SE447019B - Vapen for att forstora ett undervattensmal - Google Patents

Description

447 019 2 oerhört komplexa och dyra, varvid den förhandenvarande kostnaden för ett enda sådant vapen för närvarande är i storleksordningen 2000 000 ~ 3000 000 kr. Vidare är sådana vapen känsliga för motåtgärder utförda av ubâten och är slutligen pâ det hela taget ineífektiva i grunt vatten (mindre än 100 famnar) eller vid ubâtar intill vatten- ytan. Detta innebär att en fientlig ubåt kan operera huvudsakligen ostraffat vid ytan eller inom mycket stora områden utmed kontinentalhyllor, och preja kustfartygï och interkontinentala fartyg i dessa onrâden. Det är tydligen mycket betydelsefullt att kunna âstadkomna ett antiubâtsvapen, som är mer effektivt, speciellt mot ytliga ubätar och i grunda vatten, samt även är mer kosteffektiva, i betydelsen att de är enklare och billigare att tillverka och driva.

Olika exempel pâ försök att utveckla vapen för användning i antiubàtskrig är välkända inom tekniken. Ett exempel är det ovannämnda ASROC-vapnet, och består av en MK 46-torped eller djupladdning, en raketmotor och ett fallskärmspaket. Vid in- trängningen i vattnet separeras torpeden från de andra föremålen för att träffa ubáten. Enellertid är detekteringen av ubäten begränsad till framâtriktade avkän- ningssystem, vilka eventuellt inte har möjlighet att avkänna en ubåt som är belägen i sidled relativt vatteninträngningspunkten, såvida torpeden inte ursprungligen in- ställts för att cirkulera och söka efter ubâten. Andra exempel är ett vapen, som avfyras medelst raket eller kanon för att intränga i vattnet, där det sjunker för att träffa ubâten. Detta vapen har inget undervattensframdrivningssystem, men har någon sorts reglering av sjunkriktningen i beroende av akustisk detektering av ubâtens buller.

Inom tekniken är det också känt olika typer av system för radiofrekvensdetek- tering och styrning och olika typer av undervattensfarkoster och framdrivnings- system, varav vissa innefattar stridsspetsar och reglermekanismer för att innefatta müsmmüetmmæen Trots mångfalden av tidigare försök att lösa problemen med avseende pà ubàts- vapen, speciellt med avseende på undervattensavkännings- och frandrivningssystem har ingen lösning såsom enligt föreliggande uppfinning hittills utvecklats.

Enligt föreliggande uppfinning âstadkommes ett vapen för att förstöra ett undervattensmâl. Vapnet innefattar ett hölje, en stridsspets monterad i höljet nära dess främre ände; en anordning för att styra vapnet under vattnet i beroende av styrreglersignaler, och ett hydropulsframdrivningssystem innefattande en kammare i huset intill dess bakre ände, ett vattenstrâlemunstycke, som utskjuter bakåt från kammaren, och en anordning för att periodiskt insläppa vatten i kammaren och därefter avge vattnet genom munstycket med en väsentlig kraft för att alstra en dragkraft för att framdriva vapnet. I korthet innefattar arrangemanget enligt föreliggande uppfinning ett vapen för användning mot ubâtar, minor och liknande mål, varvid vapnet har en stridsspets, både passiva och aktiva system för avkänning av undervattensmål och för reglering av vapnet för att söka sig mot målet, ett enkelt men effektivt f ll? __) íš 40 3 447 019 urdervattensfrandrivningssystem för att driva vapnet under vattnet med hastigheter som är effektiva för att träffa ett rörligt föremål inom ett rimligt omrâde för vapnet samt en anordning för att transportera vapnet till omrâdet i närheten av ett tidigare avkänt undervattensmål. Föreliggande uppfinning är speciellt effektivt såsom ett ubåtsvapen och beskrives här nedan såsom ett sådant vapen. Emellertid bör det understrykas att vapnet inte är begränsat till ett ubåtsvapen utan också är mycket effektivt mot undervattensminor, både flytande och förtöjda och stigande typer av minor, inom det effektiva djupomrâdet för vapnet (lO0 famnar). Anordningen enligt uppfinningen är effektivare än en sjunkbomb emedan det innefattar både ett styr- och frandrivningssystem, men är mindre komplext än en torped, varvid torpeden har utvecklats med utgångsplnkt från olika konstruktionsprinciper och ändamål.

