SE445934B - Elektronisk symaskin, med anordningar for syning av valda kombinationer av stygnmonster - Google Patents

Description

l0 15 20 25 30 35 8106415-6 2 till det tyg, som skall sys, och därför att mönstret kan ändras i storlek från en minimal till en maximal storlek i förhållande till basnålpositionen L. Vad beträffar mönster av blindstygn är det föredraget att ställa in basnålpositionen vid den vänstra änden L av det maximala nålsvängningsintervallet därför att sådana stygn fram- Ställes i förhållande till kanten av det tyg, som skall sys. Det uppstår inga problem om de olika stygnmönstren med olika basnålpositioner framställes separat och indi- viduellt. Ett problem uppstår om dessa mönster framstäl- les sekventiellt och i kombination. Skillnaden i basnål- positioner förhindrar nämligen sådan framställning av mönsterkombinationen, att mönstren linjeras med varandra.

Om de kombinerade mönstren med olika basnålpositioner framställes med maximal storlek vid maximalt nålsväng- ningsintervall, framställes dessa mönster så, att de är linjerade med varandra, och inga problem uppstår, vil- ket visas i fig lA. Om å andra sidan storleken av dessa kombinerade mönster regleras (eller reduceras) kommer dessa mönster att reduceras så i förhållande till de olika basnålpositionerna för varje speciellt mönster, att de sekventiella mönstren framställes utan'inriktning med varandra.

Detta problem har lösts enligt uppfinningen med hjälp av en symaskin, vars särdrag framgår av efterföljande pa- tentkrav.

Enligt uppfinningen kan separata och individuella mönster framställas med basnålpositioner, som var och en är specifik för mönstren.

Uppfinningen kommer att beskrivas närmare nedan med hjälp av ett utföringsexempel under hänvisning till med- följande ritningar.

Fig l visar exempel på stygnmönster, som kan fram- ställas med hjälp av uppfinningen.

Fig 2 visar en styrkrets enligt uppfinningen.

Fig 3 och 4 visar taktregleringsdiagram för styrkret- sens i fig 2 arbete. 10 15 20 25 30 35 8106415-5 3 Fig l(A) visar en kombination av mönster bestående av stygn, som bildar en tulpan, och sicksackstygn, vilka lagras i ett minne för växelvis och repeterande fram- ställning, när en maximal svängningsamplitud hos nålen föreligger och när en bas- eller referensnålposition L ligger inom det maximala intervallet mellan den högra ändnàlpositionen R och den vänstra ändnålpositionen L, vilka positioner motsvarar signaler 30 resp O. Nål- positionen M ligger i centrum av nâlens maximala sväng- ningsintervall och motsvarar en signal 15. Fig l(B) visar samma mönster som i fig l(A) men mönstren har reducerats till halva storleken av mönstren i fig l(A) sett i riktningen för nàlens sicksackamplitud.

Fig 2 visar en styrkrets, som aktiveras för fram- ställning av mönstren i fig l(A) och (B), vid vilken krets ett mönstervalorgan Swl innefattar ett antal selek- tivt manövrerbara strömställare för alstring av en mön- stersignal för ett valt mönster, som skall sys. En koda- re E mottager mönstersignalen och matar en 3-bit-kod- signal till en låskrets Ll. Vcc är en positiv styrspän- ningskälla och Rl betecknar motstånd anslutna till posi- tiv matningsspänning. En vippa MMI mottager mönstersigna- len från mönstervalorganet Swl via en NAND-grind NAND.

Vippan har en utgång Q för matning av mönstersignalen till làskretsens Ll trigguttag, så att låskretsen kan låsa kodsignalen från kodaren E. Ett elektroniskt minne RAM är anordnat att temporärt memorera data vid ingången IN i de kolumner, som betecknas med en 4-bit-adress (ad) enligt ett tillståndsbestämningsuttags R/W skriv- order, samt alstra en signal vid en utgång OUT enligt en utläsningsorder.

