta hålade ämne gives mindre diame- ter genom att det ledes genom ett kontinuerligt valsverk med kalibrerade valsar av oval rund typ, arrangerade i ett omväxlande horisontellt och vertikalt mönster, varvid något inre kalibreringsverktyg inte användes (japanskt patent 114407/75).

Experiment av upphovsmännen till föreliggande upp- finning har visat att det med ett sådant förfarande är ytterst svårt att uppnå tillräcklig rundhet, när duovalsverk med kalibrerade valsar utnyttjas. Det har också konstaterats, att när grovvalsverk av.triovals- verkstyp med kalibrerade valsar utnyttjas, kan man uppnå bättre rundhet än vid användningen av duovalsverk, men även användningen av triovalsverk har sin begränsning.

Förutom nämnda tillverkningsmetodik finns ett annat förfarande, som liknar förfarandet enligt föreliggande uppfinning, nämligen förfarandet enligt den amerikanska patentskriften 374 703 med titeln "Rolls for reducing and tapering tubes and rods" (13 december 1887). Dessa 10 15 20 25 30 35 450 874 3 valsar skiljer sig emellertid från valsarna enligt före- liggande uppfinning i fråga om utformning och sambandet mellan korsningsvinkel och läget för vartdera valspar- tiet med större diameter. Vidare finns den amerikanska patentskriften 3 495 429 med titeln "Method of reducing tubes, especially thick-walled tubes and means for prac- ticing the method" (17 februari 1970), men även detta förfarande skiljer sig från föreliggande uppfinning i fråga om valsarnas utformning, och en ihålig stängs innerdiameter minskas icke pà sättet enligt föreliggande uppfinning.

Ett liknande förfarande beskrives också i svensk patentansökan 8104419-O, enligt vilken en hylsa fram- ställes väsentligen genom reduktion av ytterdiametern med hjälp av ett valsverk med tre eller fyra.valsar, som arrangerats runt en sticklinje,och utan nâgra inre kalibreringsverktyg, varvid valsarnas axlar är sned- ställda eller snedställbara, så att axeländarna på var- dera sidan om valsarna ligger nära vid eller ligger på avstånd från sticklinjen och varvid axlarna är så snedställda, att axeländarna på respektive sidor av valsarna är vända i perifeririktningen på en och samma sida av den mantel, som bearbetas. _ Principen enligt nämnda metod är med andra ord baserad på det faktum, att när höljet har en viss vägg- excentricitet, om dess ytterdiameter har minskats på ett sådant sätt att väggtjockleken ökar, är graden av tjockleksökning större inom en tunnväggig del än inom en tjockväggig del, varigenom väggtjockleken hos hylsan utjämnas till följd av detta faktum. Enligt experiment, som utförts av upphovsmännen till föreliggande uppfin- ning, kan en sàdan väggtjockleksutjämning uppnås enbart när T/D är 25% eller lägre, och faktum är att det har bekräftats, att det, när T/D är över 25%, är fysiskt omöjligt att öka väggtjockleken genom reduktion av ytter- dlametern enligt detta kända förfarande. Detta innebär, att förfarandet enligt sistnämnda svenska patentansökan 'G1 10 ha Un 20 25 30 35 450 874 4 är avsett för användning enbart när T/D är 25% eller lägre. Sättet enligt föreliggande uppfinning är emeller- tid användbart i de fall, då T/D är 25% eller högre.

Medan det kända förfarandet tjänar till en diameter- reduktion, vid vilken väggtjockleken ökas, syftar före- liggande uppfinning till en sträckning, så att vägg- tjockleken såväl som ytterdiametern minskas. Det är därför uppenbart, att de två förfarandena är helt olika varandra.

Föreliggande uppfinning har gjorts mot ovanstående bakgrund. ' Ett ändamål med föreliggande uppfinning är sålunda att åstadkomma ett sätt för framställning av hålade stänger utan användning av inre kalibreringsverktyg, varigenom man är fri från den ekonomiska belastningen av sådana verktyg, och vilket förfarande gör det möjligt att uppnå hålade stänger med höggradig dimensionsnog- grannhet hos väggtjocklek och även ytterdiameter.

