SE443889B - Uppteckningsberare innehallande information i en optiskt lesbar, reflekterande informationsstruktur - Google Patents

Description

.'?9oas41-1 - , naden mellan utsignalerna från tvâ detektorer fastställes. Dessa detektorer är då belägna i det s.k. "fjärrfältet“ för informationsstrukturen och bakom varandra i spårriktningen betraktat. Differenssignalen för de två detektorerna bestämmas då genom den momentant avlästa informationen. f* Enligt ovannämnda artikel blir referenssignalen eller informationssignalen, l ¿ optimal, d.v.s. signalen uppvisar maximal modulationsgrad, om fasdifferensen mellan på en strâlknippesdel som kommer från ett informationsområde och strålknippesdelen som *V kommer från omgivningen till nämnda område är lika med 90°. Detta innebär för en 1% uppteckningsbärare som avläses genom transmission, att det optiska djupet för infor- i mationsomrâdena skall vara 1/4/\ eff, där Å-eff är våglängden vid informations- - i strukturen. Informationsstrukturen består företrädesvis av en reflekterande struk- tur. I så fall skall infonnationsomrädena ha ett optiskt djup lika med 1/Sii eff för optimal avläsning genom "push-pull"-detektering. Därvid antages att informa- tionsomrädenas begränsningsväggar är vinkelräta eller uttryckt på annat sätt att inklinationsvinkeln för dessa väggar är lika med 0°. Med inklinationsvinkel skall förstås den spetsiga vinkeln mellan väggarna och en normal till informationsstruk- turens plan.

Sedan en tid tillbaka har benämningen “fasdjup" utnyttjats för informations- strukturen. Detta fasdjup är definierat som skillnaden mellan fasen för spektralord- ¿¿ ningen noll och endera faserna för den första spektralordningen då läsfläckens cen- Aiw trum sammanfaller med centrum för ett informationsomrâde. Vanligtvis skiljer sig detta fasdjup från den fasdifferens som definierats i den tidigare nämnda tids- skriftsartikeln. Endast om fasdifferensen är lika med 180° och inklinationsvinkeln för informationsomrädena är lika med O° så blir fasdifferensen approximativt lika med fasdjupet. Vid en inklinationsvinkel av 0° motsvaras en fasdifferens av 90° f i g¿ ej av fasdjupet 90° utan istället, beroende på bl.a. informationsomrâdenas bredd, %fÉí ett fasdjup av exempelvis 115°. Vid en struktur med snedställda väggar är i själva * verket begreppet fasdifferens ej längre användbart.

Enligt den i dagsläget föredragna metoden exponeras ett fotoresistskikt som anbringats på ett substrat för ett optiskt skrivstrålknippe vars intensitet omkopp- las mellan en hög och en låg nivå i överensstämmelse med informationen som skall inskrivas. Efter exponering framkallas fotoresistskiktet, varvid gropar bildas på de ställen som exponerats med hög intensitetsnivå. Från en på detta sätt âstadkommen s.É k. "master" kan ett stort antal kopior tillverkas med hjälp av teknik som är känd ifrån tillverkningen av ljudskivor. Då infonnationen registreras i ett fotoresist- skikt med en väsentligt större tjocklek än informationsomrâdenas djup i den slutliga uppteckningsbäraren kan infonnationsomrâden med litet fasdjup åstadkommas enbart t genom stora inklinationsvinklar för de tillhörande väggarna. 1 a¿¿ êes %~ 3 7908541-1 Ett uppfinningsändamål är att åstadkomma en uppteckningsbärare vars infonma- tionsområdesväggar uppvisar en betydande inklinationsvinkel och som kan avläsas på optimalt sätt med hjälp av de strâlningskällor som i praktiken är vanligast förekom- mande, nämligen en helium-neon-gaslaser och en AlGaAs-diodlaser. r* Uppteckningsbärare enligt uppfinningen är kännetecknad av att tvärsnittet tvärs spârriktningen av informationsområdena är väsentligen V-format, att fasdjupet för infonnationsområdena har ett värde mellan 100° och 125°, och att inklinations- vinkeln mellan informationsområdenas väggar och normalen till uppteckningsbärarens plan är väsentligen konstant och har ett värde mellan 65° och 85°.

Informationsomrâdena kan bestå av gropar som är inpressade i uppteckningsbärar- ytan eller också av upphöjningar som skjuter ut från uppteckningsbärarytan.

