SE446509B - Anordning for att sortera matbestick - Google Patents

Description

446 509 10 15 20 25 30 35 KORT FIGURBESKRIVNING l den följande beskrivningen av ett specifikt exempel, som samtidigt utgör en föredragen utföringsform på uppfinningen, kommer att hänvisas till bifogade ritningsfigurer, av vilka Fig.

Fig.

Fíg.

Fig.

Fig.

Fig.

Fig.

Fig.

Fig.

Fig.

Fig. l 8A 8B 9A 9B schematiskt illustrerar uppfinningens grunddrag, delvis i form av blockdiagram och symboliskt illustrerade komponenter, schematiskt visar en i utrustningen ingående pulsgivare, visar den allmänna uppbyggnaden av en optíkenhet i en perspektivisk vy, visar delar av den i Fig. 3 visade optikenheten i ett vertikalt snitt IV-IV i Fig. 3, visar en elektronisk enhet för omvandling av optiskt avkänd information i form av skuggbilder vid vertikal belysning av besticket i smala optiska snitt till binära ord, represente- rande bestickets kontur, på motsvarande sätt visar en elektronisk enhet för omvandling av optiskt avkänd information om bestickets höjdprofil till digitala data, utgör ett pulsdiagram, illustrerar den optoelektroniskt-digitala avsökningen av bestickets kontur, visar samma bestick i distorderad form efter skiftning av de vid avsökningen primärt erhållna binära orden, och och visar ett binärt ord före respektive efter nämnda skiftning. 10 15 20 25 30 35 446 509 BESKRIVNING AV UTFÖRINGSEXEMPEL Systemets allmänna uppbyggnad Fig. 1 visar schematiskt den allmänna uppbyggnaden av en utrustning för sortering av matbestick - teskedar, matskedar, knivar och gafflar - efter maskindiskning i ett storkök. Utrustningen består av fem funktionsenheter; en inmatningsenhet 1, en separeringsenhet 2, en avläsningsenhet 3, en sorteringsenhet 4 och en returenhet 5. Utrust- ningen styrs och övervakas av en mikrodator 6. Styrsystemet kan beordras utifrån med en kontrollenhet 7. Inmatningsenheten 1 består av en låda 8, i vilken de diskade och torra besticken hälles. Besticken matas upp ur lådan 8 av ett lutande band 9 och grovsepareras i bestickens tvärriktning med hjälp av en icke visad roterande borste.

Separeringsenheten 2 består av två band 10, 11, som drivs med olika hastighet av separata, icke visade, motorer. Genom hastighets- skillnaden erhålles en ytterligare separering av besticken, som nu matas framåt i längsriktningen. Separeringsenheten levererar besticken styckvis i längsriktningen till ett jämförelsevis smalt transportband 12. Med "jämförelsevis smalt" förstås att bandet 12 är mycket smalare än det minsta bestickets - teskedens - längd. Det skall vidare inses att bandet 12 på sidorna uppvisar kantplåtar, som inte visats i figuren, och att det är bredden mellan dessa kantplâtar som utgör transportbandets 12 effektiva, "jämförelsevis smala" bredd.

Avläsningsenheten 3 består av transportbandet 12, en pulsgivare 13 och en optikenhet 14. Bandet 12 drivs av en motor 15. Pulsgivaren 13, Fig. 2, utgörs av en i och för sig känd enhet bestående av en sektorskiva 16 och en läsgaffel 17. Skivan 16 är mekaniskt synkroniserad med transportbandet 12 genom drivning via tandade drivhjul och en kuggrem 18. Läsgaffeln 17, bestående av fototransistor och fotodiod, genererar pulser vid varje skuggning respektive genomlysning av sektorskivan 16.