Ett annat ändamål med föreliggande uppfinning är att åstadkomma ett sätt att framställa ihåliga stänger, vilket sätt möjliggör framställning av en produkt med specificerade dimensioner utan att de mekaniska egen- skaperna hos produktmaterialet försämras.

Dessa och andra ändamål, som kommer att framgå av ef- terföljande beskrivning, har nu uppnåtts genom ett sätt att framställa stänger enligt uppfinningen, vid vilket ett runt ämne hålas för framställning av ett hålat ämne genom spånskärande eller plastisk bearbetning och därefter sträckes med hjälp av ett roterande valsverk, som har tre eller fyra koniska valsar arrangerade runt en sticklinje för det bearbetade hålade ämnet och som saknar inre kalibre- ringsverktyg, varvid valsarna är sådana, att deras diame- ter varierar rätlinjigt längs valsarnas axlar, varjämte valsverket är av sådan korsvalstyp, att valsarnas axlar är snedställda eller snedställbara med en korsningsvin- kel Y och att vardera valsen har sin ena axelände nära in- vid sticklinjen och sin andra axelände på avstånd från 10 l5 30 3a 450 874 5 sticklinjen, och varvid valsarnas axlar med en matnings- vinkel B är snedställda åt samma håll i det hålade ämnets perifeririktning. Sättet kännetecknas av att både ytter- diametern och väggtjockleken hos det hålade ämnet minskas till önskade dimensionsvärden genom nämnda sträckning, så att ämnet omvandlas till en hålad stång med ett förhållan- de av 25% eller högre mellan väggtjocklek och diameter.

Föredragna modifieringar av sättet enligt uppfin- ningen anges i efterföljande underordnade patentkrav.

Uppfinningen skall i det följande närmare beskrivas under hänvisning till de bifogade ritningarna.

Fig 1 visar schematiskt steg för steg hos ett konven- tionellt förfarande.

Fig 2 visar schematiskt steg för steg vid sättet enligt föreliggande uppfinning.

Fig 3a visar schematiskt en frontvy av ett valsverk, som utnyttjas vid sättet enligt föreliggande uppfinning.

Fig 3b visar schematiskt en sektion längs linjen b-b 1 fig sa. ' Fig 3c visar schematiskt en sidovy längs linjen c-c i fig 3b. ' Fig 4a visar schematiskt en frontvy av ett annat vals- verk, som utnyttjas vid sättet enligt uppfin- ningen.

Fig 4b visar schematiskt en sektion längs linjen b-b i fig 4a.

Fig 4c visar schematiskt en sektion längs linjen c-c ' i fig 4b.

Fig 5 visar schematiskt sambandet mellan kors- och matningsvinklar och håldiametrar hos hàlade stäng- er.

Fig 6a visar en sektion genom en hålad stång, som fram- ställts på sättet enligt föreliggande uppfinning.

Fig 6b visar en sektion genom en hàlad stång, som fram- ställts på sättet enligt föreliggande uppfinning. 10 15 20 25 30 35 450 874 6 Fig 7 visar grafiskt sambandet mellan kors- och matnings- vinklarna och de mekaniska egenskaperna hos håla- de stänger.

Fig 8 visar konturen på ett dragprovstycke av en hålad stång, som framställts på sättet enligt föreliggan- de uppfinning.

