SE443887B - Sett for legesinstellning av atergivningselement i en apparat for atergivning av signaler som upptecknats pa ett uppteckningsmedium i form av ett band och anordning for utforande av settet - Google Patents

Description

7906914-2 2 gränsande spår.

I enlighet med detta kända sätt avläses de i spåren upptecknade pilotsignalerna och användes för att styra återgivningselementens läge relativt centrmn av det spår som avläses av det aktuella återgivningselementet.

En nackdel med detta kända sätt är att lägesfel kan uppstå, vilka svarar mot ett helt spår eller i sådana fall dä pilotsignalerna inom en grupp av spår kan skiljas från varandra mot ett givet antal spår utan att detta avkännes. Då det kända sättet användes kan det därvid inträffa att ett återgivningselement styres så att det cen- treras på ett felaktigt spår. Ändamålet med uppfinningen är att åstadkomma ett sätt för lägesinställning av återgivningselementen relativt varandra på sådant sätt att de alltid avsöker på var- andra följande spår. _ För uppnående härav kännetecknas uppfinningen därav att pilotsignalerna i de f återgivna signalerna detekteras, att tiden mellan uppträdandet av pilotsignalerna i varje par av på varandra följande avlästa uppteckningsspår mätes samt att läget av de båda återgivningselementen relativt varandra i en riktning tvärs mot uppteckningsspå- ren korrigeras om den uppmätta tiden avviker i en förutbestämd grad från en given nominell tid.

Uppfinningen är baserad på insikten om det faktum att, då spåren ligger snett på bandet, skillnaden i tid mellan två på varandra följande avlästa pilotsignaler beror på antalet spår som är belägna mellan två på varandra följande avlästa spår, varvid den nämnda nominella tiden svarar mot tidsskillnaden mellan den konsekutiva avläs- ningen av två spår som direkt ansluter sig till varandra på bandet, vilken tidsskill- nad i en videoapparat med två huvuden är lika med halva varvtiden för huvuddrivanord- ningen och är lika med varaktigheten av ett videodelbildfält. Pilotsignalerna i spå- ret kan därvid vara signaler som är oberoende av men ändå särskiljbara från informa- tionssignalen men de kan t.ex. också vara de vertikala synkroniseringspulserna.

Vad beträffar uppmätningen av tidsskillnaden kan sättet enligt uppfinningen kän- netecknas därav att varaktigheten av ett första tidsintervall mellan en första refe- renstidpunkt och detekteringen av uppträdandet av en efterföljande pilotsignal upp- mätes, att varaktigheten av ett andra tidsintervall mellan en andra referenstidpunkt, som skiljer sig från den första referenstidpunkten med den förutbestämda nominella tiden, och detekteringen av uppträdandet av en därefter följande pilotsignal uppmätes samt att skillnaden mellan varaktigheterna av det första och det andra tidsinterval- let bestämmas.

Pâ detta sätt behöver inte hela tiden mellan uppträdandet av två konsekutiva pilotsignaler uppmätas.

Yad gä ler alstringen av styrsignaler kan sättet enligt uppfinningen vidare BNSDOCI D: 5 7906914-2 kännetecknas av att en första signai aistras då skiiinaden meiian det första och det andra tidsintervaiiets varaktigheter överstiger en förutbestämd storiek och att en andra signai aistras viiken representerar skiiinadens poiaritet.

Uppfinningen avser också en anordning för utförande av sättet innefattande ett första och ett andra âtergivningseiement för återgivning av signaler som har uppteck- nats på ett uppteckningsmedium i fonn av ett band i uppteckningsspår som är beiägna huvudsakiigen paraiïeiit med varandra och snett reiativt uppteckningsmediets iängd- axei, varvid det första och det andra återgivningseïementet i föijd rör sig i en riktning snett mot uppteckningsmediets iängdaxei, samt innefattande iägesinstäii- ningsorgan för att styra det första och det andra âtergivningseiementets läge reia- .tivt varandra i en riktning tvärs mot âtergivningseïementens röreïseriktning. I En utföringsfonn av en anordning eniigt uppfinningen kännetecknas av en detek- torkrets för detektering av uppträdandet av piiotsignaier i de signaier som återges av det första och det andra återgivningseiementet, en mätkrets för att bestämma tids- intervaiiet meiian uppträdandet av tvâ konsekutiva piiotsignaier som_detekterats, en jämföreisekrets för att jämföra nämnda tidsintervaii sun uppmätts med en förutbestämd nomineii tid och en styrkrets för att mata en styrsignai tiii lägesinstäiiningsorga- nen då det uppmätta tidsintervaiiet avviker i en förutbestämd grad från den nomineiia tiden.

Vad gäiier styrkretsen kan anordningen eniigt uppfinningen vidare kännetecknas därav att styrkretsen innefattar ett integrerande eiement, signaiorgan för aistring av en signaï med en första nivå vid första poiaritet hos tidsfeiet som uppmätts av jämföreisekretsen och med en andra nivå om tidsfeiet som uppmätts av jämföreisekret- sen har en poiaritet motsatt nämnda första poiaritet samt strömstäliarorgan för att mata denna signai tiii det integrerande eiementet då det uppmätta tidsintervaiiet avviker i en förutbestämd grad från den nomineiia tiden.

Sâiedes aistras en styrsignai på ett integrerande sätt, viiken signai fortsätter att öka eiier minska så ïänge som ett tidsfei detekteras och vars värde upprätthâïies så snart de båda återgivningseiementens iäge reiativt varandra är korrekt.

Denna utföringsfonn kan ytterligare kännetecknas därav att anordningen innefat- tar andra strömstäiiareiement meiian styrkretsen och iägesinstäiiningsorganen, viika strömstäiiarorgan är öppna under den tid då âtergivningseiementet som styres av nämn- da iägesinstäiiningsorgan återger signaier från ett uppteckningsmedium.