Pulsfrekvensen står i direkt proportion till transportbandets 12 hastighet. Pulsbredden, dvs bredden mellan för varje ledsenhet lika nivå, representerar ett avstånd eller en sträcka. Optikenheten 14 och tillhörande delar av transportbandet 12 kommer att beskrivas mer ingående i det följande. 10 15 20 25 30 35 446 509 Sorteringsenheten Sorteringsenheten 4 innefattar fyra klaffar 20A-D och fyra växlar 21A-D. Klaffarna manövreras av elektrcmagneter 22A-D och växlarna av elektromagneter 23A-D. Klaffarna 20A-D skjuter av besticken från transportbandet 12, så att de hamnar i rätt besticksfack eller låda 24A-D. Datorprogrammet håller reda på vilken klaff som skall dras vid rätt tidpunkt. Är besticket rättvänt, vilket i så fall har noterats i optikenheten 14 och mikrodatorn, glider besticket ned i bestickslådan via den högra av de båda lutande glidbanor som finns i varje sorte- ringsgrupp. Dessa banor eller glidrännor har betecknats 25A-D. Om besticket däremot är felvänt, vilket i så fall också har noterats i nämnda avkänningsenheter, dras ifrågavarande växel 21A-D och till- hörande elektromagnet 23A-D, så att besticket istället styrs in i den vänstra glidrännan 26A, 26B, 26C eller 26D, så att det kommer att passera en av vändanordningarna 27A-D, innan det rättvänt hamnar i avsedd bestickslåda 24A, 24B, 240 eller 24D. Varje typ av bestick har två bestickslâdor 24A-D placerade över varandra. Då lådorna är fulla, indikeras detta på en kontrollenhet, varefter de utbytes manuellt eller automatiskt.

Förutom de fyra sorteringsklaffarna 20A-D finns även en rejektklaff 19, som ligger före sorteringsklaffarna. Rejektklaffen 19 manövreras av en elektromagnet 19A för att returnera icke inprogrammerade, dvs icke identifierbara föremål och i vissa situationer även returnera behöriga bestick till lådan 8 via en ränna l9B.

Optikenheten Fig. 3 visar den allmänna uppbyggnaden av optikenheten 14, som egentligen består av två optikenheter, nämligen en enhet för optisk avkänning av bestickets kontur, då besticket betraktas uppifrån, och en enhet för optisk avkänning av besticket från sidan, mer bestämt dess höjd i förhållande till transportbandet 12. Dessa enheter benämns i det följande konturopto 30 respektive höjdopto 31. Avkänningen sker dynamiskt, dvs med besticken i rörelse relativt optikenheten 14. 10 15 20 25 30 35 446 509 Konturopton I konturopton 30 ingår en gemensam ljuskälla 32 och tjugofyra stycken fototransistorer 33, som påverkas av de infraröda komponenterna i ljuset från ljuskällan 32. Ljuskällan 32 består av en halogenlampa 34 anordnad över en ljusledare bestående av en vertikal glasskiva 35, som är riktad nedåt. Glasskivan 35 är lika bred som bandet 12.

I området för konturopton 30 bildar transportbandets 12 bana en U-formad slinga 36, Fig. 4. Inuti denna slinga 36 är fototransistorer- na 33 anordnade i en hållare 37. De är anordnade sicksackvis, så att de täcker banans bredd, eftersom deras ytterdimension ej tillåter att de alla anordnas i rad sida vid sida, om önskad delning - 2 mm - skall kunna uppnås. Istället är varje fototransistor 33 försedd med en ljusledare 38 bestående av en uppborrad kanal i hållaren 37. Från mynningar, vilka bildar en enradig ramp 40 under en spalt i en täck- bricka 39, sträcker sig ljusledarkanalerna 38 snett ned till respek- tive fototransistor 33. Rampen 40 sträcker sig över hela bredden mellan de båda icke visade sidoplåtar som begränsar den tillgängliga bredden på transportbandet 12. Rampen 40 är vinkelrät mot bandets 12 transportriktning. I stället för ljusledarkanaler 38 kan man som ljusledare alternativt använda böjliga plaststavar eller optiska fibrer till fototransistorerna 33. Mellan transportbanan 12 och täckbrickan 39 är även anordnade överbryggande glidskenor 43 på vardera sidan om täckbrickan 39. Ett par brythjul har betecknats 44.

