SE444110B - Sett och anordning for skoljning och desinficering av en mopp - Google Patents

Description

10 15 20 40 7809690-6 ' z s- med oanvänd rengöringslösning.

Detta konventionella sätt att skölja en golvmopp har ett flertal nackdelar eller problem ifråga om effektiv, desinfice- rande rengöring av golven. För det första återföres moppen ef- ter användning till hinken, där bakterier, som uppfångats av moppen från golvet kan kontaminera rengöringslösningen i hín-I Emedan rengöringslösningen i mopphinken medföljer den våta som skall rengöras, ökar och sålunda infektioner, för ken. moppen till efterföljande golvytor, risken för spridning av bakterier, varje gång moppen àterföres till hinken. För det andra åtgår en väsentlig del av städarens arbetstid till att byta rengörings- För det tredje kan städ- övervakning försäkra sig lösning, vilket måste utföras ofta. .kontrollanterna icke utan kontinuerlig om att rengöringslösningen beredes på rätt sätt och bytes med avsedda mellanrum. Om så icke sker, ökas i hög grad risken för bakterier och därmed infektioner. som uppstår genom spridning av Med anledning av de sanitära problem, att en städare använder konventionella sätt och anordningar för sköljning av moppar, har myndigheterna i vissa länder rekommen- derat och ibland krävt användning av två mopphinkar för att lösa , detta sanitära problem, varvid en hink innehåller oanvänd ren- göringslösning och den andra användes för förorenad eller kontami- nerad rengöringslösning. Även när dessa rekommendationer och be- stämmelser efterföljes, blir emellertid resultatet icke nämn- _ värt förbättrat. Detta beror på att moppen, sedan den förore- nade lösningen har återförts eller urvridits i den andra hin- ken, måste doppas i den oanvända lösningen i den ena hinken. kommer Bakterier, som uppfångats av moppen under rengöringen, sålunda i praktiken att kontaminera den oanvända rengörings- lösninge i den andra hinken. Användningen av två hinkar ökar då dessutom v sentligt den onyttiga tid, som krävs för tömning och förnyad påfyllning av hinkarna. Emedan städpersonalen i regel är okvalificeradl är den rätta användningen av de båda 4. hinkarna och det erforderliga, ständiga bytet av oanvända och Q mindre säkerställda med två hinkar förorenade lösningar t o m lösning av det sanitära problemet i stället för en. En sådan kan därför icke anses tillfredsställande. Ändamålet med uppfinningen är därför att-åstadkomma ett sätt och en anordning för förnyad vätning av en mopp, vilka medför förbättrade sanitära förhållanden vid golvrengöring i ~ s 10 15 20 sjukhus, -I 'FT UI masse-s vårdanstalter och liknande, varvid den oanvända ren- göringslösningen hàlles skild från den förorenade eller kontami- nerade rengöringslösningen, vilken sistnämnda lösning icke be- höver tömmas ut och ersättas med oanvänd lösning under ett nor- malt arbetsskift, och varvid man utan övervakning säkerställer att oanvänd rengöringslösning utnyttjas varje gång moppen på nytt anbringas pá det golv, som skall rengöras.

Uppfinningen är sålunda i princip riktad på en anordning för upprepad utmatning av en på förhand vald mängd oanvänd ren- göringslösning till en mopp i ändamål att skölja och desinfice- ra denna. Denna nya anordning kan användas tillsammans med en konventionell mopphink, på vilken är anbragt en moppurvridare, och innefattar en behållare för ett vätskeförrád, som inrymmer ett flertal på förhand valda satser av oanvänd rengöringslös- ning, en doseringstank, som begränsar en doseringskammare och innesluter en enda på förhand vald mängd av rengöringslösning- en, som skall utmatas, ett utmatningsrör för páföring av oan- vänd rengöringslösning på moppen, samt ventilorgan med en förs- ta, en andra och en tredje port, varvid behållaren är förbun- den med den första porten, doseringskammaren är förbunden med den andra porten, och utmatningsröret är förbundet med den tred- je porten. Ventilorganet är inställbart för fyllning och utmat- ning samt anordnat att dels vid fyllning förbinda den första och den andra porten så, att doseringskammaren fylls med oan- *vänd rengöringslösning fràn behållaren, dels vid utmatning för- binda andra och tredje porten och avstänga den andra porten från den första porten, så att den på förhand valda mängden oanvänd fengöringslösning i doseringskammaren kan strömma genom utmatningsröret till moppen.