En iämpiig utföringsfonn av anordningen eniigt uppfinningen kan kännetecknas därav att detektorkretsen innefattar en puisformare för fonmning av puiser synkront med de detekterade piiotsignaïerna, att mätkretsen innefattar en första puisgenerato för aistring av puiser viikas tidsintervaii meiian uppträdandet av två på varandra föïjande puiser är iika med nämnda nomineiia tid samt en krets för uppmätning av ...~ Pooni anamma: 7906914-2 i 4 skillnaden mellan varaktigheten av det första tidsintervallet mellan uppträdandet av en första puls som är alstrad av den första pulsgeneratorn och en första puls som är alstrad av pulsfonnaren och varaktigheten av det andra tidsintervallet mellan uppträ- dandet av en andra puls efter den första pulsen som alstrats av den första pulsgene- ratorn och en andra puls efter den första pulsen alstrad av pulsfonnaren. vad gäller mätkretsen kan denna utföringsfonn av anordningen enligt uppfinningen kännetecknas därav att mätkretsen innefattar en räknepulsgenerator för alstring av räknepulser vilkas upptepningsfrekvens är relativt hög relativt upprepningsfrekvensen för pulserna från den första pulsgeneratorn, en grindkrets för överföring av nämnda râknepulser under det första och det andra tidsintervallet och en omställbar räknare för räkning av räknepulserna i en första räkneriktning under det första tidsinterval- let och räkning av räknepulserna i en riktning som är motsatt den första räknerikt- ningen under det andra tidsintervallet.

{ Enligt ett annat kännetecken för denna utföringsform av anordningen enligt upp- finningen är det fördelaktigt om mätkretsen innefattar en bistabil krets till vars omställnings- och återställningsingångar pulserna från pulsfonnaren och från den första pulsgeneratorn matas och en utgângssignal från vilken styr grindkretsen.

Vad gäller jämförelsekretsen kan denna utföríngsform av anordningen enligt upp- finningen kännetecknas av att jämförelsekretsen innefattar en avkodningskrets för alstring av en första signal då räknetalet i räknaren vid avslutningen av varje andra tidsintervall avviker i en förutbestämt grad från ett referensvärde som uppnås då tidsintervallet mellan uppträdandet av två konsekutiva pilotsignaler är lika med den nominella tiden och en andra signal som representerar avvikelsens polaritet.

Vad gäller tillförandet av den första och den andra signalen till styrkretsen 1 med det integrerande elementet kan denna utföringsfonn kännetecknas av att nämnda första strömställarorgan pâverkas av den första signalen och att nämnda signalorgan styres av den andra signalen.

Då den omställbara räknarens räkneinställning ändrar sig kontinuerligt under räknecykeln kan det vara fördelaktigt att jämförelsekretsen innefattar en minneskrets som tar emot den första och den andra signalens värden på order av klockulser som alltid uppträder vid avslutningen av det andra tidsintervallet, därefter lagrar dessa värden fram till uppträdandet av en efterföljande klockpuls samt matar nämnda lagrade värden på den första och den andra signalen till nämnda första strömställarorgan och nämnda signalorgan. _ Till följd härav kan en enkel krets väljas som avkodningskrets emedan dess ut- gångssignaler inte tas emot av minneskretsen förrän efter avslutningen av varje räk- necykel. Om någon pilotsignal ej detekteras av detektorkretsen skulle en felaktig felsignal kunna genereras vid avslutningen av räknecykeln. Detta kan förhindras däri- genom att den omställhara räknaren innefattar en anordning för att avkänna om den BNSDOCID: 5 7906914-2 omställbara räknarens räknegränser överskrides och för att inhibera tillförandet av nästa klockpuls till minneskretsen.

Om någon pilotsignal ej detekteras så avbrytas ej tillförandet av räknepulser till räknaren, vilket resulterar i att en av de båda räknegränserna överskrides.

Uppfinningen beskrivs mera detaljerat med hänvisning till ritningarna, där fig 1 schematiskt visar en uppteckningsbärare i form av ett band med informationsspâr och pilotsignaler, fig 2 visar ett tidsdiagram för de avlästa pilotsignalerna, fig 3 vi- sar ett diagram som representerar tidsfelet som funktion av spårfelet, fig 4 visar en utföringsfonn av en anordning enligt uppfinningen, fig 5 visar ett tidsdiagram med ett antal signalkurvformer för att förklara anordningens enligt fig 4 funktion, fig 6 visar en utveckling av anordningen enligt fig 4 i vilken anordningen enligt uppfin- ningen samverkar med en anordning för lägesinställning av återgivningselementen i spârens centrum och fig 7 visar ett tidsdiagram med ett antal signalkurvfonner för att förklara anordningens enligt fig 6 funktion.

Fig 1 visar schematiskt en uppteckningsbärare 1 i fonn av ett band som antages röra sig med jämn hastighet i pilens 2 riktning. Detta band 1 leds omkring en trumma i en spiral på känt ej visat sätt, vilken trumma upptar tvâ diametralt motsatta mag- nethuvuden 4 och 5 vilka genom ett gap i trumman kan komma i magnetisk kontakt med magnetbandet 1. Då bandet leds runt halva trumman kommer varje huvud att göra kontakt med bandet under ett halvt rotationsvarv. Pâ detta sätt kan information upptecknas i spår på bandet vilka spår ligger parallellt med varandra och snett relativt bandets axel. Fig 1 visar schematiskt ett antal spår T1 till T7. I den i fig 1 visade situationen avläser.huvudet 5 spåret T3. Sedan huvudet 5 har nått slutet av spåret T3 sä skall huvudet 4 komma i läge vid början av spåret T4 för att avläsa detta spår efter den information som avlästs från spåret T3.