Teoretiskt sätt kan informationsområdena ha V-form med spetsiga vinklar. I praktiken kommer emellertid informationsområdena att bilda mera ungefärliga fördjup- ningar eller upphöjningar. Informationsområdena har ingen plan botten eller topp såsom informationsomrâdena på den uppteckningsbärare som är beskriven i tidsskrifts- artikeln "Simplified diffraction theory of the video disk". Fasdjupet för informa- tionsområdena i uppteckningsbäraren enligt uppfinningen bestämmes huvudsakligen ge- nom områdenas väggbranthet. För inklinationsvinklar av storleksordningen 65-85° är fasdjupet för informationsområdena företrädesvis 110°. För en viss bestämd inkli- nationsvinkel och en viss bestämd bredd hos informationsområdena mätt tvärs spår- riktningen uppvisar en grop ett bestämt djupmedelvärde och en upphöjning ett bestämt höjdmedelvärde. Det optiska djup som motsvaras av detta djupmedelvärde är alltid mindre än 1/8,Åeff och kan exempelvis uppgå till 1/10 eff. Det optimala värdet inom nämnda gränsvärden för inklinationsvinkeln beror på det använda lässtrålknippet och i synnerhet strålknippets våglängd i förhållande till infonnationsområdenas _ bredd och i mindre grad på strålknippets polarisationstillstånd.

En uppteckningsbärare enligt uppfinningen som är anpassad för avläsning med ett lässtrålknippe som alstras genom en helium-neon-gaslaser och har en våglängd av ungefär 633 nm, i vilken uppteckningsbärare informationsområdenas bredd mätt tvärs spârriktningen är lika med ungefär 625 nm, är kännetecknad av att inklinationsvin- keln för informationsområdena är lika med ungefär 78°.

En uppteckningsbärare enligt uppfinningen som är anpassad för avläsning med ett lässtrålknippe som alstras genom en AlGaAs-diodlaser med en våglängd inom omrâdet 780-860 nm, och med en polarisationsriktning parallell med spårriktningen, i vilken uppteckningsbärare informationsområdenas bredd mätt tvärs spårriktningen är lika med ungefär 625 nm, är kännetecknad av att inklinationsvinkeln för informationsområdena . dä' E kflwlii; '79ogs41-1 4 uppgår till ungefär 73°.

Vid användning av ett lässtrålknippe med en våglängd mellan 633 nm och 780 nm ligger det optimala värdet på inklinationsvinkeln mellan 73° och 78°. Vid ett lässtrålknippe med en våglängd mindre än 633 nm har den optimala inklinationsvinkeln ett värde mellan 78° och 95°.

Uppfinningen är särskilt användbar för en uppteckningsbärare som förutom grunda fasstrukturer, som skall avläsas genom “push-pull"-metoden, innehåller djupare fas- strukturer avsedda att läsas genom den s.k. "central aperture"-metoden. Enligt denna metod avläses informationen genom avkänning av intensiteten för den totala mängden Å strålning som passerar genom objektivsystemets utgångspupill. När en upptecknings- bärare skall förses med såväl en djupare som en mera grund fasstruktur så kan den mera grunda fasstrukturen åstadkommas väsentligen enbart med stora inklinationsvink- lar genom det i dagsläget föredragna inskrivningsförfarandet. Två slags informa- tionsområden i en uppteckningsbärare kan utnyttjas exempelvis för att åstadkomma hög informationstäthet på det sätt som är beskrivet i patentansökningen nr 7902831-2.

Vid tillämpning av uppfinningen på en sådan uppteckningsbärare är uppteckningsbärar- en kännetecknad av att mellan första informationsspâr innehållande informationsområ- den med ett fasdjup mellan l00° och 110° förfinnes andra infonnationsspår inne- hållande infonnationsområden vars fasdjup är lika med ungefär 180°.

Den föreliggande uppfinningen är ej uteslutande användbar för en upptecknings- bärare som är helt fylld med infonnation utan också för en uppteckningsbärare där informationen kan inskrivas av användaren. I en sådan uppteckningsbärare består in- fonnationen av adressinfonnation som innehålles i s.k. sektoradresser, varvid varje spår innehåller ett bestämt antal sådana adresser. Sektoradresserna upptager endast en liten del av spåren. Spåravsnitten mellan sektoradresserna består av ett material i vilket inskrivning kan ske, t.ex. ett tunt metallskikt, i vilket användaren kan ; registrera information med hjälp av exempelvis ett laserstrålknippe, t.ex. genom f lokal smältning av metallen. En sektoradress innehåller adressinformationen för det tillhörande inskrivbara spâravsnittet i form av adressomrâden som är åtskilda från varandra genom mellanområden. Enligt uppfinningen har adressområdena ett väsentligen v-fomat tvärsnitt, 'ett fasdjup memn 1oo° och 12s° samt en inknnatiansvinkei manen es° och ss°.

