SE450713B - Sjelvlasande manhalslock - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 450 715 2 varvid varje förstyvningsfläns sträcker sig radiellt från mitten av lockets undersida till lockets periferi. Vid en av sina ändar är en av förstyvningsflänsarna försedd med en krokklack som in- griper under en fläns som är bildad på en manhålsring (manhåls- e ram) mot vilken locket vilar. Locket har på väsentligen den dia- metralt motsatta sidan av krokklacken vid sin periferi en krok för ingrepp under en spänstig stång som är anordnad längs en korda i manhålsringen och som vid sina ändar är säkrad i ringen.

Genom en i locket anordnad öppning över den spänstiga stången kan ett verktyg införas och böja stången bakåt så att krokens in- grepp under den spänstiga stången elimineras.

I den brittiska patentansökningen 2085946 visas och av- slöjas ett manhâlslock som kan låsas i en bärande ram medelst en spånstig böjlig remsa som vid en av sina ändar är förankrad mot lockets undersida och har en fri ände vilken skjuter ut genom en bred slits in i en urtagning i ramen, varigenom remsans fria ände blir låst i ramen. Remsan kan frigöras från sin låsningsposition genom införing av en nyckel genom hålet i lockets yta så att nyckeln kommer att ingripa med remsan på undersidan av locket.

Genom vridning av nyckeln kommer remsan att böjas i ett plan som är parallellt med lockets plan varigenom remsans fria ände kommer att frigöras från urtagningen i ramen då den av nyckeln påverkade fria änden böjes åt sidan i ett med lockets undersida parallellt plan och mot slitsens andra ände varpå locket kan lyftas upp.

De luckor eller lock och tillhörande låssystem som av- slöjas i svenska utläggningsskriften 436050 och i brittiska patent- ansökningen 2085946 kommer att fungera på avsett sätt enbart om locket placeras i vissa positioner då locket placeras i manhâls- Talllefl .

SAMANFATTNING AV UPPPINNINGEN Uppfinningen syftar till att åstadkomma ett förbättrat självlâsande manhâlslock som är enkelt att placera i en manhâls- ring under erhållande av den självlâsande effekten utan att locket är beroende av att ha placerats i någon bestämd position i man- hâlsramen, varvid locket samtidigt säkert hindras från att öppnas f av icke auktoriserade personer eller mot att flyttas eller sugas upp av stora fordon eller rengöringsmaskiner som passerar över locket. Ett ytterligare ändamål med uppfinningen är att manhâls- 10 15 20 30 35 450 713 locket enkelt skall kunna öppnas av en person som vet hur det självlåsande lâsningsorganet fungerar, utan att den ifrågavarande personen behöver använda något speciellt tillverkat verktyg för att öppna locket. ' Sålunda hänför uppfinningen till ett självlåsande man- hâlslock med förstyvningsribbor som är fästa mot lockets undersida, och med ett låsningsorgan som är avsett att ingripa under flänsen av en manhålsram då locket placeras i manhålsramen, och vilket vid . påverkan mot en elastisk kraft som håller låsningsorganet.under flänsen, kan frigöras från låsningsposition genom utnyttjande av ett verktyg som införes ned genom ett hål i manhålslocket. Det utmärkande för det självlåsande manhålslocket enligt uppfinningen är att låsningsorganet består av en utskjutande klack som är säkrad vid en spänstig arm som är säkrad mot lockets undersida och sträcker sig väsentligen parallell' med lockets plan, och i låsningsposi- tionen sträcker sig väsentligen parallell med en del av lockets periferi och tätt intill denna, varvid locket på sin undersida är försett med åtminstone ett ytterligare låsningsorgan som är ut- format för att ingripa under flänsens manhâlsram.

RITNING Pig. 1 visar en vertíkalsektion genom ett lock enligt uppfinningen samt det tillhörande manhâlsramsystemot, varvid locket har placerats i position på manhålsramens inre emottag- níngsyta. I Fig. 2 visar det i sektion på figur 1 visade locket och manhålsramsystemet i form av en sektion tagen utmed pilarna A-A i fig. 1.

Pig. 3 visar samma sektion som enligt figur 1, men med ett annat extra låsningsorgan på lockets undersida.

Fig. 4 visar locket med det i sektion på figur 3 visade manhålsramsystemet, i form av en sektion tagen utmed pilarna A-A enligt fig. 3.