Då spåren inte alltid är helt raka och även för att möjliggöra kontinuerlig av- läsning då bandet 1 är stillastående för att alstra stillbilder är det känt att styra huvudena 4 och 5 pâ sådant sätt relativt infonnationsspåret att de alltid följer in- fonnationsspårets centrum. För detta ändamål är ett antal olika system kända, bl.a. det system som är beskrivet i den nämnda patentansökningen. I allmänhet kan dessa fina styrsystem ej särskilja vilket spår eller vilken grupp av spår som följes. Det är då möjligt att huvudet 4 är så förskjutet i höjd H relativt huvudet 5 att sedan huvudet 5 har läst spåret T3 huvudet 4 börjar läsa ett annat spår än spåret T4 som följer efter spåret T3, vilket ej är önskvärt. Enligt uppfinningen kan en sådan avvikelse avkännas genom att införa pilotsignaler i infonmationsspåren vilka kan sär skiljas i amplitud, frekvens och/eller tid från den infonmation som är upptecknad i spåren. Pilotsignalerna skall därvid alltid vara belägna på samma tidsintervall frâr spårens början och är företrädesvis pulsformade. I figur 1 är dessa signalpulser be tecknade med Bl till B7.

QUALITY 7906914-2 ia Fig 2 visar ett tidsdiagram för signalerna som är avlästa av huvudet 4. I detta diagram representerar fig 2A till fig 2G de av huvudet 4 avlästa pulssignalerna då nämnda huvud läser spåren Tl till T7. Pulssignalerna är därvid avlästa vid tid- punkterna tl till t7.

Då huvudet 5 har läst spåret T3 skall huvudet 4 lästa spåret T4. Pulssigna- len B4 läses därvid vid tidpunkten t4, vilken tidpunkt t4 inträffar exakt en halv rotationsvarvperiod T efter det att pulssignalen 83 har avlästs av huvudet 5.

Om huvudet 4 avläser ett felaktigt spår blir tidsskillnaden dT mellan uppträdandet av pulssignalen B3 och pulssignalen som avlästs av huvudet 4 ej lika med 1/2 T. Av avvikelsen mellan denna tidsskillnad dT och halva rotaticnsvarvperioden kan en signal härledas vilken anger hur många spår huvudets 4 fel relativt huvudet 5 svarar mot._ f Fig 3 visar schematiskt denna skillnad dT-1/2 T sun funktion av det av huvudet 4 av- lästa spåret. ' Fig 4 visar ett exempel på en krets för att uppmäta tidsskillnaden dT - 1/2 T ( och därav härleda servosignaler, medan fig 5 visar ett antal signalkurvformer för att förklara kretsens enligt fig 4 funktion. Kretsen innefattar en anordning 6 för att avläsa de signaler som är upptecknade på bandet och har för detta ändamål två huvuden 4 och 5. Anordningens 6 utgângssignal S1 är visad i fig 5A. I denna signal S1 uppträder skurartade pulssignaler vid tidpunkterna t3, ts, tlo och t13 vilka i det visade exemplet skiljer sig från återstoden av signalen S1 med avseende på amplituden. Anordningens 6 utgång är ansluten till ingången på en pulsformare 7, t.ex. en a.m. demodulator i serie med en tröskelkrets för alstring av pulser, i före- liggande exempel pulser med en varaktighet som är lika med de nämnda pulssignalernas varaktighet. Alternativt är det emellertid möjligt att bilda korta pulser med kort varaktighet i synkronism med början eller slutet av pulssignalerna. Pulsfonmarens 7 ; utgångssignal S2 är visad i fig SB. - För att möjliggöra bestämning av tidsfelet dT-1/2 T innefattar kretsen en puls- generator 9 som alstrar pulser med tidsintervallen 1/2 T, d.v.s. en gång för varje halvt rotationsvarv. Detta pulstâg S3 är visat i fig SC. För korrekt mätning skall denna pulsgenerator vara så synkroniserad att under alla praktiska förhållanden pul- serna från generatorn alltid kommer före (eller alltid efter) avläsningen av pulssig- nalerna.

Signalen S3 matas till omställningsingângen på en vippa 8 medan signalen S2 matas till vippas 8 âterställningsingång. Vippans 8 utgângssignal är visad i fig SD.

Skillnaden i varaktighet mellan två på varandra följande utgângspulser från vip- pan 8 blir nu lika med tidsfelet dT-1/2 T som skall bestämmas. Såsom exempel är skillnaden mellan varaktigheten av pulserna som uppträder vid tidpunkterna t2 och ts lika med (t6-t5)- (t3-t2). För pulstâget S2 gäller uttrycket ta-t3=dT och för pulståget S3 uttwycket t5-t2=l/2 T varför (t6-t5)- BNSDOCID: BNSDOCID; 7906914-2 (t3-t¿)=dT-1/2 T.

För att bestämma tidsfelet innefattar kretsen en generator 10 för alstring av räknepulser S5 (fig SE) med relativt hög frekvens. Dessa räknepulser S5 matas tillsammans med signalen S4 till en grindkrets 11, i föreliggande exempel en OCH-grind. Utgângssignalen S6 från grindkretsen 11 består således av grupper av räknepulser vilka grupper var och en har samma varaktighet som motsvarande puls i signalen S4. I föreliggande exempel bestämmas skillnaden i varaktighet mellan två konsekutiva pulser i signalen S4 genom att räkna skillnaden mellan antalet räkne- pulser i motsvarande räknepulsgrupper i signalen S6. Detta uppnås medelst en fram/backräknare 12 till vars räkneingâng 53 signalen S6 matas. En signal S7 (fig 5 G) från generatorn 19 matas till en återställningsingång 14 på fram/backräknaren 12. Denna signal S7 innehåller en puls per varv vilken alltid uppträder före en första räknepulsgrupp av två konsekutiva grupper i signalen S6 för att säkerställa att räknaren 12 ställes in i ett referenstillstând vid början av varje räknecykel. En generator 20 avger en rektangulär signal S8 (fig SH) med en grundfrekvens som är lika med återställningspulsernas upprepningsfrekvens i signalen S7 till räknarens 12 räkneingâng 15. Flankerna i denna signal S8 skall alltid uppträda före uppträ- dandet av en grupp av räknepulser i signalen S5. Pâ order av denna signal S8 ställes räknaren 12 alltid in i läget för räkning i framriktningen vid uppträdandet av en râknepulsgrupp i signalen S6 och för räkning i backriktningen under en efter- följande räknepulsgrupp så att vid slutet av varje räknecykel räknetillståndet svarar mot tidsfelet dT-l/2 T.