Uppfinningen kommer att beskrivas närmare i det följande under hänvisning till ritningarna, där: fig_l visar en del av en informationsstruktur på en rund, skivfor- mad uppteckningsbärare; jjg_g visar en del av ett tangentiellt tvärsnitt av en uppteckningsbärare enligt uppfinningen; figiâ visar en del av ett radiellt tvär- snitt av nämnda uppteckningsbärare; jig_§ visar en känd apparat för avläsning av uppteckningsbäraren; §ig_§ visar förloppet'av informationssignalens amplitud som 7908541-1 funktion av fasdjupet;_fig_§ visar ett detektorsystem och ett blockschema för en tillhörande signalbehandlingskrets genom vilken man förutom informationssignalen kan erhålla en lägesfelsignal; jjg_Z visar en del av en uppteckningsbärare enligt upp- finningen innehållande informationsspår med större fasdjup samt informationsspår med ett mindre fasdjup;_fig_§ visar en del av ett radiellt tvärsnitt av den sistnämnda uppteckningsbäraren; fig_g visar en del av ett tangentiellt tvärsnitt av en upp- teckningsbärare enligt uppfinningen som inom ett spår innehåller spâravsnitt med ett större fasdjup och spåravsnitt med ett mindre fasdjup; fig 10 visar en uppteck- ningsbärare enligt uppfinningen i vilken information kan registreras av en använ- pg p dare. f Som framgår av fig 1 innehåller infonnationsstrukturen ett antal informations- områden 2, vilka är anordnade som informationsspår 3. I spärriktningen eller tangen- tialriktningen t är informationsomrâdena åtskilda genom mellanområden 4. I radiell riktning r är informationsområdena åtskilda genom regioner 5. Informationsområdena kan innefatta i uppteckningsbärarytan inpressade gropar eller också upphöjningar som utskjuter från uppteckningsbärarytan. I princip är groparnas djup eller upphöjning- K¿ arnas höjd konstant och detta gäller även för bredden av informationsområdena och Nä mellanområdena vid den nivå som anges av planet för nämnda regioner. Nämnda avstånd och nämnda bredd är ej bestämda genom den i strukturen lagrade infonnationen.

Informationen som skall förmedlas av uppteckningsbäraren innehålles i föränd- ringen av områdenas struktur i enbart tangentialriktningen. Om ett färgtelevisions- program är lagrat på uppteckningsbäraren kan luminanssignalen vara inkodad i varia- tionen av spatialfrekvensen för informationsområdena 2 medan krominans- och ljudsig nalen kan vara inkodade i längdvariationen av områdena 2. I stället för ett tele- visionsprogram kan uppteckningsbäraren innehålla ett ljudprogram. Infonnationen kan I f också bestå av digitalinformation. I så fall representerar en viss bestämd kombina- I tion av informatiónsområden 2 och mellanomrâden 4 en speciell kombination av digi- ; tala ettor och nollor.

En sådan uppteckningsbärare med en strålningsreflekterande infonnationstruktur kan avläsas medelst en apparat som är schematiskt visad i fig 4. Ett monokromatiskt I och linjärt polariserat strâlknippe, som emitteras av en gaslaser 10, t.ex. en helium-neon-laser, reflekteras till ett objektivsystem 14 genom en spegel 13. I strâlgângen för strålknippet 11 finns en hjälplins 12 som tillser att objektivsy- stemets 14 pupill är fylld. Därvid alstras på informationsstrukturen en diffrak- tionsbegränsad läsfläck V. Infonnationsstrukturen är schematiskt representerad genom spåren 3, d.v.s. uppteckningsbäraren är visad i radiellt tvärsnitt.

Informationsstrukturen kan vara anbringad pä den sida av uppteckningsbäraren som är vänd mot lasern. Emellertid är, såsom är visat i fig 4, informationsstruk- '79oss41-1 turen företrädesvis anbringad på den sida av uppteckningsbäraren som är vänd bort från lasern, varigenom uppteckningsbäraren avläses genom det transparenta substratetl 8. Fördelen därmed att infonnationsstrukturen skyddas mot fingeravtryck, dammpartik-X lar och repor.

