SE447084B - Anordning for hastighetsminskning vid en drivanordning for en upplindningsanordning for materialbanor - Google Patents

Description

447 084 2 het. Räknarens omkopplingstid avgörl1u'stor noggrannheten blir. Ju kortare de enskilda uppbromsningsfaserna enligt den ena eller andra kurvan är desto större blir den grad av exakthet, med vilken bör- längden uppnås .

Enligt en utföringsform av uppfinningen skall räknaren under den tid, under vilken drivanordningens hastighet ännu icke minskas med den förutbestämda uppbromsningsgraden, vara blockerad mot ny beräk- ning av längden, mot jämförelse av längden med börlängden, resp. mot utgivande av omkopplingsorder.

Uppfinningen åskådliggöres närmare på grundval av ett utförings- exempel och bif. ritning. Fig. l visar anordningen för uppbromsnin- gen av upplïndningsanordningens drivanordning. Fig. 2 är ett diagram för upplindningshastigheten.

Fig.l visar en drivmotor 1, som driver två bärvalsar 2,3 för materialrullen, betecknad 4. En takometergenerator 5, som är driven av drivmotorn 1, avger en hastighetsbestämmande signal till en regulator 6. Bärvalsarna 2, 3 driver en pulsgivare 7, som avger en pulsserie till en räknare 8. Via en inställningsanordning 9 är räknaren 8 matad med uppgift om bärvalsens 3 diameter, så att räknaren kan beräkna dels materíalbanans frammatningshastighet, dels den upplindade längden av materialbanan. Från en ytterligare inställningsanordning 10 har räkna- ren 8 fått uppgift om materialbanan9börlängd. Pâ en tredje inställ- ningsanordnüg ll inställes hos räknaren 8 den avsedda uppbromsnings- graden, vilket sker närmare bestämt på så sätt att två olika grader för uppbromsningen inställes på anordningen ll. Från räknarens 8 utgång inmatas ett börvärde hos regulatorn 6.

Anordningen enligt uppfinningen arbetar på följande sätt: När drivanordningen inkopplats accelereras materialbanansfram- matning tills hastigheten Vi uppnåtts. Denna hastighet upprätthålles under obestämd tid. Ända från första början levererar pulsgivaren 7 räknepulser till räknaren 8,som under hänsynstagande till den inställ- da bärvalsdiametæx1räknar om dessa pulser till den just då aktuella längden av den upplindade materialbanan, samt jämför med den inställ- da börlängden. Dessutom verkställer räknaren 8 en omräkning av pulš- givarens 7 pulsserie till materíalbanans frammatningshastighet. Den- na hastighet avgör hur stor differensen är mellan börlängden och den längd, vid vilken räknaren 8 måste avge en uppbromsnings“signal till regulatorn 6 i och för minskning av drivanordningens l hastighet. Men även de på anordningen ll inställda uppbromsningsgraderna är storheter, till vilka hänsyn tas vid beräknandet av omkopplingstidpunkten för av- fßf°"_\,. 5 447 084 givandet av nämnda signal. Om medelvärdet av dessa uppbromsningsgra- der är litet bör omkopplingstidpunkten väljas så tidigt som möjligt; om däremot uppbromsningsgraden är stor kan omkopplingstidpunkten flyttas fram, närmare skedet för börlängdens uppnående.

Vid tidpunkten tl har räknaren 8 erhållit pulser från pulsgi- varen 7 i sådant antal som svarar mot den längd, vid vilken drivanord- ningens l uppbromsning måste initieras (inkopplas) för att börlängden skall kunna erhållas. Räknaren 8 kommer då att via en integrator 12 lafinerqett börvärde till regulatorn 5,vilket svarar mot exempelvis uppbromsningsgraden VG i fig. 2. Drivanordningen l kommer då, efter en viss dödtid, att bråmsas upp med nämnda uppbromsningsgrad VGl.