IL i* apbgiqrfga moppen i hinken för b æficeríng av en mopp avsedd för rengöring av golv och andra varvid användes en konventionell mopphfnk med moppurvridaíe, vilket.sät\ innefattar stegen att sedan en yta har rengjorts ortsköljnïng av stora smutspnr- š ) Uppfïnnïngen avser även ett sätt för sköljning och desin- Q f. tor, . g _ _ _ tiklar, att anbringa moppen i urvridaren, att med ur¶;¿daren gas pressaeut den förorenade eller kontaminëqade rengöringslä§ning- *en från moppen till mopphinken, att på .moppen utmata .en på för; _ _ Ö . hand vald mängd oanvänd rengöqangslösning, och att,med urtši- 'V _ Q W a -Ll .1 -1- , RP' i f: ie; 'wav "daren'pressa ut en del av den oanvända rengöringslösningen till 40 mopphinken, så att moppen är delvi3Vtorr'bch ka: änvändg§¿för'% ¿ 'd aj > æy, ( š . r , 10 15 20 25 40 7809690-6 4 rengöring av en ny golvyta. Alternativt kan sättet innefatta stegen att anbringa moppen direkt i moppurvridaren, utmata en första på förhand vald mängd oanvänd rengöringslösning på mop- pen, att med urvridaren pressa moppen torr, så att i huvudsak all förorenad och oanvänd lösning i moppen passerar ned i mopp- hinken, att utmata en andra på förhand vald mängd oanvänd ren- göringslösning på moppen, och att med urvridaren pressa ut en del av denna andra oanvända rengöringslösning till mopphinken, så att moppen är delvis torr och kan användas för rengöring av en ny golvyta. Enligt detta förbättrade sätt kommer moppen ald- rig i beröring med källan av den oanvända rengöringslösningen, emedan den sistnämnda alltid utmatas direkt på moppen och me- delst urvridaren pressas ut ur moppen utan att moppen kommer i beröring med förorenad eller kontaminerad lösning. uppfinningen inbesparas arbete, material och energi av följande oväntade resultat. och främst har konstaterats att för varje gång en på förhand vald mängd av 0,42-0,63 liter oanvänd rengörings- lösning är tillräcklig för att påföra på en torrvriden mopp i ändamål att indränka eller skölja och desinficera moppen. Denna mängd minskar dessutom med moppens ålder. När 0,42 liter påfö- res på moppen medelst anordningen enligt uppfinningen, kan om- kring 0,18 liter urvridas från moppen till hinken, varigenom moppen är lagom våt för avtorkning av golvet. Av den i moppen återstående mängden 0,24 liter kvarstannar 0,12 liter på golvet efter rengöringen och återstoden urvrides från moppen till hin- ken. Under förutsättning att t ex rengöringslösningen utmatas till moppen tjugo gånger under ett arbetspass, innebär detta att endast 8,4 liter oanvänd rengöringslösning behövs för ett arbetspass jämfört med omkring 38 liter vid användning av kon- ventionella anordningar och förfaranden. Dessutom urvrides per Genom till följd Först -dag endast 6 liter förorenad lösning från moppen, och följakt- äigen behöver mopphinken bara tömmas vid slutet av arbetspas- set i stället för många gånger under arbetspasset. Sålunda spa- ras rengöringslösning, endast en konventionell mopphink erford- ras, och den tid, som annars skulle åtgå för byte av lösning, kan användaš för effektiv rengöring eller andra arbeten.

I förhållande till användningen av två mopphinkar inbespa- rar anordningen,enligt uppfinningen även den tid, som åtgår för två gånger índränka moppen varje gång den åter anbringas i n o 10 “lS 20 25 30 35 40 5 7809690-6 hinkarna, och den tid, som åtgår för urvridning av moppen en andra gång vid varje anbringande av den i hinkarna. Dessutom kommer moppen aldrig i beröring med källan av oanvänd rengö- ringslösning, så att det icke finns någon risk för kontamine- ring av denna källa.

Det har även konstaterats att rengöringslösningen icke be- höver insprutas i moppen under tryck, utan att det är fullt tillräckligt att låta lösningen rinna över moppen. Enligt upp- finningen påföres rengöringslösningen på moppen medelst ett utmatningsrör med smal tvärsektion, vilket sker genom tyngd- kraftens inverkan och med reglerad hastighet. Denna fördel och åtskilliga andra framgår närmare av följande beskrivning.

