SE449378B - Elektronisk symaskin och sett for framstellning och modifiering av en serie stygnmonster - Google Patents

Description

l0 l5 20 25 30 35 J» 4> \0 Lx! \~'.' OO 2 Ändamålet med föreliggande uppfinning är att eli- minera nackdelarna med tidigare känd teknik. Detta än- damål uppnäs med en elektronisk symaskin av inledningsvis beskrivna slag, som innefattar ett första minnesorgan för lagring av stygnregler- data för framställning av olika stygnmönster; ett med det första minnesorganet förbundet mönster- valsorgan, som innefattar ett flertal mönstervalström- ställare, vilka var och en aktiveras selektivt för al- string av ett mönsterdata, som utpekar ett specifikt data bland de i det första minnesorganet lagrade stygn- reglerdatana; ett med mönsterväljarorganet förbundet mönster- arrangeringsorgan, vilket innefattar ett andra minne för lagring av en medelst mönstervalsströmställarna alstrad serie av mönsterdata i en förutbestämd ordning för sekvensiell adressering av det första minnesorganet _och utläsning av stygnreglerdatana från detta, en funk- tionsströmställare, som aktiveras varje gång, sedan någon av mönstervalsströmställarna har aktiverats, för alstring av en signal för inskrivning av i det andra minnet mönsterdatana för ett flertal, medelst mönster- valsströmställarna valda mönster, en räknare, som akti- veras genom mottagande av signalen från funktionsström- ställaren för att räkna i det andra minnet i en förut- bestämd ordning de av mönstervalströmställarna alstrade mönsterdatana och för att alstra uppräkningssignaler, och ett tredje minne, som aktiveras genom mottagande av signalen från funktionsströmställaren för att i det tredje minnet lagra uppräkningssignalerna från räknaren; ett med räknaren förbundet mönsterändringshastig- hetsalstringsorgan, vilket innehåller en beräknings- formel och mottager dels från räknaren en utsignal, som representerar mönsterordningen, dels det tredje minnets utsignal, som representerar det totala antalet mönster, för att alstra en utsignal, som utgör resultatet av en beräkning, i vilken beräkningsformeln och utsig- nalerna från räknaren och det tredje minnet utnyttjas; 10 15 20 25 30 35 449 378 3 ett med mönsterändringshastighetsalstringsorganet förbundet tillståndsströmställarorgan, vilket innefattar åtminstone en strömställare, som aktiveras för att på- verka mönsterändringshastighetsalstringsorganet till att bestämma en ändringshastighet för den valda serien av mönster; och ett med det första minnesorganet och mönsterändrings- hastighetsalstringsorganet förbundet beräkningsorgan, vilket aktiveras för mottagning av de från det första minnesorganet utlästa stygnreglerdatana, dels den av mönsterändringshastighetsalstringsorganet bildade mönster- ändringshastigheten, för att alstra en utsignal, som utgör resultatet av en beräkning, i vilken stygnregler- datana och mönsterändringshastigheten utnyttjas, och som matas till ett stygnformningsorgan, varvid mönster- ändringshastigheten är speciell för vart och ett av” de valda mönsterna och är ökande eller avtagande i den arrangerade ordningen för de valda mönsterna.

Enligt uppfinningen åstadkommes även ett sätt att medelst en elektronisk symaskin av det närmast ovan beskrivna slaget framställa modifierade stygnmönster, vilket sätt innefattar följande steg: att lagra stygnreglerdata för framställning av olika stygnmönster; att selektivt alstra mönsterdata, som utpekar speci- fika data bland de lagrade stygnreglerdatana; att lagra en alstrad serie av mönsterdata i en förutbestämd ordning för sekventiell utläsning av de lagrade stygnreglerdatana, att, efter varje selektiv alstring av mönsterdata, alstra en funktionssignal för lagring av mönsterdatana för ett flertal valda mönster, att vid erhållande av funktionssignalen räkna i en förut- bestämd ordning de selektivt alstrade mönsterdatana och alstra uppräkningssignaler, samt att vid erhållande av funktionssignalen lagra nämnda uppräkningssignaler; att med hjälp av dels en beräkningsformel, dels en utsignal, som representerar mönsterordningen, och 10 15 20 30 35 4-49 378 4 en utsignal, som representerar det totala antalet mönster, alstra en utsignal, som utgör resultatet av en beräkning, i vilken beräkningsformeln, mönsterordningssignalen och mönsterantalsignalen utnyttjas; att bestämma en ändringshastighet för den valda serien av mönster; och _ att utifrån de sekventiellt utlästa stygnreglerdatana och nämnda mönsterändringshastighet alstra en utsignal, som utgör resultatet av en beräkning, i vilken stygn- reglerdatana och mönsterändringshastigheten utnyttjas, och som matas till ett stygnformningsorgan, varvid mönster- ändringshastigheten är speciell för vart och ett av de valda mönsterna och är ökande eller avtagande i den arrangerade ordningen för de valda mönsterna.