Rampen 40 täcks av en transparent film. Avståndet mellan brythjulen 44 är inte större än att även det kortaste bestick som skall detekteras, i detta fall en tesked, kan skjutas och dragas över slingan 36 från transportbandets 12 vänstra raksträcka till dess högra.

Genom att rampen 40 är placerad tvärs över transportbandets 12 rörelseriktning, och genom att varje ljusledare 38 leder ljus från rampen 40 till en av de tjugofyra fototransistorerna 33 fås samma resultat som om fototransistorerna vore hopträngda i en rad med 2 mm delning.

Fototransistorerna 33 är kopplade i tre grupper eller bytes om åtta 446 509 10 15 20 25 30 35 transistorer i varje byte, Fig. 5. Känsligheten hos fototransistorerna 33 kan trimmas med trimpotentiometrar 47. Vid varje puls - i det föl- jande benämnd synkpuls - som pulsgivaren 13 genererar, avsökes samt- liga tjugofyra fototransistorer 33. De fototransistorer som belyses, såsom exempelvis de tre övre och de två undre i den övre gruppen i Fig. 5, avger efter tillhörande Schmitt trigger 48 en logisk nolla. De fototransistorer som skuggas upphör att leda och avger följaktligen logiska ettor efter tillhörande Schmitt trigger 48. Varje byte väljs sekvensiellt utifrån via mikrodatorn 6, som styr de tre väljarna 50, 51, 52. Tillsammans ger de tre bytes som ingår i konturopton 30 ett optiskt snitt av det studerade föremålet, eller om man så vill bilden av en uppifrån studerad tunn skiva av föremålet i varje av pulsgivaren angivet moment - i det följande benämnt konturoptosnitt - om tjugofyra bitar.

Synkpulserna, rad I i Fig. 7, genererar ett interrupt (avsökningspuls, rad III i Fig. 7) till mikrodatorn 6. Enligt mikrodatorns program är fototransistorerna 33 anordnade att vid varje interrupt avsöka om något föremål skuggar ljusledarrampen 40, som sträcker sig tvärs över transportbanan. Vid första interrupt, där någon fototransistor 33 efter tillhörande Schmitt trigger 48 avger logisk etta i stället för logisk nolla på grund av att någon av ljusledaröppningarna i rampen 40 skuggas, börjar avläsningen av det föremål som matas fram av trans- portbandet 12 över rampen 40. Från denna punkt läses optosnitten konsekutivt med den inprogrammerade delningen av synkpulserna. Detta illustreras grafiskt på rad IV i Fig. 7. För att avsökningssystemet skall reagera snabbt, då ett föremål, exempelvis spetsen på en sked eller kniv, börjar skugga rampen 40, är avsökningspulsernas delning tätare innan första avsökningen som ger en logisk etta. Vid varje följande avsökningspuls avläses optosnittet, varvid varje optosnitt representeras av ett binärt ord, i det följande benämnt optosnittord.

Det avsökta föremålet så att säga strimlas upp i ett antal skivor, vilka var och en representeras av ett konturoptosnittord. Optosnitten har enligt utföringsformen en delning av ca 5 mm. Varje logisk etta i optosnittordet motsvarar en längdenhet och tillsammans ger antalet logiska ettor i optosnittordet ett mått på föremålets fysiska bredd i 10 15 20 25 30 35 446 509 optosnittet. Detta gäller då inga logiska nollor förekommer mellan de logiska ettorna i optosnittordet. Skulle det senare vara fallet, uppvisar det avsökta föremålet hål eller mellanrum, såsom exempelvis är fallet vid avsökning av en gaffel.