Pâ räknarens 12 räkneutgångar 21 uppträder räknetalet S9, vilket räknetal S9 är symboliskt angivet såsom en signal i fig 5 I. Vid tidpunkten tl återställes räk- naren till sitt referenstillstând Cr på order av signalen S7 och i föreliggande exempel ställes räknaren samtidigt in i tillståndet för räkning i framriktningen på order av signalen S8. Vid tidpunkten tz, d.v.s. då en puls i signalen S3 och följaktligen en räknepulsgrupp i signalen S6 uppträder, ökar räknetillstândet S9 tills vid tidpunkten t3 en pulssignal uppträder i signalen S1 så att räknaren ej längre tar emot några räknepulser. Vid tidpunkten ta ställes räknaren in i till- ståndet för räkning i backriktningen på order av signalen S8 och vid tidpunkten ts tar räknaren återigen emot räknepulser så att räknetalet minskar till tidpunkten t6 vid uppträdandet av en andra pulssignal i nämnda räknecykel. Räknecykeln avslu- tas vid tidpunkten t8 då räknaren återställes till sitt referenstillstând Cr på order av signalen S7 och räknaren âterställes dessutom till tillståndet för räkning i framriktningen. Mellan tidpunktorna tg och tio tar räknaren återigen emot räv- nepulser och räknetalet ökar. Vid tidpunkten tll ställes räknaren in i tillståndet för räkning i backrïktningen och mellan tidpunktcrna tlz-tls minskar räknetalet åter till följd av tillförandet av räknepulser. Vid tidpunkten tls avslutas denna i linan ouAuïv 7906914-2 8 räknecykel av återställningspulsen.

Tidsfelet kan uppmötas proportionellt, d.v.s. en signal som är proportionell mot tidsfelet alstras, men också på samma sätt som i den visade utföringsformen där en signal alstras vilken anger om huvudenas inbördes läge är korrekt eller felaktigt och exempelvis avviker från den önskade inbördes huvudinställningen med ett spår eller en grupp av spår. För detta ändamål matas räknetalet S9 till en avkodningskrets 13 som avger en utgångssignal, i föreliggande exempel logiska värdet "I" om räknetalet S9 överstiger vissa gränser C+ eller C_. För att indikera avvikelsens polaritet har räknaren 12 en utgång 16 med en signal som har värdet logisk "l" om tidsfelet är po- sitivt och logiska värdet "O" om tidsfelet är negativt. Om en n~bits fram/backräknare användes, d.v.s. med räknetillstând mellan 0 och 2"'l, och värdet Cr = 2"' väljes såsom referensvärdet Cr så anger den mest signifikanta biten tidsfelets po- laritet.

Av diagrammet i fig 5 framgår att räknetillstândet eller räknetalet mellan tid- punkterna ts och tg och även mellan tidpunkterna tia och tls representerar tidsfelet. För avläsning av dessa räknetal innefattar kretsen ett minneselement 14, t.ex. med tvâ vippor, till vilkas ingångar utgångssignalen från avkodningskretsen 13 och från utgången 16 av räknaren 12 matas. Denna minneskrets överför dessa logiska signaler till utgångar på vilka signalerna S11 och S12 uppträder, såsom är visat i figurerna SK och SL. Tillståndet på minneskretsens 14 utgångar kan bara ändra sig om en puls uppträder på en ingång 22. För detta ändamål matas den inverterade signa- len S8 och signalen S2 till en grindkrets 24, i föreliggande exempel en OCH-grind. Grindens 24 utgângssignal S10 (fig SJ) är således "l" un räknaren 12 befinner sig i tillståndet för räkning i backriktningen och en puls i signalen S2 uppträder. Detta är följaktligen vid slutet av varje räknecykel efter det att signa- len S2 har undertryckt räknepulserna S5 vid tidpunkterna ts och t13.

I föreliggande exempel är signalerna S11 och S12 "O" vid början av den första räknecykeln vid tidpunkten ti. Vid tidpunkten ts uppträder en puls i sig- nalen S10. Tidsfelet är därvid negativt så att S11 förblir "O" och räknetalet S9 som motsvarar detta tidsfel överskrider gränsen C_ så att signalen S12 blir "l". Vid tidpunkten t13 vid uppträdandet av pulsen S10 vid slutet av den andra räknecykeln är tidsfelet positivt och motsvarande räknetal överskrider gränsen C+ sä att signalen S12 förblir "l" och signalen S11 blir "I". 5ï9flä1êFflê S11 och S12 är digitala signaler som representerar tidsfelet. I exemplet enligt fig 4 omvandlas dessa signaler till en analog servosignal. För detta ändamål innefattar kretsen en integrerande kapacitans Cl varvid spänningen S13 över kapacitanseu Cl_bildar servosignalen för huvudet 4. Signalen S11 matas till kapacitansen Cl via ett uppladdningsmotstånd Rl och en strömställare 29.

Om :trömställaren 29 är sluten och signalen Sil är "ia ;a¿d¿S kapàcítansen BNSDOCID: é 79o6914-2 Cl upp medan om signalen S11 är "O" kapacitansen Cl urladdas. trömställaren 29 manövreras av signalen S12 på sådant sätt att om signalen S12 är “1", vilket motsvarar ett felaktigt läge hos huvudena relativt varandra, strömställaren är sluten medan om signalen S12 är "O" strömställaren är öppen och spänningen S13 är konstant. Signalen S13 är visad i fig BM varvid kapacitansen Cl urladdas mellan tidpunkterna ts och t13, medan vid tidpunkten t13 vid vil- ken tidpunkt S11,ändrar sig, kapacitansen Cl återigen uppladdas.