I det följande beskrives föredragna utföringsformer av uppfinningen med hänvisning till bifogade ritningar, på vilka fig 1 visar en perspektivvy av en städvagn innefattande en ut- föringsform av uppfinningen; fig 2 visar en ändvy av städvagnen i fig 1, illustrerande utmatningsröret i fig 1 i ett icke utma- tande läge; fig 3 visar en ändvy liknande fig 2, illustrerade utmatningsröret i ett läge för utmatning av oanvänd rengörings- lösning på en mopp; fig 4 visar en perspektivvy av behållaren i fig 1, varvid delar bortbrutits för att visa en första alter- nativ ventil; fig S visar en ändvy av behållaren i fig 4; fig 6 visar en sidovy av behållaren i fig 4, illustrerande utmat- ningsröret i icke utmatande läge såsom i fig 2; fig 7 visar en sídovy av behållaren i fig 4, illustrerande utmatníngsröret i utmatande läge såsom i fig 3; fig 8 visar delvis i sektion en planvy av den första alternativa ventilen, efter 8-8 i fig 6; fig 9 visar en sektion efter 9-9 i fig 7; fig 10 visar en perspektivvy av en behållare liknande den i fig 4, illustre- rande den föredragna utföringsformen av uppfinningen; fig 11 visar i tvärsektion en vy liknande fig 8, illustrerande venti- len i den föredragna utföringsformen; fig 12 visar i sektion en vy liknande fig 9, illustrerande ventilen i den föredragna utföringsformen.

Pig 1 visar en utföxingsform 20 enligt uppfinningen inne- fattande en utmatningsenhet 22 anordnad att anbringas på en konventionell städvagn 24 ovanför en konventionell mopphink 26.

Städvagnen 24 innefattar en plan horisontell bottenp°atta 28. Länkrullar 30 är fästade vid städvagnens 24 hörn för att 10 15 20 25 40 7809690-6 , underlätta förflyttningen av städvagnen 24. Ovanför bottenplat- tan 28 är anbragt ett skåp 34 för verktyg och förråd, och ett hinkställ 32.

Skåpet 34 är i huvudsak rektangulärt och anordnat att in- rymma rengöringsmaterial och verktyg (icke visade). Ett fler- tal fack 36 är anordnade i vardera sidan av skåpet 34, och en upprättstående sarg 38 omkring överdelen av skåpet 34 begränsar en bricka 40 för ofta använda föremål. I en U-formad hållare 42, som sträcker sig horisontellt från baksidan av skåpet 34, hänger ned en säck 44 för sopor eller avfall. Hållaren 42 utgör även handtag för påskjutning av städvagnen 24, och säcken 44 är lös- bart anbragt på hållaren 42, så att man lätt kan tömma soporna.

Hinkstället 32 sträcker sig över bottenplattans 28 bredd och har två upphöjda avsatser 46 och 48. Den övre avsatsen 46 kan användas efter önskan, och den nedre avsatsen 48 för mopp- hinken 26.

Såsom visas i fig 1-3, är mopphínken 26 av konventionellt utförande. På mopphinkens 26 cylindriska sídovägg 50 är anbragt en konventionell, manuell moppurvridare 52, som har en korg S4, vilken sträcker sig in i mopphínken 26, och ett handtag S3 för att på vanligt sätt påverka urvridaren 52. Under korgen S4 har hinken 26 en behållare 60 anordnad att upptaga den förorenade eller förbrukade lösningen, som urvridits från moppen 56. Den förorenade eller förbrukade lösningen, som har urvridits från moppen 56 till behållaren 60 kan vid normal användning icke åter komma i beröring med moppen 56, när denna är anbragt i korgen 54. ' Utmatningsenheten 22, som i huvudsak utgöres av en rek- tangulär behållare 62, har ett första alternativt utmatnings- rör 64, som bäst visas i fig 4 och är anordnat att svängas om- kring en i huvudsak horisontell längdaxel. Behållaren 62 är lösbart upphängd på den övre kanten 38 av skåpet 34 medelst ett hängfäste 66, som bäst visas i fig 4. När behållaren 62 är upphängd, befinner den sig ovanför och horisontellt för- skjuten från hinken 26. Utmatningsröret 64 är sålunda beläget ovanför hinken 26 och horisontellt förskjutet därifrån i vin- kelrät riktning i förhållande till dess svängningsaxel.

Såsom framgår av fig 2 och 3, kan utmatningsröret 64 svängas mellan ett upprättstående eller icke utmatande läge och ett nedre eller utmatande läge. Utmatningsröret 64 svängs 10 15 20 25 30 35 40 7809690-6 7 manuellt. I utmatningsläget sträcker sig den fria änden eller spetsen 68 av utmatningsröret 64 nära och ovanför korgen S4 och ovanför den däri anbragta moppen S6. Utmatningsröret 64 är an- ordnat att upprepade gånger svängas mellan sitt icke utmatande och utmatande läge.