Emellertid kan bestickets plats på bandet variera. Ibland ligger besticket i mitten, ibland mer åt ena eller andra sidan, beroende på slumpen. I sin primära form kan optosnittorden därför inte användas för jämförelse med lagrade optosnittord i mikrodatorns huvudminne.

Innan optosnittorden lagras i ett beräkningsminne i mikrodatorn via databussen 49, Fig. 5, skiftas samtliga optosnittord, så att alla avsökta föremål kan sägas få en gemensam högermarginal. Bildligt talat förskjuts föremålen elektroniskt åt höger, samtidigt som de distor- deras, om konturen är svängd, så att de får en rak högerkant men oförändrad bredd i varje optosnitt. Skiftningen tillgår så, att optosnittorden skiftas åt höger (även vänster dock tänkbart). Skift- ningen pågår med en databit i taget enligt känd datateknik och i enlighet med mikrodatorns instruktioner, till dess man har en logisk etta som första bit, första skuggningen från en kant, dvs längst till höger i optosnittordet.

Den ovan beskrivna avsökningen och uppstrimlingen i optosnittord, skiftningen av optosnittorden och distorderingen av föremålet illustreras i Fig. 8A och 8B samt 9A och QB. Skiftningen och den sekvensiella lagringen av konturoptosnittorden pågår till dess ingen fototransistor 33 längre avger logisk etta, dvs till dess ingen fototransistor 33 längre är skuggad, optosnitt n, Fig. 8A och 8B.

Höjdopton I höjdoptoutrustningen 31, Fig. 3, Fig. 4 och Fig. 6, ingår dels en drivare 61, dels en väljare 65. Ãtta stycken stackade fotodioder betecknas 60a-h. Via drivaren 61 drivs fotodioderna 60a-h sekvensiellt med början i den nedersta fotodioden 60a. Ett föremål som avsökes betecknas 66 i Fig. 6. Till varje fotodiod 60a-h svarar en bestämd fototransistor 62a-h. Fototransistorerna 62a-h är stackade på samma sätt som fotodioderna 60a-h, Fig. 4. 10 15 20 25 30 35 446 5-09 I samma sekvens som drivaren 61 aktiveras och fotodioderna 60a-h avger en ljuspuls, avkänns respektive fototransistor 62a-h, dvs i takt med att till varje fototransistor hörande fotodiod avger ljus. Härigenom förhindras att närliggande fotodioder påverkar fel fototransistor genom ljusspridning. Beroende på om ljusbanan mellan fotodioden och fototransistorn, som är anordnade på var sin sida om transportbanan 12, såsom exempelvis ljusbanan mellan fotodioden 60a och fototran- sistorn 62a eller mellan fotodioden 60f och fototransistorn 62f, spärras av det avsökta föremålet eller ej, erhålls efter Schmitt triggrarna 64a-h endera logiska ettor eller logiska nollor, så att man får ett höjdoptosnittord, som via en väljare 65 och en databuss 67 förmedlas till mikrodatorn 6, där ordet utan skiftning lagras tills vidare. Väljaren 65 styrs från mikrodatorn 6. Höjdoptons 31 avläsning förklaras i pulsdiagrammet, Fig. 7, rad V-XI. Det förutsätts att tids- skalan för dessa pulskurvor är väsentligt mindre än de övriga pulskur- vorna i diagrammet. Högerförskjutningen beror på att höjdopton 31 är anordnad på ett avstånd efter konturopton 30, Fig. 3 och Fig. 4. Ett visst antal synkpulser efter den första avsökningspulsen som gav logisk etta i konturoptons avsökning, rad III, avger fotodioderna 60a-h ljus sekvensiellt. Det antas att endast de båda nedre fototran- sistorerna 62a, 62b skuggas av föremålet i det avsökta snittet.

Summeringen av de båda pulserna ger ett mått på föremålets höjd i det aktuella vertikalsnittet, rad XI.