I en speciell utföringsform av uppfinningen innefattar vapnet en raketmotor för att frandriva sig själv genom luften från ett moderfartyg till området intill målet. Efter inträdet i vattnet används raketkammaren såsom kamnaren för ett hydro- pulsframdrivningssystem för att driva vapnet under vattnet för att träffa målet.

Hydropulsmotorn fungerar genom att upprepat fylla raketkammaren med vatten och där- efter avge vattnet med en hög hastighet genom ett munstycke vid vapnets stjärt medelst en serie av gasgeneratorer, som antändes successivt. Under förbränningen av en av gasgeneratorerna med den därav följande utdrivningen av vattnet från kammaren för att accelerera farkosten för att träffa nàlet alstras ett avsevärt självbuller.

Under intervallerna mellan pulserna medanufarkosten glider är emellertid självbull- ret minimalt och aktiva eller passiva akustiska detektorer på farkosten kan lyssna efter buller från ubåten. Styrningen av màlsökningen är mycket enkel, speciellt när ubâten förflyttar sig.

I en andra utföringsform av uppfinningen är vapnet arrangerat för att släppas av en helikopter eller annat antiubåtsflygplan till området intill målet. I denna utföringsform är raketkamnaren tom från frandrivningsmedel, men fungerar fortfarande som framdrivningskanmare i hydropulssystemet så snart vapnet har släppts ned i vatt- net.

Ltföringsformerna av föreliggande uppfinning har speciellt utformats för an- vändning i samband med existerande avfyrningssystem, såsomade som används för att avfyra raketdrivna sjunkbomber. Exempel på sådana är Terne III Rail Launcher, LIMBO mortar MK l0-system, Bofors 375 raketavfyrningssystem och Squid-systemet.

Utföringsformerna av föreliggande uppfinning är lätt anpassbara för avfyrning medelst avfyrningsutrustningen som redan finns på antiubåtsfartyg hos Natoländerna och Pacific Ocean Allies-länderna. Vid användningen i ett av dessa system, som avfyrar vad som egentligen är en sjunkbomb utan undervattensframdrivning medför utföringsformerna enligt föreliggande uppfinning att området utökas med mer än 500 m jämfört med området utan undervattensframdrivningssystem. Mycket mer betydelse- fullt är att föreliggande uppfinning dessutom kan träffa en rörlig ubåt och verkligen POOR QUALITY 15 25 10 40 447 019 4 beröra ubåten för att låta stridsspetsen explodera direkt mot skrovet vari- genom kompenseras för fel vid avfyrningen av sjunkbomber i ovannämnda system, vilket ofta resulterar i liten eller ingen skada på ubåten, eftersom bomav- ståndet är för stort. Därigenom erhålles ett avsevärt förbättrat förstörings- förhållande. Den nya utformningen kan fungera tillsammans med existerande system som redan finns installerade på fartyget för tidigare kända sjunk- bombsavfyrningssyetem och liknande, såsom det akustiska avfyrníngsregler- systemet på antiubåtsfartyg, vilket fungerar för att detektera ubåten och styra avfyrningen av vapnet. När vapnet uppbäres av antíubåtshelikoptrar och flygplan används konventionella avkänningssystem innan vapnet släppes.

En annan mycket betydelsefull användning av vapnet enligt föreliggande uppfinning är för försvar mot förföljande ubåtar. En serie av vapen kan 1 placeras i banan för en förföljande ubåt av ett ytfartyg eller en ubåt. Genom lämplig tidsinställning av avkänningssystemet kan vapnen aktiveras efter det att moderfartyget befinner sig utanför området och vapnet kan lokalisera och träffa den förföljande ubåten. En speciell fördel härrör från de möjligheter som införlivats i föreliggande vapen, eftersom det inte har kombinationen av hastighet och område för att övervinna ett någorlunda snabbt fartyg eller ubåt. Således är moderfartyget säkert från kontakt med sitt eget vapen (torpeder har vid vissa tillfällen ändrat kurs och målsökt och förstört den ubåt från vilken torpeden avfyrades).