Såsom närmare beskrives i det följande, innehåller behålla- ren 62 en oanvänd rengöringslösning (t ex en lösning av vatten och ett på förhand valt rengöringsmedel), och innefattar dose- ringsorgan för lösningen, så att en på förhand vald mängd oan- vänd rengöringslösning utmatas på moppen S6 varje gång som ut- matningsröret 64 svängs från sitt icke utmatande läge till sitt utmatande läge. W Såsom visas i fig 4-7, har behållaren 62 en förhöjd inner- botten 72, som är tätande fästad vid väggarna 74-77 och för- hindrar fluidläckning. Bottnen 72 och väggarna 74-77 bildar en behållare 78 för ett vätskeförråd 80. Behållarens 62 mått är så valda, att vätskeförrådet 80 innefattar ett flertal av de på förhand valda mängderna av oanvänd rengöringslösning, som skall utmatas på moppen 56. För att underlätta förnyad påfyll- ning av lösningsförrådet är upptill på behållaren 72 anbragt ett lock 82, som är gångledsförbundet med behållarens 62 vägg 76 ovanför hängfästet 66.

Det ovan nämnda doseringsorganet är anbragt i huvudsak un- der den förhöjda innerbottnen 72 i behållaren 62 och innefat- tar, sásom bäst visas i fig S, en doseringstank 84 och en första omställventíl 86.

Såsom visas i fig 6, är doseringstanken 84 anbragt under den förhöjda innerbottnen 72 av behållaren 78 och sträcker sig utefter hela längden och i huvudsak utefter halva bredden av behållaren 62. Doseringstanken 84 har fyra sidoväggar 88-91, som tätande är förbundna med en botten 92, så att fluidläck- ning förhindras. Bottnen 72 bildar tak för tanken 84. Sidoväg- garna 88 och 89, vilka sträcker sig utefter behållarens 62 längd, har formen av en rätvinklig triangel med dess räta vin- kel belägen mellan en övre horisontell sida och en vertikal sida. Underkanten av varje sida 88 och 89 bildar sålunda hypo- tenusan i en triangel, och bottnen 92 sluttar nedåt från höger till vänster sett i fig 6 och 7.

Doscringstanken 84 bildar sålunda en doseringskannare 96, 10 15 20 25 40 ...-....,_. 7809690-6 8 som i huvudsak har triangulär tvärsektion. Kammaren 96 är di- mensionerad att innesluta en enda, på förhand vald mängd ren- göríngslösning, företrädesvis 0,42 liter, och en ventil 86 är anordnad att växelvis fylla tanken 84 från behållaren 78 och därefter tömma tanken 84 genom utmatningsröret 64.

Ventilen 86 har en första port, som står i förbindelse med vätskeförrådet 80, en andra port, som står i förbindelse med kammaren 96, och en tredje port, som står i förbindelse med ett relativt klent plaströr 210 (fig 9), som är anbragt i och sträc- ker sig från en ände till den andra av utmatningsröret 64. Vid fyllning sätter ventilen 86 den första porten i förbindelse med den andra porten i ändamål att fylla kammaren 96 från väts- keförrådet 80, och vid utmatning stänger ventilen 86 den första porten och sätter den andra porten i förbindelse med den tredje porten, varvid innehållet i kammaren 96 utmatas genom den tred- je porten. Ett luftrör 212 sätter kammaren 96 i förbindelse med atmosfären ovanför vätskeförràdet S0, och genom tyngdkraftens inverkan fylls och töms kammaren 96. Enbart en enda, på förhand vald mängd oanvänd rengöringslösning utmatas sålunda på moppen S6 varje gång utmatningsröret 64 förflyttas från sitt icke ut- matande läge till sitt utmatande läge, och den innestängda luf- ten pâverkar icke utmatningen.

Såsom visas i fig 4-7, är ventilen 86 förbunden med behål- laren 78 medelst ett första rör 100. Ett hål är borrat i behål- larens 62 botten 72, och ett upprättstående fluidfilter 102 är anbragt däri. Packningar 104 och 106 fästade vid övre respekti- ve nedre ytan av bottnen 72 omkring filtret 102 hindrar läck- ning från vätskeförrådet 80. Det första röret 100 är förbundet med en armaturdel (icke visad) på fl idfiltret 102 under bott- nen 72 och med en armaturdel 108, vis d i fig 8, som är påskru- vad på ventilen 86.