Manöverenhet och inprogrammering av signalement Manöverenheten 7, Fig. 1, innehåller en tastatur 70 med tio siffer- knappar och bokstavsknappar, en displayruta 71 med plats för två siffror eller bokstäver i ljusskrift, ett antal kontrollysdioder 73, och åtta stycken lysdioder 72, som representerar ett tredjedels konturoptosnitt eller ett helt höjdoptosnitt, samt tillhörande elektronik.

Med tastaturen 70 väljes om inprogrammering av föremål skall ske, genom att man ger ett visst kommando på tastaturen samt vilken kod det aktuella besticket i det aktuella läget har i mikrodatorns huvudminne, exempelvis sifferkombinationen 10, om det är fråga om en tesked som 10 15 20 25 30 35 446 509 ligger framåt uppåt. Skeden läggs därefter på transportbandet 12 på det aktuella sättet, varefter man låter den passera optoenheten 14.

Displayrutan 71 ger en koll på att korrekt kod har beordrats. Efter inprogrammeringen återställa systemet automatiskt för avläsning av ett nytt föremål.

Vid inprogrammeringen avläses skedens kontur och höjdprofil av kontur- opton 30 respektive av höjdopton 31. Samtliga konturoptosnitt lagras efter skiftning i ett inläsningsminne. Vissa selekterade konturopto- snitt och höjdoptosnitt lagras i ett beräkningsminne. Mer bestämt lagras det avsökta föremålets höjd efter ett bestämt antal synkpulser räknat från föremålets framkant uttryckt i digital form. Samtliga konturoptosnittord toleranssättes enligt en tabell som finns lagrad i programmet. Toleranssättningen krävs på grund av att delningen mellan fototransistorerna ej är noll samt av att besticken kan ligga något snett på transportbandet 12 och även utsättas för skakningar etc.

Toleranssättningen innebär att i huvudminnet lagras ett min- och ett maxvärde för de binära orden. Toleranssättningen sker på de selekte- rade konturoptosnittorden och lagras i huvudminnet i mikrodatorn. Det lagras även ett summavärde på samtliga konturoptosnittord, antalet optosnitt som registrerats för det aktuella besticket, dvs längden, andra och tredje optosnittordet räknat från första optosnittord samt andra och tredje optosnittord räknat från sista optosnittord. Samtliga data toleranssättes och lagras i huvudminnet.

För att karakterisera formen på ett bestick - dvs dess signalement - är det inte nödvändigt att använda samtliga konturoptosnittord, om man för signalementet även disponerar antalet optosnitt, summan av kontur- optosnittorden samt vissa data från höjdoptcn. Därför selekteras och lagras av konturoptosnittorden enligt utföringsformen endast det andra, det tredje samt det andra och det tredje från änden. Höjdopton 31 aktiveras endast efter ett visst antal synkpulser från föremålets främre ände. Denna information som ger ett mått på bestickets höjd i de studerade snitten är tillräcklig för att ange om en bordskniv har spetsen vänd framåt eller bakåt. En bordskniv har nämligen inte så utpräglad kontur att den med den valda konturoptoselekteríngen ger 10 15 20 25 30 35 446 5091 10 tillräcklig information för ett adekvat signalement. För övriga bestick vore emellertid konturopton 30 och tillhörande elektronik fullt tillräcklig för inprogrammering och detektering av individua- liserande signalement.

På detta sätt inprogrammeras varje föremål i sina fyra olika tänkbara lägen på bandet 12, dvs rättvänt framåt, felvänt framåt, rättvänt bakåt och felvänt bakåt. Varje sådant läge representeras av en kod i en tabell i datorns huvudminne, och varje kod, som före inprogramme- ringen slås in på tastaturen 70, motsvarar bestämda klaffar 20A-D och i förekommande fall växlar 20A-D i sorteringsenheten 4, Fíg. 1.

Tabellen har i klartext följande principiella uppbyggnad.

