SE449052B - Narkosanleggning, der behandlingsgasen even anvendes for ytterligare funktioner i anleggningen - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 40 449 052 2 Exempelvis kan behandlingsgasen användas för drivning av behandlingsvätska för exempelvis narkos från en källa för sådan vätska till en förgasare för inblandning i behandlingsgasen. Företrädesvis anordnas härvid nämnda källa att stå under övertryck under inverkan av behand- lingsgasen och i förbindelse med en förgasningskammare via en maskinellt och/eller manuellt öppningsbar doseringa- ventil. Härigenom bortfaller behovet av speciella dose- ringspumpar för denna behandlingsvätska. I stället kan nämnda ventil vara anordnad att öppnas under ett antal korta perioder, varvid doseringen blir beroende av öpp- ningsfrekvens resp. periodlängd.

Företrädesvis användes behandlingsgasen även för täthetsprovning av ventilatordelen genom att en mindre del av densamma tillföres denna del under samtidig tryck- mätning.

Lämpligen användes behandlingsgasen även för styrning av tillförseln av en andra behandlingsgas, så att denna icke kan tillföras, om icke den förstnämnda tillföras.

Företrädesvis åstadkommas detta genom att anläggningen förses med tvâ eller flera parallellkopplade ledningar anslutna till ett motsvarande antal gaskällor för ledning av gasen från dessa källor till ventilatordelen, varvid tryckregulatorer anordnas i resp. ledningar på ett sådant sätt, att tillförseln av nämnda andra gas regleras propor- tionellt mot tillförseln av den första gasen och före- trâdesvis så att den blir lika med 0 under ett visst minimitryck för den första gasen. Exempelvis kan tillförsel av lustgas N20 göras beroende av tillförseln av syrgas.

Lämpligen konstrueras anläggningen så att behand- lingsgasen även kan tillföras direkt till patienten. Denna åtgärd kan ha stor betydelse, om det skulle uppstå något fel på anläggningen eller om patienten kräver special- behandling, t.ex. tillförsel av högfrekvent pulserande luft eller syrgas via en nål direkt in i andningsvägarna.

En speciellt ekonomisk och lättatyrd anläggning åstadkommas, om behandlingsgasen anordnas att recirkuleras i patientdelen under mätning av såväl den till patienten tillförda gasen som den från patienten uttagna gasen och eventuell jämförelse mellan dessa gaser. För att härvid 10 15 20 25 30 35 D ÅA _ filïfi *f-f LJJL. \ snabbt kunna ändra på sammansättningen av gasblandningen i det recirkulerande systemet förses anläggningen lämpligen med en shuntledning för ledning av åtminstone en av gaserna förbi gasernas blandningspunkt och förbi eventuell för- gasare direkt till ventilatordelen. Härigenom kan venti- latordelen snabbt spolas ren från narkosgas.

För kontroll och eventuell styrning av blandnings- förhållandet mellan ingående gaser anordnas lämpligen en flödesmätare i varje ledning uppströms en blandningspunkt och företrädesvis en ytterligare flödesmätare nedströms denna blandningspunkt.

Genom detta arrangemang erhålles på ett enkelt sätt elektriska signaler representativa för resp. flöden. Dessa signaler kan användas för kontroll och styrning av dessa flöden resp. för utlösning av larm, om de överskrider eller underskrider vissa på förhand bestämda värden. Samtidigt är dessa signaler till en värdefull hjälp vid styrning av förgasaren både när det gäller flödet genom denna resp. tillförsel av narkosvätska till densamma.

En ytterligare möjlighet att snabbt ändra samman- sättningen av den till patienten tillförda gasblandningen kan åstadkommas med en direktledning från en punkt efter gasernas blandningspunkt och efter inblandning av eventuell narkosgas förbi huvuddelen av ventilatordelen väsentligen direkt till patienten. ßehandlingsgasen kan även användas för att i obehand- lat tillstånd driva tíllförseln av beredd behandlingsgas från ventilatordelen till patienten. Detta kan exempelvis ske genom att den på i och för sig känt sätt får tillfälle att utifrân trycka samman en bälg, en blåsa eller dylikt innehållande den beredda gasen. En fördel som härvid vinnes är att samma konstruktion även direkt eller indirekt kan påverkas manuellt, när så krävs. Beträffande denna funktion hänvisas närmare till den samtidigt inlämnade svenska patentansökan 84.03450-3 med titeln "Narkos- och/eller respiratoranläggning med alternativ manuell drivning".