Till följd av vissa strörningar kan det inträffa att pulsformaren 7 inte detek- terar en pulssignal. Till följd härav fortsätter räknaren att ta emot räknepulser f under återstoden av räknecykeln så att en av räknarens 12 räknegränser överskrides. Även om huvudenas 4 och 5 läge relativt varandra är korrekt skulle detta resultera i att en felsignal alstrades och huvudena skulle ställas in i felaktigt läge relativt varandra. För att förhindra detta har räknaren 12 utgångar 17 och 18 vilka får hög utspänning om den respektive övre eller undre räknegränsen uppnås. Dessa utgångar är anslutna till en ELLER-grind 32 vars utgång får värdet “1“ un en av de båda utgångar- na 17 och 18 har värdet ”1", d.v.s. om en av räknarens 12 båda gränser har överskri- dits. I föreliggande exempel är ELLER-grindens 32 utgång ansluten till återställ- ningsingângen på en vippa 31 vars omställningsingång tar emot signalen S7. Vippas 31 utgång leder till en ingång på en OCH-grind 25 som har en annan ingång ansluten till avkodningskretsens 13 utgång och vars utgång är ansluten till minneskretsen 14.

Om en av gränserna av räknarens 12 räkneomrâde överskrides får grindens 32 ut- gång värdet "1“ och vippan 31 återställes så att dess utgång får värdet "O". Till följd härav får grindens 25 utgång värdet "U" och vid uppträdandet av en puls på min- neskretsens 14 ingång 22 blir också signalen S12 "0", så att strämställaren 29 öpp- nas och spänningen S13 ej längre ändrar sig.'Efter avslutning av den räknecykel under vilken räknegränserna har överskridits omställes vippan 31 av signalen S7 och vippas 31 utgång får värdet "l". Till följd härav når avkodningskretsens 13 utgångs- ¿ signal återigen minneskretsen 14 och efter uppträdandet av nästa puls på minneskret- sens 14 ingång 22 antar signalen S12 återigen en nivå som motsvarar avkodningskret- sens 13 utgângssignal.

Generatorerna 9,10,19 och 20 kan vara synkroniserade på olika sätt. I bandspe- lare i vilka en tachometergenerator är kopplad till den motor son driver huvudena 4 och 5 kan detta utföras genom att använda oscillatorer för generatorerna, vilka till- sammans med tachometergeneratorn är anordnade i faslåsta slingor- Alternativt är det exempelvis möjligt att synkronisera räknepulsgeneratorn 10 med nämnda tachometergene rator eller med andra tillgängliga synkroniseringssignaler och att avleda signalerna S3, S7 och S8 därav, t.ex. med hjälp av räknare. vad beträffar uppmätningen av tidsfelet är det givetvis också möjligt att mäta l då POOB då ansoocin: 7906914-2 10 tidsintervallet mellan två successiva pulssignaler direkt och att därefter subtrahera det kända värdet 1/2 T därifrån.

Vad gäller alstringen av servosignalerna är uppfinningen ej begränsad till den visade integrerande tillífrân regleringen utan proportionell reglering är exempelvis också möjlig.

Pulssignalerna behöver inte vara signaler som har tíllagts den upptecknade sig- nalen utan kan också bilda en del av nämnda signal, t.ex. de vertikala synkronise- ringspulserna i videosignaler.

Förutom det system som beskrivits med hänvisning till fig 1-5 för styrning av de båda huvudenas höjd relativt varandra på sådant sätt att de båda huvudena följer de i riktiga spåren eller spårgrupperna kan en videobandspelare också innefatta ett spår- följningssystem för att centrera varje videohuvud i förhållande till det korrekta spåret. Vid användning av sådan "finreglering" är den styrslinga som samverkar med É rä det huvud som vid denna tidpunkt avsöker ett spår inte alltid verksamt och den styr- slinga som samverkar med det huvud som för ögonblicket ej utför någon avsökning är overksam. Då ett av de båda huvudena begynner avsökningen av ett spår matas en styr- signal med ett specifikt begynnelsevärde till det tillhörande lägesinställningsele- mentet. _ En lämplig metod för samverkan mellan styrsystemet enligt uppfinningen och nämn- de finregleringssystem är att reglera nämnda begynnelsevärde i beroende av styrsigna- len S13. Under varje period av ett halvt varv då det aktuella huvudet 4 inte avsö-' ker bandet kan nämnda begynnelsevärde matas till det tillhörande lägesinställnings- elementet,.medan under den halva varvperiod då nämnda huvud 4 avsöker bandet en fin- regleringssignal kan matas till det tillhörande lägesinställningselementet.

Fig 6 visar en krets för generering av servosignaler S19 och S21 för att styra lägesinställningen av huvudena Ä och 5. Kretsen innefattar en anordning 33 för alstring av servosignalen S18 som styr läget av det huvud som för ögon~ blicket avsöker bandet relativt centrum av det spår som avläses av nämnda hu- vud, eller som mäter läget av detta huvud relativt centrum av ett speciellt spår i en grupp av spår och därav avleder signalen S18. Ett exempel på en sådan krets för "finreglering" är beskrivet i den publicerade holländska patentansökningen nr 71i095l3. Finregleringsanordningens 33 utgångssignal Sig matas till huvudets 5 lägesinställningselement #8 via ett motstånd 37 och en förstärkare 43 och till huvudets H lägesinställningselement #9 via ett motstånd 38 och en förstärkare hä.

Under huvudets 4 eller 5 avsökning av ett spår mottar det tillhörande läges- inställningselementet en servosignal för att bringa nämnda huvud att följa spårets centrum. Huvudets avvikelse relativt ett referensläge vid slutet av ett spår är i BNSDOCID: BNSDOCID. 11 7906914-2 allmänhet annorlunda än vid början av ett spår, medan generellt spåret sträcker sig på sådant sätt att huvudets läge svarande mot centrat vid början av nästa spår rela- tivt nämnda referensläge inte avviker väsentligt från begynnelseläget i det föregå- ende spåret. För en snabbare centrering av huvudet relativt ett efterföljande spår är det därför fördelaktigt att ge nämnda huvud vid början av ett spår samma läge som vid början av det föregående spåret. I detta syfte samplas signalen S18 vid början av varje spår och det erhållna värdet upprätthâlles för att matas till det tillhörande lägesinställningselementet under avsökning av nästa spår av huvudet. För detta ända- mål matas signalen S18 till kondensatorn CZ eller kondensatorn Cl via de respektive uppladdningsmotstânden 34 och 55 samt respektive strömställare 35 och 36.

