SE449566B - Narkos- och/eller respiratoranleggning med alternativt manuellt driven pump - Google Patents

Description

15 20 25 35 449 566 drivgas tagen direkt från en av de gaskällor, som utnyttjas för att bereda behandlingsgasen. Närmare bestämt åstad- kommes detta genom att den manuellt drivna pumpen anordnas att utifrån med hjälp av ett företrädesvis gasformigt drívmedíum påverka en rörlig vägg i en behandlingsgasen innehållande kammare, varvid behandlingsgasen och driv- mediet är helt isolerade från varandra.

Förecrädesvis utnyttjas härvid såsom nämnda driv- medium gas från en av de gaskällor, som utnyttjas för beredning av behandlingsgasen. För fackmannen står det dock klart, att man även skulle kunna utnyttja den omgivande atmosfärsluften.

Lämpligen påverkas den behandlingsgasen innehållande kammaren även under normal maskinell drivning av trycket från en av behandlingsgaserna, t.ex. luft eller syre. Även i detta fall tages gasen lämpligen direkt från källan, dvs före beredningen av behandlingsgasen. För att härvid åstadkomma lämpligt tryck anordnas lämpligen en reduce- ringsventil mellan nämnda källa och den kammare, vars rörliga vägg skall påverkas.

Enligt en föredragen utföringsform av uppfinningen anordnas i ledningen mellan nämnda källa och nämnda kammare även en omkopplingsventil, vilken företrädesvis automatiskt kopplar bort nämnda källa, när den manuellt drivna pumpen pâverkas för att åstadkomma ett tryck på den rörliga väggen.

För fackmannen står det klart, att ovannämnda kammare kan utformas på många olika sätt. Företrädesvis utgöres den dock av en utifrån sammantryckbar blåsa, bälg eller dylikt, vilken i sin tur är anordnad i en sluten stel kammare.

Av säkerhetsskäl bringas lämpligen behandlingsgasen och/eller drivgasen för denna att stå i förbindelse med en säkerhetsventil, som öppnar sig vid maximalt tillåtet tryck.

En säker kontinuerlig drivmetod erhålles, om nämnda omkopplingsventil anordnas att automatiskt återställas, när den manuella drivningen upphör, så att den behandlingsgasen innehållande kammaren på nytt utsättes för normal maskinell drivning. fa 10 15 20 25 30 35 449 566 Denna automatiska återställning är speciellt värde- full, om ventilatordelen är anordnad att styras enligt den s.k. EHMV-metoden (Extended Handatory Minute Ventilation), varvid den till patienten förda inandningsgasen kontinuer- ligt mätes och integreras samt jämföras med integralen av ett motsvarande börvärde. Denna metod beskrives närmare i exempelvis amerikanska patentet 4 421 113, vars innehåll därför införlivas i föreliggande beskrivning. Tack vare denna automatiska återkoppling kan en drivning anordnas vid vilken även den manuellt tillförda inandningsgasen mätes och integreras, varvid det erhållna resultatet adderas till integralen för den maskinellt tillförda resp. spontant inandade behandlingsgasen. En enkel konstruktion erhålles därvid om den maskinellt tillförda gasen och den manuellt tillförda gasen båda mätes med hjälp av en och samma mätare nedströms nämnda omkopplingsventil.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGEN Pâ bifogade ritning beskrives schematiskt i form av in. ett blockschema en väsentligen komplett narkosanläggning.

För fackmannen torde det dock stå klart, vilka detaljer som skulle kunna utelämnas, om uppfinningen skulle tillämpas på en anläggning enbart avsedd att användas såsom respirator.

Av praktiska skäl har ritningen uppdelata i figurdelarna 1A och lB med vissa detaljer visade på båda figurdelarna.