Uppfinningen kommer nu att beskrivas närmare nedan med hjälp av utföringsexempel under hänvisning till med- följande ritningar.

Fig l visar ett blockschema över en reglerkrets en- ligt uppfinningen. _ Fig 2 visar exempel pâ mönster, som kan framställas enligt uppfinningen.

Fig 3 visar ett reglerflödesschema enligt uppfin- ningen.

Fig 4 visar en reglerkrets.

Fig 5 och 6 visar reglertidkurvor. 4 Fig l Visar ett tangentbord KEY, som innefattar imönstervalsströmställare, vilka selektivt aktiveras för alstring av mönsterdata, en minnesströmställa- re, vilken aktiveras för memorering av ett antal möns- ter som en enhet i ett elektroniskt minne, strömställa- re, vilka selektivt aktiveras för ändring av mönster- enheten, en maskinreglerströmställare, som aktiveras för reglering av en maskindrivmotors rotationshastig- het, etc. Ett minne PM är anordnat att lagra ett an- tal mönsterdata i en förutbestämd ordning som en enhet av mönster. Ett annat minne SM lagrar normalt stygn- reglerdata för olika mönster, vilka datas initialadresser bestämmes medelst minnet PM. Minnet SM aktiveras för 10 l5 20 25 30 35 44-9 578 5 alstring av ett stygnreglerdata varje gång det motta- ger en taktregleringspulssignal från en pulsgenerator, som arbetar synkront med rotationen hos en övre drive axel på symaskinen, och alstrar en slutsignal vid full- bordandet av varje mönster. Ett mönsterordningsbestäm- ningsorgan PON detekterar ordningsföljden av varje möns- ter varje gång minnet SM alstrar slutsignalen och hål- ler den detekterade mönsterordningen tills minnet SM alstrar nästa slutsignal. Ett organ PVG för alstring av en mönsterändringshastighet mottager en mönster- ändringshastighetsbestämningssignal från tangentbor- det KEY, det totala antalet memorerade mönster från mönsterantallagringsminnet PTN och ett ordningstal för varje mönster från mönsterordningsbestämningsorganet PON.

Mönsterändringsalstringsorganet PVG är anord- nat att variera transmissionsförhâllandet mellan minnet SM och ett stygnformningsorgan DV. Organet PVG aktive- ras i beroende av bestämningssignalen för mönsteränd- ringsförhållandet för beräkning av transmissionsförhål- landet med hjälp av sn memorerad beräkningsformel med» ett antal mönster såsom en parameter och med varje möns- ters ordningstal såsom en variabel. Ett multiplicerings- organ PVA mottager stygnreglerdata från minnet SM och transmissionsförhållandet från organet PVG, multiplice- rar stygnreglerdatana med transmissionsförhållandet och avger en utsignal till stygnformningsorganet DV. Så- ledes aktiveras stygnformningsorganet DV för alstring av ett mönster medelst modifierade stygnreglerdata för att därigenom ändra storleken på varje mönster i sekventiella mönster.

Fig 2 visar exempel på mönster, som kan åstadkommas med uppfinningen. Fig Za visar ett mönster, som kan fram- ställas med de ursprungliga i minnet SM lagrade datana med hjälp av en i tvärriktningen svängbar nål, samtidigt som ett tygstycke matas vertikalt med konstant stigning.