Strömställaren 35 eller 36 är styrd av en signal S14, eller S15 på sådant sätt att denna strömställare är sluten en given tid, t.ex. 1 ms, efter början av avsök- ningen av ett spår av huvudet 5 respektive 4. Efter denna period har signalen S20 eller S13 över kondensatorn C2 respektive Cl ett värde som motsvarar värdet hos signalen S18 under nämnda period. Denna signal S20 eller S13 matas till en för- stärkare 43 respektive 44 via en förstärkare 39 respektive 40 som är kopplad såsom följare samt en strömställare 41 respektive 42. Strömställaren 41 eller 42 manövreras av en signal S16 respektive SI7 på sådant sätt att strömställaren är öppen om huvudet 5 eller 4 avläser ett spår och är sluten mellan avläsningv två spår, sä att under denna period då nämnda strömställare är sluten en signal som motsvarar signalen S20 eller S13 matas till de respektive förstärkarna 43 och 44. Till följd av den lâgohmiga utgången hos följe-förstärkaren 39 och 40 dominerar denna signal scm mot- svarar signalen S20 respektive S13 över signalen S18 som tillförts via mot- ståndet 37 respektive 38. Till följd härav matas signalen S20 eller S13 som mot- svarar värdet på signalen S18 vid början av det föregående spåret, som avlästs av nämnda huvud, till det tillhörande lägesinställningselementet 48 respektive 49 mellar avsökningen av två spår av huvudet 5 respektive 4.

För att styra huvudets 4 läge relativt huvudet 5 då detta läge avviker med ett spår eller en grupp av spår är en strömställare 29 införd mellan motståndet 55 oçh strömställaren 36, vilken strömställare manövreras genom signalen S12. Då kretsen enligt fig 4 alstrar en felsignal S12 (S12 har t.ex. logiskt "I"-värde) förbinder strömställaren 29 strömställaren 36 med kretsen 14, vilken avger signalen S11, via uppladdningsmotstândet R1. Sektionen 14, R1, 29, Cl av kretsen enligt fig 6 svarar därvid mot den sektion av kretsen enligt fig 4 som har samma hänvisningsbe- teckningar och i beroende av felsignalen uppladdas eller urladdas kondensatorn Cl varje gång vid början av avsökningen av ett spår av huvudet 4 (strömställaren 36 är därvid sluten) och denna signal S13 på kondensatorn Cl matas till huvudet: 4 lä- gesinställningselement 49 sedan nïnnda spår har lästs då strömställaren 42 är sluten Om det inte finns någon Felsignal (om signalen: Sig ïogíska Värde ¿_e\_ är non) öppna g g ainniy 7906914-2 12 är strömstäiiaren 36 förbunden med kretsen 33 via uppladdningsmotständet 35 och vid början av varje spår som läses av huvudet 4 tar kondensatorn Cl emot en signai som svarar mot signalen S18 vid början av nämnda spår och begynnelsevärdesfinreglering~ en är följaktligen verksam.

För att förklara kretsens enligt fig 6 funktion visar fig 7 ett antal signal- kurvfonner, varvid fig 7A visar en signal i viïken pulser uppträder samtidigt med den ndninella begynnelsen av utläsningen av varje spår, för vilket ändamål signaïen S3 (se fig 5) utväijes i föreliggande exempel. Figurerna 7B, 7C, 7D respektive 7E visar signalerna S14, Sl5,Sl6 och S17 vilka påverkar strömställarna 35,36,4l re- _ spektive 42 varvid tillståndet logisk "I" anger att den motsvarande strömställaren är sluten medan logiska värdet "O" anger att den tiïlhürande strömställaren är öppen.) Signalerna S14 till S17 kan t.ex. vara avledda från signalen S3 med en grind- krets 47. Figurerna 7F och 7G visar signalerna S11 och S12 som erhållits från u_ kretsen eniigt fig 4. Fig 7H visar ett exempel på en spänning S13 över kondensatorn Cl och fig 7G en tillhörande servosignal S19 för lägesinställningselementet 49.

Vad gälier huvudet 5 är funktionen följande. Efter varannan puis i signalen S3, i fig 7 är detta första gången vid tidpunkten t3, slutes strömställaren 35 kortvarigt på order av signalen S14 och värdet på signalen S18 matas till konden- satorn C2. Under avsökningen av ett spår av huvudet 5 (t.ex. mellan tidpunkterna _t3 och t4 i fig 7) är strömställaren 41 öppen och lägesinstäliningselementet 48 tar emot (den förstärkta) signalen S181 Då ett spår avsökes av huvudet 4 (t.ex. mellan tidpunkterna t4 och tfi) är strömställaren 41 sluten på order av signalen S16 och lägesinställningselementet 48 tar emot (det förstärkta) värdet av signalen S18 vid tidpunkten t3. ( _ Huvudet 4 styrs t.ex. som funktion av signalerna S11 och S12 på följande sätt: Vid tidpunkten tl är felsignalen S12 "O" och strömställaren 29 intar det i fig 6 visade läget. Vid denna tidpunkt börjar huvudet 4 att avsöka ett spår och strömstäilaren 36 slutes på order av signaïen S15. Under perioden ti-tz antar signalen S13 ett värde som motsvarar signalens S18 värde och den bibehåller detta värde tills uppträdandet av nästa puls i signalen S15 vid tidpunkten t4. Mellan tidpunkterna tl och t3 tar lägesinställningselementet 49 emot den förstärkta sig- nalen Sï8 vilken är symboliskt angiven i fig 71 (signalen S19) genom en streckad linje. Vid tidpunkten t3 då huvudet 4 har nått slutet av det aktuella spåret slutes strëmställaren 42 på order av signalen S17 fram till tidpunkten ts då huvudet 4 börjar att avsöka nästa spår. Under nämnda period t3-t4 har signalen S19 ett värde som motsvarar signaïens S13 värde. Detta förlopp upprepas varje gång pâ order av signalen S15 så länge signalen S12 är "O".