På grund av enkelheten hos utformningen av vapnet enligt föreliggande uppfinning, dess enhetliga konstruktion, dess enkla framdrivningssystem, avkänningssystem och reglersystem som används, och den gemensamma använd- ningen av samma konstruktion för både övervattensframdrivningen och under- vattensframdrivningen, är dessa nya vapen relativt enkla och billiga att tillverka. Kostnaderna för ett vapen enligt föreliggande uppfinning är exempelvis från 2 - 5 % av kostnaden för ett motsvarande ASRÛC-vapen.

Uppfinningen framgår närmare av nedanstående beskrivning av föredragna utföríngsformer av uppfinningen med hänvisning till bifogade ritningar.

Bärvid är fig. 1 en schematisk vy av ett funktíonssätt hos systemet enligt föreliggande uppfinning. Fig. 2 är en schematisk vy som visar spårning av ett mål och styrning av ett vapen enligt föreliggande uppfinning mot ett mål efter inträdet i vattnet. Fig. 3 är ett tvärsnitt genom en speciell I utföringsform av föreliggande uppfinning. Fig. 4 är en ändvy över utförings- formen enligt fig. 3. Fig. 5 är en tvärsnittsvy över en något ändrad utföringsform av föreliggande uppfinning. Fig. 6 är ett diagram som visar funktionen hos föreliggande uppfinning. Fig. 7 är ett diagram som visar hastíghetsprofilen för vapnet enligt föreliggande uppfinning under fram- drivningen under vattnet.

'TJ (j) C) Ififi fb ma 1 Ö a a få 1 15 20 .šÛ 5 447 019 I fig. 1 visas schematiskt hur ett undervattensvapen 10 en1igt uppfinningen avfyras e11er s1äppes för att förstöra en ubåt 12. Avgivningen fràn ett fartyg 14 e11er en he1ikopter 16 visas i fig. 1. I det första fa11et avfyras vapnet 10 från fartyget 14 ti11 omrâdet inti11 ubäten 12 via en ba11istisk bana mede1st ett av de system som nämnts ovan för att avfyra raketdrivna sjunkbomber. Fartyget 14 startar en sådan raketavfyrning vid detektering av ubâten 12 i omrâdet för fartyget 14,.vi1ken detektering sker mede1st akustiska e11er passiva akustiska detekterings~ tekniker. Sårsnart vapnet befinner sig i vattnet tar undervattensdetekterings-, styr~ och frandrivningssystemet över och vapnet 10 riktas och frandrives mot ubáten 12 ti11 kontakt med denna för förstöring. Stridshuvudet hos vapnet 10 med 50 kg exp1osivt materia1 kan förorsaka brott på skrovet även hos en modern, dubbe1skrovad ubåt, när den exp1oderar genom kontakt.

I det fa11et vapnet 10 s1äppes från ett f1ygp1an, såsom he1ikoptern 16 e11er annat anttubåtsf1ygp1an, s1äppes vapnet 10 nära ubáten, där vapnet oberoende avkänner ubâten 12 och mâ1söker denna för att detonera stridsspetsen vid beröring. F1ygp1anet e11er he1ikoptern 16, som bär vapnet 10, kan styras ti11 omradet för ubäten 12 av ett fartyg, e11er kan 1oka1isera má1et mede1st undervattens1judboj med radiosändare, nerhängarde undervattens1yssningsapparater e11er magnetisk anoma1iavkänning. Om sa önskas kan en fa11skärm (ej visad) 1iknande den som används i ovannämnda ASROC-system användas för att minska fa11hastigheten innan inträdet i vattnet. Såsom i ovannämnda system avski1jes fa11skärmen innan nedsänkningen under vattnet. Vid s1äppningen från 1uft kan vapnet 10 bäras av och s1äppas från vi1ket som he1st antiubâtsf1ygp1an e11er he1ikopter, som är utrustad för att uppbära konventione11a torpeder. Pâ grund av dess stor1ek och utformning kan vapnet använda samma torpedupphängningsband, som är fästa vid konventione11a bombhá11are för torpedbärande f1ygp1an utan specie11a modifikationer. Lufts1äppning av vapnet 10 kan ut1ösas genom att dra i en armerings- träd, som aktiverar primärababteriet och därigenom det e1ektroniska systemet.