Mitt emot det första röret 100 är ett andra rör 110 fäs- tat vid en armaturdel 112, som förbinder entilen 86 med dose- ringstanken S4. Såsom visas i fig 6, är t andra röret 110 förbundet med en armaturdel 114, som är a bragt i ett hål bor- rat i sidoväggen 88 av tanken 84 eller nä a dess bottcnhörn 92.

Den första ställventilen 86 visas n'rmare i fig 8 och 9.

I fig 8 är ventilen 86 ställd för fylln' g, när utmatningsrö- ret 64 befinner sig i det icke utmatandt läget, som visas i fig 1. I fig 9 är ventilen 86 ställd för 10 15 20 (11 Ö 40 9 “ïàascso-6 ningsröret 64 befinner sig i det utmatande läget enligt fig 3.

Utmatningsröret 64 är stelt förbundet med ett ventilorgan 138 i ventilen S6, och när utmatningsröret 64 svängs, vrids sålun- da ventilorganet 138.

Ventilen 86 innefattar en ventilkropp 116, som har två partier 118 och 120, vilka båda har ett i huvudsak cylindriskt parti 122 och ett måttförstorat, koaxiellt cylíndriskt parti 124. Utefter omkretsen anbragta utsprång 126 (fig 4) är utbil- dade på partierna 124, och partierna 118 och 120 är förbundna medelst bultar och muttrar, vilka bultar passar in i hål borra- de genom utsprången 126. När partierna 118 och 120 är hopfoga- de, befinner sig deras längdaxlar i linje med varandra, och de i tvärled sig sträckande ytorna av partierna 124 är belägna intill varandra. Såsomvdsas i fig 8, är partiet 118 beläget till vänster, partiet 120 till höger, och den gemensamma längd- axeln av partierna 118 och 120 sträcker sig från höger till vänster i fig 3.

I partierna 124 är utbildat en koaxiell, cylíndrisk ven- tilkammare 130. En första koncentrisk öppning 132 i partiet 120 mynnar i kammaren 130 och utgör en första port, liksom en andra koaxiell öppning 134 i partiet 118, vilken utgör en and- ra port. En tredje öppning 136, vilken begränsas av ytorna 128 av partierna 118 och 120, sträcker sig i tvärled in i ventil- kammaren 130 och bildar en tredje port. Uppningarna 132, 134 och 136 är vardera cirkulär i tvärsektion, och öppningarna 132 och 134 har vardera gängningar anordnade att upptaga arma- turdelarna 108 respektive 112. En armaturdel 139 upptages i öppningen 136, och en ände därav är ínskruvad i ett hål 150, som är borrat i ventilorganet 138, såsom närmare beskrives i det följande. Den andra änden av armaturdelen 139 är förbunden med ett kopplingsstycke 141, vilket upptager och stöder den närliggande änden av utmatningsröret 64 och tillåter fluid att strömma från armaturdelen 139 till och genom röret 210.

I ventilkammaren 130 är anbragt ett sfärískt ventilorgan 138. En delad, i huvudsak ringformad lagring 140 omsluter och uppbär ventilorganet 138, och två i huvudsak ringformade tät- ningar 142 och 144 av gummi eller liknande är anbragta vid mot- stående ändar av lagringen 140 i ändamål att hindra fluid att strömma omkring ventilorganet 138.

Ventilorganet 138, som uppbäres av lagringen 140, är vrid- 10 15 20 25 30 40 7809690-6 10 bart omkring en mittbclägen,1ängdaxe1 mellan de lägen, som vi- sas i fíg 8 och 9, till följd av utmatningsrörets 64 förflytt- ning, som páverkar kopplingsstycket 141 och armaturdelen 139.

I det läge, som visas i fíg 8, förbindes den första öppningen 132 med den andra öppningen 134 genom ett hål 146, som är bor- rat genom hela ventilorganet 138 vinkelrätt mot dess vridnings- axel. Ett andra hål 148, som är borrat endast till mitten av ventilorganet 138 vinkelrätt mot dess vridningsaxel och 900 från det första hålet 146, hålles tätt anliggande mot lagring- en 140. Ett tredje hål 150, som är borrat axiellt till mitten av ventilorganet 138 och in i det första hålet 146, förbinder den första öppningen 132 och den andra öppningen 134 genom den tredje öppningen 136. I det i fig 8 visade läget tillåter så- lunda ventilorganet 138 doseringstanken 84 och utmatningsröret 64 (vilket då befinner sig i det i fíg 2 visade läget) att fyl- las från behållaren 78.