FÖREDRAGEN UTFÖRINGSFORM AV UPPFINNINGSFÖREHÅLET På den bifogade ritningen visas alltså en föredragen utföringsform av föreliggande uppfinning. Hed 1, 2 och 3 betecknas härvid tre parallella inloppsledningar, vilka via backventiler 4, 5 och 6 står i förbindelse med anslutningar 7, 8 och 9 till icke visade gaskällor, som kan utgöra fasta installationer i ett sjukhus. För bortfiltrering av even- tuella partiklar innehåller ledningarna l, 2 och 3 filter 10, ll och 12.

Alternativt kan ledningarna 1, 2 och 3 i stället via ledningar la, 2a och 3a sättas i förbindelse med separata gaskällor, t.ex. lösa gastuber 7a, 8a och 9a. Detta sker i 10 15 20 25 30 35 449 566 så fall via backventiler 4a, Sa och 6a och de på ritningen m' schematiskt visade filter- och tryckregleringsanordningar- na, som i sin helhet betecknats med l3a, 14a och 15a.

I det visade systemet är det tänkt att syrgas skall W, tillföras från källorna 7 eller 7a och lustgas N20 från källorna 8 eller 8a. Från källan 9 tillföres tryckluft och som alternativ från källan 9a koldioxid C02, En första tryckreglering av de tillförda gaserna sker i tryckregleringsventilerna 16, 17 och 18, vilka âtföljes av finregleringsventiler, t.ex. nâlventiler 19, 20 och 21.

Därefter kontrolleras de erhålla flödena genom flödesmätare 22, 23 och 24 samt en ytterligare flödesmätare 25 anordnad efter gasernas blandningspunkt 26. Hed tvärförbindelsen mellan ventilerna 16 och 17 antydes härvid att ventilen 16 är anordnad att styra ventilen 17, så att gasströmmen i ledningen 2 blir beroende, t.ex. proportionell mot den i ledningen 1. Av praktiska skäl har ritningen uppdelats i figurdelarna 1A och 1B med vissa detaljer visade på båda figurdelarna. w Via en ventil 27 införes sedan gasblandningen i en förgasare 28. Till denna förgasare föres vätska via led- ningar 29, 30 och 31 med ventiler 32, 33 och 34 från endera av tre vätskekällor 35, 36 och 37, vilka kan innehålla exempelvis halothan, enfluran eller isofluran. Dessa vätskekällor kan utgöras av normala glasflaskor, som via dubbelventilerna 38, 39 och 40 kan anslutas direkt till ledningarna 29, 30 och 31.

Med 35a, 36a och 37a betecknas schematiskt visade nivåmätare för kontroll av nivån i respektive vätskekälla.

Såsom framgår av ledningarna 41, 42 och 43 med ventilerna 44, 45 och 46 samt ledningen 47 med tryck- regleringsventilerna 48 och 49 kan vätskekällorna 35, 36 och 37 sättas under övertryck med hjälp av gas antingen från ledningen 1, dvs syrgas eller ledningen 3, dvs tryck- luft. Vilket som väljas bestämmes med hjälp av ventilen 50.

Med hjälp av ventilerna 44, 45 och 46 och ledningen 51 kan vätskekällorna 35, 36 och 37 evakueras, när de icke _ behöver stå under tryck. Ledningen S1 är härvid lämpligen 10 15 20 25 35 449 566 ansluten direkt till sjukhusets normala evakueringssystem, t.ex. via den nedan närmare beskrivna uppsamlingsventilen 70.

Trycken i ledningen 2 resp. i ledningen 47 efter ventilen 50 avläses lämpligen med den schematiskt visade tryckmätaren 52, vilken även kan innehålla en tryckmätare 52a för avläsning av trycket i ledningen l, såsom vissa med streckade linjer.