Sättet enligt föreliggande uppfinning skall nu beskrivas närmare i detalj under hänvisning till de bifogade ritningarna. Fig 2 visar schematiskt de olika 3 förfaringsstegen vid sättet att enligt föreliggande uppfinning framställa ihåliga stänger (i det följande benämnt uppfinningsförfarandet). Ett runt stångämne A1 (som kan vara ett runt ämne) med specificerad dia- meter framställdes såsom visas i fig 2a. Det runda ämnet A hâlas till ett hâlat ämne A 1 2 betning under utnyttjande av en borr 1, såsom visas genom mekanisk bear- i fig 2b. Efter upphettning till specificerad tempe- ratur, såsom åskådliggöres i fig 2c, utsättes det hålade ämnet A2 för sträckning med hjälp av ett roterande vals- verk 4, såsom åskådliggöres i fig Zd. Alternativt utsättes det runda stångämnet A1 först för upphettning'i en värm- ningsugn 2 till en specificerad temperatur, som är lämp- lig för plastisk bearbetning, såsom åskådliggöres i fig 2b', varpå det upphettade runda ämnet A1 hâlas cen- tralt till ett hålat ämnet A2 med hjälp av en sträng- 2 press 3, såsom åskådliggöres i fig 2c'. Det hålade ämnet A2 utsättes sedan för sträckning med hjälp av valsverket 4, såsom åskådliggöres i fig Zd. Det sträckta hàlade ämnet kapas till hålade stänger A3 med specificerad längd, såsom åskådliggöres i fig 2e. Valsverket 4 är av sådant arrangemang som visas i fig 3a, 3b och 3c.

Fig 3a visar schematiskt en frontvy och visar hur ett hålat ämne A 2 inloppsänden för det hålade ämnet. Fig 3b visar en sek- bearbetas medelst valsverket 4, sett från tion längs linjen b-b i fig 3a, och fig 3c är en sidovy längs linjen c-c i fig 3b. Valsarna 41 har vardera en rygg 41a nära sin ena axiellt orienterade ände, varvid * 10 15 20 25 30 35 450 874 7 diametern hos valsen gradvis minskas längs en rät linje i riktning mot ena valsänden och gradvis förstoras längs en rät linje i riktning mot andra valsänden, så att valsen väsentligen har formen av en stympad kon med en inloppsyta 41b och en utloppsyta 41c. Valsarna är så placerade, att deras inloppsytor 41b är placerade vid uppströmsänden av valsarna, sett längs rörelsebanan för det hålade ämnet A2. Dessutom är valsarna arrange- rade väsentligen på lika avstånd från varandra runt L sticklinjen X-X för det hàlade ämnet A2, varvid skär- 'Y '7\'-' ningspunkterna O, som vardera ligger mellan valsens axiallinje Y-Y och ett plan, som innehåller ryggen 41a (nämnda skärningspunkt kommer i det följande att kallas “valsinställningscentrum"), är placerat på ett plan, som sträcker sig ortogonalt genom sticklinjen X-X, så att axiallinjen Y-Y hos vardera valsen (varvid vardera valsens båda axeländpartier 41d, 41e uppbäres av icke visade lager) skär sticklinjen X-X vid valsinställnings- centrum O med en specificerad vinkely (i det följande kallad korsningsvinkeln), så att valsens frontände, sett i planvy ovanifrån, dvs valsens frontaxelände, ligger nära sticklinjen X-X. Såsom också framgår av fig 3a, i vilken tre valsar 41 visas i fråga om inbördes ställning, och av fig 3c, i vilken vinkelsambandet vi- sas, är valsarna 41 arrangerade på ett sådant sätt, ; att de är snedställda med en specificerad vinkel ß (i det följande kallad matningsvinkeln), så att valsarnas respektive frontaxeländar är vända i en perifeririktning för det hålade ämnet A2.

Valsarna 41, som är förbundna med en icke visad drivkälla, roteras i riktningen för pilarna i fig 3a, så att ett hålat ämne A2, som trädes in i gapet mellan valsarna 41, kommer att röra sig längs sticklinjen sam- tidigt som det hålade ämnet roteras kring sin axel.