När ventilorganet 138 är svängt 900 till det i fíg 9 visa- de läget, hålles det första hålet 136 tätt anliggande mot lag- ringen 140, och det andra hålet 148 mynnar i den andra öppning- en 134. Ventilorganet 138 tillåter sålunda innehållet i dose- ringstanken 84 att tömmas genom det tredje hålet 150, armatur- delen 139, och kopplingsstycket 141 in i utmatningsrörets 64 plaströr 210. 7 Det har befunnits, att när plaströret 210 har relativt li- ten ínnerdiameter, t ex omkring 6 mm eller mindre, företrädes- vis omkring 5 mm, strömmar rengöríngslösningen i doseringstan- ken 84 till moppen 56 med ett flöde, som befunnits svara mot i huvudsak fullständig absorption av moppen 56 och med hög has- tighet, t ex omkring 45 sekunder. Det har också befunnits, att när innerdiametern av röret 210 är större än omkring 6 mm, blir den för tömning av tanken 84 erforderliga tiden alltför lång för ett effektivt arbete. För att sprida rengöringslösningen över moppen S6 är utmatningsrörets 64 fria ände 68 och plast- röret 210 utbredda och tillplattade. När utmatningsröret 64 be- finner sig i sitt icke utmatande läge, såsom visas i fíg 2, är det dessutom avlägsnat från närheten av mopphinken 26, så att det icke hindrar avlägsnande, áterplaceríng eller urvrid- ning av moppen 56.

Fig 10-12 visar en förcdragcn utföringsform av utmatnings- cnheten 22, som i fråga om utförande och verkningssätt är iden- 10 15 20 25 40 1 1 78096904 tiskt lik enheten 22 i fíg 1-9 utom beträffande ventilen 152 och utmatningsröret 220. Ventilen 152 är visad i läge för fyll- ning i fig 11 och i läge för utmatning i fíg 12. Av de båda ventilerna 86 och 152 är den sistnämnda att föredraga, emedan den bl a icke tillåter utmatningsröret 220 att, såsom är fallet med ventilen S6, fyllas vid inställning för fyllning. Oanvänd rengöringslösning kan sålunda icke spillas ut från utmatnings- röret 220, när det är svängt till utmatningsläget.

Såsom visas i fíg 11, innefattar ventilen 152 en ventil- kropp 154, som är rektangulär i tvärsektion. En L-formad passage med två partier 158 och 160 är borrad genom ventilkroppen 154.

Partiet 158 har en längdaxel, som är vinkelrät mot planet av ventilkroppens 154 övre yta, och bildar en första port. Partiet 160 har en längdaxel, som är parallell med planet av den övre ytan och bildar en andra port.

Liksom ventilen 86 är ventilen 152 förbunden med behålla- ren 78 och doseringstanken 84, varvid partiet 160 av den L-for- made passagen i ventilkroppen 154 är anordnat att upptaga en armaturdel (icke visad), medelst vilket ett rör 110 förbinder partiet 160 med doseringstanken 84. I motsats till ventilkrop- pen 116 är emellertid ventilkroppen 154 så utförd och arrange- rad, att partiet 160 står i direkt förbindelse med fluidfiltret 102.

Vinkelrätt mot och genom partiet 160 är borrat ett cylind- riskt hål 161, i vilket en cylindrisk förlängning 172 av ven- tílorganet 174 är svängbart anbragt på ventilkroppen 154. En bult 180 är inskruvad i ett gängat urtag 182 i bakre änden av förlängningen 172, så att dess huvud anligger mot ventilkrop- pen 154 i ändamål att fixera förlängningens 172 läge, såsom visas i fíg 11 och 12. Två O-ringar 173 och 175, som är an- bragta i ríngspår i förlängningen 172, tätar de motstàende si- dorna av partiet 160, när ventilorganet 174 är anbragt i ven- tilkroppen 154.

Ventílorganet 174 kan svängas 900 omkring sin längdaxel mellan de lägen, som visas i fíg 11 och 12. Två tappar 190 och 192 anbragta i axiellt sig sträckande urtag 194 och 196 i ven- tilorganet 174 samverkar med bågformade 90°-spår 198 och 200 (fig 11 och 12) i ventilorganet 174 i ändamål att åstadkomma och begränsa ventilorganets 174 förflyttningsväg. Tappcn 192 samverkar även med en kula 202, en skruvlinjeformad tryckfjä- 10 15 20 25 40 7809690-6 12 der (icke visad) Och urtag i spåret 200 i ändamål att åstadkom- ma en spärr, som fasthåller ventilorganet 174 i dess utmatande läge eller dess icke utmatande läge.