Fig 2b visar schematiskt en beräkningsformel, som är memorerad i mönsterändringshastighetsalstringsorganet 10 15 20 25 30 35 1149 378 6 PVG, vilken formel bestämmer den maximala bredden på stygnen för respektive mönster. Beräkningsformeln väljs på tangentbordet KEY. Fig 2c visar ett enhetsmönster, som innefattar mönstret i fig 2a och vid vilket beräk- ningsformeln i fig 2b utnyttjats. Fig Zd visar ett en- hetsmönster av olika mönster, som likaså framställts genom användning av samma beräkningsformel, varvid varje mönster är sammansatt av huvudsakligen samma antal stygn.

Fig 3 visar ett flödesschema för reglerkretsen i fig l. När en reglerdrivkälla inkopplas startas program- met från START, Mönsterframstegningstalet na inställes först till l medelst mönsterordningsbestämningsorganet PON.

Tangentbordet KEY utläses och ett önskat antal mönster nt memoreras i mönsterantallagringsminnet PTN. Om möns- terändringstillståndet nr l utväljes av mönsterändrings- tillstånden N, diskrimineras slutet av initialkomponent- mönstret (fullbordande av en cykel). Denna diskrimine- ring är beroende av om mönsterordningsbestämningsorganet PON mottager slutsignalen från stygnreglerdatalagrings- minnet SM. Om initialmönstret ännu ej slutförts, beräk- nar mönsterändringshastighetsalstringsorganet PVG ini- talmönstrets ändringshastighet. I detta fall är mönster- ändringstillståndet nr l enligt fig 2b. Ändringshastig- hetsberäkningsformeln är KNA = Dä/nt, förutsatt att den maximala bredden av mönstret (maximala bredden av mönstret i fig 2) är l och att det totala antalet mönster är nt samt att mönsterstegningstalet är na och ändrings- hastigheten för varje mönster är KNA. Om därför na = 7 är KNA = l/7 ändringshastigheten för initialmönstret enligt mönstret i fig 2c. Därefter multiplicerar multi- pliceringsorganet PVA stygnreglerdata från minnet SM med mönsterändringshastigheten med avseende på initial- mönstret, som skall sys,för att därigenom reducera ur- sprungliga reglerdata till l/7 med avseende på stygn- bredden för initialmönstret. Programmet repeterar för- loppet från utlösningen av tangentbordet KEY tills mönstret formats. Efter fullbordat initialmönster ökas stegningstalet na med 1 till ett nytt na och det andra 10 15 20 25 30 35 449 378 7 mönstret sys på samma sätt. Ehuru det ej visas i fig 3 blir nästa mönster na + l, när na blir lika med nt.

Således sys en serie mönster i en repeterad följd. Om mönstervalet ej åtföljes av mönsterändringshastighets- bestämningen nr l eller nr 2, är ändringshastigheten KNA l och det valda mönstret eller mönstren framställes en- ligt de ursprungliga stygnreglerdatana i minnet SM.

Fig 4 visar den reglerkrets, som är utformad efter blockschemat i fig l, varvid ett antal mönstervalström- ställare Swl bildar en del av tangentbordet KEY i fig l och selektivt aktiveras för att få en kodare E att mata en 3-bitars kodsignal för ett valt mönster till en låskrets Ll. Vcc betecknar en positiv reglerdrivkäl- la, R1 betecknar ett antal till positiv matningsspänning anslutna motstånd. En monostabil vippa MMl mottager en signal från mönstervalströmställarna SWl via en NAND- krets och har en utgång Q för matning av en signal till ett triggningsuttag Cp i låskretsen Ll, så att denna kan låsa kodsignalen för ett valt mönster. Ett elektro- niskt direktminne RAM motsvarar mönstersammansättnings- minnet PM i fig l och har en ingång IN för mottagning av data från låskretsen Ll, en adressingång ad för be» stämning av en minneskolumn för mottagna data, ett till- ståndsuttag R/W för bestämning av dataskrivning i den bestämda minneskolumnen samt en utgång OUT för alstring av data enligt utläsningsbestämningen vid tillstånds- uttaget R/W.