Det hàlade ämnet A2 kommer följaktligen att sträckas under kraftig tjockleksreduktion medan det hålade ämnet skruvas framåt för att åstadkomma såväl diameterreduk- 5 10 15 20 25 30 35 450 874 8 som väggtjockleksreduktion. Fig 4a, 4b och 4c visar ett annat arrangemang för sträckning av ämnet under utnyttjande av föreliggande uppfinning. Fig 4a visar schematiskt en frontvy av detta valsverk, sett från utloppssidan. Fig 4b visar schematiskt en vy längs lin- jen b-b i fig 4a, medan fig 4c visar en schematisk si- dovy längs linjen c-c i fig 4b. I figurerna har siffran 51 använts för sträckvalsarna. Valsarna 51 är väsent- ligen desamma som utnyttjas i fig 3a, 3b och 3c, men arrangemanget relativt de hålade ämnenas 82 rörelse- riktning är det motsatta, jämfört med fig 3. Valsarna 51 har sålunda vardera en midja 51a nära sin ena axiellt orienterade ände, varvid valsens diameter gradvis min- skas längs en rät linje från denna rygg 51a i riktning mot ena änden och gradvis förstoras längs en rät linje i riktning mot andra axeländen, så att valsen väsent- ligen har formen av en stympad kon med en utloppsyta 51c och en inloppsyta 51b. Valsarna 51 är arrangerade på väsentligen lika avstånd från varandra relativt stick- linjen X-X för ett hålat ämne A2, varvid valsinställ- ningscentra 0 är placerade i ett plan, som sträcker sig ortogonalt genom sticklinjen X-X, varjämte inlopps- ytan S1b på vardera valsen 51 är placerad på uppströms- sidan om valsen, jämfört med det hålade ämnets rörelse- riktning. vardera valsens 51 axiallinje Y-Y skär vid valsinställningscentrum A sticklinjen X-X, så att var- dera valsens bakände ligger med korsningsvinkeln Y på avstånd från sticklinjen X-X, såsom framgår av planvyn i fig 4b. Den främre axeländen är snedställd med en matningsvinkel ß mot sticklinjen X-X och befinner sig på samma sida om det bearbetning undergående, hålade ämnet A2, såsom framgår av fig 4c.

Vid en jämförelse av fig 3b och fig 4b framgår, att korsningsvinkeln Y för Valsarna 51 i valsverket enligt fig 4a, 4b och 4c är den motsatta, jämfört med korsningsvinkeln i fig 3. Korsningsvinkeln Y 1 fig 3 definieras som positiv (Y>0), medan korsningsvinkeln e» 10 15 20 25 30 35 450 874 9 i fig 4 definieras som negativ (Y < 0).

De ovan beskrivna korsning- och matningsvinklarna har nära samband med innerdiametern hos den ihåliga stång, som blir en produkt. Det är därför önskvärt att förutbestämma sambandet mellan korsnings- och matnings- vinklarna och innerdiametern, så att korsnings- och matningsvinklarna kan på lämpligt sätt regleras och kontrolleras i beroende av ett målvärde. Det finns ingen speciell begränsning om hur man kan förhandsinställa korsnings- och matningsvinklarna. Vilken som helst lämp- lig vinkelinställningsmetod kan utnyttjas, som den är eller med någon lämplig modifikation, som tillåter vid- sträcktare inställningsområde. Sambandet mellan kors- nings- och matningsvinklarna och håldiametern åskåd- liggöres i fig 5a, Sb och Sc, som tjänstgör som exempel.

I fig 5a, Sb och 5c har längs abskissan angivits innerdiametern (mm) hos det hålade ämnet före sträck- ning, medan ordinatan anger innerdiametern (mm) hos det sträckta hålade ämnet. Korsningsvinkeln 1 har in- ställts pà 9° i fig sa, på o° 1 fig sb Qch pa -9° i fig 5c. För matningsvinkeln ß visas däremot sex varia- tioner, avs 3°, s°, 7°, 9°, 11° visade fall var valsverket av kontyp med tre valsar. vardera valsen hade framställts av CrMo-stål och hade ryggdiametern 205 mm. Runda ämnen av kolstål med me- delhög kolhalt (0,45% C) utnyttjades som provstycken, och 130. I samtliga _varvid vartdera ämnet hade diametern 70 mm och längden 300 mm. Dessa ämnen hade centralt hålats genom spån- skärande bearbetning för framställning av hålade ämnen med hål med diametern 8 mm, 10 mm, 12 mm, 14 mm, och 18 mm. De hålade ämnena sträcktes vid 1200°C med 16 mm hjälp av ett roterande valsverk, som hade tre valsar och var av korstyp och hade reglerade korsnings- och matningsvinklar, varvid något inre kalibreringsverktyg, t ex dorn eller liknande, inte utnyttjadesf Ytterdia- metern minskades från 70 mm till 33 mm. För vartdera provstycket undersöktes håldiametrarna före och efter 10 15 20 25 30 35 450 874 10 sträckningen.