Slutligen kan behandlingsgasen enligt föreliggande uppfinning även användas för mer eller mindre triviala funktioner t.ex. för att blåsa upp en konventionell blod- 10 15 20 25 30 35 449 052 4 trycksmätare eller för att driva en patientsug. Härigenom förenklas systemet i dess helhet ytterligare under bibe- hållande av dess mångsidighet.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGEN Pâ bifogade ritning beskrives schematiskt i form av ett blockschema en väsentligen komplett narkosanläggning.

Av praktiska skäl har ritningen uppdelats i figurdelarna IA och IB med vissa detaljer visade på båda figurdelarna.

FÖREDRAGEN nrrönïncssoxn Av UPPFINNINGSFÖREMÅLET Pâ den bifogade ritningen visas alltså en föredragen utföringsform av föreliggande uppfinning. Med 1, 2 och 3 betecknas härvid tre parallella inloppsledningar, vilka via backventiler 4, 5 och 6 står i förbindelse med anslutningar 7,'8 och 9 till icke visade gaskällor, som kan utgöra fasta installationer i ett sjukhus. För bortfiltrering av even- tuella partiklar innehåller ledningarna 1, 2 och 3 filter 10, 11 och 12.

Alternativt kan ledningarna 1, 2 och 3 i stället via ledningar la, Za och 3a sättas i förbindelse med separata gaskällor, t.ex. lösa gastuber 7a, 8a och 9a. Detta sker i så fall via backventiler As, Sa och 6a och de på ritningen schematiskt visade filter- och tryckregleringsanordningar- na, som i sin helhet betecknats med l3a, 14a och l5a.

I det visade systemet är det tänkt att syrgas skall tillföras från källorna 7 eller 7a och lustgas N20 från källorna 8 eller 8a. Från källan 9 tillföres tryckluft och som alternativ från källan 9a koldioxid C02.

En första tryckreglering av de tillförda gaserna sker i tryckregleringsventilerna 16, 17 och 18, vilka åtföljes av finregleringsventiler, t.ex. nålventiler 19, 20 och 21.

Därefter kontrolleras de erhålla flödena genom flödesmätare 22, 23 och 24 samt en ytterligare flödesmätare 25 anordnad efter gasernas blandningspunkt 26. Med tvärförbindelsen mellan ventilerna 16 och 17 antydes härvid att ventilen 16 är anordnad att styra ventilen 17, så att gasströmmen i ledningen 2 blir beroende, t.ex. proportionell mot den i ledningen 1. 10 15 20 25 30 35 40 449 852 Via en ventil 27 införes sedan gasblandningen i en- förgasare 28. Till denna förgasare föres vätska via led- ningar 29, 30 och 31 med ventiler 32, 33 och 34 från endera av tre vätskekällor 35, 36 och 37, vilka kan innehålla ex exempelvis halothan, enfluran eller isofluran. Dessa vätskekällor kan utgöras av normala glasflaskor, som via dubbelventilerna 38, 39 och 40 kan anslutas direkt till ledningarna 29, 30 och 31.

Med 35a, 36a och 37a betecknas schematiskt visade nívâmätare för kontroll av nivån i respektive vätskekälla.

Såsom framgår av ledningarna 41, 42 och 43 med ventilerna 44, 45 och 46 samt ledningen 47 med tryckreg- leringsventilerna 48 och 49 kan vätskekällorna 35, 36 och 37 sättas under övertryck med hjälp av gas antingen från ledningen l, dvs syrgas eller ledningen 3, dvs tryckluft.

Vilket som väljes bestämmes med hjälp av ventilen 50.

Med hjälp av ventilerna 44, 45 och 46 och ledningen 51 kan vätskekällorna 35, 36 och 37 evakueras, när de icke behöver stå under tryck. Ledningen 51 är härvid lämpligen ansluten direkt till sjukhusets normala evakueringssystem, t.ex. via den nedan närmare beskrivna uppsamlingsventilen 70.

