SE450253B - Forfarande for framstellning av pulverformiga polyolefiner genom polymerisation i gasfas - Google Patents

Description

10 15 20 25 30 35 450 253 2 polymeren har relativt stor askhalt. Detta kan leda till mycket oönskvärda fenomen vid polymerens bearbetning till färdiga detaljer. Exempelvis kan katalysatorbäraren bli verksam som krackningskatalysator i plastsmältan, varvid det bildas flyktiga beståndsdelar, som framkallar luktbe- svär och blåsbildningar i smältan. Dessutom kan det vid plastens lagring förekomma upptagning av atmosfärisk fukt, vilket likaså leder till blâsbildning i extrudatet, såvitt materialet inte torkas på ett kostsamt sätt före bearbet- ningen. De polymerpulver, som framställs med de till tek- nikens ståndpunkt hörande förfarandena, lämnar dessutom ofta åtskilligt att önska med avseende på flytnings- eller hällningsegenskaper och skrymdensitet, så att dessa produk- ter måste granuleras, innan de kan bearbetas till form- delar i brukliga maskiner.

Det i kravet 1 angivna förfarandet eliminerar dessa nackdelar. Man får vanadinkomponenten 1 genom att omsätta de i kravet angivna utgångsmaterialen med varandra i ett inert flytande kolväte, såsom ett rakkedjigt eller grenat mättat alifatiskt kolväte eller ett mättat cykloalifatiskt kolväte, exempelvis n-hexan, 2-metylpentan, 3-metylpentan eller cyklohexan, eller en blandning av sådana kolväten vid rumstemperatur eller vid höjd temperatur. Som alkoholat läm- par sig de i handeln förekommande alkoholaten med rakkedjiga eller grenade alkoholrester, lämpligen sådana med 2, 3 el- ler H kolatomer i alkylgruppen. Som lägre alkohol är i syn- nerhet etanol, 1-propanol eller 1-butanol användbar. För att enligt uppfinningen få katalysatorer, varmed pulver- formiga polymerer med hög skrymdensitet och utmärkta flyt- ningsegenskaper kan erhållas, måste man iaktta de i kravet angivna molförhållandena vid omsättningen av vanadinför- eningarna. I synnerhet omsättningen av daïerhâllna vanadin- föreningen med den aluminiumorganiska föreningen sker lämp- ligen under omrörning, varvid specifika omröringseffekter av 0,1 - 20 000 W/m3, företrädesvis 1 - 5000 W/ms, är för- delaktiga. Härvid faller vanadinkomponenten ut som fast substans; man kan avskilja den ur kolvätet och torka den 10 20 30 450 233 3 under inert gas, t.ex. högrenat kväve eller argon. Härför lämpar sig jämte andra anordningar framför allt rota- tionsindunstare eller virvelskiktstorkar.

Lämpliga kiselxerogeler (2) för användning enligt uppfinningen är sådana som har partikelstorlekar d' (DIN 66 105) av ca50 um till 150 um, specifika ytareor (DIN 66 131) av ca 200 m2/g till ca 700 m2/g samt porvolymer av ca 0,8 ml/g till ca 1,7 ml/g. Dessa data motsvarar exempelvis de i handeln erhållbara produkterna F5" (Akzo), kiselsyra K 322 (Degussa) och silikagel 952 (Grace). Företrädesvis används kiselxerogeler med glödg- ningsförlust under 1 %. Det är lämpligt att torka kisel- xerogelen genom glödgning före användningen.

Man använder företrädesvis kiselxerogelen i ett viktförhållande inom området 2:1 - 4:1 räknat på vanadin- komponenten, men även lägre eller högre viktförhållanden "Ketjensilica är användbara enligt uppfinningen. Viktförhállanden under ca 0,5:1 är ej verksamma enligt uppfinningen, och högre viktförhållanden, från ca 10:1, skulle leda till olämpligt hög askhalt i polymeren.

Man kan inblanda kiselxerogelen i vanadinkompo- nenten även efter indunstningen, varvid redan bildade klum- par äter sönderfaller och ett*lättrörligt (fririnnande) pulver bildas. I många fall är det emellertid fördelaktigt att sätta den finfördelade kiselxerogelen i ovan angivna mängdförhállande till den i kolväte suspenderat vanadin innehållande katalysatorkomponenten före indunstningen.