När de sträckta ämnena jämfördes med de ännu icke sträckta, hålade ämnena, kan man klart se att såväl ytterdiametern som väggtjockleken hade minskats. Vid vilken som helst korsningsvinkel Y av 9°, Oo och -90, hade hàldiametern sålunda minskats, varvid effekten av diameterreduktionen var störst när Y = 90. Vidare kan man konstatera, att när matningsvinkeln varierades, medan korsningsvinkeln bibehölls konstant, uppstod änd- I ringar i håldiametern. Detta faktum visar, att det är möjligt att reglera håldiametern genom lämplig inställ- ning och reglering av korsnings- och matningsvinklarna.

I det följande skall resultaten av jämförelser mellan förfarandet enligt uppfinningen och konventionel- la förfaranden presenteras.

För att prova föreliggande uppfinningsförfarande utnyttjades stycken av runt stålstångmaterial, kolstål med medelhög kolhalt (0,45% C) som provstycken. Dessa provstycken hàlades genom spånskärande bearbetning.

De hälade provstyckena upphettades sedan till 1200°C i en värmeugn och utsattes för sträckning med hjälp av ett roterande valsverk med tre valsar och av korstyp, såsom åskådliggöres i fig 3a, 3b och 3c, så att hålade stänger erhölls. Vid provning av det konventionella förfarandet utnyttjades ämnen med kvadratisk tvärsektion, varvid dessa ämnen hålades centralt genom borrning.

Vartdera hâlade ämnet valsades sedan i ett stångvalsverk med hjälp av kalibrerade valsar med ovala, rundade spår, varvid dessa kalibrerade valsar var arrangerade i ett omväxlande horisontellt och vertikalt mönster, varvid en dorn av manganstál var insatt i det hålade ämnet.

En hålad stång erhölls genom detta förfarande.

De hâlade ämnena hade vardera ytterdiametern 110 mm och innerdiametern 30 mm. När en yttordiameter av 33 mm i hade angivits som målvärde, utsattes de hålade ämnena för sträckning, och de sträckte, hålade ämnena mättes i fråga om ytter- och innerdiametrar, rundhet och vägg- m! “a 5 10 15 20 25 30 35 450 874 11 excentricitet. Resultaten anges i tabell 1. En sektion av en hålad stång, som framställts enligt föreliggande uppfinning, visas i fig 6a. En sektion genom en hålad stång, som framställts på konventionellt sätt, visas i fig 6b.

Tabell 1 Föreliggande Konventionen uppfinning metod X i Max tterfi - min tterø x 100 0,01 0,75 medelytterø fl2š.É2EEEÉ.:JEÉE.É22EEÉ X 100 0,09 15,0 medelinnerß Max vöggtjocklek - min vöggtiocklek x wo mm 15,0 medelvöggtjocklek Som framgår av tabell 1 och fig 6a och Gb, ger sättet enligt föreliggande uppfinning en betydande för- bättring av såväl ytterdiametern som väggtjockleken, jämfört med det konventionella förfaringssättet.