BNSDOCID: Bivsoocio: 13 7906914-2 I föreliggande exempel antages att, exempelvis till följd av en störning huvudet 4 är beläget på ett felaktigt spår eller en felaktig grupp av spår relativt huvudet 5. Signalen S12 blir då "lf medan signalen S11 representerar felets polaritet. vid denna tidpunkt ställes strñmställaren 29 un och förblir i detta tillstånd så länge som signalen S12 är "1". Vid tidpunkten ta, vid nästa puls i signalen S15 efter tidpunkten t7, slutes strömställaren 36 kortvarigt och signalen S11 matas till kondensatorn Cl så att denna kondensator urladdar sig under tiden ts-tg då strömställaren 36 är sluten. Från tidpunkten tio vid vilken strömställaren 42 slu- tes till tidpunkten tll vid vilken nämnda strömställare återigen öppnas antar sig- nalen S19 ett värde som motsvarar signalen S13, så att huvudets 4 begynnelseläge korrigeras i enlighet med felets [signalens S11) polaritet i en grad som är bestämd av uppladdningsmotståndet Rl och kapacitansen Cl. Mellan tidpunkterna tll och t12 matas servosignalen S18 till lägesinställningselementet 49. Detta förlopp upprepas varje gång efter uppträdandet av en puls i signalen S15 så länge signalen S är "l".

Den visade anordningen styr läget av det ena huvudet relativt det andra huvudet vid uppträdandet av en felsignal. I princip är det också mdjligt att styra de båda huvudena i samma utsträckning relativt varandra, t.ex. genom att göra kretsen mellan kretsen 33 och lägesinställningselementet 48 identiskt lika med kretsen mellan kret- sen 33 och lägesinställningselementet 49, men med tillförande av den inverterande signalen S11, så att nämnda huvud 15 styres i motsatt riktning jämfört med huvudet Ä- | system där spåren inom en grupp av spår innehåller spârföljníngssignaler 12 som exempelvis skiljer sig med avseende på frekvensen, såsom det system som är beskrivet i den publicerade holländska patentansökningen nr 7702815, där alltid fyra konsekutivaspår innehåller spårföljningssignaier av olika frekvenser, är ett system i vilket grovregleringen styr de båda huvudena mot varandra i samma utsträckning inte möjligt utan vidtagande av speciella åtgärder. l ett sådant system detekterar finregleringen spårföljningsfel inom varje grupp, t ex ett fel av två spår, men inte ett fel av spårgruppens storlek. Om ett sådant fel inträf- far, i föreliggande exempel ett fel av fyra spår, och om de båda huvudena styres mot varandra i samma utsträckning styres dessa huvuden mot ett läge som motsva- rar ett Fel av tvâ spår. Finregleringsmekanismen kommer emellertid att försöka förskjuta de båda huvudena två spår i motsatta riktningar så att finreglerïngs- mekanísmen och grovregleringsmekanismen fortsätter att motverka varandra. En lösning kan bestå i att justera finregleríngsmekanismen två spår i händelse av ett gruppfel. Det beskrivna systemet ger emellertid inga problem. Vid ett fel som motsvarar en grupp (fyra spår) intar de båda huvudena ett läge som är kor- rekt för finregleringsmekanismen. Korrektion av ett av huvudena en sträcka som svarar mot en grupp (fyra spår) leder till ett läge som också är korrekt för fin- regleringen.

” Poon i flllALITv

Claims (13)

7906914-2 l4 Patentkrav.

1. Sätt för lägesinställning av återgivningselement (ä,S) i en apparat för återgivning av signaler som har upptecknats på ett uppteckningsmedium (1) i form av ett band i uppteckningsspår (T1-T7) som är belägna huvudsakligen parallellt med varandra och snett relativt uppteckningsmediets längdaxel, varvid två åter- givningselement (4,5) i tur och ordning omväxlande avläser nämnda upptecknings- spår (T1~T7) och är styrbara med avseende på sitt inbördes läge i en riktning tvärs mot nämnda uppteckningsspår, medan de återgivna signalerna (S1) innehåller sådana pilotsignaler (81-B7) att om varje par av uppteckningsspär aviäses korrekt de avlästa pilotsignalerna alltid är belägna på samma nominella tídsintervall, k ä n n e t e c k n a t av att pilotsignalerna (81-B7) i de återgivna signaler- na (S1) detekteras, att tiden (dT) mellan uppträdandet av pilotsignalerna (B1-B7) i varje par av konsekutivt avlästa uppteckningsspâr uppmätes och att läget av de två återgivningselementen (ü,5) relativt varandra i en riktning (H) tvärs mot upp- teckningsspåren (T1-T7) korrigeras om denna uppmätta tid avviker i en förutbestämd utsträckning från en förutbestämd nominell tid (l/2 T)

2. Sätt enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a t av att varaktigheten av ett första tidsintervali mellan den Första referenstidpunkten (t2,Fig 5) och detekteringen av uppträdandet (t3,Fig 5) av en därefter följande pilotsignal (B1-B7) uppmätes, att varaktigheten av ett andra tidsintervall mellan en andra referenstidpunkt (t5,Fig 5), som skiljer sig med den förutbestämda nominella ti- den (l/2 T) från den första referenstidpunkten, och detekteringen av uppträdan- det (t6,Fig 5) av en därefter följande pílotsignal uppmätes samt att skillnaden [(t6-ts)-(t3-t2)1mellan varaktigheterna av det första och det andra tidsinterval- let bestämmas.

3. Sätt enligt patentkravet 2, k ä n n e t e c k n a t av att en första signal (SIT) alstras då skillnaden mellan varaktigheterna av det första och det andra tidsintervallet överskrider en förutbestämd storlek och att en andra sig- nal (S12) alstras vilken representerar den nämnda skillnadens polaritet. h.