Därigenom undviker man på förhand säkert agglomerering eller bildning av klumpar.

Sedan blandar man den pulverformiga och med kisel- xerogel försätta vanadinkomponenten med den i kravet an- givna polyolefinen(3)med god rinnförmäga. Som sådan lämpar sig i synnerhet den polymer eller sampolymer som skall framställas.

Man sätter den aluminiumorganiska föreningen 4 till blandningen av beståndsdelarna(ß,(2)och(3. Det är emellertid fördelaktigare att införliva den aluminiumorga- 10 15 20 25 30 35 450 253 U niska föreningen i den pulverformiga polyolefinen, innan denna kommer i beröring med blandningen av beståndsdelarna 1 och 2. Som aluminiumorganiska föreningar lämpar sig i synnerhet trialkylaluminiumföreningar, exempelvis tri- isobutyl-, tri-n-oktyl-, tri-n-dodecyl-, tri-n-tetradecyl- och tri-n-hexadecylaluminium. Lämpliga är även de kända reaktionsprodukterna av trialkylaluminierelhær dialkyl- aluminiumhydrider med 1,3-diolefiner, företrädesvis av tri- isobutylaluminium eller diisobutylaluminiumhydrid med iso- pren, t.eX. den produkt som finns i handeln under benäm- ningen "isoprenylaluminium".

Impregneringen av den pulverformiga polyolefinen med den organiska komponenten måste självklart ske under en skyddsgas, kväve eller argon, och utförs lämpligen i en blandare, t.ex. en plogbillsblandare elleren fluid- blandare.

De enligt uppfinningen framställda pulverformiga katalysatorerna har till följd av sina goda flytningsegen- skaper en utmärkt hanterbarhet. Sålunda kan de utan svårig- heter eller störningar transporteras ut ur förrådsbehâllare och i doseranordningar. För polymerisation av eten eller sampolymerisation av eten med propen och/eller 1-buten i gas- fas kan katalysatorblandningarna enligt uppfinningen an- vändas exempelvis i kända apparater och förfaranden, exem- pelvis de i tyska offentliggörandeskrifterna 1 607 648 och 1 745 llß beskrivna. Även i andra kända apparater är de till följd av sina fördelaktiga egenskaper utan vidare användbara.

Det är känt genom brittiska patentansökan 2 010 870 att för suspensions- eller lösningspolymerisation av eten använda Ziegler-bärarkatalysatorer, som är blandade med kiselxerogel. Detta hänför sig alltså till förfaranden, där flytande kolväten används som utspädningsmedel. Härigenom löses problemet att undvika igensättningar, som orsakas av häftig polymerisation i närheten av stället för införande av katalysatorn i reaktorn. Däremot löser det nya förfaran- det enligt uppfinningen ett helt annat problem, om vars lös- 10 15 25 30 450 253 5 ning den anförda brittiska patentansökan inte ger någon anvisning, nämligen problemet att ernå en störningsfri hantering av en fast torr Ziegler-katalysator i apparater och anordningar för dess framställning, dess transport och dess dosering i polymerisationsreaktorn. Dessutom ger det nya förfarandet enligt uppfinningen möjlighet att undanröja de angivna nackdelarna med polymerisationskatalysatorer på bärare och framställa polymerpulver av utmärkt kvalitet.

Exempel 1-8 Framställning av katalvsatorer Man omrör 182,8 g (1,055 mol) vanadyl(V)klorid och 257,6 g (1,055 mol) vanadyl(V)-n-propylat med 1,66 1 av en hexanfraktion 63/8000 under 1 h vid rumstemperatur.