Se fig. 2, där detta skede visas i form av det första, översta av- snittet av kurvan K, som är kurvan för materialbanans frammatningshas- tighet. Eftersom räknaren 8 även fortsättningsvis erhåller pulser från pulsgivaren 7, kan räknaren räkna ut vilken materialbanelängd skulle erhållas ifall uppbromsningen skulle fortsätta utan ändring av upp- bromsningsgraden. Faktum är nämligen, att börlängden skulle komma att underskridas vid bibehållande av den i det första kurvavsníttet verk- samma uppbromsningsgraden. Fördenskull företar räknaren en omkoppling till den andra, svagare uppbromsningsgraden\TG2. Tidpunkten för om- kopplingen ligger i fig. 2 vid kurvans K knä W. I det sedan följande andra avsnittet av kurvan K löper denna parallellt med VG2-kurvan.

Om uppbromsningsgraden VG2 nu skulle bibehållas oförändrat, skulle börlängden komma att överskridas. För räknaren innebär detta att i stället en ny omkoppling sker till den starkare uppbromsningsgraden VGl. Detta pendlande mellan olika starka uppbromsningsgrader medför att man nära nog exakt kommer fram till den avsedda eller "inpejlade" punkten vid t , vid vilken längden är lika med börlängden.

Den schršfferade ytan i fig. 2 är ett mått på den upplindade ma- terialbanans längd, vilket betyder att ju mindre "vågig" kurvan K blir desto större blir den noggrannhet, med vilken den avsedda längden upp- nås. I pæmtiflr drift kan man åstadkomma en mycket ringa grad av vå- gighet genom att omkopplingarna bringas att äga rum i snabb följd ef- ter varandra. Anledningen till att kurvan i fig. 2 ritats med stor vågighet är endast att syftet här är att visa förloppet med mycket stor tydlighet. Den undre gränsen för omkopplingstidpunkterna är be- roende avdödtiden och av drivanordningens reaktionskänslighet. En felfri beräkning av den nya längd, som svarar mot en inställd upp- bromsningsgrad, kan givetvis icke erhållas förrän den nya uppbroms- ningsgraden blivit fullt verksam. Tidpunkten för beräkningen kan be- stämmas medelst en tídsregleringsanordning eller medelst en jämförel- seanordning för den inställda uppbromsnirxgsgraden och den verksamna uppbromsningen

Claims (2)

447 084 du P a~t erlt kïr a v

1. l. Anordning. för att minska hastigheten av drivanordningen (1) hos en upplindningsanordning för materialbanor, omfattande en längdmätare för den upplindade materialbanan och en hastighetsmätare för den del av materialbanan, som skall upplindas, k ä n n e t e c k n a d a v att en på materialbananïbörlängd inställbar räknare (8) är an- ordnad, som med förutbestämd uppbromsningsgrad påverkar drivanordnin- 1- gen (l) så, att den bromsas ända till stannande, vilken påverkan skeri i beroende av börlängden och av materialbanans dåvarande frammatnings- hastighet, att uppbromsningsgraden bestämmes av två olika kurvor (VGI, VG2), av vilka den ena skulle leda till börlängdens underskridande och den andra till börlängdens överskridande ifall enbart den ena resp. enbart den andra kurvan (VGlNG2) skulle bli bestämmande, när uppbromsningen har påbörjats, och att räknaren (8) är anordnad att inställa uppbromsningsgraden i enlighet med dessa båda kurvor (VGI, VG2) på sådant sätt, att räk- naren ständigt växlar över från den ena kurvan till den andra, och kopplar om från den ena kurvan till den andra så snart den fastställer att börlängden under- resp. överskrides vid den just då rådande upp- bromsningsgraden.

2. Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d a v att under den tid, under vilken drivanordningens (l) hastighet ännu icke minskas med den förutbestämda uppbromsningsgraden, är räknaren (8) blockerad mot ny beräkning av längden, mot jämförelse av längden med börlängden, och mot utgivande av omkopplingsorder.