Ett elektroniskt läsminne ROM motsvarar stygnreg- lerdatalagringsminnet SM i fig l för lagring av stygn- reglerdata för olika mönster, som skall sys. Minnet ROM har adressingångsuttag A0-A7, av vilka uttagen A5~A7 mottager den kodade signal, som väljs med mönstervals- strömställarna SWl, direkt eller indirekt från minnets RAM utgång OUT. En mönstervalmemoreringsströmställare S2 bildar en del av tangentbordet KEYÅ Strömställaren S2 aktiveras för alstring av en lågnivâsignal, som aktiverar en monostabil vippa MM2, vars icke-inverte- 10 15 20 25 30 35 449 378 8 rade utgångsuttag Q är kopplat till ingången till en fördröjningskrets TDl.

En AND-grind ANDl mottager utsignalen Q från vip- pan MM2 och den inverterade signalen Ö från fördröjnings- kretsen TDl, varvid grindens utgång är kopplad till en NOR-grinds NORl ingångssida. R2 betecknar ett motstånd, som är anslutet till positiv matningsspänning. NOR- grinden NORl mottager signalen Q från den monostabila vippan MMl och dess utsignal är kopplad till minnets RAM tillståndsuttag R/W, så att låskretsens Ll utsignal kan inskrivas eller återinskrivas i minnet RAM varje gång strömställaren SWl eller SW2 aktiveras. När nämligen strömställaren SWl eller SW2 ej aktiveras, kvarhålles uttaget R/W på hög nivå, vilket normalt åstadkommer data- utlösningsordern. Å andra sidan varje gång strömstäl- laren SWl eller SW2 aktiveras, får uttaget R/W temporärt låg nivå, vilket åstadkommer datainskrivningsordern.

När en räknare CT framstegat minnets RAM adress genom aktivering av strömställaren SW2, skrivs data från lås- kretsen Ll in i de nya adresserna i minnet RAM genom akti- vering av strömställaren SW1. Om endast strömställaren SWl aktiveras upprepat utan aktivering av strömställa- ren SW2, omskrives datana varje gång en annan strömstäl- lare SWl aktiveras.

Räknaren CT motsvarar mönsterordningsbestämnings- organet PON i fig l och återställes, när reglerdrivkällan inkopplas. Räknaren CT har ett uppräkningsuttag Up, vilket är kopplat till uttagen Q på vippan MM2 och fördröjningskretsen TD via en AND-grind AND2 och OR-grind ORl och räknas upp efter aktiveringen av ström- ställaren SW2. En låskrets L2 motsvarar mönsterantallag- ringsminnet PTN i fig l och har en ingång IN för mot- tagning av räknarens CT räkningssignal samt en utgång OUT, vilken är ansluten till mönsterantaluttaget nt i mönsterändringshastighetsalstringsorganet PVG, vilket har en till räknarens CT utgång OUT ansluten mönster- framstegningsingång na. 10 15 20 25 30 35 449 578 9 Låskretsen L2 har ett triggningsuttag Cp, som är kopplat till den valda mönstermemoreringsströmställaren SW2 via en AND-grind AND3, vilken mottager den inversa utsignalen Ö från vippan MM2 samt signalen Q från för- dröjningskretsen TDl, samt via en OR-grind OR2 och en monostabil Vippa MM3 för låsning av uppräkningssigna- lerna från räknaren CT, vilken aktiveras genom manövre- ring av strömställaren SW2. Strömställare SW3 Qch SW4 för bestämning av mönsterändringstillstând bildar en del av tangentbordet KEY i fig l. Ett större antal så- dana strömställare kan användas, vilket framgår av "N"-talet av strömställare i fig 3. R3, R4 och R5 beteck- nar till positiv matningsspänning anslutna motstånd.