Man inför denna blandning och en lösning av 535,7 g (4,22 mol) etylaluminiumdiklorid i 2,30 1 av hexanfrak- tionen 63/80°C synkront under loppet av 2 h vid 25°C i 2 l av samma hexanfraktion under omrörning med en bladomrörare och en specifik omrörningseffekt av 1000 W/m3. Den erhållna suspensionen värmer man sedan 2 h under återlopp och omrör därvid med samma specifika omrörningseffekt. Efter kylning avskiljer man det fasta ämnet, tvättar det fem gånger med var gång 5 l av hexanfraktionen och suspenderar det sedan i 6 1 av hexanfraktionen° Man blandar en del av suspensionen med kiselxero- gelen “Ketjensilica F5" (Akzo), som förut har glödgats s h vid soo°c (glöagningsförius-r 0,7 vikt-procent vid 1ooo°c, 1 h), i viktförhâllanden mellan fast substans och kisel- xerogel av 1:1, 1:2 och 1:H (tabell I). Därpå avdriver man hexanen i en rotationsindunstare vid 50°C och 113 mb samt torkar återstoden vid 50°C och 7 mb till konstant vikt.

Man inför torrt polyetenpulver i en värmbar plog- billsblandare och eftertorkar det 5 h vid 50°C och under ett tryck av 10 mb. Sedan låter man högrent kväve strömma in i blandaren. Inom 2 h tillsätter man droppvis en lösning av förut framställt trialkylaluminium (tabell I) i hexan.

Sedan blandar man satsen under 3 h.

Därpå låter man den av vanadinkomponenten och “Ketjensilica P5" framställda produkten rinna in i den före- 10 25 30 35 450 253 6 liggande blandningen av polyeten och alkylaluminium och om- blandar det hela under 15 min.

Ytterligare detaljer av katalysatorframställningen framgår av tabell I. fi! Polymerisation Éxempel 1 - 5 För polymerisatíonen används en cylindrisk, hori- . sontellt anordnad stâlautoklav med en volym av 1,65 l, vari polymeren hålls i rörelse genom rotation av på en axel an- bragta omrörarelement (skovlar och förtrângare). För poly- merisationen inför man i autoklaven 90 - 130 g polyeten- pulver, vilket har torkats 5 h vid 50°C och 67 mb och inertiserats genom 3 timmars omrörning med 7 mmol tris(n- dodecyl)alumínium per 100 g polyeten. Därjämte inför man katalysatorprovet i motström av kväve. Efter 15 min omrör- ning för fördelning av katalysatorn i den satsade polyetenen inställer man ett vätepartialtryck av 5 b, värmer till poly- merisationstemperaturen 80°C och trycker därvid långsamt in polyeten. Sedan polymeriserar man 5 h vid ett tryck av 33 b. Efter polymerisatíonstidens slut avslutar man poly- merisationen genom expansion av monomeren. De ifrågavar- ande polymerisationsbetingelserna och -resultaten framgår av tabell II. i Exempel 6 - 8 Polymerisatíonen sker på samma sätt som i exemplen 1 - 5, men före etentillsatsen trycker man in en vald mängd 1~olefin.

Polymerisationsbetingelserna och resultaten framgår av tabell III.

Jämförelseexempel A och B Till skillnad från exemplen 1 - 8 framställer man katalysatorerna A och B utan tillsats av "Ketjensilica F5" (tabell I). Under samma polymerisationsbetingelser som i exemplen 1 - 5 bildas ingen polyeten i jämförelseexemplen _ A och B (tabell II).

Exempel 9 Vid framställning av katalysatorn förfar man enligt exempel 1, men tillsätter tri-n-tetradecylaluminium i stället 10 15 20 30 35 7 för tri-n-dodecylaluminium. Polymerisationen sker på det i exempel 1 angivna sättet. Polymerisationsbetingelserna är desamma som i exempel 1. Polymerisationsresultatet framgår av tabell IV.

Exempel 10 Vid framställning av katalysatorn förfar man enligt exempel H. I stället för kiselxerogelen "Ketjensilica P5" använder man kiselsyra K 322 (Degussa) efter 3 timmars värmning vid 80000. Polymerisationen sker på det i exempel 1 angivna sättet. Polymerisationsbetingelserna är desamma som i exempel 1. Resultatet framgår av tabell IV.

Exempel 11 Katalysatorframställningen sker enligt exempel 4.

I stället för "Ketjensilica P5" använder man som kiselxero- gel emellertid sílikagel 952 (Grace), likaledes efter 3 tim- mars värmning vid 80000. Polymerisationen sker på samma sätt som i exempel 1. Polymerísationsbetingelserna är desamma som i exempel 1. Resultatet framgår av tabell IV.