Förgasningen tillgå: lämpligen på så sätt att en av ventilerna 32, 33 och 34 öppnas periodiskt med en bestämd frekvens och bestämd periodlängd. Pâ så sätt tillföres en bestämd mängd narkosvätska till förgasaren 28, där den enligt en föredragen utföringsform av uppfinningsföremålet förgasas på ett värmebord. Kontrolleras energitillföraeln samt eventuellt temperaturen för detta värmebord får man ett ytterligare mått på den tillförda vätskemängden, vilken alltså härigenom kan kontrolleras på tvâ sätt. Beträffande denna funktion hänvisas ytterligare till den samtidigt inlämnade svenska patentansökan 8âlß447-9 med titeln "Narkos- och/eller respiratoranläggning med en befuktnings- W och/eller förgasningskammare".

Från Eörgasaren 28 föres den beredda blandningsgasen via en ledning 53 med en ventil 54 till antingen en första punkt 55 eller en andra punkt 56 i ett till patienten 57 anslutbart recirkulationssystem. Till punkten 56 föres gasen ut via en shuntledning 58', när man önskar en snabb ändring av sammansättningen av den till patienten tillförda gasen. Normalt föres den emellertid till punkten 55 vilken genom en ledning 58 står i förbindelse med en blås- eller bälgkonstruktion 59 i ett slutet hus 60. När blås- eller bälgkonstruktionen 59 utsättes för ett övertryck, pressas gasen via en strypning 61, en backventil 62 och eventuellt en koldioxidabsorbent 63 via en andningsmask 64 eller dylikt till patienten 57. Inandningen sker härvid via en grenledning 65 och utandningen via en grenledning 66.

Utandningen sker via en strypning 67 och en utandnings- ventil 68, vilken via en ledning 69 och en säkerhetsventil 70 står i förbindelse med sjukhusets evakueringesystem. 10 15 20 25 36 35 449 566 6 Genom att säkerhetsventilen 70 är försedd med två biventiler 71 och 72 kan patientens utandningstryck be- gränsas, så att det ligger inom noggrant bestämda gränser.

Exempelvis kan ventilen 71 vara anordnad att öppnas om trycket understiger -1 Cm H20 och ventilen 72 om trycket i stället överstiger +10 cm H20.

Normalt utsläppes emellertid endast en mindre del av utandningsgasen via ventilen 68. Huvuddelen recirkuleras i stället via backventilen 73 tillbaka till patienten 57.

Härvid mätes den cirkulerande strömmen dela över stryp ventilen 61, dels över strypventilen 67. Detta sker med hjälp av schematiskt visade tryckmätare 75 och 76, som alltså mäter tryckfallet över resp. strypning och därmed flödet genom densamma. För ytterligare kontroll är flödes- mätaren 76 samordnad med en tryckmätare 77.

Hed streckede linjer antydes att koldioxidabsorbenten 63 alternativt kan ersättas med en absorbent 63a i utand- ningsledningen 66.

Drivkraften för blås- eller bälgkonstruktionen 59 hämtas från endera av ledningarna 1 eller 3 via ventilen 50 och ledningarna 47 och 78. Den senare ledningen innehåller 5” dels en ventil 79, dels en dubbelventil 80. Ventilen 79 styrs på ett sådant sätt, att tryck tillföres huset 60 un- der de perioder, när inandning önskas. Vill man av någon anledning i stället åstadkomma detta manuellt kan detta ske med hjälp av en andra blås- eller bälgkonstruktion 81, som via dubbelventilen 80 även den är ansluten till det slutna höljet 60. Ventilen 80 är härvid så anordnad, att ledning- en 78 automatiskt bortkopplas, när blås- eller bälgkonst- ruktionen 81 utsättes för ett manuellt tryck. Blås- eller bälgkonstruktionen 81 uppblâses med hjälp av drivgas från ledningen 78 via en ledning 82 med en strypning 83 och en fördelningsventil 84. Med hjälp av den senare ventilen kan konstruktionen även avluftas via en evakueringsledning 85.