Pig. 5 visar samma sektion som i fig. 1 men med ett annat extra lñsningsorgan på lockets undersida, och Eig. 0 visar locket och det på fíg. 5 i sektion visade manhålsramsystemet, i form av en sektion tagen i enlighet med pilarna A-A på figur 5. 10 15 30 in v» 450 715 QIEQEINGSEXEMPEQ Locket och manhålsramsystemet enligt fig. 1 innefattar en ram 1 med en emottagningsyta 3 för locket 4, varvid en fläns eller hylla Z har formats omedelbart under ramens emottagningsyta 3. Pâ sin undersida är locket 4 försett med radiella förstyvnings- ríbbor 17, 18, och på en sida av locket är detta försett med ett hål 15. Emottagningsytan 3 av manhålsramen slutar i riktning inåt i en kant 16. En spänstig arm 5 har säkrats mot en av förstyvnings- ribborna 8 (fig. Z). Den spänstiga armen är företrädesvis gjuten vid ribban, men den.kan mmflderthlävenvara säkrad mot ribban på nagot annat sätt, exempelvis genom fastgängning av densamma i ribban. Armen 5 har vid sin ände en vid sig fäst bussning 6 som på ritningsfiguren har visats i formen av en kilformad kropp vilken har en övre yta som,då locket 4 har placeras i manhâlsramen 1, kommer att gripa under den inre cirkulära flänsen eller hyllan 2.

Bussningen 6 kommer då att säkert låsa locket 4 under hyllan 2 och hindra locket 4 från att lyftas upp på denna sida, För att låsa locket 4 vid den motsatta sidan har en likartad klack 7 anordnats, vilken är säkrad vid en spänstig arm 9, som i sin tur är säkrad, företrädesvis fastgjuten, vid en förstyvningsribba 10 (fig. 2). Klackens 7 ingreppsyta kommer på likartat sätt att ingripa under den inre cirkulära hyllan 2 när locket har place- rats i manhälsramen 1. Därigenom kommer locket 4 att låsas i två positioner runt sin periferi och kommer att vara väl säkrad mot oavsiktlig upptippning från manhålsramen. På grund av denna dubbla låsning av manhålslocket mot oavsiktlig uppvippning är det även möjligt att göra locket lättare än annars skulle ha varit fallet, och locket kan då enklare hanteras men samtidigt säkert säkras *mot att öppnas av oauktoriserade personer, eller mot att tippas eller sugas upp av stora fordon eller rengöríngsmaskíner som passerar över locket.

När locket 4 skall frigöras från sin låsta position i manhålsramen 1, kan ett styvt långt element 14, exempelvis en kofoi, införas i hñlol 15 så nt! kofotvns spetsiga ände kommer att ingripa mellan innerkanten 16 av emottagningsytan 3 och den späns- ¿ tiga armen 5. Genom att böja kofoten 14 mot kanten 16, kommer den spänstiga armen 5 att pressas inåt så att klacken 6 kommer att dras ut från sin lâsníngspositíon under hyllan 2. En ytterligare 10 15 20 25 30 35 450 713 svängningsrörelse med kofoten 14 som vilar mot kanten 16, kommer att frigöra locket 4 från ramen 1 vid den sida av locket där kofots- hålet 15 finns, och locket 4 kan lyftas ut ur ramen.

På figur 2 visas, förutom de delar av locket och ram- systemet som har visats på figur 1 som utgör en sektion tagen utmed sektionslínjen B-B på figur 2, en förstyvningsribba 10, till vilken den spänstiga armen 9 med den därtill säkrade klacken 7 har anbringats, företrädesvis gjutits. Vidare visas förstyvnings- ribban 8 till vilken den spänstiga armen 5,på vilken klacken 6 är fastgjord, har anbringats, företrädesvis genom gjutning.

Den övre profilen av kofotshålet 15 indikeras med referenssiffran 19.

På figurerna 3 och 4 är figurernas vänstra halvor identis- I stället för lâsningsklacken 7 och den spänstiga armen 9 enligt figurerna 1 ka med de vänstra halvorna av fig. 1 respektive fig. 2. och 2 är en låsningsklack 11 säkrad vid en förstyvningsribba 12 såsom en radiell förlängning därav. Det framgår att klacken 11 också har en övre kontaktyta som kommer att ingripa mot emottag- ningsytan av flänsen eller hyllan 2, när locket 4 har placerats i manhålsramen 1.

De vänstra halvorna av fig. 5 och 6 är väsentligen identis- ka med de vänstra halvorna av fig. 1 respektive fig. 2. I stället för de extra låsningsorganen 7, 9 och 10 enligt fig. 1 och fig. 2 och i stället för de extra låsningsorganen 11, 12 enligt fig. 3 och 4, visas på fig. 5 och 6 ett annat extra låsningsorgan 13.