Exempel 12 För framställning av katalysatorn omrör man 138,6 g (0,8 mol) vanadyl(V)klorid och 293,0 g (1,2 mol) vanadyl(V)- n-propylat i 1,6 l av en hexanfraktion 63/80OC under 1 h vid rumstemperatur. Denna blandning och en lösning av I 507,8 g (4,0 mol) etylaluminiumdiklorid i 2,2 l av hexan- fraktionen 63/80oC sätter man under loppet av 2 h synkront vid 2500 till 2 l av hexanfraktionen under omrörning med en bladomrörare och en specifik omrörningseffekt av 1000 W/m3. Man värmer sedan den erhållna suspensionen under 2 h med återlopp och omrör därvid med samma specifika om- rörningseffekt. Efter kylning avskiljer man det fasta ämnet, tvättar det 5 gånger med var gång 5 l av hexanfraktionen och suspenderar det i 6 l av hexanfraktionen. Katalysator- framställningen fortsätter sedan såsom i exempel 2 (jfr. tabell I). Polymerisation sker på samma sätt som i exempel 1.

Polymerisationsbetingelserna är desamma som i exempel 1.

Resultatet framgår av tabell IV. 10 20 25 450 253 Exempel 13 För framställning av katalysatorn omrör man 208,8 g (1,2 mol) vanadyl(V)klorid och 195,4 g (0,8 mol) vanadyl(V)- n-propylat i 1,6 l av en hexanfraktion 63/80°C under 1 h vid rumstemperatur. Denna blandning och en lösning av 507,8 n (4,0 mol) etylaluminiumdiklorid i 2,2 l av hexanfraktionen 63/80°C sätter man under loppet av 2 h synkront vid 25°C till 2 l av hexanfraktionen under omrörning med en blad- omrörare och en specifik omrörningseffekt av 1000 W/m3.

Man värmer sedan den erhållna suspensionen under 2 h med återlopp och omrör den därvid med samma specifika omrör- Efter kylning avskiljer man det fasta ämnet, tvättar det 5 gånger med var gäng 5 1 av hexanfraktioncn och suspenderar det i 6 1 av hexanfraktionen. Man fortsätter Polymerisationen sker på samma sätt som i exempel 1. Polymerisationsbetingelserna är de- samma som i exempel 1. Resultatet framgår av tabell IV.

Exempel 14 ningseffekt. sedan såsom i exempel 2.

För framställning av katalysatorn omrör man 183 3 (1,06 mol) vanadyl(V)klorid och 258 g (1,06 mol) vanadyl(V)- n-propylat i 1,77 l av en hexanfraktion 63/80°C under 1 h vid rumstemperatur. Denna blandning och en lösning av 620 g (H,0 mol) isobutylaluminiumdiklorid i 3,45 l av hexanfrak- tionen 63/80°C sätter man under loppet av 2 h synkront till 2 l av hexanfraktionen vid 32 - 36°C under omrörning med en bladomrörare och en specifik omrörningseffekt av 78 W/m3.

Man värmer sedan den erhållna suspensionen under 2 h med återlopp och omrör den därvid med samma specifika omrörnings- effekt. det 5 gånger med var gång 5 l av hexanfraktionen och sus- penderar det i 5 1 av hexanfraktionen. Därefter förfar man Efter kylning avskiljer man det fasta ämnet, tvättar som i exempel 2. Polymerisation sker på samma sätt som i Polymerisationsbetingelserna är desamma som i exempel 1. Resultatet framgår av tabell IV..

Exempel 15 För framställning av katalysatorn omrör man 122,3 g (705,7 mmol) vanadyl(V)klorid och 172,3 g (705,7 mmol) vanadyl(V)-n-propylat i 1,7 1 av en hexanfraktion 63/80°C exempel 1. 10 15 20 25 30 4s0s2sz 9 under 2 h vid 55oC. Efter kylning tillsätter man vid 20 - 2s°c en lösning av auo,s g <2a22,s mmnl) die-nyl- aluminiumklorid i 1,43 l av samma hexanfraktion under loppet av'2 h och under omrörning med en bladomrörare och en specifik omrörningseffekt av 126 W/ms. Man omrör sedan dvn erhållna suspensionen under 2 h vid 55°C med samma speci- fika omrörningseffekt. Efter kylning avskiljer man det fasta ämnet, tvättar det 5 gånger med var gång 5 l av hexanfrak- tionen och suspenderar det i 6 l av hexanfraktionen. Kata- lysatorframställningen fortsätter sedan såsom beskrivs i exempel 2. Polymerisation sker på samma sätt som i exempel 1.