AND-grindar AND4, AND5 har var och en en ingång, som ligger hög, när strömställarna SW3 resp SW4 akti- veras, och har var och en en andra ingång, vilken är ansluten till en vippas FFl utgång Q, vilken vippa in- ställes genom aktivering av den monostabila vippan MM2, när mönsterantalmemoreringsströmställaren SW2 aktiveras, AND-grindarna AND4, AND5 har var och en en utgång, som är ansluten till mönsterändringstillståndsbestämnings- ingångar nr l resp nr 2 på mönsterändringshastighets- alstringsorganet PVG, och verksamgöres, när strömstäl- larna SW3, SW4 aktiveras efter aktiveringen av ström- ställaren SW2. En taktregleringsbuffert TB har sitt återställningsuttag R anslutet till utgången från NOR- grinden NORl. Varje gång strömställarna Swl, SW2 akti- veras blir taktregleringsbuffertens TB utsignal 0, vil- ket därigenom nollställer adressingångsuttagen A0-A4 i minnet ROM, vilka uttag är anslutna till taktreglerings- buffertens TB utgång. Bufferten TB har ett triggnings- uttag Cp, vilket är anslutet till en pulsgenerator PG, som aktiveras synkront med rotationen av den övre driv- axeln på symaskinen (icke visad) för alstring av en takt- regleringspuls per rotationsvarv för den övre drivaxeln.

Således låser taktregleringsbufferten TB adressignalerna BO-B4 hos minnet ROM för att per rotationsvarv för den *övre drivaxeln framstega minnesadressen. Relationen mel- 10 15 20 25 30 35 4> rs wâ ga Q Oo -10 lan minnet ROM och taktregleringsbufferten TB beskrives i detalj i US 4 086 862.

Minnet ROM har en nålreglersignalutgång DB och en matarreglersignalutgång DF, vilka är kopplade till ingångssidorna på multipliceringsorgan PVAl resp PVA2, vars andra ingångssidor mottager nålsvängningsänd- ringshastighet KB respektive matningsändringshastig- heten KF från mönsterändringshastighetsalstringsorga- net PVG via ett strömställarorgan CD för âstadkommande av beräkningarna DB x KB och DF x KF. Den resulterande utsignalen matas till stygnformningsorganet DV. Ström- ställarorganet mottager förutom nål- och matnings- ändringshastighetssignalerna KB, KF även stygnreglersig- naler KB' och KF', vilka separat styrs medelst det I konventionella stygnreglerorganet, och aktiveras selek- tivt medelst en signal från en OR-grind OR3, vilken mot- tager utsignalerna från AND-grindarna AND4, AND5 för att selektivt effektuera signalerna KB, KF och signalerna KB', KF'. När strömställarna SW3, SW4 slutes, dvs när en ändrad kombination av mönster väljes, effektueras sig- nalerna KB, KF. När å andra sidan strömställarna SW3, SW4 frånslås, dvs när den normala mönsterstygnoperatio- nen väljes, effektueras signalerna KB", KF'.

En reglerströmställare SW5 utgör en del av tangent- bordet KEY och slutes, när en maskinmotorhastighetsregu- lator aktiveras. Reglerströmställaren SW5 aktiveras för alstring av en lâgnivåsignal för drivning av en monosta- bil vippa MM4. Därefter matas signalen Q från vippan MM4 till en vippas FF2 inställningsuttag S för inställ- ning av denna vippa. Vippan FF2 har ett uttag J, som är jordat och håller låg nivå, ett uttag K, som är an- slutet till utgången Q på vippan samt ett triggningsut- tag CP, vilket är anslutet till vippans MMl utgång Q, så att vippan FF2 kan âterställas med hjälp av lågnivå- signalen från den monostabila vippan MMl.

Ett återställningsuttag R i räknaren CT är via en OR-grind OR4 anslutet till en fördröjningskrets TD2 utgång, vilken aktiveras av vippans FF2 inverterade utsignal samt u), 10 15 20 25 30 35 449 378 11 till utgången från en AND-grind AND6, vars ena ingång är ansluten till vippans MM4 utgång Q. Räknaren CT åter- ställes, när reglerströmställaren SWS aktiveras efter ak- tiveringen av mönstervalströmställaren Swl. Vippans FF2 utgång Q är kopplad till vippans MM2 återställningsut- tag R samt till ena ingången på AND-grinden AND7 och AND-grinden AND8.

Minnets ROM adressignal A0-A4 är 0 för initial- stygnet, varefter vippan MM5 aktiveras via NOR-grinden NOR2. AND-grinden AND7 har en andra ingång, vilken är ansluten till vippans MM5 utgång Q, och har sin utgång ansluten till räknarens CT uppräkningsuttag Up via en OR-grind ORl, varvid räknaren CT kan stega fram räkne- värdet varje gång en ny mönsterenhet börjar att sys. gAND-grinden AND8 har en andra ingång, som är ansluten till vippans MMl utgång Q för återställning av räknaren CT via OR-grinden OR4, när mönstervalströmställaren SWl aktiveras efter aktiveringen av reglerströmställaren SW5. Samtidigt låser låskretsen L2 räknarens CT värde O via OR-grinden OR2 och vippan MM3 och vippan FFl åter- ställes.