Tabell 1 Bestickstyp Bestickets Kod Klaff Antal synk- Växel läge pulser till klaff Tesked Framåt-uppåt 10 20A na - " " -nedåt ll 20A na - " Bakåt -uppåt 12 20A na 21A " " -nedåt 13 20A na 21A Matsked Framåt-uppåt 20 2OB nb - " " -nedåt 21 20B nb - " Bakåt -uppåt 22 20B nb 2lB " " -nedåt 23 20B nb 2lB Gaffel Framåt-uppåt 30 2OC nc - " " -nedåt 31 200 nc - " Bakåt -uppåt 32 2OC nc 2lC " " -nedåt 33 20C nc 2lC Kniv Framåt-uppåt 40 2OD nd - " " -nedåt 41 2OD nd - " Bakåt -uppåt 42 20D nd 2lD " " -nedât 43 zon nd 211) 10 15 20 25 30 35 446 509 ll Även vissa felkoder finns tabellerade i huvudminnet, vilka kan avläsas i displayrutan 71. Lysdioderna 72 på manöverenheten 7 kan användas för att vid behov kontrollera optosnitten byte för byte. Lysdioderna 72 används även för att på känt sätt vid trimningen av fototransistorerna 33 och 62a-h med hjälp av potentiometrarna 47 respektive 63, Fig. 5 och Fig. 6.

Detektering och sortering Vid detektering av föremål arbetar avläsningsenheten 3 på i princip samma sätt som vid den ovan beskrivna inprogrammeringen. Föremâlets konturoptosnitt, antalet optosnitt och vissa höjdprofiler avläses av konturopton 30 och höjdopton 31 på precis samma sätt som vid inprog- rammeringen. De skiftade konturoptosnittorden lagras i inläsnings- minnet. I detta minne selekteras andra och tredje konturoptosnittorden samt det tredje och det andra från slutet och matas tillsammans med summan av samtliga konturoptosnittord och antalet konturoptosnitt in i ett beräkningsminne i mikrodatorn 6 enligt programmet. Dessa data utgör signalementet på det föremål som registrerats av optoenheten 14.

Det i beräkningsminnet inmatade signalementet jämförs med samtliga minnesblock i huvudminnet. Vid överensstämmelse mellan signalementet i beräkningsminnet och något av de toleranssatta signalementen i huvud- minnet hämtas koden för det aktuella föremålet i det aktuella läget.

Koden lagras tills vidare.

I och med att detekteringen, avsökningen av bestickets signalement, är avslutad, avsökes nu koden med avseende på en förut inprogrammerad tabell som såsom tabell l innehåller de olika koderna, information om korresponderande klaffar och växlar, och till klaffarna korrespon- derande synkpulser, vilka i sin tur utgör ett mått på avståndet från konturopton till klaffen ifråga. Då den sökta koden påträffats i tabellen, hämtas antalet synkpulser, representerande avståndet till den klaff 20A-D som skall styra ned föremålet från bandet 12. En ledig nedräknare aktiveras och förställs med det antal synkpulser som hämtats ur tabellen. Dessa operationer utförs på en tid som är försumbar i förhållande till transportbandhastigheten. 10 15 20 25 30 35 446 509 12 Nedräkningen startar omgående och dekrementerar, dvs räknar ned en enhet för varje synkpuls. När man kommit till noll, får man ett interrupt, dvs ett kommando för aktivering av den aktuella klaffen 20A, 2OB, 200 eller 2OD. Besticket har då matats fram på bandet 12 till denna klaff, som dras av tillhörande elektromagnet 22A, 22B, 22C eller 22D. Klaffen ligger dragen en viss tid, som bestäms av program- varan eller av mikrodatorns hårdvara. Därefter återgår klaffen till normalläget. Detta illustreras grafiskt i rad XII i Fig. 7.