Polymerisationsbetingelserna är desamma som i exempel 1.

Resultatet framgår av tabell IV.

Exempel 16 För framställning av katalysatorn värmer man 3H6,6 g (2,0 mol) vanadyl(V)klorid och 180,3 g (3,0 mol) 1-propanol i 1,59 1 av en hexanfraktion 63/80°C under 2 h vid återlopp, wuwid väteklorid avgår. Denna blandning och en lösning av 507,8 g (4,0 mol) etylaluminiumdiklorid i 2,25 1 av hexan- fraktionen 63/80°C sättes under loppet av 2 h synkront vid 28°C till 2 1 av hexanfraktionen under omrörning med en bladomrörare och en specifik omrörningseffekt av 95 W/m3.

Man värmer den erhållna suspensionen under 1 h med återlopp och omrör den med samma specifika omrörningseffekt. Efter kylning avskiljer man det fasta ämnet, tvättar det 5 gånger med var gång 5 l av hexanfraktionen och Suspenderar det i 6 l av hexanfraktionen. Katalysatorframställningen fort- sätter sedan såsom i exempel 2. Polymerisation sker på samma sätt som i exempel 1. Polymerisationsbetingelserna är de- samma som i exempel 1. Resultatet framgår av tabell IV. 10 OJ OJ onfl Qfifl who o:.w âä 36 woå SJ Sám šzm ä; <ÖZH m Am Hm A: ^: Ar AN Am Am AN omnfl ßmnfl åš å; wfiá är", SJN äßw Såå mnsfl wrë .mEÖM|> m“: ä: ænß m; ä: wš x-iv-ix-lv-l x-l HH> H> >H HHH HH 450 253 mH< fiw9o#mm>HmPm¥ mUGm>:m m :oo < cwHmEmxmmmHwQ©ME wx hw>H§m ncwvm uæflom > æ|vxH> mm .m.M |.mEox|> mfiåäflm u#cw:0mEö¥|> ”mUQmHHmz&mHPxfi> Qovmm ådßmx 1 H :wHmEmxw H H HHmQwH 450 253 11 (1)Komponenten användes som suspension i hexan med en torrhalt av 117 g/1 (nskvymdensifer (DIN sa usa) 0,310 g/em3; viskosirers-ual (DIN ss 728) sso cm3/g 5 (3)Skrymdensitet 0,330 g/cm3; viskositetstal H00 cm3/g UOSkrymdensitet 0,300 g/cm3; viskositetstal N20 cm3/g DDCA = tris(n-dodecyl)aluminium, som 1,5-molar lösning i hexan 10 'TNOA = fri-n-oktylaluminium, som 2-molar lösning i hexan ,__ ”___ ,____ ,, ,. ' 450 253 12 _; I, .l I I. | I. || n n ¶ ^: zofi wmo o 1 N m m .I .I I. .I | | n n A: mfifi Hmo Q Q N <. 4 .xw .wsmw m~.o oo: m“w ommßo mN.N mm Am mm INQQQ fifi: >H w mfl“@ Oo: m.m w@m“@ Omßw mm Am Qmfl N~@,@ wfiw >H 1 oßnfi omw m.m omm“o mo.: mm ^m rm fi~o.Q mn: HHH m @>.fl oflm mfim @mm“@ ïwnï wofl ^: mofi mwono Nnw HH N fiN.o omm w.m owm“o mm.w mm fir wfifl owono mn: H fl w cflë ofi su w m m mE >.EöHm= |||| ||l| |Il||!|l mä w m\@@fi Hmz ma Qfim> w mm mg m w > Eopm Am Xwucfi Am Hmvwwww fiß mwmñ ^w vmvfimüww vmPfi>HP AN Gwvmhfiom .vwnøw Mmmm 92 .xm uvflmw |fimoMwfl> lammnafim laæuw |¥:wo@m^mw~>fi«: ummpmm noPmm>AmPmM BMDQommA m :oo < Hmmëmxwmmflwfißmšmfi :oo m | fl Hmmëwxw fimm Pmpfismmsn zoo mmmflmmaflwwnwcofivmmflfimëhfiom HH flfimßmh 1) 2) 3) H) 5) 6) 8) 9) 450 253 13 Vätepartialtryck 5 bar; totaltryck 33 bar; 8OOC; 5 h Genom behandling med 0,07 mmol tris(n-dodecyl)aluminium (ex. 2 0,0UH nmwl) per g