Trycken i ledningen 2 resp. i ledningen 47 efter ventilen 50 avläses lämpligen med den schematiskt visade tryckmätaren 52, vilken även kan innehålla en tryckmätare 52a för avläsning av trycket i ledningen l, såsom visas med streckade linjer.

Förgasningen tillgår lämpligen på så sätt att en av ventilerna 32, 33 och 34 öppnas periodiskt med en bestämd frekvens och bestämd periodlängd. Pâ så sätt tillföres en bestämd mängd narkosvätska till förgasaren 28, där den enligt en föredragen utföringsform av uppfinningsföremålet förgasas på ett värmebord. Kontrolleras energitillförseln samt eventuellt temperaturen för detta värmebord får man ett ytterligare mått på den tillförda vätskemängden, vilken alltså härigenom kan kontrolleras på tvâ sätt. Beträffande denna funktion hänvisas ytterligare till den samtidigt inlämnade svenska patentansökan 84.03447-9 med titeln "Narkos- och/eller respiratoranläggning med en befnktnings- och/eller förgasningskammare". 10 15 20 25 30 35 40 449 052 6 Från förgasaren 28 föres den beredda blandningsgasen via en ledning S3 med en ventil 54 till antingen en första punkt 55 eller en andra punkt 56 i ett till patienten 57 anslutbart recirkulationssystem. Till punkten 56 föres gasen ut via en shuntledning S8', när man önskar en snabb ändring av sammansättningen av den till patienten tillförda gasen. Normalt föres den emellertid till punkten 55 vilken genom en ledning 58 står i förbindelse med en blås- eller bälgkonstruktion 59 i ett slutet hus 60. När blås~ eller bälgkonstruktionen 59 utsättes för ett övertryck, pressas gasen via en strypning 61, en backventil 62 och eventuellt en koldioxidabsorbent 63 via en andningsmask 64 eller dylikt till patienten 57. Inandningen sker härvid via en grenledning 65 och utandningen via en grenledning 66.

Utandningen sker via en strypning 67 och en utandnings- ventil 68 vilken via en ledning 69 och en säkerhetsven- til 70 står i förbindelse med sjukhusets evakuerings- system.

Genom att säkerhetsventilen 70 är försedd med tvâ biventiler 71 och 72 kan patientens utandningstryck hållas inom noggrant bestämda gränser. Exempelvis kan ventilen 71 vara anordnad att öppnas om trycket understiger -1 cm H20 och ventilen 72 om trycket i stället överstiger +10 cm H20, Normalt utsläppes emellertid endast en mindre del av utandningsgasen via ventilen 68. Huvuddelen recirkuleras i stället via backventilen 73 tillbaka till patienten 57.

Härvid mätes den cirkulerande strömmen dels över stryp- ventilen 61, dels över strypventilen 67. Detta sker med hjälp av schematiskt visade tryckmätare 75 och 76, som alltså mäter tryckfallet över resp. strypning och därmed flödet genom densamma. För ytterligare kontroll är flödes- mätaren 76 samordnad med en tryckmätare 77.

Med streckade linjer antydes att koldioxidabsorbenten 63 alternativt kan ersättas med en absorbent 63a í utand- ningsledningen 66.

Drivkraften för blås- eller bälgkonstruktionen 59 hämtas från endera av ledningarna l eller 3 via ventilen 50 och ledningarna 47 och 78. Den senare ledningen innehåller dels en ventil 79, dels en dubbelventil 80. Ventilen 79 styrs på ett sådant sätt, att tryck tillföres huset 60 10 15 20 25 30 35 7 Åf4-9 052 under de perioder, när inandning önskas. Vill man av någon anledning i stället åstadkomma detta manuellt kan detta ske med hjälp av en andra blås- eller bälgkonstruktion 81, som via dubbelventilen 80 även den är ansluten till det slutna höljet 60. Ventilen 80 är härvid så anordnad, att ledningen 78 automatiskt bortkopplas, när blås- eller bälgkonstruk- tionen 81 utsattes för ett manuellt tryck. Blås- eller bälgkonstruktionen 81 uppblâses med hjälp av drivgas från ledningen 78 via en ledning 82 med en strvpning 83 och en fördelningsventil 84. Med hjälp av den senare ventilen kan konstruktionen även avluftas via en evakueringsledning 85.