Mellan ventilerna 79 och 80 finnes en schematiskt visad Må reglerventil 86 ansluten till en evakueringsledning 87. Hed ä hjälp av denna ventil inställes det s.k. PEEP-trycket, dvs ett visst minimitryck vid slutet av en patients utand- ningsdrag. Denna ventil öppnas, även om trycket i tryck- 10 15 20 25 30 35 1. 449 ses p . mätaren 77 skulle visa ett alltför högt värde. I andra hand öppnar tryckmätaren 77 ventilen 88, genom vilken det slutna huset 60 står i förbindelse med en evakueringsledning 89.

Via ledningar 90 och 91 kan prover tagas dels från patientens utandningsgas, dels från ledningen 53 direkt efter förgasaren 28. Ledningen 90 är via ett filter 92 och ledningen 91 direkt anslutna till en omställningsventil 93.

Proverna förs sedan via en ytterligare omställningsventil 94 till en narkosgasmätare 95 och en syrgasmätare 96.

Beträffande narkosgasmätarens konstruktion hänvisas närmare till amerikanska patentet 4 399 686. Vidare hänvisas beträffande ledningarnas konstruktion och funktion till svensk utläggningsskrift 428 345.

Via omställningsventilen 94 kan kalibreringsgas tillföras från en anslutningsledning 97. Proverna suges sedan via en strypning 98 med hjälp av en pump 99 tillbaka in i ledningen 53. _ Såsom en säkerhetsåtgärd uttages via ledningen 100 med backventilen 101 behandlingsgas från ledningen 1 till en tank 102. Skulle trycket bortfalla i ledningen 1, ut- blåses denna gas på i och för sig känt sätt genom en Eg vissla 103.

Från ledningen 1 uttages även behandlingsgas via ledningen 104, en ledning 105 samt en schematiskt visad pulsgenerator 106 till en patientanslutning 107. Denna anslutning kan exempelvis utgöras av en i patientens andningsvägar direkt införbar nål, vilken tillföres ett pulserande tryck med en frekvens väsentligt över vad som är vanligt för normal andning, t.ex. 10 ggr över det normala.

Detta system användes exempelvis, om andningsvägarna icke kan nås på annat sätt.

Behandlingsgas kan även föras från ledningen 1 via ledningen 104, ett filter 108, en ventil 109 och en tryck- regleringsanordning 110 via en ledning 111 till en punkt efter förgasaren 28. Om gas tillföras denna väg under ett starkt reducerat tryck under samtidig tryckmätning kan ven- tilatordelens täthet kontrolleras. Stiger icke trycket är läckaget lika med eller större än den tillförda gasmängden. 10 15 20 25 30 449 566 Via en ytterligare shuntledning 112 med en ventil 113 och en strypning 114 kan behandlingsgas från ledningen 1 föras förbi förgaaaren 28. Detta ledningssystem användes för att snabbspola ventilatordelen fri från narkosgas.

Ledningen med dess strypning och ventil är därför relativt grovt dimensionerade, så att en sådan snabbspolning kan åstadkommas.

Med beteckningarna 115 resp. 116 och ett antal schematiskt visade ventiler och strypningar utan beteck- ningar antydes hur behandlingsgasen från ledningen 47 kan användas dels för drivning av en patientsug 115, dels för uppblåsning av en manschett tillhörande en konventionell blodtryckmätare 116.

Med ledningen ll7 antydes hur patientens ansiktsmask kan vara anordnad att direkt evakueras. Beträffande denna funktion hänvisas närmare till svenska patentet 428 757.

Slutligen hänvisas beträffande ventilatordelens funktion till exempelvis amerikanska patentet 4 421 113.

Dock kan den naturligtvis även drivas på många andra i och för sig kända sätt. W” Uppfinningen är naturligtvis icke inskränkt till enbart det ovan beskrivna utföringsexemplet, utan kan varieras inom ramen för efterföljande patentkrav.