Detta består av en cirkulär ribba som har gjutits på undersidan av locket 4 och går fri från innerflänsen eller hyllan 2, när locket är placerat i manhålsramen. Det framgår att ribban 13 skju- ter längre ned under locket 4 än själva förstyvningsribborna 17, 18. Ribban 13 måste vara så hög att locket 4 inte oavsiktligt kan tippas ut ur manhålsramen 1.

Vid inplacering av locket 4 enligt fig. 1 i ramen, kan locket läggas ned på godtyckligt sätt eftersom låsningsklackarna 6 och 7 sitter på de spänstiga armarna 5 respektive 9 och kommer att tryckas in av lockets vikt när detta placeras i ramen 1.

Vid nedläggning av locket 4 enligt fig. 3 och 5, måste man enbart ta hänsyn till att locket 4 först placeras i ramen 1 med den sida vid vilken klacken 11 respektive ribban 13 sitter. 10 15 20 25 30 35 450 713 Låsningsklacken 6 kommer då automatiskt att komma vid undersidan av flänsen eller hyllan 2, eftersom låsningsklacken 6 sitter på den spänstiga armen 5 som kommer att böja sig inåt när locket 4 tryckes ned i ramen 1.

De självlåsande locken enligt uppfinningen är enkla att framställa. Vid gjutning av locket 4 kan den spänstiga armen 5 samtidigt gjutas vid undersidan av locket. Enligt den på fig. 1 och 2 visade utföringsformen av locket, kan även den spänstiga armen 9 gjutas vid lockets undersida samtidigt med gjutningen av locket. Emellertid kan klacken 7 med den spänstiga armen 9 och klacken 11 (fig. 3 och 4) även säkras vid locket 4 på något annat sätt än det visade, exempelvis genom gängning.

Oberoende av huruvida de spänstiga armarna 5, 9 gjutes samtidigt med locket eller oberoende av locket, kommer deras funktion att vara densamma efter det att de säkrats vid undersidan av locket 4 tillsammans med klackarna 6 respektive 7.

Emellertid föredrages, när locket 4 gjutes, att samtidigt gjuta det låsningsorgan som avslöjas vid undersidan av locket.

Därigenom kan en mycket rationell produktion av locket med lâsnings- organen erhållas.

Den inre flänsen eller hyllan 2 formas också vid gjutning av manhålsramen, och kräver icke något senare arbete.

De material av vilka locket enligt uppfinningen med lås- ningsorgan tillverkas kan vara gjutjärn, men icke konventionellt grått gjutjärn eftersom detta skulle ha alltför låg böjlighet för att medge armarna 5, 9 att böja inåt. Sålunda måste man använda ett mer duktilt gjutjärn och företrädesvis används ett gjutjärn med sfärisk grafit. Eftersom gjutjärn med sfärisk grafit även är starkare än konventionellt grått gjutjärn, kan lockets vikt redu- ceras i motsvarande grad samtidigt som man erhåller samma håll- fasthet för locket som vid användning av den större vikten av grått gjutjärn. Tack vare den säkra läsningen av locket i man- hâlsramen är vidare lockets vikt inte avgörande för huruvida locket kommer att säkert stanna på plats. Av detta skäl kan också locket göras av material som är lättare men starka material, och lämpli- ga material för locken är glasfiber- eller glasfiberförstärkta plaster.

På figurerna har medelst hänvisningssiffran 20 indikerats 10 15 20 450 713 7 att den spänstiga armen 5 under hålet eller urtagningen 15 genom locket, är försedd med en upphöjd del. Detta har gjorts i ändamål att göra det lättare för böjningsverktyget 14 att gripa armen 5 vid nedföring av verktyget i hålet eller urtagningen 15. Vidare är det fördelaktigt att armen 5 under den upphöjda delen 20 är försedd med en liten urtagning vid sin yta som vetter mot hyllan 2 så att verktyget 14, då det införes i urtagningen eller hålet 15, lättare kan komma till ingrepp mellan emottagningsytans 3.inner- kant 16 och armen 5.