Ett elektroniskt minne ROMI fixerar stygnregler- data för mönster, som skall sys, och har adressuttag A0 - A7, av vilka uttag A5 - A7 mottager en mönsterkod- signal direkt eller indirekt från minnets RAM utgång OUT. En minnesströmställare SW2 manövreras för alstring lO l5 20 25 30 35 _-grinden ORI 8106415-6 4 av en fallande signal och därigenom aktivering av en monostabil vippa MM2. Därefter matar vippan MM2 utsig- nalen vid sin icke-inverterande utgång Q till en för- dröjningskrets TDI samt till en AND-grinds ANDI ena ingång, varvid AND-grindens andra ingång mottager en signal från en Ö-utgång. Grindens ANDL utgång är för- bunden med en NOR-grind NORl ena ingång. R2 är en ett till positiv matningsspänning anslutet motstånd. Grinden NORI har en andra ingång, som mottager vippans MMI Q-ut- signal, samt har en utgàng, vilken är förbunden med minnets RAM tillstàndsbestämningsuttag R/W för memore- " ring eller âterinskrivning av signalen från låskretsen L i minnet RAM varje gång strömställaren Swl eller Sàz ej är verk- samgjorda, antar R/W hög nivå för att beordra minnet RAM att utläsa data. När strömställarna manövreras, antar uttaget R/W temporärt låg nivå för att beordra minnet att återinskriva data, när en räknare CT akti- manövreras. När strömställarna Swl, SW2 verats genom manövrering av strömställaren SW2 för att räkna framåt minnets ROM adresser. Om mönstervalström- ställarna Swl selektivt manövreras mer än 2 gånger utan manövrering av minneströmställaren SW2, verksamgöres sistnämnda strömställare och memoreras följaktligen mönsterdata.

Räknaren CT àterställes, när styreffektkällan in- kopplats, och har ett uppräkningsuttag UP, som via OR- mottager utsignalen från grinden AND2, vilken tar emot Q-utsignalerna från vippan MM2 och för- Räknaren är anordnad att räkna En lås- dröjningskretsen TDl. uppåt, när minnesströmställaren SW2 aktiveras. krets L2 har en ingång IN, som mottager räknarens CT uppräkningssignal, samt har en triggingång Cp, som mot- tager utsignalen från minnesströmställaren SW2 via AND- -grinden AND3, OR-grinden OR2 samt via en monostabil 10 15 20 25 30k 35 8106415-6 S vippa MM3, varvid grinden AND3 mottager Ö-signalen från vippan MM2 och Q-signalen från fördröjningskretsen TDl.

Således läser lâskretsen L2 räknarens CT uppräknings- signal, när strömställaren SW2 aktiveras.

En taktregleringsbuffert TB har ett till grindens NORl utgång förbundet återställningsuttag och alstrar utsignalen O varje gång strömställarna Swl och SW2 akti- veras och nollställer följaktligen minnets ROMl adress- ingångar A0 - Taktregleringsbufferten TB har en triggingång CP, som mottager en pulssignal från en puls- generator PG, vilken arbetar synkront med rotationen A4. hos symaskínens icke visade drivaxel, varvid adressig- nalerna BO - B4 låses och minnets ROMl adress räknas framåt för varje stygn. Förhållandet mellan taktreg- leringsbufferten TB och minnet ROMI beskrevs i detalj i vårt amerikanska patent 4 086 862 samt i vår tyska patentansökning 26 26 322.9.

Minnet ROMl lagrar nàlreglerdata DB och matnings- reglerdata EF, vilka skall överföras till beräknings- anordningar PVAl resp PVA2. Beräkningsanordningarna PVAl, PVA2 mottager reglersignaler från ett nålsväng- ningsamplitudreglerorgan VRB resp från ett matarregler- organ VRF såsom reduceringstaktdata KB, KF via A/D-om- vandlare A/Dl, A/D2, samt gör beräkningar innefattande multiplikationer av datana KB, KF resp reglerdatana DB, DF för framställning av utsignalerna till stygnform- ningsorganet DV. När nàlreglerdata DB antar värdet O bestämmas nålkoordinaten L och när datavärdet är 30 bestämmes nålkoordinaten R. Således indelas det maximala nàlsvängningsintervalelt mellan O och 30 i 30 stycken jämna intervall för så många nàlkourdinater. När matar- reglerdatavärdet DF är O bestämmas den maximala tyg- matningsrörelsen i bakàtriktningen och när detta data- värde är 30 bestämmes den maximala tygmatningsrörelsen i framàtriktningen. 10 15 20 25 30 35 8106415-6 6 En reglerströmställare SW3 slutes, när ett icke visat reglerorgan aktiveras, och alstrar en fallande signal för manövrering av en monostabil vippa MM4. R3 är ett till positiv matningsspänning anslutet motstånd. vippan MM4 har en Q-utgång, som är förbunden med en JK-vippas FFI inställningsingång S för inställning av denna, när strömställaren SW3 aktiveras. Vippans FFl J-ingång är jordad och antar låg nivå, medan dess K-in- gång är ansluten till vippans Q-utgång. Vippans FFI triggingàng CP mottager utsignalen Q från vippan MMI, och âterställes, när fallandesignalen matas till vippan.