Som redan beskrivits utnyttjar sättet enligt upp- finningen en sträckning av ett hålat ämne med hjälp av ett roterande valsverk, som har tre eller fyra valsary som är av konisk typ och som justerats ifråga om korsnings- och matningsvinklar i beroende av ett màlvärde, så att det hålade ämnet minskas både ifråga om ytterdiameter foch ifråga om väggtjocklek utan hjälp av något inre kalibreringsverktyg. variationer ifråga om ytterdiameter och väggtjocklek kan därför minimeras, och produktens dimensionsnoggrannhetsgrad kan avsevärt förbättras.

Sättet enligt föreliggande uppfinning är också ekonomisk fördelaktigt på grund av att något inre kalibrerings- verktyg inte användes. Dessutom är det möjligt att reg- lera innerdiametern inom ett vidsträckt omrâde genom lämpligt val av korsnings- och matningsvinklar. Den använda utrustningen är billig. 10 15 20 25 30 35 450 874 12 Hålade stänger kan kräva icke blott dimensions- noggrannhet utan även mekanisk styrka. I ett sådant lf, fall är det nödvändigt att välja korsningsvinkeln Y ' och matningsvinkeln ß inom följande områden i samband med den ovan beskrivna sträckningsoperationen: Y > OO 3°_<_ß_<_2o° Eftersom korsningsvinklen Y är positiv, skall var- dera koniska valsens storände placeras vid utloppšsidan för produkten såsom åskàdliggöres i fig 3a, 3b och 3c.

Denna punkt kommer att nu beskrivas närmare med hän- visning till nàgra exempel.

Diagrammen i fig 7a, 7b och 7c visar mätningar av de mekaniska egenskaperna hos provstycken efter sträck- ning. Två typer av hàlade ämnen med håldiametrarna 8 mm och 12 mm sträcktes med hjälp av ett roterande valsverk, som hade det i fig 3a, 3b och 3c visade valsarrange- manget, varvid korsningsvinkeln Y och matningsvinkeln ß varierades på olika sätt och varvid de hàlade ämnenas ytterdiameter minskades från 70 mm till 33 mm. De sträck- ta ämnena utsattes sedan för en värmebehandling, under vilken de hölls vid 870°C under 1 h, varpå de luftkyldes.

Av de sålunda sträckta och värmebehandlade ämnena fram- ställdes provstycken av den utformning, som visas i fig 8. Provstyckena hade en total längd av 75 mm, och en maskinbearbetad central del med en diameter av 7 i 0,03 mm och en längd av 30 mm. På utsidan om den centrala delen hade provstycksändarna gängats med den metriska gängan M12 (metrisk skruv med 12 mm diameter), varvid övergången från den centrala delen till de gänga- de ändarna hade en krökningsradie av 7,5 mm. För be- M stämning av sträckningen markerades en 25 mm mätlängd centralt på provstyckenas centrumparti. De mekaniska egenskaperna efter sträckning (dragbrottgräns, sträck- gräns, reduktion av tvärsektionsarea och förlängning) 10 15 20 25 30 35 450 874 13 uppmättes. I diagrammen anger abskissan matningsvinkeln ß och ordinatan de mekaniska egenskaperna. Korsnings- vinkeln Y hade inställts på 90 i fig 7a, OO i fig 7b och -90 i fig 7c. Sex matningsvinkel ß hade utvalts, nämligen 30, 50, 70, 90, 110 och 130. I diagrammen anger de streckade linjerna de mekaniska egenskaperna före dragprovningen, medan de heldragna linjerna represen- terar de mekaniska egenskaperna efter dragprovningen.

Av diagrammen framgår, att ju större korsnings- vinkeln 1 och ju större matningsvinkeln ß var, desto större blev förbättringen av de mekaniska egenskaperna. ._ ...-.._..-,.-...,,_ j När korsningvinkeln v är -9° erhålles inte någon för- bättring av de mekaniska egenskaperna jämfört med nivån före dragprovningen. Det kan också konstateras, att när matningsvinkeln ß är under 30, erhålles en skarp försämring speciellt ifråga om repuktionen av tvärsek- tionsarean och förlängningen.