Slutligen kan nämnas att föreliggande uppfinning företrädesvis är avsedd att användas tillsammans med de uppfinningar, som beskrives i de samtidigt inlämnade (ENG 047) "Narkos- och/ eller respiratoranläggning med mångsidig utnyttjande av behandlingsgasen“, 84JB447-9 och (ENG 049) "Narkos- och/ eller respiratoranläggning med en befuktnings- och/ eller patentansökningarna 84lß449å förgasningskammare“. Innehållet i dessa patentansökningar införlivas därför i föreliggande ansökan.

Claims (10)

a) 10 15 20 N kh 35 449 566 PATENTKRAV

1. Narkos- och/eller respiratoranläggning inne- fattande en gasberedningsdel, vilken är anordnad att bereda en behandlingsgas av gas från en eller flera gaakällor (7, 8, 9; 7a, 8a, 9a), samt en normalt maskinellt driven ventilatordel (55-56, 58-68), med hjälp av vilken den beredda gasblandningen tillförea patienten, varvid den senare är anordnad att även kunna drivas med hjälp av ett manuellt reserv-system, vilket innefattar en manuellt driven pump (81), k ä n n e t e c k n a d av att den manuellt drivna pumpen (81) är anordnad att utifrån med hjälp av ett företrädesvis gasformigt drivmedium påverka en rörlig vägg i en behandlingsgasen innehållande kammare (59), varvid behandlingsgasen och drivmediet är helt isolerade från varandra.

2. Anläggning enligt kravet l, k ä n n e t e c k - n a d av att såsom nämnda drivmedium användes gas från en av de gaskällor (7, 9; 7a), som utnyttjas för beredning av behandlingsgasen.

3. Anläggning enligt kravet 1, k ä n n e t e c k - n a d av-att den behandlingsgasen innehållande kammaren (59) även under normal maskinell drivning påverkas av trycket från en av behandlingsgaaerna, t.ex- luft eller syre.

4. Anläggning enligt kravet 3, k ä n n e t e c k- n a d av en mellan källan (7, 9; 7a) för nämnda behand- lingsgas och nämnda kammare (59) anordnad reduceringaventil (49).

5. Anläggning enligt kravet 4, k ä n n e t e c k- n a d av en i ledningen mellan källan (7, 9; 7a) för nämnda behandlingsgas och nämnda kammare (59) anordnad omkopplingaventil (80), vilken företrädesvis automatiskt kopplar bort nämnda källa, när den manuellt drivna pumpen (81) påverkas för att åstadkomma ett tryck på den rörliga väggen.

6. Anläggning enligt kravet 3, k ä n n e t e c k - 10 15 20 25 449 566 10 n a d av att nämnda kammare (59) utgöres av en utifrån sammantryckbar blåsa, bälg eller dylikt, vilken är anordnad i en sluten stel kammare (60).

7. Anläggning enligt något av föregående krav, k ä n- n e t e c k n a d av att behandlingsgasen och/eller drivgasen för denna står i förbindelse med en ventil (86), som öppnar sig vid ett maximalt tillåtet tryck.

8. Anläggning enligt kravet 5, k ä n n e t e c k - n a d av att nämnda omkopplingsventil (80) är anordnad att automatiskt âterställas, när den manuella drivningen upphör, så att den behandlingsgasen innehållande kammaren (S9) på nytt utsättas för normal maskinell drivning.

9. Anläggning enligt kravet 8, varvid ventilatordelen (55-56, 58-68) är anordnad att styras enligt EMHV-metoden (Extended Mandatory Minute Ventilation), varvid den till patienten förda inandningsgasen kontinuerligt mätes och integreras samt jämföres med integralen av ett motsvarande börvärde, k ä n n e t e c k n a d av att även den manuellt tillförda inandningsgasen mätes och integreras, varvid det erhållna resultatet adderas till integralen för den maskinellt tillförda resp. spontant inandade behand- lingsgasen.

10. Anläggning enligt kravet 9, k ä n n e t e c k - n a d av att den maskinellt tillförda gasen och den manuellt tillförda gasen mätes med hjälp av en och samma mätare (61, 75) nedströms nämnda omkopplingsventil (80). 3 x: å]