I Avläsningsstrålknippet 11 reflekteras genom informationsstrukturen och allt- eftersom uppteckningsbäraren roteras genom en platta 16 som drives av en motor 15 moduleras lässtrâlknippet genom följden av informationsområden och mellanområden 4 i spåret som avläses. Det modulerade lässtrålknippet passerar än en gång genom objek- tivsystemet 14 och reflekteras genom spegeln 13. För att separera det modulerade lässtrålknippet från det omodulerade lässtrålknippet innehåller strålgången före- trädesvis ett polarisationskänsligt uppdelningsprisma 17 och enkn/4-platta 18, där )\0 representerar lässtrâlknippets våglängd. Lässtrâlknippet 11 transmitteras ge- nom prismat 17 till >\ 0/4-plattan 18, vilken omvandlar den linjärt polariserde strålningen till cirkulärt polariserad strålning som infaller på informationsstruk- turen. Det reflekterade lässtrålknippet passerar än en gång genmn;\ 0/4-plattan 18, varvid den cirkulärt polariserade strålningen omvandlas till linjärt polariserad *“l strålning med ett polarisationsplan som är vridet 90° relativt strålningen som emitteras av lasern 10. Vid den andra passagen kommer sålunda lässtrålknippet att reflekteras av prismat 17 och därvid i riktning mot ett strålningskänsligt detektor- system 19.

För avläsning av infonmationen skall detektorsystemet innefatta två detektorer som är anordnade i följd i den effektiva spårriktningen betraktat. Utsignalerna från f detektorerna subtraheras i en krets som är schematiskt representerad genom blocket i fig 4. Utsignalen Si är bestämd genom följden av infonnationsområden och mel- lanområden i det momentant avlästa spåravsnittet. Efter avkodning återges denna sig- nal på en televisionsapparat om uppteckningsbäraren innehåller ett televisionspro- gram eller också återges densamma med hjälp av ljudåtergivningsutrustning av känt slag i fallet att ett ljudprogram är lagrat på uppteckningsbäraren.

Som framgår av den tidigare nämnda tidskriftsartikeln “Simplified diffraction theory of the video disk", skall fasskillnaden mellan en strålknippesdel som kommer från ett informationsområde och en strålknippesdel som kommer från omgivningen till nämnda område vara 900 för att signalen S1 skall bli -ptimal i fallet att in- fonnationsområdenas väggar är vinkelräta. Fasskillnaden 90° motsvarar ett fasdjup ÅT-š-v-ww-f av exempelvis 115°.

I en uppteckningsbärare enligt uppfinningen har informationsområdena snedställ- da väggar som är visat i fig 3 och 3. Begreppet fasdifferens är då ej längre använd- bart och i stället mäste begreppet fasdjup tillgripas. Fig 2 visar en liten del av uppteckningsbäraren enligt uppfinningen i tangentiellt tvärsnitt längs linjen II-II'_ i fig 1, medan fig 3 visar en liten del_av denna uppteckningsbärare i radiellt tvär- ~fšÜ Wynnumnpeiw e . -lä 7908541-1 snitt längs linjen III-III' i fig 1. Under avläsning belyses uppteckningsbäraren från undersidan, varvid det transparenta substratet 8 utnyttjas som ett optiskt skyddsskikt. lnformationsstrukturen kan vara övertäckt med ett skikt 6 av ett re- flekterande material, t.ex. silver eller aluminium eller titan. På skiktet 6 kan finnas ett ytterligare skyddsskikt 7 som skyddar infonmationsstrukturen mot mekanisk F skada, t.ex. repor. Fig 3 visar dessutom inklinationsvinkeln 91 för infonna- tionsområdenas radiella väggar 9 d.v.s övergångarna från informationsomrâden till regioner. Inklinationsvinkeln 02 för informationsområdenas tangentiella väggar 9', d.v.s. övergångarna från informationsråden till mellanområden är visad i fig 2 och är av samma storleksordning som G1. Eftersom generellt gäller att längden av informationsområdena är större än deras bredd så uppvisar dessa områden raka av- snitt i tvärsnittet i fig 2.