Av dessa fakta förstår man, 1 måste vara Y 5 0 och att matningsvinkeln ß måste vara desto bättre. Man måste att korsningsvinkeln 30 eller högre och ju högre, emellertid konstatera, att när är det nödvändigt att öka styrkan hos vals- matningsvinkeln ß är över 200, 7 verkshuset i exceptionell grad.

Som sådan bör den övre gränsen för matningsvinkeln ß vara 2o°. .

Om de ovan nämnda villkoren för vinklarna 7 och ß tillgodoses, är det vid sättet enligt uppfinningen möj- ligt att uppnå såväl förbättrad dimensionsnoggrannhet som högre mekanisk styrka.

Ovanstående beskrivning har skett i samband med ett utförande, då ett roterande valsverk med tre valsar utnyttjas, men samma goda effekt kan uppnås, när man utnyttjar ett roterande valsverk med ett större antal valsar. Om mer än fem valsar utnyttjas, måste vardera valsens storlek vara mindre med hänsyn till valsarrange- manget. Användningen av ett roterande valsverk av sådan multivalstyp är inte särskilt praktisk eftersom storle- 10 450 874 14 ken av den mekanism, som utnyttjas för att justera kors- ningsvinkeln och matningsvinkeln, nödvändigtvis blir större. Av praktiska skäl bör därför antalet valsar begränsas till tre eller fyra.

I de ovan beskrivna exemplen har det hus, i vilket valsarna monterats, varit stationärt och har arbets- stycket roterats. Det är emellertid möjligt att utnyttja en sådan typ av valsverk, där huset och valsarna roteras runt arbetsstycket och att arbetsstycket inte roteras.

Eftersom uppfinningen kan varieras inom ramen för de efterföljande patentkraven utan avvikelse från upp- finningstanken, anses alla sådana variationer falla inom ramen för patentkraven, liksom ekvivalenter.

Claims (6)

10 15 25 450 874 15 PATENTKRAV

1. l. Sätt att framställa hålade stänger, vid vilket ett runt ämne hålas för framställning av ett hålat ämne genom spånskärande eller plastisk bearbetning och där- efter sträckes med hjälp av ett roterande valsverk, som har tre eller fyra koniska valsar arrangerade runt en sticklinje för det bearbetade hàlade ämnet och som sak- nar inre kalibreringsverktyg, varvid valsarna är sådana, att deras diameter varierar rätlinjigt längs valsarnas axlar, varjämte valsverket är av sådan korsvalstyp, att valsarnas axlar är snedställda eller snedställbara med en korsningsvinkel y och att vardera valsen har sin ena axolände nära invid sticklinjen och sin andra axelände på avstånd från sticklinjen, och varvid valsarnas axlar med en matningsvinkel B är snedställda åt samma håll C k - i det hàlade ämnets perifeririktning, k ä n n e t e n a t därav, att både ytterdiametern och väggtjockleken hos det hålade ämnet minskas till önskade dimensionsvär~ den genom nämnda sträckning, så att ämnet omvandlas till en hålad stång med ett förhållande av 25% eller högre mellan väggtjocklek och diameter.

2. Sätt enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k - n a t därav, att sträckningsoperationen utföres på ett sådant sätt, att korsningsvinkeln Y och matninqs- vinkeln B är 1300 aoíßízoc)

3. Sätt enligt patcntkravet 2, k ä n n e t e c k - n a t därav, att vardera valsens utloppssida för ar- betsstycket är änden med den större diametern.

4. Sätt enliut patentkravet l, k ä n n e t e C k - n a t därav, att korsninqsvinkeln Y är Y < 0 Och att vardera valsens utloppssida for arbetsstycket är vals- änden med mindre diameter. 450 874 16

5. Sätt enligt något av patentkraven l-4, k ä n - n e t e c k n a t därav, att arbctsstycket rotcras under sträckningssteget.

6. Sätt enligt något av patcntkraven l-5, k ä n n e - 5 t e c k n a t därav, att de koniska valsarna roteras runt ett icke roterande arbetsstycke under sträckningssteget.