Den utföringsform av det extra låsningsorganet, dvs. ribban 13, som visas på fíg. 5 och 6, indikerar att ribban 13 sträcker sig längs och på ett avstånd innanför lockets 4 periferi över en vinkel av 2400. Detta har gjorts i ändamål att även väl säkra locket mot oavsiktlig upptippning längs en större del av lockets periferi. Höjden av ribban 13 i sig under locket 4 skall vara sådan att, då man försöker vippa locket, ribban kommer att stöta an mot ramens 1 nedåt sig sträckande hylsdel eller under hyllan 2. vilken ribban 13 utbreder sig variera eftersom huvudsyftet med ribban 13 är att säkerställa läsning av locket vid den diametralt Naturligtvis kan den periferivinkel av locket över motsatta sidan av locket relativt lâsningsklacken 6. Även om locket enligt uppfinningen har avslöjats och íllustrerats i formen av ett cirkulärt lock, bör det stå klart att locket även kan vara fyrhörnigt, dvs. rektangulärt eller kvad- ratískt och vila i motsvarande rektangulär eller kvadratisk ram 1.

Den förra behöver då endast förses med hyllan 2 längs de sidor vilka motsvarar de sidor av locket 4 där lâsningsorganen 6 och 7 respektive 11 och 13 är belägna. För ett kvadratiskt lock bör emellertid manhålsramen förses med en hylla 2 längs alla sidorna sä att locket kan placeras i manhålsramen oberoende av vid vilken sida av locket låsningsorganen är belägna på dess undersida.

Claims (8)

450 713 8 E/Eïilfifllíïí/ilf.

1. VSjälvlåsande manhâlslock (4) med förstyvningsribbor (8,1U,12) säkrade mot lockets undersida och ett låsningsorgan (6) avsett att gripa under en Flüns (2) i manhâlsramen (1), och vilket genom verkan moi en elastisk kraft som håller lfisningsorgunet (0) under flänsen (2) kan frigöras från sin låsningsposition genom påverkan av ett verktyg (14) vilket nedföres genom ett hål (15) i manhâlslocket (4), k ä n n e t e c k n a t av att lâsnings- organet består av en utskjutande klack som är säkrad vid en spänstig arm (S) vilken är säkrad mot undersidan av locket (4) och sträcker sig parallell med dess plan samt i lâsningspositíon sträcker sig väsentligen parallell med en del av lockets (4) periferi och nära denna, och att locket (4) är på sin undersida försett med åtmin- stone ett ytterligare låsningsorgan (7,11,13) vilket är avsett att gripa under manhålsramens (1) fläns (2).

2. , Manhålslock enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att den spänstiga armen (5) är säkrad vid en (8) av Eörstyv- níngsribborna, företrädesvis genom att vara gjuten till ribban (8).

3. Manhålslock enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k- n a t av att det förutom den låsningsklack (6) som är säkrad vid den spänstíga armen (5), har ett ytterligare låsningsorgan be- stående av en utskjutande klack (7) som är säkrad vid en spänstig arm (9) som sträcker sig parallell med lockets (4) plan på dess undersida och i låsningsposition sträcker sig väsentligen parallell med en del av lockets (4) periferi och är säkrad mot lockets under- sida genom att vara säkrad, företrädesvis gjuten, till en (10) av förstyvningsribborna.

4. Manhålslock enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k- n a t av att det förutom lâsningsklacken (6) som är säkrad vid den spänstiga armen (5), har ett ytterligare låsningsorgan beståen- de av en klack (11) som är säkrad vid änden av en (12) av förstyv- ningsribborna och bildar en utåtriktad förlängning därav.

5. Manhålslock enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k- n u t av att det förutom lâsningsklacken (6) som är säkrad vid den spänstiga armen (5), har ett ytterligare låsningsorgan be- stående av en ribba (13) som är säkrad till lockets (4) undersida nära dess periferi och sträcker sig parallell med en del av lockets periferi och sträcker sig tillräckligt ned under locket så att »I 450 713 9 vid försök att vippa ut locket (4) ur manhålsramen (1), den kommer att slå an mot manhâlsramens. nedåt sig sträckande liv under manhålsramens (1) fläns (Z). ¶

6. Manhâlslock enligt något av kraven 1 till 4, k ä n - n e t e c k n a t av att lâsningsorganen (6,7; 6,11) är anord- nade väsentligen vid motsatta sidor av manhâlslocket (4) på dess undersida.

7. Manhålslock enligt något av kraven 1 till 6 med cir- kulär skepnad, k ä n n e t e c k n a t av att förstyvníngsribbor- na (8,10;8,l1;8,18) sträcker sig radíollt utåt mot lockcts (4) periferi.

8. Manhålslock enligt något_av kraven 1 till 7, k ä n - n e t e c k n a t av att klackarna (6,7,11) är kilformade och har en utåt vettande yta vilken sträcker sig snett nedåt och inåt mot den undre kanten av den spänstiga armen (5,9) respek- tive förstyvningsribban (12) till vilken de är fästa.