EXOR-grindar ExORl-EXOR4 jämför utsignalen från räknaren CT med utsignalen från låskretsen L2 med av- seende på bitarna i dessa utsignaler. Om alla bitar i utsignalerna stämmer överens med varandra aktiverar EXOR-grindarna en monostabil vippa MM6 via en NOR-grind NOR3. Utsignalen Q från vippan MM6 återställer räknaren CT via OR-grinden OR4 för att därigenom inställa värdet 0 på mönsterantalstegningsingångsuttaget na i mönster- ändringshastighetsalstringsorganet PVG och åstadkomma initialstygnet för en kombination av mönster, Manövreringen av reglerkretsen kommer nu att beskri- vas under hänvisning till fig 5 och 6. Om en av mönster- valströmställarna SWl nedtryckes alstras en lågnivâsig- nal för aktivering av vippan MMI. Därefter låser lås- kretsen Ll ett nytt data NEW i stället för ett gammalt data OLD och NEW skrives in i minnet RAM i stället för OLD. Vid detta tillfälle är adressingången ad n-l. Vid 10 15 20 25 30 35 449 378 12 aktiveringen av mönstervalsströmställaren Swl återstäl- les vippan FF2 och AND-kretsen AND8 upphäver signalen från mönstervalströmställaren SWl. Räknaren CT återstäl- les därför ej och mottager ingen uppräkningsinsignal.

Om därefter den valda mönsterantalmemoreringsström- ställaren SW2 nedtryckes en gång för att upprepat memorera det valda mönstret"för bildande av en mönster- serie, alstras en lågnivåsignal för aktivering av den mo- nostabila vippan MM2, vilken därefter alstrar en puls- signal. Därefter aktiveras fördröjningskretsen TDl för alstring av en puls med samma pulsbredd som vippan MM2.

Genom alstringen av dessa pulser alstrar AND-grindarna ANDl, AND2, AND3 en puls efter varandra, vilket visas i fig 6. Genom AND-grindens ANDl högnivåsignal hamnar till- ståndsuttaget R/W i minnet RAM på låg nivå och samma da- ta memoreras återigen i en kolumn, som bestäms av adressen n-1. Genom efterföljande högnivåsignal på AND-grinden AND2 aktiveras räknaren CT för uppräkning och adresseng ad blir n. Genom efterföljande högnivåsignal på AND-grin- den AND3 låser låskretsen L2 räknarens CT utsignalsdata n. Varje gång strömställaren SW2 aktiveras aktiveras så- ledes AND-grindarna ANDI, AND2 och AND3 för inskrivning av data i minnet RAM, framstegning av adressen AD samt lås- ning av samma data i låskretsen L2, Således lagras ett önskat antal av samma mönster i låskretsen L2. Om en annan av mönstervalströmställarna SWl intryckes när mönsteran- talmemoreringsströmställaren SW2 nedtryckts memoreras en serie av olika mönster.

Om därefter mönsterändringsbestämningsströmställaren SW3 eller SW4 intryckes, bestämmes mönsterändringen nr l eller nr 2 för mönsterändringshastighetsalstringsorga- net PVG, eftersom vippan FFl redan är inställd. Ström- ställarorganet CD aktiveras därefter för att till multi- pliceringsorganen PVAl, PVA2 överföra nålsvängningsänd- ringshastighetssignalen KB respektive matningsändrings- hastighetssignalen KF från mönsterändringshastighets- alstringsorganet PVG. Om därefter det icke visade reg- lerorganet aktiveras för slutning av strömställaren SW5, 10 15 20 25 30 35 .is ~l> va» (AI \'! CO 13 inställes vippan FF2, återställes räknaren CT och blir adressen ad 0. Denna adress motsvarar initialadressen för det medelst strömställaren SWl valda mönstrets stygn- reglerdata, nämligen adressen n-l i fig 6.