Utförda beräkningar och experiment har visat att inskrivningsförloppet och ko- pieringsförloppet är optimalt reproducerbara om inklinationsvinkeln Gl har ett värde mellan 65° coh 85°. Vidare har man kunnat påvisa att inom dessa gränser för inklinationsvinkeln 61 det optimala fasdjupet är lika med ungefär 110°. Fig visar variationen av amplituden AS_ för infonnationssignalen Si som funktion i av fasdjupet 7”. För ett fasdjup ïV Ä 180° blir energifördelningen inom objektiv- systemets 14 utgångspupill symmetrisk, varigenom differenssignalen från detektorerna blir noll. Ett fasdjup Y] = 900 innebär att infonnationsstrukturen är mycket grund. Amplituden för de första spektralordningarna blir då ungefär noll. Följaktli- äu gen blir även amplituden AS lika med noll förfi” = 90°. Fig 5 visar också att ÉÄ fasdjupet“f)= 110° är optimålt men även att en acceptabel informationssignal Si kan erhållas vid värden som avviker därifrån. För7“= 100° och H” = 1250 är am- 1 plituden av signalen Si fortfarande 80 % av dess optimala värde, vilket innebär å att infonnationsområden med ett fasdjup av l00° till 125° kan avläsas på godtag- bart sätt.

Fasdjupvärdena längs den horisontella axeln i fig 5 härrör från olika geometri- er hos informationsomrâden och speciellt från olika värden pâ dessa omrâdens vägg- branthet. Väggbrantheten bestämmes genom intensiteten för det använda skrivstrål- :íešg ,. _. 'Är 'Ü-ffïffçs fa V. j _. knippet och genom den använda framkallningsprocessen.

Man har kunnat påvisa att förutom av inklinationsvinkeln 01 för områdenas väggar, det observerade fasdjupet för informationsområdena bestämmes av följande: - lässtrålknippets effektiva våglängd i förhållande till infonnationsområdenas in maximala bredd, och F12 - lässtrålknippets polarisationstillstånd.

Den effektiva våglängden är våglängden intill infonnationsstrukturen och utanför det E strâlningsreflekterande skiktet. I det i fig 1, 2 och 3 visade fallet är den effek- ~ tiva våglängden lika med våglängden i rummet dividerad med brytningsindex (N) för j substratet 8.

I fallet V-formade infonnationsområden blir väggbrantheten bestämmande för om- rådenas effektiva djup. _ Det effektiva djupet och sålunda väggbrantheten för informationsområdena skall ökas i samma mån som lässtrålknippets våglängd ökar för att man skall uppnå ett t »¿ l visst bestämt fasdjup. “ F För avläsning medelst ett HeNe-lässtrâlknippe uppnås det optimala fasdjupet V' =11o° för en inkiinationsvinkei iika med 7s° och vid utiäsning medelst ett AlGaAs-lässtrålknippe för en inklinationsvinkel lika med 73°. Om den genomsnitt- * liga spatialfrekvensen för informationsområdena varierar utmed uppteckningsbäraren, f exempelvis om en uppteckningsbärare innehåller ett televisionsprogram med en televi- sionsbild lagrad per varv, så kan väggbrantheten ökas vid större genomsnittlig spa- tialfrekvens för informationsområdena för att därigenom uppnå en optimal informa- tionssignal över hela uppteckningsbäraren.

Generellt kan konstateras vid användning av ett vinkelrätt polariserat läs- strålknippe, att en avlång grop eller-upphöjning generellt framträder som djupare eller högre än vid användning av ett parallellt polariserat lässtrålknippe. Med ett vinkelrätt polariserat eller parallellt polariserat lässtrålknippe skall förstås ett lässtrålknippe vars elektriska vektor, E-vektorn, bildar rät vinkel respektive löper parallellt med groparnas eller upphöjningarnas längdriktning.

Vid användning av en Hehe-laserkälla och vid användning av en AlGaAs-diodlaser inträder nämnda polarisationseffekt. Vid avläsning med en.HeNe-laser såsom beskri- vits under hänvisning till fig 4, infaller ett cirkulät polariserat lässtrålknippe på informationsstrukturen. En diodlaser emitterar linjärt polariserad strålning. Vid användning av en diodlaser i en avläsningsapparat kan man utnyttja s. k. "återkopp- ling", vilket innebär att diodlasern utnyttjas som detektor. I så fall behöver inga polarisationsmedel införas i strålgången såsom i apparaten enligt fig 4 och infor- mationsstrukturen avsökes medelst linjärt polariserad strålning. Om lässtrålknippet är vinkelrätt polariserat skall informationsområdena ha större inklinationsvinkel för att fasdjupet 1l0° skall uppnås, än om lässtrålknippet är parallellt eller cirkulärt polariserat. I fallet med ett vinkelrätt polariserat lässtrålknippe till- tager det observerade fasdjupet snabbare med avtagande inklinationsvinkel än i fal- , let med ett parallellt eller cirkulärt polariserat lässtrålknippe. Företrädesvis ¿ a utföres avläsning medelst ett parallellt polariserat strålknippe eftersom Ä ' inklinationsvinkeln då är mindre kritisk.