Såsom visas i fig 11, är ett första passageparti 184 bor- rat vinkelrätt genom förlängningen 174 och förbinder passage- partiet 160 ned passagepartíet 158. En andra L-formad passage 185 är borrad i ventilorganet 174 och innefattar ett första, tvärgående parti 186, som bildar en tredje port, och ett längs- ' gående andra parti 187, som sträcker sig utefter ventilorganets 174 längdaxel. Denna tredje port stängs mot ventilkroppen 154, när ventilorganet 174 är inställt i det läge, som visas i fig 11, varvid ventilorganet 174 tillåter doseringstanken 84 att fyllas från behållaren 78 och samtidigt hindrar utmatningsröret 220 att fyllas. 4 När ventilorganet 174 är svängt 900 till det i fig 12 vi- sade läget, är dess första passage 184 stängd vid båda ändarna mot ventilkroppen 154, och den andra passagen 185 står i för- bindelse med passagepartiet 160. Såsom visas i fig 12, står det andra passagepartiet 187 i förbindelse med passagen 208, i vil- ken änden av utmatningsröret 220 är inskruvad. Emedan utmatnings- rörets 220 innerdiameter är omkring S mm, har det sålunda samma verkningssätt som utmatningsröret 64 och tillåter ett relativt snabbt, jämnt flöde av oanvänd rengöringslösning till moppen 56.

Utmatningsenheten 22 kan ytterligare modifieras genom att man eliminerar bottnen 72 och anbringar en plastbehållare innan- för väggarna 74-77, vilken har samma uppgift som behållaren 78 men minskar tíllverkningskostnaden för enheten 22. I bottnen av plastbehållaren är upptaget ett hål för filtret 102, och i övrigt har denna behållare i alla avseenden samma verkningssätt som behållaren 78.

Uppfinningen innefattar även ett nytt sätt för sköljning och desinficeríng av moppen S6, varvid moppen 56 anbringas i hinken 26 för att skölja bort större smutspartiklar och liknan- de, som kan finnas på moppen efter dess användning för rengö- ring av en yta. Moppen S6 anbringas därefter i moppurvridaren 52, där förorenad eller kontaminerad lösning pressas ut från moppen och ned i hinken 26. Utmatningsröret 64 eller 220 för- flyttas därefter till sitt utmatande läge, varvid en på för- hand bestämd mängd oanvänd rengöríngslösning från utmatnings- enheten påföres på moppen 56. Medelst urvridarcn S2 pressas 10 15 - vanessa-s sedan en del av den oanvända lösningen ut från moppen S6, så att den blir delvis torr och klar för ytterligare rengörings- arbete.

Alternativt behöver moppen S6 icke från början anbringas i hinken 26 utan kan anbringas direkt i urvridaren S2, varvid en första pà förhand vald mängd oanvänd lösning utmatas pà mop- pen genom att utmatningsröret 64 eller 220 förflyttas till sitt utmatande läge och sedan àterföres till sitt icke utmatande lä- ge. Moppen S6 vrides därefter torr och en andra på förhand vald oanvänd lösning páföres på moppen genom att åter förflytta ut- matningsröret 64 eller 220 till sitt utmatande läge. Moppen ur- vrides därefter, så att en del av den oanvända lösningen kvar- hålles i moppen, som därefter är klar att användas för rengö- ring av en ny yta. ' Det är givet att uppfinningen icke är begränsad till den föredragna utföringsformen, utan att allehanda modifikationer är möjliga inom uppfinningens ram.

Claims (10)

7-809690-6 14 Patentkrav

1. Sätt för sköljning och desinficeríng av en mopp med oanvänd rengöringslösning, vilken mopp användes för ren- I göring av ytor och tillsammans med en konventionell mopp- hink, på vilken är anbragt en konventionell moppurvridare, k ä n n e t e c k n a t av att man anbringar moppen i mopp- urvridaren, och medelst denna pressar ut eventuell rengörings- lösning fràn moppen till mopphinken, att man utmatar en pà förhand vald mängd oanvänd rengöringslösning på moppen och medelst urvridaren pressar ut en del av den oanvända ren- göringslösningen till mopphinken, så att moppen är delvis torr för användning vid rengöring av en yta.

2. Sätt enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att man, innan man anbringar moppen i urvrídaren, lägger ned den i hinken för att avlägsna smutspartiklar och liknande från moppen, samt att man utmatar ännu en på förhand vald mängd av oanvänd rengöringslösning pà moppen innan man vrider ut rengöringslösning från moppen till hinken.