Symaskinsnålen föres till startstygnpositionen för mönstret med hjälp av stygnformningsorganet DV, vilket aktiveras av produkterna KBXDB, KFXDF från utdata DB, DF och utdata KB, KF. I detta fall utläses datana DB, DF från minnet ROM under förutsättning att adressignalerna A7-A5 av A7-A0 bestämmes för stygnreglerdatanas initial- adress och att de andra adresserna är 0. Detta motsvarar na = 1 i fig 3, som visar mönstrets stygnförlopp. I detta fall motsvarar mönsterändringshastigheten Kna nålsvängf ningsändringshastigheten KB. Det är även möjligt att D applicera samma beräkningsformel på matningsändrings~ hastigheten KF.

När den övre drivaxeln i symaskinen roterar, alst- rar pulsgeneratorn PG en taktregleringspuls. Vid den första taktregleringspulsen adresseras i början minnet D B' F rar adresseringsdatana B4-BO, vilka låses i taktregle- ROM, som ger stygnreglerdatana D och samtidigt alst- ringsbufferten TB för matning till adressingångarna A4-A0 för utläsning av nästa stygnreglerdata DB, DF. På detta sätt formas mönsterstygnen, när den övre drivaxeln ro- terar. När datana DB, DF för det sista stygnet i det första mönstret av sekventiella mönster alstras, är de samtidiga adresseringsdatana B4-BO lika med 0. Därefter startar räknaren CT sin uppräkning för bestämning av det På detta sätt alstras ett antal mönster efter varandra tills det sista mönstret andra mönstrets initialadress. avslutats. Om räknaren CT räknar upp det sista antalet mönster, som lagras i lâskretsen L2, aktiveras den mono- stabila Vippan MM6 för återställning av räknaren CT, som därefter bestämmer initialadressen för efterföl- jande mönsters initialmönster. Således alstras upprepade gånger ett memorerat antal sekventiella mönster.

Om mönstervalet utföres med mönstervalsströmställarna SWl och memoreringsströmställaren S2 och om ej mönster- u: w ca 449 14 ändringshastighetsbestämningsströmställaren SW3 eller SW4 aktiveras, verksamgöres stygnreglersignalerna KB", KF'§ vilka är variabla genom manövrering av de normala stygnreglerfingerskivorna, i stället för nâlsvängnings- ändringshastighetssignalen KB och matningsändringshas- tighetssignalen KF. Om mönstervalet utföres utan aktive~ ring av mönstermemoreringsströmställaren SW2, mottager räknaren ingen insignal och därför formas upprepade gånger ett medelst en strömställare SW1 valt mönster.

Claims (2)