Vid avläsning av uppteckningsbäraren måste tillses att avläsningsfläckens centrum alltid förblir belägen på centrum av ett spår som skall avläsas. För detta :lgzëfåps É ' “ u 'J-:wa iför informationsavläsning, är även korrekt dimensionerad för al 9 7908541-1 ändamål skall en lägesfelsignal alstras, vilken anger storleken och riktningen av en eventuell avvikelse mellan avläsningens centrum och spârcentrum. Denna lägesfelsig- nal kan åstadkommas med hjälp av tvâ detektorer som är inbördes förskjutna i rikt- ningen tvärs den effektiva spârriktningen. Utsignalerna från dessa detektorer till- föres en subtraherare, som är betecknad 21 i fig 4. Utsignalen Sr från denna krets s i kretsen 22 av förut känt bildar då lägesfelsignalen. Denna signal kan behandla slag till en styrsignal för korrigering av läsfläckens läge, exempelvis genom sned- ställning av spegeln 13 kring axeln 33.

Uppteckningsbäraren enligt uppfinningen, vars infonnationsstruktur optlmerats string av en optimal Detta har sin förklaring i att lägesfelsignalen också erhålles genom ll 1 en riktning tvärs spårriktningen. I den f the video disk" har vi- lägesfelsignal. "push-pull"-avläsning men i detta fa tidigare nämnda artikeln "Simplified diffraction theory o sats att i fallet med “push-pull"-avläsning av informationsområden med vinkelräta väggar både informationssignalen och lägesfelsignalen blir optimala vid en fasdif- På motsvarande sätt blir både informationssignalen och läges- ferens lika med 90°. 110°-vid "push-pull"-avläsning av infor- felsignalen optimala vid ett fasdjupyf = mationsområden med snedställda väggar.

En känd detektoranordning genom vilken såväl en informationssignel som en lä- i fig 6. Detektoranordningen innefattar fyra gesfelsignal kan erhållas, är visad .änkt detektorer 25,26,27 och 28, vilka är belägna i fyra olika kvadranter av ett X-Y~koordinatsystem. X-axeln och Y-axeln är parallelfa med spårriktningen t respek- tive radialriktningen r (jämför fig 1). Utsignalerna från detektorerna 25 och 26 tillföres en summator 29 och utsignalerna från detektorerna 27 och 28 tillföres en sumnator 30. Signalerna från dessa summatorer tiilföres en differentialförstärkare 21 på vars utgång en lägesfelsígnal Sr erhålles. Informationen avläses genom till- föring av utsignalerna från summatorer 31 och 32 vars ingångar är anslutna till 6 - tektorerna 25,28 respektive 26,27 till en differentialförstärkare 20. Informations- signalen Si erhålles på utgången av denna förstärkare. Som tidigare föreslagits i 31-2 kan man för att öka informationstätheten införa svenska patentansökníngen 79028 an första andra informationsspår vars informationsområden har ett mindre fasdjup mell informationsspår vars informationsområden har ett fasdjup lika med ungefär 180°.

Genom avläsning av de första informationsspåren genom nämnda "central aperture“-mod “push~pull"-mod erhålles liten överhör- Dessutom kan också och de andra informationsspåren genom nämnda ning mellan de två typerna av informationsspàr under avläsning. att ett första spâravsnltt konsekutiva spåravsnitt inom ett spår särskiljas genom d ungefär l80° och ett efter- innehåller lnformationsområden med ett fasdjup lika me följande spåravsnitt informationsområden med ett mindre fasdjup. l områdena 2 ett värde i närheten av l00°. "push-pull"-signalen från informationsom- '19oes41-1 Enligt uppfinningen kan informationsomrâdena med det mindre fasdjupet ha en Våfonn med en inklinationsvinkel mellan 65° och 85°.

Fig 7 visar en del av en sådan uppteckningsbärare. Förutom informationsspåren 3 innehållande infonnationsomrâden 2 med mindre fasdjup finns infonnationsområden 3' innehållande informationsområden 2' med större fasdjup. Avståndet mellan spåret 3 och spåret 3' är mindre än avståndet mellan två spår 3 i fig 1.