Mellan ventilerna 79 och 80 finnes en schematiskt visad reglerventil 86 ansluten till en evakueringsledning 87. Med hjälp av denna ventil inställes det s.k. PEEP- trycket, dvs ett visst minimitryck vid slutet av en patients utandningsdrag. Denna ventil öppnas även, om trycket i tryckmätaren 77 skulle visa ett alltför högt värde. I andra hand öppnar tryckmätaren 77 ventilen 88, genom vilken det slutna huset 60 står i förbindelse med en evakueringsledning 89.

Via ledningar 90 och 91 kan prover tagas dels från patientens utandningsgas, dels från ledningen 53 direkt efter förgasaren 28. Ledningen 90 är via ett filter 92 och ledningen 91 direkt anslutna till en omställningsventil 93.

Proverna förs sedan via en ytterligare omställningsventil 94 till en narkosgasmätare 95 och en syrgasmätare 96.

Beträffande narkosgasmätarens konstruktion hänvisas närmare till amerikanska patenet 4 399 686. Vidare hänvisas beträf- fande ledningarnas konstruktion och funktion till svensk utläggningsskrift 428 345.

Via omställningsventilen 94 kan kalibreringsgas tillföras från en anslutningsledning 97. Proverna suges sedan via en strypning 98 med hjälp av en pump 99 tillbaka in i ledningen 53.

Såsom en säkerhetsåtgärd uttages via ledningen 100 med backventilen 101 behandlingsgas från ledningen 1 till en tank 102. Skulle trycket bortfalla i ledningen 1, ut- blåses denna tryckluft på i och för sig känt sätt genom en vissla 103. 10 15 20 25 30 35 449 052 ß Från ledningen 1 uttages även behandlingsgas via ledningen 104, en ledning 105 samt en schematiskt visad pulsgenerator 106 till en patientanslutning 107. Denna anslutning kan exempelvis utgöras av en i patientens andningsvägar direkt införbar nål, vilken tillföras ett pulserande tryck med en frekvens väsentligt över vad som är vanligt för normal andning, t.ex. 10 ggr över det normala.

Detta system användes exempelvis, om andningsvägarna icke kan nås på annat sätt.

Behandlingsgas kan även föras från ledningen 1 via ledningen 104, ett filter 108, en ventil 109 och en tryckregleringsanordning 110 via en ledning 111 till en punkt efter förgasaren 28. Om gas tillföres denna väg under ett starkt reducerat tryck under samtidig tryckmätning kan ventilatordelens täthet kontrolleras. Stiger icke trycket är läckaget lika med eller större än den tillförda gas- mängden.

Via en ytterligare shuntledning 112 med en ventil 113 och en strypning 114 kan behandlingsgas från ledningen 1 föras förbi förgasaren 28. Detta ledningssystem användes för att snabbspola ventilatordelen fri från narkoagas.

Ledningen med dess strypning och ventil är därför relativt grovt dimensionerade, så att en sådan snabbspolning kan åstadkommas.

Med beteckningarna 115 resp. 116 och ett antal schematiskt visade ventiler och strypningar utan beteck- ningar antydes hur behandlingsgasen från ledningen 47 kan användas dels för drivning av en patientsug 115, dels för uppblâsning av en manschett tillhörande en konventionell blodtryckmätare 116.

Med ledningen 117 antydes hur patientens ansiktsmask kan vara anordnad att direkt evakueras. Betröffande denna funktion hänvisas närmare till svenska patentet 428 757.

Slutligen hänvisas beträffande ventilatordelens funktion till exempelvis-amerikanska patentet 4 421 113.