10 15 20 25 30 15 PATENTKRAV

1. Elektronisk symaskin dels med stygnformnings- instrument, som innefattar ett matningsreglerorgan för matning av ett tyg, som skall sys, samt ett nålregler- organ, vilket har en nål, som är vertikalt förskjutbar fram och åter samt lateralt svängbar över tygmatnings- riktningen, och dels med ett elektroniskt kretsorgan, som är inrättat att styra stygnformningsinstrumenten för framställning och modifiering av en serie stygn~ mönster, _k ä n n e t e c k n a d av att det elektroniska kretsorganet innefattar: i ett första minnesorgan (ROM) för lagring av stygn- reglerdata för framställning av olika stygnmönster; ett med det första minnesorganet förbundet mönster- valsorgan (KEY), som innefattar ett flertal mönsterval- strömställare (Swl), vilka var och en aktiveras selek- tivt för alstring av ett mönsterdata, som utpekar ett specifikt data bland de i det första minnesorganet (ROM) lagrade stygnreglerdatana; ett med mönsterväljarorganet förbundet mönster- arrangeringsorgan, vilket innefattar ett andra minne (RAM) för lagring av en medelst mönstervalsströmställarna alstrad serie av mönsterdata i en förutbestämd ordning för sekvensiell adressering av det första minnesorganet och utläsning av stygnreglerdatana från detta, en funk- tionsströmställare, (SW2), som aktiveras varje gång, sedan någon av mönstervalsströmställarna har aktiverats, för alstring av en signal för inskrivning av i det andra minnet mönsterdatana för ett flertal, medelst mönstervals- strömställarna valda mönster, en räknare (CT), som akti- veras genom mottagande av signalen från funktionsström- ställaren för att räkna i det andra minnet i en förut- bestämd ordning de av mönstervalströmställarna alstrade mönsterdatana och för att alstra uppräkningssignaler, och ett tredje minne (L2), som aktiveras genom motta- 10 l5 20 25 30 35 449 378 16 gande av signalen från funktionsströmställaren för att i det tredje minnet lagra uppräkningssignalerna från räknareni ett med räknaren (CT) förbundet mönsterändrings- hastighetsalstringsorgan (PVG), vilket innehåller en beräkningsformel och mottager dels från räknaren en utsignal, som representerar mönsterordningen, dels det tredje minnets (L2) utsignal, som representerar det totala antalet mönster, för att alstra en utsignal, som utgör resultatet av en beräkning, i vilken beräk- ningsformeln och utsignalerna från räknaren och det tredje minnet utnyttjas; ett med mönsterändringshastighetsalstringsorganet förbundet tillståndsströmställarorgan, vilket innefattar åtminstone en strömställare (SW3 eller SW4), som aktiveras för att påverka mönsterändringshastighetsa1stringsorganet till att bestämma en ändringshastighet för den valda serien av mönster; och ett med det första minnesorganet och mönsterändrings- hastighetsalstringsorganet förbundet beräkningsorgan (PVA1, PVA2), vilket aktiveras för mottagning av de från det första minnesorganet utlästa stygnreglerdatana, dels den av mönsterändringshastighetsalstringsorganet bildade mönsterändringshastigheten, för att alstra en utsignal, som utgör resultatet av en beräkning, i vilken stygnreglerdatana och mönsterändringshastigheten utnyttjas, och som matas till ett stygnformningsorgan, varvid mönster- ändringshastigheten är speciell för vart och ett av de valda mönsterna och är ökande eller avtagande i den arrangerade ordningen för de valda mönsterna.

2. Sätt att framställa modifierade stygnmönster medelst en elektronisk symaskin med dels stygnformnings- instrument, som innefattar ett matningsreglerorgan för matning av ett tyg, som skall sys, samt ett nålregler- organ, vilket har en nål, som är vertikalt förskjutbar fram och åter samt lateralt svängbar över tygmatnings- riktningen, och dels med ett elektroniskt kretsorgan, fn 10 15 20 25 30 449 578 17 som är inrättat att styra stygnformningsinstrumenten för framställning och modifiering av en serie stygn- mönster, k ä n n e t e c k n a t av att följande åtgärder vidtages i det elektroniska kretsorganet: att lagra stygnreglerdata för framställning av olika stygnmönster; att selektivt alstra mönsterdata, som utpekar speci- fika data bland de lagrade stygnreglerdatana; att lagra en alstrad serie av mönsterdata i en förutbestämd ordning för sekventiell utläsning av de lagrade stygnreglerdatana, att, efter varje selektiv alstring av mönsterdata, alstra en funktionssignal för lagring av mönsterdatana för ett flertal valda mönster, att vid erhållande av funktionssignalen räkna i en förut- bestämd ordning de selektivt alstrade mönsterdatana och alstra uppräkningssignaler, samt att vid erhållande av funktionssignalen lagra nämnda uppräkningssignaler; att med hjälp av dels en beräkningsformel, dels en utsignal, som representerar mönsterordningen, och en utsignal, som representerar det totala antalet mönster, alstra en utsignal, som utgör resultatet av en beräkning, i vilken beräkningsformeln, mönsterordningssignalen och mönsterantalsignalen utnyttjas; att bestämma en ändringshastighet för den valda serien av mönster; och att utifrån de sekventiellt utlästa stygnreglerdatana och nämnda mönsterändringshastighet alstra en utsignal, som utgör resultatet av en beräkning, i vilken stygn- reglerdatana och mönsterändringshastigheten utnyttjas, och som matas till ett stygnformningsorgan, varvid mönster- ändringshastigheten är speciell för vart och ett av de valda mönsterna och är ökande eller avtagande i den arrangerade ordningen för de valda mönsterna.