Fig 8 visar ett radiellt tvärsnitt längs linjen Vlll-Vill' i fig 7. Fig 8 överensstämmer delvis med fig 3. I fig 8 är informatïonsomrâdena 2' belägna inom regionerna S i fig 3. Dessa informationsområden har företrädesvis också snedställ- da väggar med en inklinationsvinkelíbl mellan 30° och 60°. Den geometriska struk- av informationsomrâdena 2' är närmare beskrivna i svenska patentansökning- turen en nr 7907h37-3- Med ett fasdjup av 110” hos informationsområdena 2 erhålles en optimal infor- mationssignai från områdena vid "push-pull"~avläsning. Emellertid ger ett fasdjup av 110° också en godtagbar signal vid “central aperture"-avläsning, som utnyttjas för avläsning av informationsomrâdena 2'. Företrädesvis har fasdjupet för informations- rådena 2 har då fortfarande stor amplitud medan i fallet med "central aperture"-av- läsning av infonnationsområdena 2' informationsområdena 2 är knappt detekterbara.

Fig 9 visar ett tangentiellt tvärsnitt av en uppteckningsbärare som inom ett spår innefattar spåravsnitt med mindre fasdjup alternerande med spåravsnitt med ett större fasdjup, varvid tvärsnittet representerar en övergång från ett första spår- avsnitt till ett andra spåravsnitt. Mot bakgrund av ovanstående kräver denna figur ej någon närmare beskrivning.

I exempelvis den tidigare nämnda svenska patentansökningen nr 7902222-Ä har föreslagits att utnyttja en optis' uppteckningsbärare även såsom lagríngsmedium för annan information än videoinformation och speciellt som ett lagrlngsmedium på J vilket information kan registreras av användaren själv. Exempel härpå utgör infor- mation som levereras av en (kontors-) dator eller radiogram som upptages på ett sjukhus. För detta ändamål tillhandahålles användaren en uppteckningsbärare som är försedd med s.k. servospår som exempelvis kan vara spiralformat och sträcker sig över hela uppteckningsbärarens yta.

Under registreringen av informationen genom användaren detekteras skrivfläckens radiella läge relativt servospåret och korrigeras detsamma med hjälp av ett opto- FV -elektroniskt servosystem, varigenom informationen inskrives med hög noggrannhet i ett spiralspâr med konstant stigning. Servospåret är uppdelat i ett antal sektorer, t.ex. 128 per varv. Fig 10 visar en planvy av en sådan uppteckningsbärare 50. Servo- spåret är betecknat 51 och sektorerna är betecknade 52. Varje sektor innefattar 11 7908541-.1 ett spåravsnitt 54, i viïket information kan registreras, och en sektoradress 53, i viïken biand annat adressen för det ti11hörande spâravsnittet 54 är inkodad i adressområden 1 fonn av exempeivis digitai information. Adressområdena är åtski1da genom me11anområden i spårriktningen. Adressområdena kan innehâ11a gropar som är inpressade i uppteckningsbärarytan e11er upphöjningar som utskjuter från nämnda yta. f“ En1igt uppfinningen består adressområdena av gropar eiier upphöjningar med snedstäilda väggar uppvisande en inkïinationsvinkeï me11an 65° och 85° och dessa adressområden har ett fasdjup meiïan 100° och 125° på iiknande sätt som det ovan beskrivna för informationsområden i en uppteckningsbärare innehâlïande ett videopro- sektoradresserna framgår då av fig 2. Sektor- gram. Ett tangentieiit tvärsnitt av I så fa11 kommer adresserna för samtiiga spår är beiägna inom samma cirkeïsektorer. ett radieiit tvärsnitt genom adressområdena att ha det utseende som framgår av fig 3.

De "bianka" spåravsnitten 54 kan innehå11a kontinuerliga spår på viïka ett skikt av ett refiekterande materiai är utfälit, viiket materia] vid exponering för iämpiig stråining undergår en optiskt detekterbar förändring. Skiktet kan exempeivis bestå av vismut i viiket informationsområden kan biidas genom smäitning.