inertiseraddpolyeten Vid polymerisationen bildad polyeten Skrymdensitet (DIN 53 468) 0,330 g/cmag rinnförmåga (DIN ss 1492) vRw = 24+ cm3/s; viskositetstal(DIN 53 728) 440 cm3/g Skrymdensitet 0,370 g/cms: rinnförmåga VR1Ü = 6,6 cm3/s; viskositetstal 560 cma/g DIN 53 H68 DIN 53 H92 DIN 53 728 DIN 53 735 450 253 11% wfiñ å: så S ES Éffiwëmoxm? ëmä NJ n os; S? mm ES mwwšwäfin »Nää âmá S? 3 ES pßfiäšw. mmsëw Små 8? 2 än: ääæme c. nmsäfiomëmm flmwflfln mmcowpmmwnmfimfiom Uw> Am cmvwafiom wmswwwvsmcw mm w mmm swcfisfim^H>Uwvow|:vwwnP Hmsä ßo.o umë mcflfiucmsmn eccmw Åw ß m “uooæ GB mm xånäwpoæ Q SJ a; m6 8 :måga I m3 Qaá æå HE w 3,3 mä OJ 8 ämøä 2 m3 mås im ä ß ßwnm mm mao mm cmwsnufi A: om flwoflo ßnm > w >_äüw®= mmmflömmx w .äñ w m . >EQfi%E m mcmww Nm ^w nwwmmaom |nøw pmmm wwufi>wuv3nå 2.. wflfiwb m Qmëocoz nmwwflmoHH w | w Hwmëmxm H wmvfiswwfin zoo fimwfimwcflvmnmcowvmwflmwëzfiom HHH Hfimnmæ 450 253 mm» mm zum Am wwß mm zwn ^m Nm: mm zwn A: mm: mm zum Am cmcowwmmfihmëhfiom >m vwvsflm :oo cmfimæn vw> mcfiwuwcmscmumhfiom wwcmam>w :H05 mv suo uwvwwcmv mcwcwßmæfiom wucmwmmfluumm wfimvov cmcowvmmwfimäæflom fimwmw :mv .^mEo\w ß:m.ov umvwmcmu mnwcwvuäflom mnmmvmw :mv wa Pmnmwmn¶wuQm> Pmcxwnmm nw u m? S än Q äå o? .. wru. šmá 3.68 Små w gå 93 må | 9.5.0 wäá . m3... ß 33 E» Qi 1 wmma.. ämá Nää w w m E ||m . Ås 3 w m m. m5 m5 lmwu |||.|||w|.| :llmëv mflm> oflm> |W| |w| m . ä w ^ xwwcwvflmsm |wvm~wwoxww> nnmuccwm nasum « pwwwmcmn wmv~wn;møn Afl vmwwmcmm xm m G . Håäommqfifiow A 450 253 16 m _ m.m mmm m.m mmmmm mmm: mm M Am mmm mmmmm mmm >x mm m _ m m mmmm mmm mmm mmmnm mm m mm M Am mm mmm m m m >mx mm mmmm mmm mmm mmm.m mm.m mm _ Am mmm mmm.m mmm mmmx mm mmmm A mmm m.m mmm.m mmnm _ mm M Am mm mmmmm m.m mmx mm :mmm mmm mmm mmmfim mmnm mm M Am mmm mmmmm mmm mx mm mmnm mmm mmm mmmfim mmmm mm i Am mm mmmnm mmm x mm mmnm mmm mmm mmm.m mmnm mm W Am mmm mmmßm mmm xm mm mmßm mmm m.m mmmmm mmm: mm W Am mmm mmm.m mmm mmm> m cHE om m m Eo > EUHQ: _ m m EU :U m : H m m m l|| ||||||1 i m w m m W m a w na m m\omfl Hmä _ HMP ovm> mm M H :www > o mn Xwwcfl mmwwvmm mmmäfiow _HwPmmGwU Pw#m> _ Ammmom mcmvmnfim Mmmm _ fiz Km Amlmmmæm »oMmm> Am Uqqmm Am fmmmxm |mm¥:momm Ammmmnmm wmmmmm ,mommm\wwmmm¥ mxooommm mm 1 m fiwmšwxm m #mwm:mmm| S00 hwmfiwmcmvmnwcomPmmmmwëæmom >H Hfiwnflæ (fl lU 1)' 2) 3) 4) 5) 6) 7) 8) 9) 450 253 17 Vätepartialtryck 5 bar: Totaltvyck\33 bar: 80°C; 5 h Genom behandling med 0,07 mmol tris(n-dodecyl)aluminium per g PE inertiserad polyeten Vid polymerisationen bildad polyeten skrymaensirex (DIN ss usa) 0,330 g/cm3; rinnförmåga (DIN ss us2> VRIO = 2,4 cm3/S; viskosirersral (DIN sa 728) uno cm3/g ¶ skrymaensirer (DIN sa use) 0,370 g/ams; rinnförmäga (DIN sa 492) vR10 = 6,6 cms/s; DIN 53 H68 DIN 53 492 DIN sa 128 nxm ss vas