Aktivering av stridsspetsen förhindras av en säkerhetsmekanism i samband med detona- torn 44 (fig. 3) ti11s vapnet träffat vattenytan. Med för närvarande ti11gäng1iga tekniker kan ubâten 12 1oka1iseras och vapnet 10 p1aceras i vattnet från he1ikoptern 16 inom 30 - 130 m från mà1et. Om vapnet avfyras fràn fartyget 14 kan vapnet 10 p1aceras i vattnet inom ett 1iknande oráde. Detta är vä1 inom omrâdet för vapnet 10 för att akustiskt detektera mà1et och mâ1söka detta och för hydropu1sframdriv- ningssystemet.

Efter inträdet i vattnet ( jämför fig. 2) sjunker hastigheten hos vapnet 10 snabbt ti11 dess nomine11a sjunkhastighet, med en nästan vertika1 riktning. Hydro- bromsar (såsom visas i fig. 5) kan användas för att minska hastigheten hos far- kosten och medge funktion rvid vattendjup som är så grunda som 30 m. Vapnet 10 styres därefter i riktning mot mâ1et mede1st aktivering av dess reg1erytor i be- roende av detektering av må1et. Så snart vatteninträdeskaviteter (bubb1or) ko11apsat PooR QUALITY gyn 15 20 30 35 40 447 019 6 transmitterar och mottager de på sidorna monterade akustiska transduktoremna akustiska vågor för att träffia målet. De sidomonterade transduktorerna sveper ut en volym vatten i en torus eller ring som omger vapnet 10 och sträcker sig till gränsen för omrâdet för avkänningssystemet. Eftersom vapnet ursprungligen är oriente- rat i en nästan vertikal riktning är mâlavkänningsförmâgan huvudsakligen riktnings- oberoende och åstadkommer en dopplerdiskriminering med till 2,5 knops mâlhastighet, till skillnad frân avkänningsförmàgan hos en torped, som mäste peka mot målet och jaga detta under detekteringen. Sökningsstrâlemönstret 18 från de sidomonterade transduktorerna visas i fig. 2 samt det aktiva styrstrålemönstret 20, som transmitte- ras fràn en separat, vid spetsen belägen, akustisk transduktor, vilken sättes i funktion föratt aktivt bestämma styrkorrektioner mot målet. Vapnet 10 uppnår en medelundervattenshastighet pâ 30 knop inom ett omrâde pà ungefär 500 m.

Maximal målhastighet antages vara inom området 5-7 knop i grunda vattendjup från 30-60 m, Om ubâtar med hastigheter större än detta skall attackeras kan vapnet släppas något framför målet.

Efter det att vapnet 10 inträngt i vattnet fylles dess motorkammare med vatten.

En varmgasgenerator avfyras därefter för att avge vattnet genom ett munstycke och åstadkomma framdrivning. Genom alternerande fyllning och avgivning av vatten fram- drives vapnet 10 genom vattnet.

Fig. 3 och 4 visar ett tvärsnitt och en ändvy och visar schematiskt en före- dragen utföringsform av uppfinningen. I fig. 3 visas att vapnet 10 är huvudsakligen indelat i fyra partier; ett främre parti med transduktor och transceiver 30, en stridsspets 32, ett frandrivningssystem 34 och ett riktningsreglersystem 36.

Det främre partiet 30 innehåller ett mosaikarrangemang av akustiska transduk- torer 40 monterade i nosen och en tillhörande sändare och mottare, vilka tillsammans bildar ett aktivt, högeffekts, monopulsspârsystem. Sändaren, mottagaren och en kontaktsäkring för stridsspetsen är monterade i block 42 bakom transduktorerna.

Stridsspetsen 32 innehåller företrädesvis 75 kg explosiva ämnen, vilket huvud- sakligen utfyller stridsspetskammaren, samt en säker skyddad detonator 44, vilken visas i den bakre delen av stridsspetsen. Ett rör (ej visat) är anordnat för att innehålla kablar frân datorn 82 till nosen för förbindelse med sändaren och mottaga- ren.