De "bianka" spåravsnitten kan bestå av V-formade spår. För att möjïiggöra aist- ring av en optimai spårföijningssignai från dessa spår genom "push-puil"-aviäsning under registrering, så bör dessa spår i enlighet med det ovanstående uppvisa ett fasdjup som är iika med ungefär 110°. Vid avïäsning av en uppteckningsbärare som d.v.s en uppteckningsbärare i viiken gropar har åstad- under användning av nämnda "centraï inskrivits av en användare, kommits genom smältning i de V-fonnade spåren, aperture“-mod kommer spåravsnitten meiian groparna fortfarande att aistra en iiten signaï om dessa spåravsnitt har ett fasdjup iika med 110°. För den skuii är fas- djupet för de "bianka" spåravsnitten företrädesvis iika med 100°, varigenom dessa spår i stort sett ej är detekterbara vid avïäsning av den inskrivna uppteckningsbä- raren genom nämnda.“centra1 aperture“-mod. ' Uppfinningen har ovan beskrivits på grundvai av en rund skivformad uppteck- ningsbärare. Emeiiertid är uppfinningen tiiiämpbar även för uppteckningsbärare av annat s1ag, t.ex. bandformade e11er cyïinderformade uppteckningsbärare, som inne- håiier information i-en fasstruktur.

Claims (8)

7988541-1 ll Patentkrav

1. Uppteckningsbärare (l) innehållande information i en optiskt läsbar, re- Fiekterande informatíonsstruktur innehållande informationsområden (2), vilka är anordnade i informationsspår (3), är åtskilda från varandra i spårriktningen genom mellanomrâden (H), och uppvisar ett fasdjup som är väsentligen konstant utmed hela uppteckningsbäraren (1), k ä n n e t e c k n a d av att ett tvär- snitt tvärs spårriktningen genom informationsområdena (2) är väsentligen V-for- mat, att fasdjupet för informationsområdena har ett värde mellan 1000 och 1250, och att inklinationsvinkeln(91 eller 92) mellan informationsområdenas begräns- ningsväggar och normalen till uppteckningsbärarens plan är väsentligen kon- stant och har ett värde mellan 650 och 85°.

2. Uppteckningsbärare enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d av att fasdjupet är lika med ungefär 1100.

3. Uppteckningsbärare enligt patentkravet 2, vilken är utförd för avläsning medest ett lässtrålknippe som alstras av en helium-neon-gaslaser med en våg- längd av ungefär 633 nm, och på vilken uppteckningsbärare (1) informationsom- rådenas (2) bredd tvärs spârriktníngen är lika med ungefär 625 nm, k ä n n e- t e c k n a d av att inklinatíonsvinkeln (61 eller 82) för informationsområ- dena (2) är lika med Ungefär 780.

H. Uppteckningsbärare enligt patentkravet 2, vilken är utförd för avläs- ning medelst ett lässtrâlknippe som alstras av en AlGaAs-diodlaser med en väg- längd inom omrâdet från 780 till 860 nm och vars polarisationsriktning är pa- rallell med spårriktningen, på vilken uppteckningsbärare (1) informationsom- rådenas (2) bredd tvärs spârriktningen är lika med ungefär 625 nm, k ä n n e- t e c k n a d av att ínklinationsvinkeln (61 eller G2) för informationsområ- dena (z) är lika med ungefär 73°.

5. Uppteckningsbärare enligt något av de föregående patentkraven, k ä n n e- t e c k n a d av att mellan första informationsspår (3) innehållande informa- tionsområden (2) med ett fasdjup mellan 1000 och ll0° är anordnade andra in- formationsspår (3') som innehåller informationsområden (2') med ett fasdjup som är lika med ungefär 1800.

6 Uppteckningsbärare enligt patentkravet l,2.3 eller 4, k ä n n e t e c k- n n d av att konsekutiva spåravsnitt inom ett spår skiljer sig från varandra gwnnm att de innehåller informationsområden med ett fasdjup mellan 100 och ll0°(2) B 7908541-1 respektive informationsomrâden med ett fasjup lika med ungefär 1800 (2').

7. Uppteckningsbärare enligt patentkravet l,2,3 eller Å, på vilken upp- teckningsbärare (1) information kan ínskrivas av en användare i förutbe- stämda spåravsnitt (SH), k ä n n e t e c k n a d av att information förefin- nes enbart i sektoradresser (53), l vilka adresser för tillhörande, oregi- strerade spåravsnitt (SÅ), som innehåller ett material i vilket inskrivning kan ske genom strålning, är anordnade, och att ïnformatíonsområdena (2) i sektoradresserna (53) har ett fasdjup mellan lÛ0° och ll0°.

8. Uppteckningsbärare enligt patentkravet 7, k ä n n e t e c k n a d av att de oregistrerade spåravsnitten (Sh) har ett fasdjup av ungefär 1000,