4. Anordning för utförande av sättet enligt patentkravet 1,2 eller 3 innefat~ tande ett första (4) och ett andra (5) återgivningselement för återgivning av signaler som har upptecknats på ett uppteckníngsmedium (1) i form av ett band i uppteckningsspâr (T1-T7) som är belägna huvudsakligen parallellt med varandra och snett relativt uppteckningsmediets längdaxel, varvid det första och det andra BNSDOCID: BNSDOCID: 15 7906914-2 återgivningselementet (ä,S) i följd rör sig i en riktning snett mot upptecknings- mediets (1) längdaxel, samt innefattande lägesinställningselement (ü9,ü8) för att styra det första (Å) och det andra (5) âtergivningselementets läge relativt varandra i en riktning tvärs mot nämnda âtergivningselements rörelseriktning, k ä n n e t e c k n a d av en detektorkrets (6,7) för att detektera uppträdan- det (S) lan av pilotsignaler i de signaler som återges av det första (Ä) och det andra återgivningselementet, en mätkrets (12) för att bestämma tidsintervallet mel- uppträdandet av varje två konsekutiva pilotsignaler som detekteras, en jäm- förelsekrets (13) för att jämföra nämnda uppmätta tidsintervall (dT) med en för- utbestämd nominell tid (l/2 T) och en styrkrets (lh,29,C1) för att mata en styr- signal (S21,Sï9) till lägesinställningselementen (Å8,H9) då det uppmätta tids- intervallet avviker i en förutbestämd utsträckning från den nomïnella tiden.

5. Anordning enligt patentkravet Å, k ä n n e t e c k n a d av att styrkret- sen innefattar ett integrerande element (C1), signalorgan (RI) för att generera en signal (S11) med en första nivå vid en första polaritet på det av jämförel- sekretsen (l3) uppmätta tidsfelet och en andra nivå om det av jämförelsekretsen uppmätta tídsfelet har en polaritet som är motsatt nämnda första poiaritet, samt strömstâllarorgan (29) för att mata denna signal (S11) till det integrerande ele- mentet (CI) då det uppmätta tidsintervallet avviker i en förutbestämd utsträck- ning från den nominella tiden.

6. Anordning enligt patentkravet S, k ä n n e t e c k n a d av att den inne- fattar andra strömställarorgan (hl,ë2) mellan styrkretsen (lk,29,E1) och läges- inställningselementet (Å8,Å9), vilka strömställarorgan är öppna under den tid då återgivningselementet (5,Å) som är styrt av nämnda lägesinstäilningselement (ü8,ü9) återger signaler från ett uppteckningsmedium.

7. Anordning enligt patentkravet Å,5 eller 6, k ä n n e t e c k n a d av att detektorkretsen (6,7) innefattar en pulsformare (7) för formning av pulser i syn- kronism med de detekterade pilotsignalerna, att mätkretsen (l2,l3) innefattar en första pulsgenerator (9) för alstring av pulser (S3) vilkas tidsintervall mellan uppträdandet av två konsekutiva pulser är lika med nämnda nominella tid (l/2 T) samt en krets (12) för uppmätning av skillnaden mellan varaktigheten av det förs- ta tidsintervallet mellan uppträdandet av en första puls som är genererad av den första pulsgeneratorn (9) och en första puls som är genererad av pulsformaren (7) och varaktigheten av det andra tidsintervallet mellan uppträdandet av en andra puls efter den första pulsen som är alstrad av den första pulsgeneratorn (9) och en andra puls efter den första pulsen som är alstrad av pulsformaren (7). PDUR i QUALITY 7906914-2

8. Anordning enligt patentkravet 7, k ä n n e t e c k n a d av att mätkret- sen innefattar en räknepulsgenerator (10) för alstring av räknepulser (S5) vii- kas upprepningsfrekvens är jämförelsevis hög relativt upprepningsfrekvensen för pulserna från den första pulsgeneratorn, en grindkrets (ll) för överföring av nämnda räknepulser under det första och det andra tidsintervallet och en om- ställbar räknare (12) för räkning av räknepulserna i en första räkneriktning under det första tidsintervallet och räkning av räknepulserna i en riktning som är motsatt den första räkneriktningen under det andra tidsintervallet.

9. Anordning enligt patentkravet 8, k ä n n e t e c k n a d av att mätkret- sen innefattar en bistabil krets (8) till vars omställnings- och âterställnings- ingångar pulserna från pulsformaren (7) och från den första pulsgeneratorn (9) matas och en utgångssignal från vilken styr grindkretsen (ll).

10. Anordning enligt patentkravet 8 eller 9, k ä n n e t e c k n a d av att jämförelsekretsen innefattar en avkodningskrets (l3,1Å) för alstring av en förs- ta signal (S1]) då räknetillståndet i räknaren (12) vid avslutning av varje and- ra tidsintervall avviker i en förutbestämd utsträckning från ett referensvärde, vilket nås då tidsintervallet mellan uppträdandet av två konsekutiva pilotsig- naler är lika med den nominella tiden (l/2 T), och en andra signal som represen- terar den nämnda avvíkeisens polaritet.

11. Anordning enligt patentkravet 10, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda första strömställarorgan (29) manövreras av den första signalen (S11) och att nämnda signalorgan styres av den andra signalen (S12).

12. Anordning enligt patentkravet ll, k ä n n e t e c k n a d av att jämfö- relsekretsen innefattar en minneskrets (lb) utförd att mottaga den första (S11) och den andra (S12) signalens värden på order av klockpulser (S10) som varje gång uppträder vid avslutning av det andra intervallet, därefter lagra dessa värden fram till uppträdandet av en efterföljande klockpuls och mata nämnda lagrade vär- den av den första (S11) och den andra (S12) signalen till nämnda första ström- ställarorgan (29) och nämnda signalorgan (RI).

13. Anordning enligt patentkravet 12, k ä n n e t e c k n a d av att den om- ställbara räknaren (l2) innefattar en anordning (32) för att avkänna om den om- ställbara räknarens räknegränser överskrides och inhibera tillförandet av nästa klockpuls till minneskretsen (IA). BNSDOCID;