3. Anordning för sköljning och desinficering av en mopp genom pàförande av en på förhand vald mängd oanvänd rengörings- lösning på moppen för genomförande av sättet enligt krav 1 och 2, k ä n n e t e c k n a d av en mopphink (26) med en kapacitet av ett flertal på förhand valda anser av rengöringslösning, en moppurvridare (S2) anordnad vid den övre öppna änden av hinken (26) för att uppta en mopp utan dennas kontakt med någon rengöringslösning i hinken som resultat av normal an- vändning av anordningen, hink och mopp, en behållare (78) för inneslutande av ett flertal på förhand valda satser av oanvänd rengöringslösning, en doseringstank (84) innefattande en doseringskammare (96) som innehåller en separat på förhand vald mängd oanvänd rengöringslösning. ett utmatningsrör (64) för utmatning av oanvänd rengörings- lösning på moppen när denna är anordnad på moppurvridaren (S2) , samt ett ventilorgan (86) för att valbart förbinda behål- laren (78) med doseringskanmaren (96) så att doseringskannaren blir fylld med oanvänd rengöringslösning från behållaren *S :sexan-s (78) och för att valbart förbinda doseringskammaren (96) med utmatningsröret (64) så att den på förhand valda mängden oanvänd rengöringslösning i doseringskammaren (96) blir tömd genom utmatningsröret (64) ned på moppen i moppurvridaren. -f

4. Anordning enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d av att ventilorganet (86) vid fyllning är anordnat att avstänga utmatningsröret (64) från både behållaren (78) och dose- ringskammaren (96), så att utmatningsröret (64), vid ventil- organets inställning för utmatning, icke fylls förrän utmat- ningsröret (64) förbundits med doseringskammaren (96).

5. Anordning enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d av att utmatningsröret (64) kan förflyttas mellan ett utmatande och ett icke utmatande läge och att nämnda förflyttning åstadkommer omställning av ventilorganet (86) mellan sitt utmatande och icke utmatande läge.

6. Anordning enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d av att utmatningsröret (64) kan förflyttas mellan ett utmatande och ett icke utmatande läge och är verksamt förbundet med ventilorganet (86) i ändamål att inställa detta i läge för fyllning, när utmatningsröret (64) är ställt i icke ut- matande läge, och inställa ventilorganet i läge för utmatning, när utmatningsröret är ställt i utmatande läge.

7. Anordning enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d av att doseringstanken (84) är anbragt under behållaren (78), så att tyngdkraften bringar rengöringslösningen i behållaren att fylla doseringskammaren (96). 1

8. Anordning enligt krav 3, klä n n e t e c k n a d av att den innefattar ett medel (212) för avluftning av dose- ringskammaren (96), så att den instängda luften icke hindrar fyllning av doseringskammaren.

9. Anordning enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d av att ventilorganet (86) innefattar en ventilkropp (138), som kan vridas ungefär 90° omkring en längdaxel mellan ett första vridläge, varigenom fyllning àstadkommes, och ett andra vrid- läge, varigenom utmatning åstadkommas, vilken ventilkropp har en första (146), en andra (148) och en tredje passage (150), varvid den första passagen sträcker sig vinkelrätt mot nämnda längdaxel och-förbinder behållaren (78) och doseringskam- maren (96) i läget för fyllning, den andra passagen (148) sträcker sig vinkelrätt mot nämnda längdaxel 7809690-6 och första passage (146) och förbinder den-andra passagen (148) med utmatningsröret (64) i läget för utmatning, och den tredje passagen (150) sträcker sig parallellt med nämnda längdaxel och förbinder utmatningsröret (64) med behâ1laren" (78) bade i läget för fyllning och i läget för utmatning.

10. Anordning enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d av .att ventilorganet (152) innefattar en ventílkropp (154), som kan vridas ungefär 90° omkring en längdaxel mellan ett första vridläge, varigenom fyllning åstadkommes, och ett andra vrid- läge, varigenom utmatning àstadkommes, vilken ventílkropp (154) har cn första och en andra passage, varvid den första passagen sträcker sig vinkelrätt mot nämnda längdaxel och förbinder behållaren (78) och doseringskammaren (96) för fyllning, och den andra passagen är L-formad och har ett första parti (158), som är vinkelrätt mot nämnda längdaxel,- och ett med längdaxeln parallellt parti (160), vilken andra passage i läget för utmatning förbinder doseringskammaren (96) och utmatningsröret (64).