Claims (3)

10 15 20 25 JU 35 450 253 18 PATENTKRAV

1. Fömfarende för framställning av pulvevformig polyolefin genom pelymewieetinn ev eten eller sampolymari- sation av eten med pmnpen nen/eller 1-bnten i geafns under ett tryck innm nmnànet in ~ inn bara företrädesvis 25 - 50 bara vid en temperatur inen området en 50°C till ca 110°C och i nävveme av en Zieglenflknnnlynetnn, bestående ev en vanndinkenponent een en nlnninånnnngnnink kemponent, samt . eventuellt i närvene av väteß k ä n n e t e c k n a t av ant man eåeen ketelynetem nnvännnn en blandning av (1) en vanadinkønpenent, een nen ennàllitn gnnom omsättning av dels en blandning ev vnnedylšvïklomid och vanady1(V1a1ko- nolat i nolfönhàllendet 1:2 ~ 2:1 eller en reaktionspro- dukt av vnnndyl(V)k1@rid nen en lägne alkohol i molförhàl- landet 1:2 = 1:1, dele etylnlnnininndikloridß dietylalumi- niumklonid, ieobntylnluniniunniklerid och/eller diisobutyl- aluminiumklerid i ett molförhållnnde W:Al inom området 1:3 - 1:1 i ett ínert lösningsmedel under omrörning med en specifik omrörningseffekt av QQ1 - 2G 000 W/ma, före- trädesvis 1 ~ 5000 W/mêâneh nvnkiljning av den bildade fasta substansenfl <2) en finfömdeled kieelnemegel i ett viktför- hållande till venadínkempenenten inen ennådet 0,5:1 - 1D:1, (3) en fvininnande pulverfeæniß pelyolefin med en medelpav- tikeldiameter upptill 1090 nn een pmnktiekt taget utan fin- este partikelanueler i en mängd inen området 0,5 -_3 g per milligran vanedinkempenent. räknen nen vnnadinpentóxid, samt (H) en eluminiumovganiek fömening av den allmänna for- meln RnAlX3_n, vari R betyder en måtten kolvätegnnpp med 2 - 20 kolntomerß X betyder en nnlegenetom Qch n är 1, 2 eller 3, eller en omsättningspmndnkt av ett tnia1kyl¥ aluminium eller en dielkylnlunininnnynnid med en 1,3-diolefin i en mängd inom området 031 = â,@ nmnl per gren pnlverformig polyeten.

2. ,_~ Föwfnnande för fmenntällning ev en katalysator för fäšfaèendet enligt petentkwnvet 19 R ä n n e t e c k- n a t av att man sätten beetändedelen 2 till den suspen- derade bestándedelen lv P) 45Û 253 19

3. Förfarande enligt patentkravet 1 eller 2, k ä n- n e t e c k n a t av att man sätter beständsdelen 4 till beståndsdelen 3 innan man förenar denna blandning med bland- ningen av beståndsdelarna 1 och 2.