Framdrivningssystemet 34 har två ändamål. Dess huvudkomponent är kammaren 46 innesluten i ett hölje 48. För raketframdrivningen innehåller kammaren 46 en eller flera segmenterade förbränningsenheter 50 och ett flertal gasavgivningsmunstycken 52; Raketfrandrivningssystemet fungerar för att styra vapnet 10 från fartygets avgivningssystem till vatteninträdet i omrâdet för ett mål, såsom visas i fig. l.

Förbränningsenheterna 50 kommer att vara fullständigt konsumerade vid den tidpunkt vapnet 10 intränger i vattnet. Vid denna tidpunkt stänges gassträlemunstyckena 52 medelst en roterbar platta 54, som har ett f4ertål,h§lksom överensstämmer med öpp- ...w- -g-qnß* fa"'"'f“g“ e' HJ Q:- -,-=- J, -f-f 'fi fy-wrngp Aim.- _11 447 019 7 I ningarna i gasstrålemunstycket 52. Plattan 4 roteras tills dess hål inte KU 30 *J e. längre befinner sig i linje med gasmunstyckenas öppningar medelst ett kugg- hjulsarrangemang 56 och en elektrisk motor 58. Således avstänges gasmun- styckena 52 och endast öppningen i den bakre änden av kammaren 46 lämnas fri och bildar ett vattenstrålemunstycke 60.

För framdrivning under vattnet tillåtes kammaren 46 att fyllas med vatten, varefter en gasgenerator användes för att driva vattnet utåt genom munstycket 60, varigenom alstras en hydropuls för framdrivning. Havsvatten inträder i kammaren 46 genom inloppskanaler 62 och ventiler 64. Ventilerna styras av solenoider 66 och tillhörande länkar 68. Ett flertal gasgeneratorer 70, som står i förbindelse med kammaren 46 via röret 42 är fördelade peri- feriellt omkring vapnets 10 longitudinella axel och avfyras i följd för att alstra en serie hydropulser för att framdriva vapnet genom vattnet.

I området mellan kammaren 46 och stridsspetsen 32 finns också ett fler- tal på sidan monterade akustiska transduktorer 80, vilka används för att ursprungligen lokalisera utbåtsmålet, och ett primärbatteri samt signaldatcrn 81 monterade i det centrala blocket 82.

Det bakre partiet 36 innehåller styrsystemet för farkosten och inne- fattar styrplan 90, påverkningsanordningar 92 och styrelektronik och till- hörande system, vilka är monterade i blocket 94.

En alternativ utföringsform av föreliggande uppfinning antydes i fig. 5.

Vapnet 10A i fig. 5 är speciellt utformat för att släppas från luft från en helikopter eller annat antiubåtsflygplan, och har därför ingen raketframdriv- ningsmotor såsom vapnet i fig. 3. Detta vapen 10A är huvudsakligen liknande vapnet 10 i fig. 3 och 4, varvid den principiella skillnaden är frånvaron av rakatframdrivningssystemet till kammaren 46A. Denna kammare är försedd med ett enda avgivningsmunstycke 60A för att avge en vattenstråle, som drives ut ur kammaren 46A medelst gasgeneratorerna 70 på samma sätt som i hydropuls- delen av framdrivningssystemet 34 i farkosten 10 enligt fíg. 3. Såsom angivits ovan avfyras gasgeneratorn 70 i följd vid intervall som styres av mikrodatorn 80 i det centrala blocket 82, så snart vapnets hastighet sjunker under en förutbestämd nivå och kammaren 46a har fyllts med vatten, vilket avkännes medelst hastighetssensorer 83 och flytkroppar 84.