AND-grinden AND4 mottager Q-utsignalen från vippan MM4 samt utsignalen från fördröjningskretssen TD2, vilken aktiveras av vippans FFl utgång Ö. Grinden AND4 har en utgång, som är förbunden med räknaren CT återställ- ningsuttag via OR-grinden OR3 för àterställning av räk- naren, när reglerströmställaren SW3 slutes efter det _att mönstervalströmställaren SWl aktiverats.

Vippans FFI Q-utgång är förbunden med vippans MM2 återställningsuttag R samt till ingångar till AND-grin- dar AND5, AND6. Minnets ROMl adressignaler AO - A4 har värdet 0 för det första stygnet och aktiverar en mono- stabil vippa MMS via NOR-grinden NOR2. Vippan MM5 har en utgång Q, som är förbunden med en andra ingång till grinden AND5, vars utgång är ansluten till räknarens CT uppräkningsuttag UP via OR-grinden 0Rl för start av räknarens CT uppräkning varje gång ett nytt mönster sys. AND-grinden AND6 har en andra ingång, som är an- sluten till vippans MMI utgång Q, och är anordnad att återställa räknaren CT via grinden OR3, när mönster- valströmställaren Swl aktiveras efter aktivering av reglerströmställaren SW3, att låsa värdet O för räknaren CT i låskretsen L2 samt att återställa en vippa FF2.

EXOR-grindar EXORl - EXOR4 jämför räknarens CT signal och signalen OUT från làskretsen L2 bit-Vis OCh 10 15 20 25 30 35 8106415-6 7 om dessa bitar överensstämmer aktiverar kretsarna en monostabil vippa MM6 via en NOR-grind NOR3. Vippan MM6 utgång Q återställer räknaren CT för att möjliggöra framställning av det första av de kombinerade mönstren.

Ett elektroniskt minne ROM2 lering av bas- eller referenspositionen för symaskinens fixerar data för reg- V nål. Minnet ROM2 har ingångar G0, Gl, G2, som mottager en kodsignal från minnets RAM utgång OUT, samt en ut- gång P för alstring av en utsignal beroende på kodsigna- len för reglering av nålens basposition. Basnàlpositions- reglersignalen antar låg nivå och inställer basnålposi- tionen till centrum M för de ordinära stygnmönster, som innefattar de raka stygnen. Å andra sidan antar nämnda reglersignal hög nivå för de stygnmönster, som innefattar tulpanmönstret i fig 1, vilket kräver en basnålposition vid den vänstra änden L av det maxima- la nålsvängningsintervallet.

Vippan FF2 återställes, såsom tidigare nämnts, varje gång mönstervalströmställaren Swl aktiveras efter aktivering av reglerströmställaren SW3 och har än en inställningsingång S, som mottager utsignalen från grin- den AND7, vilken mottager utsignalen P från minnet ROM2 samt utsignalen från grinden ORl. Mönsterbestämningen i beroende av manövrering av mönstervalströmställaren Swl kvarhåller minnets ROMZ utsignal P vid hög nivå och vippan FF2 inställes, när minnesströmställaren SW2 aktiveras. Om nämligen de mönster, som memoreras i min- net ROM, innefattar ett mönster eller flera mönster för baspositionen L, inställes vippan FF2 och utgången Q antar hög nivå. Om de memorerade mönstren ej inne- håller något mönster för baspositionen L, förblir ut- gången Q vid låg nivå.