I och med att någon av klaffarna 20A-D drar, avsöks samma kod ånyo i en analogt utformad tabell i huvudminnet. I denna tabell korrespon- derar varannan kod mot någon av växlarna 21A-D, medan övriga koder inte har någon korresponderande växel. I vårt fall har koderna 12, 13 en tillhörande växel 21A, koderna 22, 23 växeln 2lB, koderna 32, 33 växeln 2lC och koderna 42, 43 växeln 2lD. Denna andra tabell inne- håller även uppgift om erforderligt antal synkpulser som skall för- flyta innan växeln dras efter det att klaffen har dragits. Även detta framgår av pulsdiagrammet, rad XIII, Fig. 7. När detta antal pulser har förflutit, drar växeln under en viss förutbestämd tid och styr besticket så att detta vänds innan det hamnar i avsett fack 24A-D.

Räknaren är ledig för ny förställning när så många synkpulser förflutit som föreskrivs i programmet, innan växeln i förekommande fall skall dras. I systemet finns normalt ett tillräckligt antal nedräknare för att en ledig, dvs ej aktiverad nedräknare alltid skall finnas tillgänglig för föremål som detekterats och som matas framåt på bandet 12.

Bestick som matas framåt på bandet 12 måste ligga på ett visst minsta avstånd från varandra för att de mekaniska sorteringselementen, dvs i första hand klaffar och växlar skall arbeta problemfritt. Detta minsta avstånd uttryckt i synkpulser finns också lagrat i huvudminnet. Är avståndet för litet, dras rejektklaffen 19 genom aktivering av elektromagneten 19A och styr föremålet till lådan 8. Om två eller flera bestick överlappar varandra på bandet 12, registreras detta av konturopton som ett mycket långt föremål med speciell kontur, vars 10 15 20 25 30 35 446 5Û9 13 signalement ej finns i något minnesblock i huvudminnet. Även i detta fall dras rejektklaffen 19 och avleder de båda föremålen till lådan 8.

Detsamma sker om ett ej identifierbart föremål passerar avläsnings- enheten 3.

På displayrutan 71 kan man avläsa varför rejektklaffen 19 har aktiverats. En viss vald bokstavskombinatíon betyder att det avlästa signalementet inte överensstämde med något toleranssatt signalement i huvudminnet, vilket i sin tur kan ha flera orsaker. Det kan exempelvis vara fråga om att något föremål som inte skall tillhöra sortimentet i lådan 8 har passerat, att två eller flera föremål överlappat varandra på bandet 12, eller att en eller flera fototransistorer har täckts av partiklar eller liknande etc. En annan vald bokstavskombination på displayrutan 71 betyder att samtliga nedräknare var upptagna (en dimensioneringsfråga). En tredje bokstavskombination betyder att besticken kom för tätt efter varandra på bandet 12, och en fjärde bokstavskombination betyder att besticket var för långt med hänsyn till avståndet mellan två på varandra följande klaffar 20A-D.

Claims (11)

446 509 fi 10 15 20 25 30 35 PATENTKRAV

1. Anordning för att sortera matbestick avsedda att införas osorterade i anordningen och bortföras sorterade, k ä n n e t e c k n a d av a) en inmatningsenhet (1) med en behållare (8) i vilken de osorterade besticken kan ihällas och organ (9) med vars hjälp besticken hämtas osorterade ur behållaren; b) en separeringsenhet (2) med organ (10, 11) för att separera de från inmatningsenheten (1) hämtade besticken från varandra och att anordna dem i följd efter varandra; c) en avläsningsenhet (3) innefattande dels en löpande transportbana (12) till vilken separeringsenheten (2) är anordnad att avlämna besticken i följd efter varandra, dels en pulsgivare (13) och dels en optikenhet (14), varvid transportbanan (12) har en bredd som är väsentligt mindre än bestickens längd, pulsgivaren (13) avger pulser i en takt relaterad till banhastigheten, och optikenheten (14) innefattar en ljuskälla (32) och optoelektroniska organ (33) för avläsning av bestickens kontur; d) en sorteringsenhet (4) med sorteringsorgan (20, 25, 26) medelst vilka besticken förs till en för varje bestick bestämd mottagare (24): e) en returenhet (5) i vilken oidentifierade objekt avskiljs från sorteringsanordningen eller återförs till inmatningsenheten (1); f) en manöverenhet (7) som är kopplad till en datorenhet (6) samt försedd med manöverorgan (70) för styrning av datorenheten; samt g) nämnda datorenhet (6) som står i förbindelse med manöverenheten (7), pulsgivaren (13), de optoelektroniska avläsningsorganen (33) och med sorteringsenheten (5), varvid datorenheten är anordnad att registrera signalement på bestickens avlästa konturer, att jämföra dessa signalement med inprogrammerade signalement samt att i 10 15 20 25 30 35 446 509 beroende av jämförelsens utfall påverka tillhörande sorteringsorgan (20, 25, 26) i sorteringsenheten (5).

2. Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att inmat- ningsenheten (1) innefattar ett lutande transportband (9) med vars hjälp besticken matas upp ur behållaren (8) och medel för att grovdseparera besticken i tvärriktningen på nämnda transportband (9).

3. Anordning enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda medel innefattar en roterande borste.

4. Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att separe- ringsenheten (2) innefattar åtminstone två efter varandra anordnade separeringsorgan (10, 11) med vilkas hjälp besticken frammatas i längdriktningen.

5. Anordning enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a d av att de efter varandra anordnade separeringsorganen utgörs av transportband (10, 11) som drivs med olika hastighet medverkande till att besticken separeras från varandra.

6. Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att avläsningsenheten (3) innefattar optoelektroniska avkännings- och identifieringsorgan med nämnda optikenhet (14) och elektroniska organ för transformering av den optiskt avkända informationen om bestickets form till ett signalement innefattande selekterad digital information, och att datorenheten (6) har minnesorgan vilka kan lagra signalement i form av motsvarande selekterade information om'alla i sortimentet förekommande bestick i de huvudorienteringar som besticken kan intaga på avläsningsenhetens transportbana för jämförelse med de vid avsök- ningen erhållna signalementen.

7. Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av första avkänningsorgan innefattande en under bestickets rörelsebana anordnad första ramp (40) av ljuskännande organ för avkänning av det på transportbanan liggande bestickets kontur och andra avkänningsorgan l0 15 20 25 30 35 (6 446 509 innefattande en vid sidan av bestickets rörelsebana anordnad andra ramp (62a-h) av ljuskännande organ för avkänning av bestickets höjdprofil.

8. Anordning enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda första ramp är anordnad i området för en bukt på transportbanan i avläsningsenheten.

9. Anordning enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a d av att vid tidsmoment som är relaterade till den i avläsningsenheten anordnade transportbanans hastighet de ljusavkännande organen i nämnda första ramp är anordnade att avkännas, att medel är anordnade för att förmedla aktiveringstillståndet i åtminstone vissa selekterade tidsmoment respresenterande ett motsvarande antal optiska snitt av föremålet till datorenheten (6) i form av binära ord, som vart och ett representerar bestickets utsträckning i det aktuella snittet och som tillsammans med eventuella ytterligare data bildar det digitala signalementet på besticket.

10. Anordning enligt krav 9, k ä n n e t e c k n a d av att de binära talen skiftas tills dess den första siffran i talet blir en logisk etta, innan det sålunda bildade binära ordet överförs till ett beräk- ningsminne i datorenheten.

11. ll. Anordning enligt något av kraven 1-10, k ä n n e t e c k n a d av att för varje bestickstyp åtminstone två signalement lagras i datorns minnesenhet, nämligen åtminstone ett signalement för bestick liggande framåt och åtminstone ett signalement för bestick liggande bakåt på transportbanan i avläsningsenheten (3), och att sorteringsorganen i sorteringsenheten (4) innefattar klaffar (20a-d) anordnade att avföra identifierde bestick från transportbanan samt växlar (2la-d) anordnade mellan klaffarna och besticksmottagarna (8) för att styra vissa bestick så att alla bestick orienteras på samma sätt i mottagarna (8).