En annan skillnad från vapnet 10 i fig. 3 är anordnandet av hydrobromsar 96 i vapnet 10A. Dessa kan lagras på eller i utrymmen 98 och fällas utåt för att sänka hastigheten hos vapnet 10 och möjliggöra att det kan fungera vid grundare vatten. Så snart inträngningshastigheten har bromsats indrages hydrobromsarna 96 i lagringssystemen 98. Alternativt kan bromsarna 96 vara utfällda när vapnet 10A släppas från flygplanet, i vilket fall de fungerar både som luftbromsar och hydrobromsar. Bromsarna 96 kan om så önskas släppas POOR QUf-'LLITY id 30 447 019 8 från farkosten 10A så snart de har bromsat farkosten vid inträngningen i vattnet, så att de senare inte alstrar onödiga bromsförluster under fram- drivningen av vapnet mot målet.

Fig. 6 är ett diagram som visar en typisk funktion av hydropulsframdriv- ningssystemet av vapnet vid inträngningen i vattnet. Fig. 6 visar kursen för vapnet vid vatteninträdet med en typisk infallsvinkel på 530 och en hastig- het på 180 m per sek. Inom 1/2 sekund efter vatteninträdet har hastigheten sjunkit till 23 m per sek. och 1 sek. efter inträdet har hastigheten sjunkit till 12 m per sek., vid vilken tidpunkt bubbelkaviteter på vapnet kollapsat så att vattenkontakt etableras med de akustiska transduktorerna; Under nästa Z sek. detekteras riktningen till ubåtsmålet medelst de sidomonterade trans- doktorerna 80 och hydropulskammaren fylles med vatten. Därefter avfyras den första gasgeneratorn 70 för att alstra den första hydropulsen. Detta accelererar vapnet och möjliggör att det kan svängas i riktning mot målet.

Vapnet kan om så önskas svängas i riktning mot målet innan den första hydro- pulsen. Efter den första hydropulsen glider farkosten och erhåller styrinfor- mation under det att framdrivningskammaren åter fylles med vatten. Därefter användes en andra gasgenerator för att alstra en andra hydropuls, vilket åter accelererar farkosten och framdriver den mot ubåten. Denna sekvens upprepas tills båten är förstörd eller gasgeneratorerna är utbrända, varvid farkosten alternativt glider och erhåller styrinformationer samt framdriver sig själv mot målet. _ Fig. 7 är ett grafiskt diagram över hastighetsprofilen hos vapnet. Från detta diagram inses att hastigheten varierar mellan ungefär 10 m/sek och 20 m/sek under på varandra följande hydropulser med en medelhastighet på ungefär 15 m/sek eller 30 knop. Detta är tillräckligt för att klara av de flesta undervattensmål, speciellt vid grunda vattenförhållanden, för vilka vapnet speciellt är utformat. När ubåten är rörlig kan avgivningssystemet släppa vapnet framför ubåten, varigenom-bildas den nödvändiga framförhåll- ningen för att nå och träffa målet. än v ' 7 7.

På grund av dess funktionssätt är vapensystemet enligt föreliggande uppfinning på ett unikt sätt anpassat för att klara av problemen med mål- 'detektering av undervattensmål som uppstår under framdrivningen mot målet.

Funktionen hos styrsystemet är att lokalisera målet och alstra styrsignaler.

Styrsystemet måste övervinna problemen med självbuller, yt- och botten- reflexer och målsökning. Undervattensvapen är liksom akustiska målsöknings- torpeder som använder akustisk styrning vanligen begränsade av självbuller.

Um de rör sig långsamt kan den akustiska utrustningen mäta målplaceringen, hastigheten och andra nödvändiga parametrar med ett högt signal/brusför- hållande och därför med god noggrannhet. Emellertid har mål som rör sig med 447 019 9 hög hastighet en bättre möjlighet att fly. Ju högre vapnets hastighet är ju högre än självbullret tills vid ungefär 35 knop styrningen blir buller- begränsad och systemets funktion försämras. Detta begränsande buller är beroende av vapnets framdrivning och strömningsbuller. 3 Emellertid åstadkommer vapnet enligt föreliggande uppfinning en unik lösning på detta problem. Hydropulsmotorn åstadkommer en varierande hastig- hetsprofil för vapnet med en hastighet under 35 knop under en avsevärd del av tiden. Under denna tid kan det akustiska systemet aktiveras och drivas i en självbullerfrí omgivning för de nödvändiga felmätningarna. Denna teknik att H1 observera målet endast när självbullret är lågt löser självbullerproblemet.