NOR-grinden NOR4 Q och minnets ROM2 utsignal P samt alstrar en 4-bit-ut- mottager vippans FF2 utsignal signal såsom en baspositionsreglerkod KD för nålposi- 10 15 20 25 30 35 8106415-6 8 tionsberäkningsorganet PVAl. Grinden NOR4 mottager di- rekt utsignalen P fràn minnet ROM2 för de ordinära mön- ster, som ej omfattas av mönstermemoreringsoperationen.

OR-grinden OR4 mottager utsignalen OUT från alla bitar- na i minnet RAM och har sin utgång ansluten till nål- positionsberäkningsorganet PVAI. Om vid denna utförings- form mönstervalströmställaren Swl aktiveras för val av raka stygn, medför bestämningskoden att utsignalen OUT från minnet RAM antar värdet 0 0 O (motsvarande relation är ej visad) och matar en 0 till beräknings- organet PVAlsamt en signal, som innefattar en l för de mönster, som ej utgöres av raka stygn.

Nâlpositionsberäkningsorganet PVAl mottager nål- positionsreglersignalen DB från minnet ROMI, nålposi- tionsreduceringstaktsignalen KB, basnàlpositionsreg- lerkoden KD samt utsignalen från grinden OR4, varvid beräkningen (DB-KD)xKB+KD utföres. När utsignalen från OR-grinden OR4 är l, avger beräkningsorganet PVAL resul- tatet av beräkningen till stygnformningsorganet DV.

När grindens OR4 utsignal är O, avger beräkningsorga- net PVA1 resultatet av beräkningen i form av data KD till stygnformningsorganet DV. Tygmatningsberäknings- organet PVA2 mottager matningsreglersignalen DF och matningsreduceringstaktsignalen KF samt utför en be- räkning DF x KF, varvid resultatet av denna beräkning avges till stygnformningsorganet DV. _ Med ovan nämnda kombination av element, kommer styr- eller reglerkretsens funktion att beskrivas med i fig 3 och 4. Om någon aktiveras för val av hänvisning till tiddiagrammen av mönstervalströms§ällarna Swl tulpanmönstret i fig l, alstras en fallandesignal för aktivering av den monostabila vippan MMl. Därefter akti- veras låskretsen Ll för läsning av ett nytt data NEW istället för ett gammalt data OLD och det temporära minnet RAM aktiveras för memorering av ett nytt data- värde NEW istället för ett gammalt datavärde OLD. vid 10 15 20 25 30 35 8106415-6 9 denna tidpunkt antages att minnets adress ad är n - 1.

När vippan FFl àterställes genom aktivering av mönster- valsströmställaren Swl, nollställer AND-grinden AND6 strömställarens Swl signal, varför räknaren CT ej åter- ställes och ej uppvisar någon uppräkningssignal.

Om därefter minnesströmställaren SW2 aktiveras, alstras en fallandesignal för aktivering av vippan MM2 och alstring av en pulssignal, varefter fördröjnings- kretsen TDI aktiveras för alstring av en puls med samma bredd som pulsen från vippan MM2. Genom kombinationen av dessa två pulssignaler alstrar AND-grindarna ANDI, AND och AND 2 3 av fig 4. Ti1lståndsbestämningsuttaget R/W i minnet en puls efter varandra, vilket framgår RAM ges låg nivå vid AND-grindens ANDI stigande signal och nya data NEW memoreras återigen på adressen (ad), vilken är n - 1, hos minnet RAM. Vid efterföljande, stigande signal hos AND-grinden AND2 börjar räknaren CT att räkna uppåt och adressen (ad) blir (n). Vid efter- följande, stigande signal hos AND-grinden AND3 låser låskretsen L2 Om därefter en annan mönstervalströmställare Swl räknarens CT utsignalsdata (n). aktiveras för val av sicksackmönstret i fig l i kombi- nation med tulpanmönstret, låser låskretsen Ll mönster- bestämningssignalen. Om därefter minneströmställaren SW2 aktiveras, beodras minnet RAM att via AND-grinden ANDI och NOR-grinden NORI memorera mönsterbestämnings- signalen vid sin adress (n). På samma sätt börjar räkna- ren CT att räkna uppåt och adressen (ad) blir n + l.