Dock kan den naturligtvis även drivas på många andra i och för sig kända sätt. u 10 9 1111 f I' 9 052 Uppfinningen är naturligtvis icke inskränkt till enbart det ovan beskrivna utföringsexemplet, utan kan varieras inom ramen för efterföljande patentkrav, som alla har det gemensamt att behandlingsgasen skall utnyttjas så effektivt som möjligt för flera funktioner.

Slutligen kan nämnas att föreliggande uppfinning företrädesvis är avsedd att användas tillsammans med de uppfinningar, som beskrivas i de samtidigt inlämnade patentansökningarna 84.03450-3 (ENG 048) "Narkos- och/eller respiratoranläggning med alternativ manuell drivning",och 84.03447-9 (ENG 049) "Narkos- och/eller respiratoranläggning med en befuktnings- och/eller för- gasningskammare". Innehållet i dessa patentansökningar införlivas därför i föreliggande ansökan.

Claims (8)

10 15 20 25 30 449 052 10 PATENTKRAV

1. Narkosanläggning innefattande en eller flera källor (7, 8, 9; 7a, Sa, 9a) för behandlingsgas och en eller flera källor (35, 36, 37) för narkosvätska samt en förgasare för förgasning av narkosvätskan och inblandning av denna i behandlingsgasen, innan denna tillföres patienten (57) med hjälp av en ventilatordel (55-56, S8-68), varvid behandlingsgasen även användes för att uppfylla en eller flera ytterligare funktioner i anlägg- ningen, k ä n n e t e c k n a d av en eller flera förbi- kopplingsledningar för ledning av behandlingsgasen till patienten (57) under förbikoppling av en eller flera funktioner i anläggningen.

2. Anläggning enligt något av föregående krav, k ä n- n e t e c k n a d av att behandlingsgasen är anordnad att kunna tillföras direkt till patienten (S7, via ledningarna 104, 105, 106 och 107) utan inblandning av förgasad narkosvätska. '

3. Anläggning enligt kravet 2, innefattande två eller flera parallellkopplade ledningar (1, 2, 3) anslutna till ett motsvarande antal gaskällor (7, 8, 9; 7a, 8a, 9a) för ledning av gasen från dessa källor till ventilatordelen (55-56, 58-68), k ä n n e t e c k n a d av i resp. led- ningar (l, 2, 3)anordnade tryckregulatorer (16, 17, 18), av vilka två (16, 17) är så anordnade, att trycket efter en (17 i ledningen 2) av desamma regleras ned proportionellt och företrädesvis blir noll under ett visst minimitryck i den andra ledningen (1).

4. Anläggning enligt kraven 2 och 3, k ä n n e - t e c k n a d av en nedströms tryckregulatorn (16) i en (1) av gasledningarna (1, 2, 3) utgående sidoledning (104, 105), vilken via en ytterligare företrädesvis såsom puls- generator tjänande reglerventíl (106) samt eventuellt en avstängningsventil (107) är anordnad att kunna anslutas direkt till patienten (57). u! n. 10 15 20 1* 449 o ° \Jd_

5. Anläggning enligt kravet 2, k ä n n e t e c k -' n a d av att åtminstone en av gaserna är anordnad att kunna ledas via en shuntledning (112) förbi gasernas blandningspunkt (26) och förbi eventuell förgasare (28) direkt till ventilatordelen (55-Sö, 58-68) t.ex. för spolning av denna.

6. Anläggning enligt kravet 2, k ä n n e t e c k- n a d av en direktledning (58') från en punkt efter gaser- nas blandningspunkt (26) och efter inblandning av narkos- gas i förgasaren (281 förbi huvuddelen av ventilatordelen (55-56, 58-68) väsentligen direkt till patienten (57).

7. Anläggning enligt något av föregående krav, k ä n- n e t e c k n a d av att behandlingsgasen även användes för täthetsprovning av ventilatordelen (55-56, 58-68) genom att en mindre del av densamma tillföres denna del (via 104, 108, 109, 110, lll) under samtidig tryckmätníng.

8. Anläggning enligt något av föregående krav, k ä n- n e t e c k n a d av att behandlingsgasen (i ledningen 1) användes för styrning av tillförseln av en andra behand- língsgas (i ledningen 2), så att denna icke kan tillföras, om icke den förstnämnda tillföres.