För att möjliggöra lämpliga fylltider och rationella kammartryck är motorns tidscykel i vår grundläggande utformning i storleksordningen 3,5 sek/puls. Användningen av den tysta tiden med låg hastighet för akustisk målmätning begränsar feluppdateringstiden för varje motorpuls till ungefär 15 0,3 - 1 mätning/sek. Denna relativa låga datahastighet för styrsystemet kan alstra en eftersläpning i målsökningen, speciellt när vapnet närmar sig målet från sidan, varvid emellertid denna eftersläpning ökar träffmöjligheten genom att åstadkomma vapnet berör det mer känsliga området bakom mitten av ubåten.

En annan faktor tillhörande vapnets varierande hastighet är det icke linjära 20 sambandet mellan styrkrafterna och vinkelsvängningshastigheten. Denna dynamiska variabel behandlas av en mikrodator som är innefattad i styr- subsystemet.

Detekteríng och spårning av en ubåt i grunt vatten erfordrar en kvalitet hos signalnivån relativt ekonivån, som är tillräcklig för att klara av 25 detekteringen, falska alarm och styrningsnoggrannheten.

Lämpligheten av hydropulsmotorframdrivningssystemet av vapnet enligt föreliggande uppfinning har demonstrerats genom att testa en miniatyrmodell och genom datorsimulering. En testmodellkammare med en diameter av ungefär 7,5 cm och en längd av ungefär 12,5 cm med ett 3,2 mm diameter munstycke EU alstrar en dragkraft av ungefär 37 Newton med ett inre tryck av 375 psi.

På grund av den inneboende och praktiska enkelheten hos de individuella subsystemen hos vapnet och deras samspel till en total enhet erhålles en extremt hög tillförlitlighet hos vapnet till en mycket låg kostnad. Det behövs ingen testning av enheter i fältprov, vilket skulle kunna åstadkomma 35 skador. Pâ grund av att kostnaden för vapnet är låg kan det användas inom många områden. En stridaspets på 75 kg explosivt material är tillräcklig för att åstadkomma hål i skrovet på en ubåt om det detonerer genom beröring.

Således kan vapnets totala storlek minimeras med tillhörande ökning i kapaci- teten hos helikopter eller annat antiubåtsflygplan med avseende på antalet av 40 vapen som kan medföras.

PooR QUALITY 7. F L. $(fi m u, Ja! I 447 019 10 Även om här ovan har beskrivits en speciell utföringsform av antiubåts- vapnet enligt föreliggande uppfinning i illustrerande syfte inses att uppfin- ningen ínte är begränsad till de beskrivna utföringsformerna. Alla modifika- tioner, variationer och ekvivalenta arrangemang som är uppenbara för en fackman inrymmes inom uppfinningen. Uppfinningen begränsas endast av nedan- stående patentkrav.

Claims (3)

11 447 019 PÅYENTKRAV

1. Vapen för att förstöra ett undervattensmål, innefattande ett hölje, en atridsspets monterad inuti höljet intill dess främre ände, en raketmotor moniezad inuti hölget intill dess bakre ände för framdrivning av vapnet genom luften till en punkt för vattenínträde i närheten av målet, varvid raketmo- turn har en kammare anordnad att inrymma ett framdrivningsmedel och ett fler- tal raketstrålemunstycken som sträcker sig bakåt från kammaren k ä n n e - 1 e 1 k n a t a v att hñljet innefattar en i sig känd hydropulsframdriv- ninnnmekanism för undervattensdrift av vapnet, varvid raketmotorns kammare ibn? ar anordnad att fungera som hydropulsframdrivningsmekanismens driv- kammare.

2. Vapen enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t a v en anordning för avstängning av raketstrålemunstyckena (52) efter utbränningen av raketmotnr- brän let (50).

3. Vanen enligt krav 2. k ä n n e t e c k n a t a v att anordningen fn: n\hfänqning ax raketeirålemunstyvkena (523 är en platta (bh) med ett flertal hål. och av att plattan är roterbar i sitt för raketmunstyckena (52^ stängande läge med hjälp av ett kugghjulsarrangemang (56) och en elektrisk nuntnl' (58 . Poem oUaLrrY