Med sådana alternerande aktiveringar av strömställarna Swl och SW2 inskrives mönsterdata i minnet RAM vid steg- ning framåt av adresserna och låskretsen L2 låser räkna- rens CT utsignalsdata som ett totalt antal mönster, som skall sys. Vid denna utföringsform antages att tul- pan- och sicksackmönstren memorerats i kombination en- ligt fig 1. 10 15 20 25 30 35 'mm 8106415-6 10 Vid ovan nämnda val av tulpanmönstret har minnets R0M2 FF2 inställes vid efterföljande aktivering om minnes- strömställare SW2 samt med hjälp av AND-grinden AND2, OR-grinden ORl och AND~grinden AND7. Vid ovannämnda, efterföljande val av sicksackmönstret har AND-grindens basnålpositionsreglersignal P hög nivå och vippan 6 ena ingång hög nivå men vippan FF2 âterställes ej på grund av att vippan FFl är återställd. Efter valet av det första mönstret förblir därför basnålpositions- reglerkoden KD i beräkningsorganet PVAl 0 O O O, dvs decimalt noll.

Om därefter det icke visade maskinreglerorganet aktiveras för slutning av strömställaren SW3, inställes vippan FFl. Därefter återställes räknaren CT och minnets RAM adress (ad) blir noll. Detta motsvarar begynnelse- adressen för det första tulpanmönstrets stygnregler- data, vilket lagras i minnet ROMl och som nedan benäm- nes adressen n - l. Beräkningsorganen PVAI resp PVA2 mottager nâlpositionsreglerdata DB resp matningsreg- lerdata DF, som utläses från minnet ROMI vid begynnel- seadressen A7 - O (resten är noll) för tulpanmönstret och motsvarande hastighetsreduceringsdata KB resp KF för nàlsvängningsreglerorganet VRB samt matningsreg- lerorganet VRF. Beräkningsorganet PVAl mottager dessutom basnålpositionsreglerkoden KD som O O O 0 och signalen l från OR-grinden OR4 samt utför en beräkning (DB - 0) x KB + 0 och matar resultatet till stygnformningsorga- net DV.

När symaskinen roteras aktiveras pulsgeneratorn PG synkront med rotationen av symaskinens drivaxel och alstrar en taktregleringspuls. Den första pulsen utläser datana DB, DF från minnets ROMI begynnelseadress för det första stygnet och på motsvarande sätt utläses och läses adressdata B4 - BO i taktregleringsbufferten TB 10- 15 20 25 30 35 8106415-6 ll för adressinsignalerna A - A0 för det andra stygnet.

Således alstras stygnen Éortgående, när symaskinen rote- rar. När adressdata DB, DF är O, vilka utläses tillsam- mans med stygnreglerdata DB, DF för enhetsmönstrets sista stygn, räknarräknarne CT uppåt. Därefter bestämmer minnet RAM begynnelseadressen för minnets ROMI nästa sicksackmönster. Stygnen framställes på liknande sätt och räknaren CT räknar uppåt. När räknarens värde öve- rensstämmer med det totala antalet mönster, som låsts i làskretsen L2, aktiveras vippan MM6 för âterställning av räknaren. Därför àterföres stygnet till det första stygnet av tulpanmönstret och mönsterkombinationen åter- upprepas. Om basnàlpositionsreglerkoden KD och OR-grin- dens OR4 utsignal är konstanta genom hela framställ- ningen av stygnreglerdata DB, DF vid formeringen av de två stygnmönstren, åstadkommes beräkningen (DB - O) + O = DB, i det fall, då nàlsvängningsreduce- ringstaktsignalen KB från nålsvängningsreglerorganet VRB är l, vilket medför att den maximala (icke redu- cerade) kombinationen av mönster framställes enligt fig l(A). Om reduceringstaktsignalen KB är 0,5, erhålles beräkningen (DB - 0) x 0,5 = 0,5 DB, vilket innebär att mönsterkombinationen framställes enligt fig l(B), vid vilket mönster nålsvängningsamplituden är hälften mot vid basnålpositionen L. Med avseende på matnings- regleringen är teorin densamma som för nålpositions- regleringen, varför en närmare beskrivning ej synes vara nödvändig.

Om mönstret för raka stygn väljes istället för sicksackstygnmönstret för kombination med tulpanmönstret, inställes vippan FF2 beroende på tulpanmönstrets egen- skap och basnålpositionsreglerkoden KD är O 0 O O, var- vid tulpanmönstret framställdes på det ovan visade sät- tet. Vid efterföljande framställning av de raka stygnen är minnets RAM utgång OUT O O 0 och OR-grindens OR4 lO w_ 20 8106415-6 12 utgång är 0. Beräkningsorganets PVAL utgång är O O 0 O, vilket är datavärdet för basnâlpositionsreglerdatana och basnålpositionen ändras till positionen L oberoende av stygnförloppet och inställningen medelst reglerorga- net VRB .

Vid individuell formering av dessa tre mönster -aktiverar ej mínnesströmställaren SW2, varför vippan FF2 ej âterställes. Eftersom NOR-grinden NOR4 direkt mottager slutsignalen P från minnet ROM, är basnâlposi- tionsreglersignalen KD 0 O 0 O för tulpanmönstret och 1 l l l för de andra mönstren. Därför formas tulpan- mönstret på det ovan nämnda sättet. Vad gäller sicksack- mönstret är utsignalen från beräkningsorganet (DB - 15) x KB + l5 och resultatet är DB, när reduce- ringstakten KB är 1, och det maximala sicksackmönstret framställes enligt fig l(A). Om reduceringstakten KB är O, är resultatet av beräkningen 15 och sicksackmöns- tret framställes på den centrala basnålpositionen M. vad gäller raka stygn är basnålpositionsreglersigna- len KD l 1 l l och utsignalen från OR-grinden OR4 är O. Utsignalen från beräkningsorganet PVAl är därför l l l l, vilket är samma värde som KD. Således formas de raka stygnen på den centrala basnàlpositionen M.

Claims (1)

1. 8106415-6 13 PATENTKRAV Elektronisk symaskin, k ä n n e t e c k n a d av ett första minne (ROM1), som lagrar stygnreglerdata för olika stygnmönster, vilka skall framställas selektivt; ett mönstervalorgan (SW1), vilket innefattar ett antal mönstervalströmställare, som är selektivt aktiverbara för alstring av en mönstersignal, vilken bestämmer mot- svarande mönster av de mönster, som lagras i det första minnet; ett mönsterminnesreglerorgan (SW2) för bestäm- ning av en kombination av olika mönster; ett andra minne (RAM), som är anordnat att reagera för aktiveringen av mönstervalorganet samt av mönsterminnesreglerorganet för memorering av kombinationen av olika mönster i en förutbestämd sekvens; ett nâlsvängníngsreglerorgan (VRB) för reglering av nàlens svängningsamplitud med en gemensam ändringstakt i förhållande till vart och ett av de stygn- reglerdata, som utläses från det första minnet i beroende av bestämningen av de mönstersignaler, som memoreras i det andra minnet; ett tredje minne (ROM2), som lagrar basnâlspositionsbestämningssignaler, vilka var och en är speciell för de mönster, som lagras i det första minnet; ett basnålspositionsreglerorgan (NOR4), som är aktiverbart i beroende av aktiveringen av mönster- minnesreglerorganet för memorering av en speciell signal av det tredje minnets basnålspositionsbestämningssignaler för reglering av stygnen hos de bestämda, kombinerade mönstren med en gemensam basnàlsposition; ett beräknings- organ (PVA), som är aktiverbart i beroende av dels utsigna- len från basnälspositionsreglerorganet, dels det första minnets stygnreglersignal och dels utsignalen från nål- svängningsreglerorganet för att reglera nàlens svängnings- amplitud med en gemensam ändringstakt i förhållande til vart och ett av stygnen för de kombinerade mönstren och för att inställa en gemensam basnàlsposition för mönstren; och ett stygnformningsorgan (D), som är aktiver- 8106415-6 14 bart i beroende av utsignalen från beräkningsorganet för framställning av de kombinerade mönstrens stygn.